Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län angående samverkan vid inoch utskrivning i slutenvården FÖRTYDLIGANDEN Våren 2013 presenterades en rapport som beskrev resultatet av en utvärdering av denna överenskommelse. Hösten 2014 startade ett projekt med uppgift att revidera denna överenskommelse i enlighet med utvärderingens resultat. Våren 2015 avbröts revideringsarbetet när det nästan var klart. Bakgrunden till det är bl. a att stora förändringar förväntas komma inom detta område. SLLs SVEAprojekt och den nyligen levererade utredningen om kommunernas betalningsansvar (Göran Stiernstedt SOU 2015:20) kommer med stor sannolikhet bidra till förändrat arbetssätt mm, varför det finns anledning att se över hela verksamhetsområdet i ett samlat grepp. Revideringsarbetet, så långt det ändå hann komma, bör komma de berörda av denna överenskommelse till nytta. Därför har dessa förtydliganden tagits fram. De mappar rubrikerna i nu gällande överenskommelse med rubrikerna i det reviderade, men icke fastställa arbetsdokumentet. Notera att arbetsgruppens förslag kompletterats med en förteckning över termer, ett nytt exempel på ett Trygghetskvitto samt processkartor. Innehållsförteckning Nu gällande överenskommelse 2011-01-01 1. Inledning................................................................................................................... 3 2. Integritet, samtycke och sekretess............................................................................. 3 3. Information om patient boende i särskilt boende för äldre som söker kontakt med slutenvård och akutmottagning.................................. 4 4. Inskrivningsmeddelande............................................................................................ 4 5. Samordnad vårdplanering......................................................................................... 4 5.1 Kallelse till och medverkande i samordnad vårdplanering................................ 5 5.2 Vårdplan........................................................................................................ 5 5.2.1 Justering av vårdplan............................................................................ 6 6. Utskrivningsklar patient............................................................................................. 6 6.1 Förändrat hälsotillstånd hos utskrivningsklar patient........................................ 7 6.2 Utskrivningsklar patient inom psykiatrisk tvångsvård........................................ 7 7. Utskrivningsmeddelande........................................................................................... 8 8. Utskrivningsinformation – ”Trygghetskvitto”............................................................. 8 8.1 Trygghetskvitto............................................................................................... 9 9. Kommunernas betalningsansvar................................................................................ 9 9.1 Somatisk akutsjukvård och geriatrisk vård........................................................ 9 9.2 Psykiatrisk vård............................................................................................. 10 10. Informationsöverföring - WebCare........................................................................ 10 11. Permission............................................................................................................. 10 12. Planering inför storhelger och semestrar................................................................ 11 13. Läkemedel............................................................................................................ 11 13.1 Läkemedelslista och läkemedelsberättelse.................................................... 11 14. Uppföljning........................................................................................................... 12 15. Revidering............................................................................................................. 12 16. Uppsägning och omförhandling............................................................................ 12 Referenser.................................................................................................................. 13 Bilaga 1 Utskrivningsinformation – Trygghetskvitto - i WebCare................................. 14 Bilaga 2 När inträder betalningsansvar?...................................................................... 16 Förtydliganden – arbetsgruppens (KSL/kommuner/SLL) förslag........ 17 Parter: Stockholms läns landsting genom Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning, organisationsnummer 232100-0016, och xx kommun, organisationsnummer 000000-0000. Giltighetstid: Överenskommelsen börjar gälla från parternas undertecknande, dock tidigast 2011-01-01 och gäller till dess att överenskommelsen sägs upp eller omförhandlas. VERSION 150902 | 2 1. Inledning Grundläggande bestämmelser om samverkan vid in- och utskrivning i slutenvård finns i lag (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård i Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:27) Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i slutenvård, i (SOSFS 2007:10) om samordning av insatser för habilitering, i rehabilitering, i (SOSFS 2008:20) om ändring av föreskrifter för habilitering och rehabilitering samt (SOSFS 2009:6) om bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. När en patient skrivs in och ut i sluten vård krävs det en samordnad kommunikation mellan huvudmännen för att patienten ska få en god och säker vård. Syftet med samordnad vårdplanering är att säkerställa tryggheten och säkerheten för patienten genom att upprätta vårdplan där ansvarsfördelningen mellan kommun och landsting fastställs. Överenskommelsen omfattar alla målgrupper och åldrar för att säkerställa en trygg övergång mellan landstingets och kommunens ansvarsområden. Berörda enheter hos kommun och landstingets öppna hälso- och sjukvård ska ta över ansvaret för sina insatser snarast möjligt efter att patient är utskrivningsklar samt att en vårdplan är upprättad. I de fall insats krävs från enbart landstingets öppna hälsooch sjukvård regleras detta genom landstingets vårdavtal. Lagen om kommunernas betalningsansvar reglerar tidpunkt och förutsättningar för när kommunerna blir skyldiga att ersätta landstingens slutenvårdsenheter för utskrivningsklara patienter med upprättad vårdplan. 2. Integritet, samtycke och sekretess Den frivilliga hälso- och sjukvården och de kommunala insatserna ges utifrån att den enskilde själv avgör om denne vill ta emot de olika insatser som föreslås. Detta innebär att en patient kan säga nej till samordnad vårdplanering. Den enskilde avgör om han/hon vill ansöka om kommunala insatser. FÖRTYDLIGANDE Se kap. Integritet, samtycke och sekretess 13.1, sid 25. Samtycke ska inhämtas från patienten om att informationsutbyte får göras mellan berörda enheter. Om samtycke inte kan inhämtas på grund av patientens tillstånd gör ansvarig läkare en menprövning med utgångspunkt från närståendes/god man synpunkter. Hur samtycke har inhämtats ska dokumenteras i journalen. När det gäller tvångsvård enligt Lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård (LPT) och lag (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård (LRV) får information överföras mellan enheterna om det behövs för att patienten ska få nödvändig vård eller behandling, eller något annat stöd som krävs. Om patienten motsätter sig att uppgifterna lämnas ut ska det i första hand respekteras. Om den enskilde inte kan ges nödvändig vård, behandling eller annat stöd ska ställning tas till om uppgifterna kan lämnas utan samtycke. I 15 § Lag (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård anges: ”Sekretess hindrar inte att ett landsting till en kommun lämnar uppgift om namn, personnummer och folkbokföringsadress för patienter som avses i 10 a § och patienter för vilka kommunen har betalningsansvar.” Personuppgifterna ska synas tydligt och inte vara kodade i inskrivningsmeddelandet i WebCare. Dessa upp- VERSION 150902 | 3 gifter kan lämnas ut utan samtycke från patienten med anledning av betalningsansvarighetslagen. Sekretess hindrar inte att ett landsting till en kommun lämnar uppgift om namn, personnummer och folkbokföringsadress för patienter som avses i punkt 4 Inskrivningsmeddelande och för vilka kommunen har betalningsansvar. 3. Information om patient boende i särskilt boende för äldre som söker kontakt med slutenvård och akutmottagning FÖRTYDLIGANDE Se kapitel 2, Informationsöverföring, sid 19. När en boende i särskilt boende för äldre lämnar boendeenheten för färd till akutmottagning eller inskrivning i slutenvård ska kommunen tillse att följande information medföljer den boende till akutmottagning/slutenvården: • Patientens status, aktuella insatser och hjälpmedel. • Information om ansvarig sjuksköterska, inremitterande läkare och gärna patientansvarig läkare och kontaktväg. • Namn på biståndshandläggare och kontaktväg. • Aktuell läkemedelslista och aktuella recept. • Uppgifter om närstående. • Patienten ska förses med ID-band alternativt ska legitimation skickas med. 4. Inskrivningsmeddelande Inskrivningsmeddelande ska endast lämnas för patienter där nya eller fortsatta insatser bedöms bli aktuella efter slutenvården hos någon av huvudmännen. FÖRTYDLIGANDE Se kap 3, Inskrivningsmeddelande, sid 20. När en patient skrivs in i sluten vård eller så snart det blir känt att det finns ett behov av vård eller omsorg efter utskrivning från slutenvården ansvarar behandlande läkare för att ett inskrivningsmeddelande skickas till den öppna hälso- och sjukvården och/eller kommun. Meddelandet skickas så snart som möjligt, senast dagen efter inskrivning till berörda enheter. 