Dimensjon 3- 2015

4 Ferdigstilt En kompleks byggeplads 16 utvikling aksjer til ansatte gir økt
engasjement 28 byggestart Nullenergibygg 32 prosjektet Kvillebäcken växer
22
En karriere
godt foran
skjema
Møt prosjekterings­leder Liv Hagen Strand
Nummer #03 2015
Leder
Dimensjon # 03 2015
Et magasin fra Veidekke
Ansvarlig redaktør
Grete Ingeborg Nykkelmo
Redaktør
Ane Sangnes
[email protected]
Redaksjon
Anders Auberg
Åsa Edman
Malena Lewenhaupt Schmidt
Peter Bonde Rasmussen
Art direction
Dinamo
Forsidefoto
Einar Aslaksen/Pudder Agency
Trykk
Merkur-Trykk AS
Veidekke ASA
Hovedkontor
Postadresse:
Postboks 505 Skøyen
N-0214 Oslo
Besøksadresse: Skabos vei 4
Telefon: + 47 21 05 50 00
[email protected]
Veidekke Sverige AB
Stockholmskontor
Postadresse:
Box 1503
S-172 29 Sundbyberg
Besøksadresse:
Svetsarvägen 15, Solna
Telefon: + 46 8 635 61 00
[email protected]
Hoffmann A/S
Hovedkontor
Postadresse:
Fabriksparken 66,
DK-2600 Glostrup
Besøksadresse:
Fabriksparken 66
Telefon: + 45 43 29 90 00
[email protected]
Har du det
som skal til?
D
tittelen på rekrutteringskampanjen som Veidekke
kjører i Norge i høst. Gjennom
bruk av sosiale medier og ­utradisjonelle
metoder, i hvert fall for Veidekke,
­ønsker vi å bygge Veidekke-laget enda
sterkere.
Veidekke har god fart om dagen, det
viser både aktiviteten i prosjektene og
våre økonomiske rapporter. I ­tillegg
ser utsiktene relativt gode ut for de
fleste av våre områder. Derfor har vi
­ambisjoner om videre vekst, noe som
er nødvendig, men også utfordrende.
En av utfordringene med vekst er
tilgang på god og riktig kompetanse.
Selv om vi vet at Veidekkes posisjon
er svært god i bransjen og blant våre
samarbeidspartnere, så vet vi også at
kunnskapen om deler av vår virksomhet er lite kjent blant folk flest. Det
gjelder spesielt b
­ oligvirksomheten og
til dels byggvirksomheten vår. Dette
gjelder i enda større grad i de unge målgruppene. Til tross for at det for tiden
skjer endringer i arbeids­markedet, er
kampen om kompetansen fortsatt tøff
og tilbudene til de beste er mange. På
de viktigste utdannings­institusjonene
har de fleste ingeniørene fått tilbud
om jobb flere år før de har avlagt
­endelig eksamen. Derfor er det viktig
å bli mer synlig og bedre kjent i disse
miljøene.
Vi har ambisjon om å være en av de
ledende aktørene i Skandinavia i vår
næring også de neste årene. Derfor
skal vi ha de beste med på vårt lag.
Vi vet at det kommer store
ette er
i­ nvesteringer i bygg og infrastruktur
i årene framover, og vi ønsker å være
med på å bygge fremtidens samfunn.
Det vil kreve kompetanse, krefter og
kreativitet. Det har vi bidratt med
gjennom snart 80 år, det gjør vi i dag
og det skal vi gjøre også i fremtiden. Vi
har i dag sterke og gode kompetanse­
miljøer i alle tre land. I takt med at
prosjektene blir større innen både
bygg og anlegg, ser vi også at det å
­bygge kompetanse og samarbeid på
tvers av enheter og land blir viktigere,
både for kunder, samfunn og medarbeidere. Derfor ønsker vi å ­utvikle
våre medarbeidere og bygge våre
kompetansemiljøer enda sterkere.