5. Samordnad vårdplanering En samordnad vårdplanering ska alltid ske för patienter där behov finns av nya eller fortsatta insatser efter slutenvården vilket innebär att: FÖRTYDLIGANDE Se kap 4, Samordnad vård- och omsorgsplanering, sid 20. • patientens behov inte är kända sedan tidigare av socialtjänsten. • patienten bedöms vara i behov av förändrade eller omfattande omvårdnads-/hälso och sjukvårdsinsatser. Patient och närståendes behov av att diskutera medicinska frågor i samband med utskrivning från slutenvård ska beaktas innan vårdplaneringsmötet. VERSION 150902 | 4 5.1 Kallelse till och medverkande i samordnad vårdplanering När den behandlande läkaren inom slutenvården bedömer att en patient efter sjukhusvistelsen behöver fortsatt vård och/eller omsorg från kommunen ska samordnad vårdplanering genomföras där personal med rätt kompetens deltar och en vårdplan upprättas. Kallelsen sker i samråd med patienten och närstående. Det är den behandlande läkaren i slutenvården som ansvarar för att kallelse till vårdplanering sker., när förutsättningar för sådan föreligger. FÖRTYDLIGANDE Se kap 4.1 Kallelse till möte om samordnad vård- och omsorgsplanering, sid 20. Slutenvården ska vid kallelsen kunna lämna underlag om patienten inför vårdplaneringsmötet. Kallelse till vårdplanering ska ske först när sådant underlag är sammanställt och när det inte finns pågående remisser till annan vårdform. Vårdplaneringen ska ske i samverkan mellan berörda enheter inom kommunen och landstinget och tillsammans med patienten och om möjligt dennes närstående. Kallelse till vårdplanering skickas till kommunen. Det ska särskilt anges om öppenvårdens insatser inte bedöms behövas. Landstingets öppna hälso- och sjukvård kallas i de fall behandlande läkare inom slutenvården bedömer att behov finns av dess insatser i anslutning till utskrivning från den slutna vården. I det fall patient bor i särskilt boende för äldre ska kontakt tas med ansvarig läkare och/eller sjuksköterska vid boendet. Kallelse till vårdplanering ska i första hand ske genom IT- stödet WebCare. Saknar någon av parterna detta ska det ske genom pappersfax. Om inte annat överenskommes ska vårdplanering påbörjas senast dagen efter det att kallelsen till samordnad vårdplanering mottagits. 5.2 Vårdplan Det är den behandlande läkaren i sluten vård som ansvar för att en vårdplan upprättas. Vårdplan kan upprättas även om patienten inte är utskrivningsklar. Upprättad vårdplan avser den handling som ger en samlad bild av patientens funktionsstatus och behov av fortsatt vård och omsorg efter utskrivning samt vem som är ansvarig för respektive insats. FÖRTYDLIGANDE Se kap 5, Samordnad planering vid utskrivning, sid 21. Vårdplan ska i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:27) innehålla: 1. medicinska åtgärder och andra behandlingar, 2.aktuella läkemedelsförskrivningar, 3.tillhandahållna eller förskrivna medicintekniska produkter, hjälpmedel eller förbrukningsartiklar, 4.allmän och specifik omvårdnad, 5.omsorg, stöd och service, 6.rehabilitering och habilitering. Av vårdplanen ska det även framgå; 1. namnet på den behandlande läkaren som ansvarar för planen, 2.vilka åtgärder som den behandlande läkaren har bedömt som hälso- och sjukvård alternativt egenvård och vem som ska vidta respektive åtgärd, 3.namnet på den eller de läkare i primärvården och i den slutna vården som har det fortsatta ansvaret för vården och behandlingen av patienten, VERSION 150902 | 5 4.om patienten har medverkat i vårdplaneringen eller inte, 5. om närstående har medverkat i vårdplaneringen eller inte, och 6. målsättningen med insatserna samt hur och när dessa ska följas upp I de fall där det är aktuellt med utbildning och handledning till kommunal personal ska landstingets ansvar för utbildning och handledning tydligt framgå i vårdplanen. Förvaltningsrätten beslutar efter ansökan om öppen psykiatrisk tvångsvård och öppen rättspsykiatrisk vård. Till denna ansökan ska en samordnad vårdplan bifogas. Om chefsöverläkaren efter samråd med socialtjänsten, bedömer att patienten inte behöver några insatser från socialtjänsten eller om patienten inte önskar sådana insatser ska detta framgå av den samordnade vårdplanen. Vårdplanens innehåll när det gäller tvångsvårdade patienter regleras i Lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård (LPT). Barns behov av information, råd och stöd ska särskilt beaktas i vårdplanen om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med har en psykisk sjukdom eller en psykisk funktionsnedsättning, en allvarlig fysisk sjukdom eller skada eller är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel. Detsamma gäller om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med oväntat avlider. 2 kap 7 § Socialtjänstlagen(2001:453, i ändrad lydelse enligt Lag 2009:981). 5.2.1 Justering av vårdplan En vårdplan är upprättad när den har justerats av samtliga ansvariga enheter. Genom justeringen tar företrädare för sina verksamheter ansvar för sina insatser. Vårdplanen kan inom landstingets verksamheter justeras av läkare, sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast eller annan utsedd företrädare för berörd enhet. Vårdplanen ska inom kommunerna justeras av biståndsbedömare. FÖRTYDLIGANDE Se kap 5.3, Justering av samordnad plan vid utskrivning, sid 22. Biståndsbedömarens justering gäller enbart för insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) och inte för de medicinska insatserna. Kan vårdplan inte justeras ska slutenvården snarast kontaktas – om möjligt senast inom 24 timmar – för att åtgärda den uppkomna situationen. Vid särskilt boende för äldre har kommunen ansvar för hälso- och sjukvård med undantag för läkarinsatser som är landstingets ansvar, varför kommunens hälso- och sjukvårdsansvariga kan konsulteras före justering. Vid utskrivning från slutenvård till särskilt boende, både vid nyinflyttning och för återgång till särskilt boende svarar enbart kommunen och slutenvård för justering av vårdplan. VERSION 150902 | 6 6. Utskrivningsklar patient Det är den behandlande läkaren i sluten vård som avgör om en patient är utskrivningsklar. FÖRTYDLIGANDE Se kap 6, Utskrivningsklar patient, sid 22. I samband med att patienten lämnar slutenvården ska utskrivningsinformation ”Trygghetskvitto” - tillsammans med läkemedelslista och läkemedelsberättelse överlämnas till patienten, se punkt 8. I de fall där denna information även kan sändas elektroniskt till kommun och annan offentligt finansierad verksamhet inom hälsooch sjukvården i landstinget ska så ske. Vidare ska behandlande läkare i sluten vården i samband med att patienten är utskrivningsklar vara förvissad om att mottagande enhet har bekräftat mottagandet av patienten genom att en justering av vårdplanen är gjord, se punkt 5.2.1 och punkt 7. 6.1 Förändrat hälsotillstånd hos utskrivningsklar patient Förändras tillståndet hos en utskrivningsklar patient så att behandlande läkare inom slutenvården bedömer att patienten inte längre är utskrivningsklar ska läkaren meddela berörda enheter genom att återta ”utskrivningsklar”. FÖRTYDLIGANDE Se kap 6.2, Återtagande av utskrivningsklar patient, sid 22. I de fall förändringen är så stor eller att patienten ansöker om ny eller förändrad kommunal insats så att den justerade vårdplanen påverkas ska nytt vårdplaneringsmöte ske och ny vårdplan upprättas. Det är den behandlande läkaren i slutenvården som ansvarar för att ny vårdplan ska upprättas. Om patienten avlidit ska kontakt snarast tas med mottagande enhet för att meddela avbruten vårdplanering och detta ska också anges i utskrivningsmeddelandet. 6.2 Utskrivningsklar patient inom psykiatrisk tvångsvård Läkare eller förvaltningsrätt beslutar om slutenvården kan avslutas eller om vården kan övergå till öppenvård med tvång. Chefsöverläkaren vid den sjukvårdsinrättning där patienten är inskriven ansvarar också för uppföljningen av den samordnade vårdplaneringen som krävs vid öppen psykiatrisk tvångsvård FÖRTYDLIGANDE Se kap 6.1, Utskrivningsklar patient inom psykiatrisk tvångsvård, sid 22. För patient som vårdas i öppen tvångsvård ska chefsöverläkaren ha en sådan kontakt med berörda instanser inom den öppna hälso- och sjukvården och kommunen avseende patientens situation så att chefsöverläkaren fortlöpande kan pröva fråga om återintagning till sluten vård. Vidare ska löpande prövas om vårdens upphörande. Kommunen ska därför skriftligen rapportera till chefsöverläkaren eller av denne utsedd om patientens följsamhet till de icke-medicinska villkoren i den samordnade vårdplanen. Inga tvångsåtgärder med stöd av LPT eller LRV är tillåtna under öppenvård med tvång. Om tvångsåtgärder behövs krävs beslut av förvaltningsrätt, eller chefsöverläkare om återintagning till vårdinrättningen. Samverkansparterna bör följa upp orsakerna till sådana oplanerade återintagningar i syfte att anpassa insatserna i följande öppenvårdsepisod. VERSION 150902 | 7 7. Utskrivningsmeddelande De enheter som är ansvariga för insatser enligt den samordnade vårdplaneringen ska senast vardagen före det att en patient beräknas skrivas ut få ett meddelande från behandlande läkare inom den slutna vården. FÖRTYDLIGANDE Se kap 7, Utskrivningsmeddelande, sid 23. Utskrivningsmeddelandet ska innehålla: 1. patientens namn, personnummer och folkbokföringsadress, och 2. information om när patienten beräknas skrivas ut Är folkbokföringsadressen inte är densamma som vistelseadressen ska bägge adresserna anges i utskrivningsmeddelandet. Behandlande läkare ansvarar för att tillgängliggöra utskrivningsmeddelande via WebCare eller fax hos de enheter som är ansvariga för fortsatta insatser enligt den justerade vårdplanen senast klockan 12.00 vardagen före planerad utskrivning. Denna framförhållning möjliggör att all information som ska följa patienten är klar vid utskrivning. 8. Utskrivningsinformation – ”Trygghetskvitto” FÖRTYDLIGANDE Se kap 8, Utskrivningsinformation, sid 23. Information om patientens behov av hälso- och sjukvård och socialtjänst ska senast samma dag som patienten skrivs ut överföras från slutenvården till de enheter som är ansvariga för fortsatta insatser. Informationen ska medfölja patient som är i behov av fortsatt vård inom kommun och/eller landstinget öppna hälso- och sjukvård. Behandlande läkare ansvarar för att informationen –Trygghetskvittot- överlämnas till patienten vid utskrivning från sluten vården. Det ska framgå i såväl journal som trygghetskvittot att läkemedelslista och läkemedelsberättelse har överlämnats till patienten. Informationen ska innehålla dels vårdplanen och där så är relevant för patientens vård och omsorg uppgifter om: 1. inskrivningsorsak och hälso- och funktionstillståndet vid inskrivningen, 2. läkemedelslista och läkemedelsberättelse 3. vilka som varit ansvariga för patientens vård, behandling och rehabilitering inom sluten vård 4. i utskrivningsinformationen ska det framgå vem som är ansvarig läkare i öppenvården 5. patientens aktuella hälso- och funktionstillstånd, 6. patientens upplevda hälsotillstånd, 7. riskbedömning utifrån patientens hälsotillstånd, 8. patientens arbetsförmåga, 9. närstående, förvaltare eller god man 10. andra kontinuerliga läkarkontakter 11. ansvarig biståndshandläggare 12. sammanfattning av genomförd vård, behandling och rehabilitering. VERSION 150902 | 8 8.1 Trygghetskvitto Samma information som finns i utskrivningsinformation, se punkt 8, ska också medfölja patienten och kallas då Trygghetskvitto, se bilaga 1. Syftet med trygghetskvittot är att den enskilde ska finna information om vart och till vem han/hon ska vända sig till om behov finns. 9. Kommunernas betalningsansvar En kommun har betalningsansvar för patienter i slutenvård som är utskrivningsklara när en vårdplan är upprättad, se 5.2.1. FÖRTYDLIGANDE Se kap 8.1, Trygghetskvitto, sid 24. FÖRTYDLIGANDE Se kap 14, Kommunernas betalningsansvar, sid 26. Medverkar inte en kommun vid upprättandet av en vårdplan inträder ändå kommunens betalningsansvar enligt 11 § om den utskrivningsklara patienten stannar kvar inom landstingets slutna hälso- och sjukvård. Kan de insatser som landstinget ansvarar för enligt 10 d § inte utföras, inträder inte något betalningsansvar för kommunen det vill säga att vårdplan ska innehålla uppgift om det bedömda behovet av insatser enligt 10 b § samt vilken enhet som är ansvarig för respektive insats. 9.1 Somatisk akutsjukvård och geriatrisk vård Kommunens betalningsansvar för en patient inom den somatiska akutsjukvården och den geriatriska slutenvården regleras i 3 § och 11 § i Lag om kommunernas betalningsansvar; Betalningsansvaret inträder dock tidigast den dag personen skrivs in vid inrättningen. Betalningsansvaret inträder tidigast från och med: • fem vardagar, lördag, midsommarafton, julafton och nyårsafton oräknade, efter det att kommunen mottagit kallelsen till vårdplanering. Lag (2003:193 11 §) förutsatt att kallelsen har mottagits före klockan 16.00 denna dag • betalningsansvaret kan infalla först dagen efter att kommunen mottagit utskrivningsmeddelande och vårdplanen är upprättad. • Kommunen har fem betalningsfria vardagar innan betalningsansvaret inträder. Betalningsansvar kan inträda på samtliga årets dagar. När betalningsansvaret inträtt omfattar det alla kalenderdagar. Exempel är att när kommunen har mottagit kallelse till vårdplanering innan klockan 16.00 en onsdag inträder betalningsansvaret vid en normalvecka tidigast påföljande veckas torsdag, se bilaga 2. Tidpunkten när kommun mottagit kallelsen är avgörande för beräkningen av när betalningsansvaret ska börja gälla. Det är därför nödvändigt att tidpunkterna för överföring och mottagande av dokumentation registreras. En kommun har inte betalningsansvar för patienter i sluten vård i de fall som: • patientens hälsotillstånd förändras så att denne blir kvar på sjukhuset efter att vårdplanering skett, se punkt 6.1, • patienten inte har samtyckt till samordnad vårdplanering, • patienten inte har ansökt om kommunala insatser, • landstinget inte kan uppfylla sitt åtagande enligt justerad vårdplan, se punkt 5.2 och 5.2.1. VERSION 150902 | 9 9.2 Psykiatrisk vård För psykiatrisk vård inträder kommunens betalningsansvar tidigast trettio vardagar (lördag, midsommarafton, julafton och nyårsafton oräknade), efter det att kommunen mottagit kallelsen till vårdplanering förutsatt att kallelsen mottagits före klockan 16.00 denna dag. FÖRTYDLIGANDE Se kap 14.1, Psykiatrisk vård, sid 27. Betalningsansvarslagen gäller även när det gäller patient i öppen psykiatrisk och rättspsykiatrisk tvångsvård. Det innebär att kommunen har betalningsansvaret för patienter vid enheter för psykiatrisk vård inom landstingets slutna hälso- och sjukvård, när en patient är utskrivningsklar och en samordnad vårdplan har upprättats. Kommunens betalningsansvar börjar gälla tidigast trettio vardagar efter det att kommunen har tagit emot kallelsen till vårdplanering. Vid öppen psykiatrisk tvångsvård eller öppen rättspsykiatrisk vård som beslutats av domstol inträder kommunens betalningsansvar när domstol har fattat beslut om detta. Chefsöverläkaren ska omedelbart meddela berörda samverkansparter domstolens utslag. 10. Informationsöverföring – WebCare Genom ett separat WebCare avtal regleras tillhandahållande, användande, förvaltande och finansiering av WebCare. Stockholms läns landsting är systemägare för WebCare. Förvaltningsorganisationen har ett systemägarråd som är partsammansatt av Stockholms läns landsting och representanter för berörda kommuner med flera. FÖRTYDLIGANDE Se kap 10, Informationsöverföring – det gemensamma IT-verktyget, sid 25. WebCare är ett IT-stöd för informationsöverföring och samordnad vårdplanering mellan sluten vård, öppenvård och kommuner inom Stockholms län. I WebCare finns information om vilken huvudman som för tillfället har vårdansvaret för patient. Detta stöd kan ytterligare öka patientsäkerheten vid utskrivning från sluten vården. Den information som WebCare kan generera kring att månatligen kunna följa antalet utskrivningsklara inom sluten vård och antalet dygn med betalningsansvar per kommun och stadsdel ska tillhandahållas vid anfordran. 11. Permission Om en patient har permission från sluten vård och insatser krävs under den tiden ska överenskommelse och planering göras tillsammans med öppen hälso- och sjukvård och/eller kommun i god tid före permissionen. Nödvändiga förbrukningsartiklar och mediciner ska medfölja patienten. FÖRTYDLIGANDE Se kap 5.4, Permission, sid 22. Kommunen ska bedöma patienters rätt till insatser enligt socialtjänstlagen eller LSS på samma sätt, oberoende om patienten får vård enligt tvångslagstiftning eller enligt HSL. VERSION 150902 | 10 12. Planering inför storhelger och semestrar Verksamhetsansvariga har ett gemensamt ansvar för att i god tid innan storhelg och semestrar informera aktuella samverkansparter kring helg- och semesterperiodens planeringsförutsättningar i syfte att säkerställa att patienten erhåller ett säkert, tryggt och effektivt omhändertagande. 13. Läkemedel I enlighet med SOSFS 2000:1 ”Läkemedelshantering i hälso- och sjukvården” ska bland annat vårdgivaren ge skriftliga direktiv och säkerställa att kvalitetssystemen innehåller rutiner för läkemedelshantering. FÖRTYDLIGANDE Se kap 11, Planering inför storhelger och semester, sid 25. FÖRTYDLIGANDE Se kap 9, Läkemedel, sid 24. Enligt SOSFS (2009:6) Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärda kan utföras som egenvård, ska den som förskriver läkemedel vid förskrivningstillfället ta ställning till om patienten själv kan hantera sina läkemedel (egenvård). Förskrivarens bedömning ska dokumenteras i patientjournalen och kommuniceras med mottagande enhet. Rutinerna för läkemedelshantering ska ingå enligt ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården (SOSFS 2005:12), samt (SOSFS 2006:11) om ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS. I landstingets regler vid läkemedelsförskrivning i verkställighetsbeslut HSD 1044 och i geriatrikavtal 2010/2011 anges bland annat att utskrivande läkare ska säkerställa att patient efter utskrivning har tillgång till samtliga läkemedel som patienten behöver. Vid tidsbegränsad läkemedelsbehandling kortare än tre månader ska den förskrivna läkemedelsmängden täcka hela den planerade behandlingsperioden. Vid planerad behandling mer än tre månader förskrivs läkemedel för tre månader. Förskrivna läkemedel ska medfölja patienten så att det täcker behovet tills dess att läkare vid särskilt boende har tagit del av aktuell läkemedelsordination för att kunna fullfölja behandlingen. 13.1 Läkemedelslista och läkemedelsberättelse I Trygghetskvittot ska vid informationsöverföringen medfölja en läkemedelsberättelse som följer Socialstyrelsens instruktion för säkrare rutiner för läkemedelshantering. FÖRTYDLIGANDE Se kap 9.1, Läkemedelsberättelse och läkemedelslista, sid 24. ”Läkemedelsberättelsen är ett enkelt redskap för att minska överföringsfel av läkemedel för patienter som går från sjukhusvård till annan vårdform. Av läkemedelsberättelsen ska framgå vilka förändringar som har gjorts i patientens läkemedelsbehandling under vårdtiden och orsaken till ändringarna. Läkemedelsberättelsen ges till patienten och skickas också till nästa vårdgivare, exempelvis kommunen eller primärvården”. En läkemedelsberättelse ska i enlighet med Socialstyrelsens instruktioner innehålla: • En kort beskrivning av inläggningsorsak, vad som gjorts och vad som planeras • Vilka läkemedelsförändringar som gjorts och varför • En läkemedelslista med information om preparat, dosering, verkan och speciella anmärkningar. VERSION 150902 | 11 14. Uppföljning Erfarenheterna av denna överenskommelse och dess rutiner ska följas upp årligen av KSL och Stockholms läns landsting. Avvikelserapportering ska ske enligt lokala avvikelse-hanteringsrutiner. 15. Revidering Revidering, och kontinuerlig uppdatering utifrån gällande författningar och lagstiftning, av denna överenskommelse för in- och utskrivning av patienter i sluten vård, sker i samråd med KSL och SLL. 16. Uppsägning och omförhandling Överenskommelsen kan sägas upp med en uppsägningstid om sex (6) månader. Omförhandling av överenskommelsen ska ske om någon part så begär. *** Överenskommelsen har upprättats i två likalydande exemplar av vilka parterna tagit varsitt. DatumDatum Stockholms läns landsting Hälso- och sjukvårdsnämnden …………………………………… För…………………………………. kommun i Stockholms län ………………………………………………… VERSION 150902 | 12 Referenser 1. Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) 2. Socialtjänstlagen (SFS 2001:453) 3. Socialtjänstlagen, ändring, (SFS 2009:981) 4. Lag (SFS 1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård 5. Lag (SFS 1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade 6. Sekretesslagen (1980:100) 7. Lag (SFS 1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område 8. Lag om psykiatrisk tvångsvård (SFS 1991:1128) 9. Lag om rättspsykiatrisk vård (SFS 1991:1129) 10. Läkemedelshantering i hälso- och sjukvården (SOSFS 2000:1) 11. Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården (SOSFS 2005:12) 12. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård (SOSFS 2005:27) 13. Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS (SOSFS 2006:11) 14. Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering (SOSFS 2007:10) 15. Ändring av föreskrifter för habilitering och rehabilitering (SOSFS 2008:20) 16. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård (SOSFS 2009:6) 17. Ändring i föreskrifter och allmänna råd för läkemedel (SOSFS 2009:14) 18. Offentlighet och sekretesslag (SFS 2009:400) 19. Patientdatalagen (SFS 2008:355) 20. Regler för läkemedelsförskrivning med anledning av kostnadsansvar för läkemedel i öppenvård (SLL) 21. Riktlinjer för dosförpackade läkemedel i Stockholms län 22.www.uppdragsguiden.sll.se 23. Fast vårdkontakt som är legitimerad läkare vid livsuppehållande behandling (SOSFS 2011:7) VERSION 150902 | 13 Bilaga 1 Utskrivningsinformation – Trygghetskvitto - i WebCare Text i Utskrivningsmeddelandet Text i Utskrivnings-meddelandet Utskrivningsmeddelande Kommentar/ förtydligande (ej med i utskriften) Obligatorisk rubrik. Inrättning Södersjukhuset AB Avd 23, Sektionen för Endokrinologi, Internmedicin, Södersjukhuset AB Obligatorisk uppgift. Den avdelning där patienten vårdats för den vårdtid som utskrivningsmeddelandet gäller. Vårdtid 2008-09-05 t.o.m. 2008-09-18 Obligatoriska uppgifter. Inskrivningsdatum anges på inskrivningssidan. Utskrivningsdatum anges på utskrivningssidan. Ansvarig läkare Telefonnummer Dr Svensson Obligatoriskt fält. Det som skrivits in av SV på Utskrivningssidan i fältet för underskrift. Ansvarig kontaktsjuksköterska Telefonnummer Personuppgifter Ej obligatorisk uppgift personnummer Obligatorisk uppgift namn Obligatorisk uppgift adress Obligatorisk uppgift postnummer och postadress Obligatorisk uppgift Sammanfattning, diagnos, behandling Obligatorisk rubrik. Patienten har vårdats för lunginflammation med antibiotika. Obligatoriskt fält. Detta är det SV skrivit in på Utskrivningssidan i fältet ”Sammanfattning, diagnos, behandling”. Behöver hjälp med Ej obligatorisk rubrik. Visas endast om SV valt innehåll i ADL-status (på Utskrivningssidan) som patienten behöver hjälp med. Toalettbesök Förflyttning Kontinens Födointag Medicinering APO-dos Ej obligatoriskt val. Endast de ADL-status patienten behöver hjälp med. (I detta exempel är samtliga med.) APO-dos finns med om det är ikryssat på sidan. Kvarvarande medicinska och omvårdnadsbehov Obligatorisk rubrik. Vi bedömer att patienten behöver hjälp med dosett. Samt omläggning av bensår på vä fot. Obligatoriskt fält. Denna information kommer ifrån SOVP-sidan. Det SV har skrivit i fältet ”Kvarvarande medicinska/ omvårdnadsbehov”. Kvarvarande behov av rehabilitering Ej obligatorisk rubrik. Visas endast om nedanstående information finns. Sjukgymnastik för att stärka muskulaturen i vänster ben. Ej obligatoriskt fält. SV har angivit ”Kvarvarande behov av rehabilitering” på SOVP-sidan. Överenskomna insatser från kommun, enligt HSL och SoL Obligatorisk rubrik. Efter vårt telefonsamtal med slutenvården har vi beslutat att göra ett hembesök hos patienten efter utskrivningen för att se över hjälpbehovet. Ej obligatoriskt fält. Det fält på SOVP-sidan där kommunen dokumenterar sina insatser. VERSION 150902 | 14 Ansvarig biståndshandläggare Telefonnummer Obligatorisk rubrik. Maria Johansson Namnet på den inloggade biståndshandläggare som sparat information för kommunens räkning på Inskriven-sidan är förifyllt i fältet. Den inloggade biståndshandläggaren kan ange ett annat namn här om så önskas. Överenskomna insatser från primärvård/annan utförare Obligatorisk rubrik. Skrivs ut även om information från primärvård/annan utförare saknas. Insatser från primärvården Ej obligatorisk rubrik. Visas endast om PV skrivit något i ”Primärvård”-fältet på SOVP-sidan. Vi fortsätter med såromläggningarna som tidigare. Påbörjar dosettdelning en gång i veckan. Ej obligatoriskt fält. Innehåller den information PV skrivit in i ”Primärvård”-fältet på SOVP-sidan. Ansvarig distriktssköterska Telefonnummer Ej obligatorisk rubrik. Lars-Åke Danielsson Namnet på den inloggade DSK som skriver in PV´s information på inskrivensidan är förifyllt på sidan. Denna person kan dock ange ett annat namn i detta fält om så önskas Insatser från annan utförare Ej obligatorisk rubrik. Finns endast om nedanstående är ifyllt. Lena, arbetsterapeut, kommer kontakta patienten för att se över ev behov av hjälpmedel i hemmet. Ej obligatoriskt fält. Ett fält på SOVP-sidan där ”annan utförare” hos PV kan fylla i information. Dock är det oklart om/hur detta fält används idagsläget. Insatser paramedicinsk rehabilitering Ej obligatorisk rubrik. Finns endast om nedanstående är ifyllt. Vår sjukgymnast kontaktar patienten. Ej obligatoriskt fält. Information sparad av PV på SOVP-sidan i fältet ”Rehabilitering”. Fortsatt kontakt med primärvården Obligatorisk rubrik. Patienten bör kallas inom en vecka Obligatoriskt val (”Återbesök i primärården”) för SV på Utskrivningssidan. Den text som visas i utskrivningsmeddelandet beror på vilket val SV gjort. Utskrivning till Obligatorisk rubrik. Hemmet Obligatoriskt val (”Utskrives till”) för SV på Utskrivningssidan. Det val SV gjort visas här. Hemkomstplanering Obligatorisk rubrik. Finns även om nedanstående ej är ifyllt. Patienten får skjuts hem av sin son. Distriktssköterskan är meddelad om hemgången och kommer att kontakta patienten för dosettdelning och såromläggning. Biståndshandläggaren hör av sig till patienten för att boka tid för hembesök. Obligatoriskt fält ”Hemkomstplanering” på Utskrivningssidan. VERSION 150902 | 15 Bilaga 2 När inträder betalningsansvar? För en patient i den somatiska akutsjukvården eller den geriatriska vården inträder betalningsansvaret tidigast fem vardagar, lördag, midsommarafton, julafton och nyårsafton oräknade, efter det att kommunen mottagit kallelsen till vårdplaneringen. Betalningsansvar kan inträda på samtliga årets dagar. När betalningsansvaret inträtt omfattar det alla kalenderdagar. Kommunen ska ha mottagit kallelsen senast klockan 16.00. Den dag kallelse mottagits, innan klockan 16.00, räknas som dag 0. Har kallelsen mottagits efter klockan 16.00 räknas nästkommande vardag som dag 0. År 2010-2011 Exempel Kallelse mottagen Betalningsansvar inträder Förklaring 1 Fredag 9 april, 2010 kl. 14.00 Lördag 17 april 10 och 11 april (lördag och söndag) räknas bort. 12 – 16 april (måndag – fredag) är vardagarna 1, 2, 3, 4 och 5. Betalningsansvar inträder således den 17 april (lördag) 2 Fredag 9 april, 2010 kl. 17.30 Tisdag 20 april 13 april (tisdag) blir vardag 1 eftersom kallelsen är mottagen efter kl. 16.00. 12 april (måndag) är således dag 0. 14 – 16 april (onsdag – fredag) är vardag 2, 3 och 4. 17 och 18 april (lördag och söndag) räknas bort. 19 april (måndag) är vardag 5. Betalningsansvar inträder således 20 april (tisdag) 3 Påsk Måndag 29 mars, 2010 kl. 15.00 Torsdag 8 april 30 mars – 1 april (tisdag – torsdag) blir vardagarna 1, 2 och 3. Datum 2 – 5 april räknas bort eftersom de är röda dagar och lördag. 6 och 7 april (tisdag och onsdag) är vardagarna 4 och 5. Betalningsansvar inträder således den 8 april (torsdag). 4 Onsdag 14 april, 2010 kl. 12.00 Torsdag 22 april 15 – 16 april blir vardagarna 1 och 2. 17 – 18 april (lördag och söndag) räknas bort. 19 – 21 april (måndag – onsdag) blir vardagarna 3 – 5. Betalningsansvar inträder således 22 april (torsdag). 5 Jul och nyår Onsdag 22 december, 2010 kl. 14.30 Fredag 31 december 23 december (torsdag) är vardag 1. 24 – 26 december (fredag – söndag) räknas bort eftersom det är julafton och röda dagar. 27 – 30 december (måndag – torsdag) är vardagar 2, 3, 4 och 5. Betalningsansvar inträder således 31 december (fredag). 6 Jul och nyår Torsdag 23 december, 2010 kl. 15.00 Tisdag 4 januari 2011 27 – 30 december (måndag – torsdag) är vardagar 1, 2, 3 och 4. 24 – 26 december (fredag – söndag) räknas bort eftersom det är julafton och röda dagar. 31 december – 2 januari (fredag – söndag) räknas bort eftersom det är nyårsafton och röda dagar. 3 januari (måndag) är vardag 5. Betalningsansvar inträder således 4 januari 2011 (tisdag). VERSION 150902 | 16 FÖRTYDLIGANDEN VERSION 150902 | 17 2015-01-27 Arbetsgruppens (KSL/kommuner/SLL) förslag till ny överenskommelse. OBS! Ej antagen. 1. Inledning 1.1. Bakgrund Samverkansöverenskommelsen grundar sig i bestämmelser om samverkan vid in- och utskrivning i sluten vården som finns i Betalningsansvarslagen och Socialstyrelsens föreskrifter. Lagen om kommunernas betalningsansvar reglerar tidpunkt och förutsättningar för när kommunerna blir skyldiga att ersätta landstinget för utskrivningsklara patienter som har en upprättad samordnad plan vid utskrivning. 1.2. Målgrupp Överenskommelsen gäller patienter oavsett ålder som är inskrivna i sluten vård och som, i samband med utskrivning, är eller kan blir aktuella för insatser från enheter inom öppna vården och/eller socialtjänsten – dvs. insatser från någon av: • socialtjänst SoL, LSS, LVM, LVU * • hälso- och sjukvård i kommunen • all öppen vård på landstingets uppdrag Notera att fr o m 2015-10-01 övergår ansvaret för sjuksköterskor vid LSS-boenden till kommunen. Följande ingår inte i målgruppen eller överenskommelsen: • I de fall insats krävs från enbart landstingets öppenvård sker detta genom remitteringsrutiner och regleras i landstingets vårdavtal och omfattas inte av denna överenskommelse. • Samordnad plan vid utskrivning är aktuell för den närmsta tiden efter utskrivning från slutenvård. Därefter kan, vid behov, en Samordnad Individuell Plan, SIP , upprättas. Denna överenskommelse omfattar inte SIP. Parterna i denna överenskommelse ansvarar för att de vårdgivare som arbetar på uppdrag av Stockholms läns landsting och länets kommuner är införstådda i och följer intentionerna i denna överenskommelse. 1.3. Syfte För att den enskilde ska kunna få det stöd som behövs i samband med utskrivning från sluten vård är grunden en upprättad samordnad plan vid utskrivning och överföring av nödvändig information mellan vårdnivåerna. * SoL = Socialtjänstlag (2001:453) LSS = Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387) LVM = Lag om vård av missbrukare i vissa fall (1988:870) LVU = Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (1990:52) VERSION 150902 | 18 Genom dialog, där såväl den enskilde som företrädare för berörda enheter medverkar, ska gränsdragningskonflikter undvikas. Den enskildes inflytande samt en tydlig målsättning och ansvarsfördelning utgör förutsättningar för att genomförandet ska fungera och ge önskat resultat. Informationsöverföringen ska bygga på delaktighet och samtycke från den enskilde och klargöra det samlade behovet av insatser samt vilken enhet som är ansvarig för respektive insats. 1.4. Mål Den enskilde ska garanteras en trygg och säker vård och omsorg i samband med utskrivning från sluten vården och den närmsta tiden därefter. 1.5. Definitioner Se bilaga 1. Skrivningen ”vård- och/eller omsorg…” ska i denna process alltid tolkas så att omsorg (dvs insats från kommunen) alltid ingår, men vård (dvs insats från öppen vård) inte alltid ingår. 1.6. Lokala rutiner Med denna överenskommelse som grund har varje enhet har ansvar för att upprätta lokala rutiner för säker tillämpning av överenskommelsen och rutiner för att den enskilde ska få bästa möjliga omhändertagande. En lokal överenskommen rutin kan med fördel ingå i kvalitetsledningssystemet. 2. Informationsöverföring 2.1. Informationsöverföring avseende särskilt boende (SoL) som söker kontakt med sluten vården eller akutmottagning När den enskilde i särskilt boende söker vård på akutmottagning eller skrivs in i sluten vård, ska kommunen se till att följande information följer med den enskilde till akutmottagning/sluten vården: • Patientens status, aktuella insatser och hjälpmedel. • Kontaktuppgifter till ansvarig sjuksköterska, inremitterande läkare och patientansvarig läkare samt biståndshandläggare. • Aktuell läkemedelslista. • Kontaktuppgifter till närstående. • Beakta särskilt äldres behov. Patienten ska kunna legitimera sig och/eller förses med ID-band. VERSION 150902 | 19 3. Inskrivningsmeddelande Om patienten, från överenskommelsens målgrupp, skrivits in i sluten vård och har eller bedöms komma att vara i behov av hälso- och sjukvårdsinsatser och/eller vårdoch omsorgsinsatser från andra vård- och omsorgsgivare efter vårdtillfället, skall behandlande läkare besluta om att skicka ett inskrivningsmeddelande till öppen vården och/eller socialtjänsten. I det fall patienten inte lämnar samtycke ska inskrivningsmeddelandet skickas utan att inskrivningsorsak anges. Inskrivningsmeddelande ska sändas oavsett vårdtidens förväntade längd. 4. Samordnad vård- och omsorgsplanering En samordnad vård- och omsorgsplanering ska alltid erbjudas den enskilde där behov finns av nya eller förändrade vård- och omsorgsinsatser efter sluten vården. Vård- och omsorgsplaneringen ska ske mellan ansvariga inom sluten vården, kommunen och vid behov öppen vård, tillsammans med patienten och om möjligt dennes närstående. 4.1. Kallelse till möte om samordnad vård- och omsorgplanering • Det är den behandlande läkaren i sluten vården som fastställer när vård- och omsorgs-planeringen ska genomföras . • Kallelsen görs efter samtycke från patienten. • Behandlande läkare i sluten vården ansvarar för att kallelse till vård- och omsorgsplanering sker. • Sluten vården ska vid kallelsetillfället lämna skriftligt underlag till kommunen om patientens funktionsförmåga/or. Kallelsen till vård- och omsorgsplanering ska ske först när sådant underlag är sammanställt och när det inte finns pågående remisser till annan sluten vård, exempelvis geriatrik och specialiserad palliativ sluten vård. • Kallelsen ställs till öppen vården om behov av närvaro föreligger. • Om den enskilde bor i särskilt boende (SoL) och har förändrade behov, ska kontakt tas med ansvarig läkare och/eller sjuksköterska vid boendet. Kallelse till vård- och omsorgsplanering ska i första hand göras genom gemensamt ITstöd. Saknar någon av parterna detta ska det ske genom fax. Om inte annat överenskommes mellan sluten vård och kommunen ska vård- och omsorgsplanering påbörjas senast dagen efter det att kallelsen mottagits. Som kallelsedag räknas vardag innan kl. 16. De är faxets sändrapport som används som tidstämpeln för inkommen kallelse. Avseende IT-stödet räknas kallelsen som inkommen med datum och tid från sändningstillfället. Kallelsen ska bekräftas av mottagaren oavsett om den inkommit via IT-stöd eller fax. VERSION 150902 | 20 5. Samordnad plan vid utskrivning (dokumentet) En upprättad samordnad plan vid utskrivning avser den handling som ger en samlad bild av patientens funktionsstatus och behov av fortsatt vård och omsorg efter utskrivning samt vem som är ansvarig för respektive insats. En samordnad plan vid utskrivning kan upprättas även om patienten inte är utskrivningsklar. En samordnad plan vid utskrivning ska i förekommande fall innehålla : 1. medicinska åtgärder och andra behandlingar, 2.aktuella läkemedelsförskrivningar, 3.tillhandahållna eller förskrivna medicintekniska produkter, hjälpmedel eller förbrukningsartiklar, 4.allmän och specifik omvårdnad, 5.omsorg, stöd och service, 6.rehabilitering och habilitering Av den samordnade planen vid utskrivning ska det även framgå; 1. namnet på den behandlande läkaren som ansvarar för planen, 2.vilka åtgärder som den behandlande läkaren har bedömt som hälso- och sjukvård alternativt egenvård och vem som ska vidta respektive åtgärd, 3.namnet på den eller de läkare alternativt enhet som har det fortsatta ansvaret för behandlingen av patienten, gäller såväl primärvård, specialistvård och/eller privata läkarmottagningar 4.om patienten har medverkat i vårdplaneringen eller inte, 5.om närstående har medverkat i vårdplaneringen eller inte, och 6.målsättningen med insatserna samt hur och när dessa ska följas upp I de fall där det är aktuellt med utbildning och handledning till personal på uppdrag av kommunen, ska landstinget ansvara för utbildning och handledning. Planen för detta ska tydligt framgå i den samordnade planen vid utskrivning. 5.1. Psykiatrisk tvångsvård Förvaltningsrätten beslutar efter slutenvårdens ansökan om öppen psykiatrisk tvångsvård eller öppen rättspsykiatrisk vård. Till ansökan ska en samordnad plan enligt LPT eller LRV bifogas. Det ska framgå om chefsöverläkaren, efter samråd med socialtjänsten, bedömer att patienten inte behöver några insatser från socialtjänsten eller om patienten inte önskar sådana insatser . 5.2. Barn som anhörig/närstående Barns behov av information, råd, stöd och deltaktighet ska särskilt beaktas i en samordnad plan vid utskrivning, om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med • har en psykisk sjukdom, • en psykisk funktionsnedsättning, • en allvarlig fysisk sjukdom eller skada eller • är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel VERSION 150902 | 21 Detsamma gäller om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med, avlider . 5.3. Justering av samordnad plan vid utskrivning En samordnad plan vid utskrivning är upprättad när den har justerats av samtliga ansvariga parter. Genom justeringen tar företrädare för respektive verksamhet ansvar för sina insatser. Kommunen meddelar sluten vården kontaktuppgifter samt vilken utförare den enskilde valt och i förekommande fall vilket särskilt boende som den enskilde flyttar till. Kan den samordnade planen vid utskrivning inte justeras ska sluten vården snarast kontaktas – om möjligt senast inom 24 timmar – för att åtgärda den uppkomna situationen. Vid särskilt boende(SoL) har kommunen ansvar för hälso- och sjukvård med undantag för läkarinsatser som är landstingets ansvar. Det är den läkare som patienten har listat sig hos som ska bekräfta övertagandet av det medicinska ansvaret och som har ansvaret tills patienten listat sig hos annan läkare, t ex vid ett särskilt boende, enligt förfrågningsunderlag för husläkaruppdraget. Eftersom de särskilda boendena inte har tillgång till IT-verktyget (WebCare) kan justering av samordnad plan vid utskrivning inte ske den vägen. Justering får i stället ske via fax eller via krypterad mail med stark autentisering. 5.4. Permission Om en patient har permission från sluten vården och insatser krävs under den tiden ska överenskommelse och planering göras tillsammans med öppen vården och/eller socialtjänsten i god tid före permissionen. Nödvändiga förbrukningsartiklar och mediciner ska medfölja patienten. Kommunen ska bedöma patienters rätt till insatser enligt socialtjänstlagen eller LSS på samma sätt, oberoende om patienten får vård enligt tvångslagstiftning eller enligt HSL. 6. Utskrivningsklar patient Slutenvården avgör om en patient är utskrivningsklar, att han eller hon inte längre bedöms behöva sluten hälso- och sjukvård. I samband med att patienten är utskrivningsklar ska sluten vården förvissa sig om att mottagande enhet/er har bekräftat mottagandet av patienten genom att den samordnade planen vid utskrivning är justerad. 6.1. Utskrivningsklar patient inom psykiatrisk tvångsvård Chefsöverläkaren eller förvaltningsrätt beslutar om sluten vården kan övergå till öppen psykiatrisk tvångsvård. 6.2. Återtagande av utskrivningsklar patient Återtagande görs om den behandlande läkaren, inom sluten vård, efter en ny bedömning, bedömer att patienten inte längre är utskrivningsklar. VERSION 150902 | 22 Utskrivningsdatum kan ibland behöva flyttas fram om något i patientens hälsotillstånd förändrats. • Om inga större förändringar i patientens hälso- och sjukdomstillstånd tillkommer och upprättad samordnad plan vid utskrivning fortfarande gäller flyttas bara utskrivnings-datumet fram. (T.ex. patienten har blivit magsjuk.) • När stora förändringar i patientens hälso- och sjukdomstillstånd tillkommer ska ny kallelse till samordnad vård- och omsorgsplanering skickas och ny samordnad plan vid utskrivning upprättas. (T.ex. patienten har brutit benet.) Det är således ett nytt ärende och kommunen är betalningsansvarig efter 5 alternativt 30 dagar. Om patienten avlidit ska kontakt snarast tas med mottagande enheter för att meddela avbruten samordnad vård- och omsorgsplanering. 7. Utskrivningsmeddelande Senast kl. 12.00 vardagen före planerad utskrivning skall sluten vården sända ett utskriftsmeddelande via gemensamt IT-stöd eller fax till berörda enheter inom öppen vården och/eller socialtjänsten, enligt den justerade samordnade planen vid utskrivning. Sker utskrivning plötsligt på patientens initiativ meddelas berörda parter snarast möjligt. Utskrivningsmeddelandet ska innehålla: 1. patientens namn, personnummer och folkbokföringsadress 2.information om när patienten beräknas skrivas ut Är folkbokföringsadressen inte densamma som vistelseadressen ska bägge adresserna anges i utskrivningsmeddelandet. Utskriftsmeddelandet ska kvitteras av mottagaren vilket innebär att berörda enheter har informerats. 8. Utskrivningsinformation Informationen ska senast samma dag som patienten skrivs ut från sluten vården överföras till de enheter som är ansvariga för de fortsatta insatserna, enligt den upprättade samordnade planen vid utskrivning. Om informationen inte kan överföras elektroniskt måste sluten vården försäkra sig om att informationen kommer fram på annat sätt i avvaktan på informations-överföring via NPÖ. Utskriftsinformationen skall innehålla den samordnade planen vid utskrivning samt där så är relevant för patientens vård och omsorg uppgifter om: • Inskrivningsorsak och hälso- och funktionstillståndet vid inskrivningen, • Läkemedelslista och läkemedelsberättelse • Vilka som varit ansvariga för patientens vård, behandling och rehabilitering inom sluten vård • Vem som är ansvarig läkare i öppen vården • Patientens aktuella hälso- och funktionstillstånd • Patientens upplevda hälsotillstånd • Riskbedömningar utifrån patientens hälsotillstånd • Patientens arbetsförmåga • Närstående, förvaltare eller god man VERSION 150902 | 23 • Andra kontinuerliga läkarkontakter • Ansvarig biståndshandläggare • Sammanfattning av genomförd vård, behandling och rehabilitering 8.1. Trygghetskvitto Trygghetskvittot är den enskildes samlade information om vårdtiden inom sluten vården och vart och till vem den enskilde ska vända sig till om behov finns efter utskrivningen. Behandlande läkare i sluten vården ansvarar för att Trygghetskvittot överlämnas till patienten om denne så önskar, i samband med att han/hon skrivs ut från sluten vården. Trygghetskvittot skall innehålla den samordnade planen vid utskrivning samt övrig relevant utskrivningsinformation enligt kapitel 9. Exempel på ett trygghetskvitto, se bilaga 3. 9. Läkemedel Avser Socialstyrelsens förordning om läkemedelshantering , om egenvårdsåtgärd , landstingets regler vid läkemedelsförskrivning. Den som förskriver läkemedel ska vid förskrivningstillfället ta ställning till om patienten själv kan hantera sina läkemedel (egenvård). Förskrivarens bedömning ska dokumenteras i patientjournalen och kommuniceras med mottagande enhet. Den enskilde som vistats inom slutenvård och som överförs till annan vårdgivare förses med läkemedel (ej bara recept) fram till dess att läkare vid aktuellt boende har tagit del av aktuell läkemedelsordination för att kunna fullfölja behandlingen. Utskrivande läkare ska säkerställa att patient efter utskrivning har tillgång till samtliga läkemedel som patienten behöver. Vid tidsbegränsad läkemedelsbehandling kortare än tre månader ska den förskrivna läkemedels-mängden täcka hela den planerade behandlingsperioden. Vid planerad behandling mer än tre månader förskrivs läkemedel för tre månader. Ordinationsändringar ska dokumenteras i Pascal. Har patienten APO-dos och läkemedelsordinationen ändras ska akutbeställning göras. Se SLL:s riktlinjer för APOdos. 9.1. Läkemedelsberättelse och Läkemedelslista En läkemedelsberättelse ges till patienten, som en del av Trygghetskvittot och skickas också till nästa vårdgivare. En läkemedelsberättelse ska innehålla uppgifter om: • Vilka ordinationer som har ändrats • Vilka andra åtgärder rörande läkemedelsbehandlingen som har vidtagits • Orsakerna till de vidtagna åtgärderna • Målen för läkemedelsbehandlingen • När en uppföljning av behandlingen ska göras och vilken vårdgivare eller vårdenhet som ska ansvara för uppföljningen • Läkemedelsberättelsen ska också innehålla en aktuell läkemedelslista. VERSION 150902 | 24 10. Informationsöverföring – det gemensamma IT-verktyget WebCare är ett IT-stöd för informationsöverföring och samordnad vård- och omsorgsplanering mellan sluten vård, öppen vård och kommuner inom Stockholms län. I WebCare finns information om vilken huvudman som för tillfället har vård- och omsorgsansvaret för patienten. Den information som WebCare kan generera kring att månatligen kunna följa antalet utskrivningsklara inom sluten vård och antalet dygn med betalningsansvar per kommun och stadsdel ska tillhandahållas vid anfordran. 11. Planering för storhelger och semester Verksamhetsansvariga har ett gemensamt ansvar för att i god tid innan storhelg och semestrar informera aktuella samverkansparter kring helg- och semesterperiodens planerings-förutsättningar i syfte att säkerställa att patienten erhåller ett säkert, tryggt och effektivt omhändertagande. 12. Skyddade personuppgifter Personer med skyddade personuppgifter kan inte hanteras 13. Säkerhet 13.1 Integritet, samtycke och sekretess Vid inskrivning i sluten vård informeras kommunen via IT-verktyget (WebCare) om detta. Kommunen bekräftar att informationen mottagits. Vid kallelse till samordnad vård- och omsorgsplanering informeras den enskilde om att landstinget kommer dela information med kommunen. Den enskilde tillfrågas om samtycke till kallelse och informationsdelning. Om samtycke inte kan inhämtas på grund av patientens tillstånd gör ansvarig läkare en menprövning. När och av vem samtycke har inhämtats ska dokumenteras i journalen och i IT-stödet (WebCare). Vid mötet om samordnad vård- och omsorgsplanering tillfrågas den enskilde av kommunens representant om samtycke avseende att kommunen delar information med landstinget. Den enskilda avgör om den vill ansöka om kommunala insatser. Detta innebär att den enskilda kan säga nej till samordnad vård- och omsorgsplanering. Patienten skrivs ut från sluten vården och tar eget ansvar. När det gäller tvångsvård får information överföras mellan enheterna om det behövs för att patienten ska få nödvändig vård eller behandling, eller något annat stöd som krävs. Om den enskilda motsätter sig att uppgifter lämnas ut ska det i första hand respekteras. Om den enskilda inte kan ges nödvändig vård, behandling eller annat stöd ska ställning tas till om uppgifterna kan lämnas utan samtycke. I Betalningsansvarslagen anges: ”Sekretess hindrar inte att ett landsting till en komVERSION 150902 | 25 mun lämnar uppgift om namn, personnummer och folkbokföringsadress för enskilda som avses i 10 a § och enskilda för vilka kommunen har betalningsansvar.” Personuppgifterna ska synas tydligt. Dessa uppgifter kan lämnas ut utan samtycke från de enskilda med anledning av betalningsansvarslagen. Sekretess hindrar inte att ett landsting till en kommun lämnar uppgift om namn, person-nummer och folkbokföringsadress för patienter som avses i punkt 3.2 Inskrivningsmeddelande och för vilka kommunen har betalningsansvar. 13.2 Information om risker och avvikelser mellan parter/ verksamheter För att trygga patientsäkerheten och att förhindra oönskade händelser ska enheterna ha rutiner för att informera samverkansparter om avvikelser eller risker som uppstått i samarbetet kring enskilda enligt denna överenskommelse. Denna överenskommelse kräver att avvikelser ska förmedlas till rätt instans (se bilaga 6) och att de besvaras inom skälig tid. Avvikelser ska hanteras i kvalitetsledningssystem. Komplettera med hur avvikelser hanteras mellan kommun och primärvård. 14. Kommunernas betalningsansvar Information om kommunens betalningsansvar för en patient inom den somatiska akutsjukvården och den geriatriska sluten vården. Betalningsansvaret inträder tidigast från och med: • fem vardagar, lördag, midsommarafton, julafton och nyårsafton oräknade, efter att kommunen mottagit kallelsen till samordnad vård- och omsorgsplanering, • för psykiatrisk vård inträder kommunens betalningsansvar tidigast 30 vardagar (lördag, midsommarafton, julafton och nyårsafton oräknade), efter det att kommunen mottagit kallelsen till vårdplanering förutsatt att kallelsen mottagits före klockan 16:00 denna dag. En kommun har betalningsansvar för enskild i sluten vård som är • Utskrivningsklar, se avsnitt 7 och • en samordnad plan vid utskrivning är upprättad, se avsnitt 6.3. Medverkar inte en kommun vid upprättandet av en samordnad plan vid utskrivning inträder ändå kommunens betalningsansvar om den utskrivningsklara patienten stannar kvar inom sluten vård. I vissa situationer inträder inte kommunens betalningsansvar, t.ex. • om de insatser som landstinget ska ansvara för enligt samordnadplan vid utskrivning inte kan utföras, • om behandlande läkare inom landstingets slutna hälso- och sjukvård inte ser till att en samordnad plan vid utskrivning upprättas, • om den enskilde förhindrar eller inte vill ha någon samordnad vård- och omsorgsplanering, • om den enskilde inte ansöker om kommunala insatser, • om den enskilde beviljats insatser av kommunen men är missnöjd med dessa och väljer att tacka nej eller att vänta på ett annat alternativ, t.ex. ett annat boende, eller VERSION 150902 | 26 • om den enskilde är på permission och fortfarande är i behov av tvångsvård. Patienter på permission är som tidigare redovisats inte utskrivningsklara. Om den enskilde stannar kvar i slutenvården trots att ovanstående villkor är uppfyllda inträder kommunens betalningsansvar utifrån när kommunen mottagit kallelse till samordnad vård- och omsorgsplanering. Kallelsen har tagits emot samma dag om sändningstillfället i IT-stödet eller tidsstämpeln i faxets sändrapport är en vardag före kl 16:00. Kallelsen har tagits emot nästkommande vardag om sändningstillfället är efter kl 16:00 Den dag som kallelsen tagits emot utgör dag Noll och nästföljande vardag (lördag, midsommar-, jul- och nyårsafton oräknade) utgör dag Ett i beräkning av när betalningsskyldigheten börjar gälla. När betalningsansvaret inträtt omfattar det alla kalenderdagar. Kommunen ska ersätta den slutna vården med det belopp som anges i gällande förordning om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård. Se bilaga 2 för beräkning av dagar. 14.1. Psykiatrisk vård Betalningsansvarslagen gäller även patient i öppen psykiatrisk och rättspsykiatrisk tvångsvård och i de fall vården har beslutats av domstol, inträder kommunens betalningsansvar när domstol har fattat beslut om detta. Chefsöverläkaren ska omedelbart meddela berörda samverkansparter domstolens utslag. 15. Uppföljning Se nu gällande överenskommelse. 16. Revidering Se nu gällande överenskommelse. 17. Uppsägning och omförhandling Se nu gällande överenskommelse. VERSION 150902 | 27 18. Bilagor 1. Definitioner - Termer 2. Beräkning av dagar – (se bilaga 2 i den ursprugliga överenskommelsen) 3. Exempel på Trygghetskvitto 4.Processkartor 5. Förkortat ärende VERSION 150902 | 28 Bilaga 1 – Termer Term Synonym Socialstyrelsens termbank anhörig person inom familjen eller bland de närmaste släktingarna bedömning åtgärd i form av ett omdöme grundat på insamlad information behandlande läkare beslutsoförmögen utan beslutsförmåga (om provgivare:) som pga. sjukdomstillstånd eller motsvarande ej är i stånd att fatta samtyckesbeslut beslutsunderlag skriftlig sammanställning av de uppgifter som bedöms ha betydelse för ett beslut brukare (inom socialtjänst:) person som får, eller som är föremål för en utredning om att få, individuellt behovsprövade insatser från socialtjänsten funktionstillstånd (rekommenderad) hälsostillstånd (avrådd) tillstånd hos en persons kroppsfunktioner och kroppsstrukturer samt förmåga till aktivitet och delaktighet god man person som är utsedd att företräda en viss person som på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person utan att dennes rättshandlingsförmåga begränsas hemsjukvård hälso- och sjukvård när den ges i patients bostad eller motsvarande och som är sammanhängande över tiden huvudman myndighet eller organisation som juridiskt och ekonomiskt har ansvaret för viss verksamhet individuell plan enl LSS vård- och omsorgsplan för beslutade insatser/åtgärder som upprättats på begäran av och tagits fram i samråd med den enskilde som har beviljats insats enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade inskrivnings-meddelande klient intagningsmeddelande skriftligt meddelande från sluten vård om att en patient har skrivits in och kan komma att behöva fortsatta insatser efter utskrivningen (inom socialtjänst:) brukare som delvis med egen medverkan får stöd eller insats vid regelbundet återkommande möten med anställda inom socialtjänsten menprövning närstående person som den enskilde anser sig ha en nära relation till Annan källa Förslag SLLs Regelverk för rapportering av vårdkontakter 2013 står om ”Självständig hälso- och sjukvårdspersonal”: ... har självständigt behandlingsansvar och gör kvalificerad bedömning av patientens vårdbehov samt planerar och genomför den vårdinsats som behövs. Kommentar: Som ... räknas även ...personal som på delegation av verksamhetschef uför vissa åtgärder och har journalföringsansvar. Läkare som har självständigt behandlingsansvar och bedömer patientens vårdbehov samt planerar och genomför den vårdinsats som behövs enl HSL. Term Synonym Socialstyrelsens termbank ordinärt boende patient Samordnad individuell plan individuell plan enligt SoL och HSL Omfattas inte av Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län angående samverkan vid inoch utskrivning i sluten vård vård och omsorgsplan som beskriver insatser/åtgärder från hälso- och sjukvård och/eller socialtjänst för den enskilde och som efter samordnad vård- och omsorgsplanering upprättats inför ansökan till förvaltningsrätten om öppen psykiatrisk tvångsvård eller öppen rättspsykiatrisk vård samordnad plan vid utskrivning (rekommenderad) vård- och omsorgsplan som upprättats vid utskrivning från sluten vård för att beskriva den enskildes fortsatta behov av insatser/ åtgärder från hälso- och sjukvård och/eller socialtjänst och som är ett resultat av samordnad vård- och omsorgsplanering vård- och omsorgsplan som upprättats vid utskrivning från sluten vård för att beskriva den enskildes fortsatta behov av insatser/ åtgärder från hälso- och sjukvård och/eller socialtjänst och som är ett resultat av samordnad vård- och omsorgsplanering samtycke frivillig, särskild och otvetydig viljeyttring genom vilken en person som tillfrågats om något, efter att ha fått information, godtar det frågan gäller sluten vård (rekommenderas) särskilt boende (som insats) särskilt boende för äldre hemmet vård- och omsorgsplan som beskriver insatser/åtgärder som den enskilde har behov av från både hälso- och sjukvård och socialtjänst och som tagits fram genom samordnad vård- och omsorgsplanering samordnad plan vid utskrivning slutenvård (tillåten) Förslag det som inte är särskilt boende är ordinärt boende person som erhåller eller är registrerad för att erhålla hälso- och sjukvård Samordnad plan enligt LPT och LRV samordnad vårdplan (avrådd) Annan källa Behöver utvecklas. hälso- och sjukvård när den ges till patient vars tillstånd kräver resurser som inte kan tillgodoses inom öppen vård eller hemsjukvård individuellt behovsprövat boende som ges med stöd av socialtjänstlagen eller lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade äldreboende ”boende som tillhandahåller bostäder eller platser för heldygnsvistelse tillsammans med insatser i form av vård och omsorg för äldre personer med behov av särskilt stöd. FÖRSLAG: Använd av tydlighetsskäl uttrycket ”insatsen särskilt boende” om det är insatsen och inte boendet som avses. Tidigare kallades särskilda boenden för äldre t.ex. för ålderdomshem, servicehus, Dessa benämningar avråder Socialstyrelsen ifrån. Numera används ibland vård- och omsorgsboende för detta begrepp, en benämning som inte nämns i lagtext. Ibland används benämningen gruppboende för boenden som riktar sig till ett begränsat antal personer med demenssjukdomar. trygghetsboende, seniorboende m fl Ej insatsbeslut. Primärvården ansvarig för hälso- och sjukvårdsinsatser Exempel på benämningar som förekommer i avvikelser Term Synonym Socialstyrelsens termbank trygghetskvitto Patientens information om dennes behov av hälso- och sjukvård som ska medfölja från slutenvården. Behandlande läkare ansvarar för att informationen. Det ska framgå i såväl journal som i trygghetskvittot att läkemedelslista och läkemedelsberättelse har överlämnats till patienten. (Trygghetskvittot motsvarar den ”Utskrivningsinformation”-som slutenvården ska använda för att kommunicera med primärvård/mottagande hälso- och sjukvårdsverksamhet.) Utskrivningsklar patient patient som av behandlande läkare inte längre bedöms behöva sluten vård utskrivnings-meddelande skriftligt meddelande om att en patient planeras att skrivas ut vård och omsorg åtgärder och insatser till enskilda personer gällande socialtjänst, stöd och service till funktionshindrade samt hälso- och sjukvård enligt gällande lagar vårdenhet (rekommenderad) sjukvårdsinrättning (avrådd) vårdgivare öppen vård Annan källa organisatorisk enhet som tillhandahåller hälso- och sjukvård statlig myndighet, landsting och kommun i fråga om sådan hälso- och sjukvårdsverksamhet som myndigheten, landstinget eller kommunen har ansvar för (offentlig vårdgivare) samt annan juridisk person eller enskild näringsidkare som bedriver hälsooch sjukvårdsverksamhet (privat vårdgivare) öppenvård hälso- och sjukvård när den ges till patient vars tillstånd medger att aktuell vårdinsats förväntas kunna avslutas inom ett begränsat antal timmar Förslag Bilaga 2 – Beräkningar av dagar När inträder betalningsansvar? För en patient i den somatiska akutsjukvården eller den geriatriska vården inträder betalningsansvaret tidigast fem vardagar, lördag, midsommarafton, julafton och nyårsafton oräknade, efter det att kommunen mottagit kallelsen till vårdplaneringen. Betalningsansvar kan inträda på samtliga årets dagar. När betalningsansvaret inträtt omfattar det alla kalenderdagar. Kommunen ska ha mottagit kallelsen senast klockan 16.00. Den dag kallelse mottagits, innan klockan 16.00, räknas som dag 0. Har kallelsen mottagits efter klockan 16.00 räknas nästkommande vardag som dag 0. År 2010-2011 Exempel Kallelse mottagen Betalningsansvar inträder Förklaring 1 Fredag 9 april, 2010 kl. 14.00 Lördag 17 april 10 och 11 april (lördag och söndag) räknas bort. 12 – 16 april (måndag – fredag) är vardagarna 1, 2, 3, 4 och 5. Betalningsansvar inträder således den 17 april (lördag) 2 Fredag 9 april, 2010 kl. 17.30 Tisdag 20 april 13 april (tisdag) blir vardag 1 eftersom kallelsen är mottagen efter kl. 16.00. 12 april (måndag) är således dag 0. 14 – 16 april (onsdag – fredag) är vardag 2, 3 och 4. 17 och 18 april (lördag och söndag) räknas bort. 19 april (måndag) är vardag 5. Betalningsansvar inträder således 20 april (tisdag) 3 Påsk Måndag 29 mars, 2010 kl. 15.00 Torsdag 8 april 30 mars – 1 april (tisdag – torsdag) blir vardagarna 1, 2 och 3. Datum 2 – 5 april räknas bort eftersom de är röda dagar och lördag. 6 och 7 april (tisdag och onsdag) är vardagarna 4 och 5. Betalningsansvar inträder således den 8 april (torsdag). 4 Onsdag 14 april, 2010 kl. 12.00 Torsdag 22 april 15 – 16 april blir vardagarna 1 och 2. 17 – 18 april (lördag och söndag) räknas bort. 19 – 21 april (måndag – onsdag) blir vardagarna 3 – 5. Betalningsansvar inträder således 22 april (torsdag). 5 Jul och nyår Onsdag 22 december, 2010 kl. 14.30 Fredag 31 december 23 december (torsdag) är vardag 1. 24 – 26 december (fredag – söndag) räknas bort eftersom det är julafton och röda dagar. 27 – 30 december (måndag – torsdag) är vardagar 2, 3, 4 och 5. Betalningsansvar inträder således 31 december (fredag). 6 Jul och nyår Torsdag 23 december, 2010 kl. 15.00 Tisdag 4 januari 2011 27 – 30 december (måndag – torsdag) är vardagar 1, 2, 3 och 4. 24 – 26 december (fredag – söndag) räknas bort eftersom det är julafton och röda dagar. 31 december – 2 januari (fredag – söndag) räknas bort eftersom det är nyårsafton och röda dagar. 3 januari (måndag) är vardag 5. Betalningsansvar inträder således 4 januari 2011 (tisdag). Bilaga 3 – Trygghetskvitto Journal Pascal WebCare Landstingets öppenvård Bistånds handläggare Behandlande läkare Slutenvård Patient Simbanemodell Bedömning oförändrad eller nya insatser Inhämta samtycke menprövn. Samtycke Förkortat ärende Prepared by using the Visuera Method. Copyright © 2001-2012 Visuera Integration AB. All Rights Reserved. Beslut om slutenvård Undersökning In och utskrivning slutenvård Ja samtycke inskrivnings meddelande Eget flöde i slutenvård Eget flöde i slutenvård Vård och Behandling WebCare Kvittens Inskrivnings meddelande Ja Nej Kvittens Inskrivnings meddelande Samtycke Ja/Nej Sida 2 (av 2) Dokumentera Avisering utskrifts meddelande Skrivs ut Dokumentera Deltager Utskrivning Skrivs ut Bill Heiding Kentor Version 1.0 Utskriven Bilaga 4 – Processer VERSION 150902 | 34 VERSION 150902 | 35 Journal Pascal WebCare Landstingets öppenvård Bistånds handläggare Behandlande läkare Slutenvård Patient Simbanemodell - NU-läge Bedömning av omsorg och/eller vård Samtycke inskrivnings meddelande Samtycke Ja/ Nej Ja Nej WebCare Beslut aktuellt funktionstillstånd Information Inhämtar info från personal funktionstillstånd Beslut Eget flöde i slutenvård Nej Skrivs ut Beslut med berörda parter om fortsatta hälso och sjukvård Eget flöde i slutenvård Vård och Behandling Sida 2 (av 4) Kvittens Inskrivnings meddelande Kvittens Inskrivnings meddelande Inhämta samtycke menprövn. Samtycke Samordnad vård och omsorg Prepared by using the Visuera Method. Copyright © 2001-2012 Visuera Integration AB. All Rights Reserved. Beslut om slutenvård Undersökning In och utskrivning slutenvård 1 av 3 Dokumentera Samtycke om kallelse SVOOP Samtycke Samtycke Ja/ Nej Nej Skrivs ut Ja Bill Heiding Kentor Version 2.0 In och utskrivning slutenvård 2 av 3 Utskriven VERSION 150902 | 36 Journal WebCare Landstingets öppenvård Bistånds handläggare Behandlande läkare Slutenvård Patient Simbanemodell - NU-läge In och utskrivning slutenvård 1 av 3 Kallelse Kvittera Kvittera Kallelse SVOOP Kallelse In och utskrivning slutenvård 2 av 3 Deltager Dokumentera Deltager Deltager Genomför samordnad vård och omsorgs planering (SVOOP) Deltager Samordnad vård och omsorg Dokumentera Underlag plan för justering WebCare Beslut om insatser SOL, LSS Ansöker om insats Sida 3 (av 4) Plan klar Upprättad Samordnad plan vid utskrivning In och utskrivning slutenvård 3 av 3 Prepared by using the Visuera Method. Copyright © 2001-2012 Visuera Integration AB. All Rights Reserved. Justering Justering Justering 3 Justering 2 Justering Deltager Justering 1 Bill Heiding Kentor Version 2.0 VERSION 150902 | 37 Journal WebCare Landstingets öppenvård Bistånds handläggare Behandlande läkare Slutenvård Patient Simbanemodell - NU-läge In och utskrivning slutenvård 2 av 3 Dokumentera Deltager Information och dokumentera Avisering utskrifts meddelande Samordnad vård och omsorg Bedömning meddelande utskrivning klar In och utskrivning slutenvård 3 av 3 WebCare Deltager Revidera funktionstillstånd Dokumentera Deltager Utskrivning Skrivs ut Sida 4 (av 4) Informera Säkerställa medicinskt behov Läk. lista Läk. berättelse Prepared by using the Visuera Method. Copyright © 2001-2012 Visuera Integration AB. All Rights Reserved. Trygghets kvitto Trygghets kvitto Utskriven Bill Heiding Kentor Version 2.0 Bilaga 5 – Förkortat ärende För att säkerställa att nästa vårdgivare får information även när en samordnad vård- och omsorgsplanering inte är aktuell, finns funktionen förkortat ärende i IT-verktyget. Den är till för att fullgöra informationsansvaret . Målet är att sluten vård informerar kommunen och öppen vård att patienten inkommit, men bedömningen är samtidigt att inga förändringar i vård- och omsorgsbehovet förväntas i samband med utskrivning från sluten vård. I vissa verksamheter används denna funktion för att förbättra kommunikationen mellan sluten och öppen vård. För ytterligare information se www.vardgivarguiden.se, sök Svea. VERSION 150902 | 38
© Copyright 2024