Uavhengige målinger viser at vi
­allerede er i ferd med å bygge oss en
sterkere posisjon generelt og innen
rekruttering
­
spesielt.
Gjennom
­aktivitetene som nå kjøres i Norge,
og som vil bli tatt videre til Sverige,
ønsker vi å bygge et enda bedre omdømme og større attraktivitet for
­Veidekke blant unge ingeniører.
Håper du vil hjelpe til med å dele
Veidekkes budskap, slik at vi får flere
dyktige medarbeidere med på laget.
Sammen bygger vi fremtiden. •
Arne Giske
Konsernsjef
FOTO janne olander
04 Ferdigstilt
Frederiksberg Centret er fornyet
med to etager. En kompleks
byggeplads på sokkelgrund med
20.000 daglige kunder
11Kommentar
Eva Handest er Ejendomschef i
Danica Pension. Frederiksberg
Centret – hvordan udvider og
udvikler man en succes?
12 Notiser
Les om ministerbesøket på
Moholt, om nedgangen i antall
skader og om hvordan en ryddig
byggeplass kan gi nye kunder
14 Signaler
27 Verktøy
Lyftoket ”humlan” har tagit
­säkerhetstänket till en högre nivå
28 Byggestart
Nytt kontorbygg på Haakonsvern
setter standarden for fremtidens
nullenergibygg
Prosjekteringsleder Bjarte
Hårklau har arbeidsdager fylt av
utfordringer og muligheten til å
gjøre noe samfunnsnyttig
43 Etc.
Oppdateringer fra konsernet om
miljø, HMS, aktuelt, nye oppdrag,
jubilanter og historie finner du på
Dimensjons gule sider.
32
16 Utvikling
Salg av aksjer til ansatte gir økt
engasjement, følelse av eierskap
og muligheten til å ta del i verdi­
økningen i selskapet.
22
FOTO Rune Bendiksen/
­palookaville
31 På plass
FOTO einar aslaksen/pudder agency
Teknologisk oppdatering fra
asfalten
22 Portrettet
Liv Hagen Strand tar godt vare på
karrieremulighetene og ligger mange
år foran eget skjema.
32 Prosjekt
I området Kvillebäcken på Hisingen i
Göteborg, håller en helt ny stadsdel
på att växa fram. Nu är det strax
inflyttning i Klätterträdet.
16
3
04 Ferdigstilt
Fremtidens
butikscenter
Hoffmann har fornyet Frederiksberg Centret med to
etager. En kompleks byggeplads på sokkelgrund med
20.000 daglige kunder.
Tekst Jacob Vendelboe Hagensen Foto Poul Christensen
Frederiksberg Centret er centralt
placeret med bl.a. Metro og
Copenhagen Business School
som nærmeste naboer.
4
5
Ferdigstilt
Prosjektfakta
Hvad: Frederiksberg Centret,
indkøbscenter med 90 butikker
Hvor: Frederiksberg, midt i
København
Kunde: Frederiksberg Center I/S
(Danica Pension og Lægernes
Pensionskasse)
Arkitekt: KHR Arkitekter AS
Ingeniør: Grontmij A/S
Færdigleveret: 26. marts 2015
D
en
26.
marts
kunne
Frederiksberg
C
­entret
gen­
åbne i en fornyet version, og mange
forventnings­fulde kunder stod klar til at indtage de
­moderni­serede omgivelser og den nye tredje butiksetage.
Arbejdet med udvidelsen var begyndt op mod til 10 år før for
nogle af de involverede i ejerkredsen Danica Ejendomme og
­Lægernes Pensionskasse. Hoffmann blev en del af ­projektet
i 2008 og var i de næste 3-4 år med til at forme projektet
i forhold til arkitekternes visioner, myndighedskrav og
bygge­tekniske udfordringer.
Komplekst byggeri .
Frederiksberg Centret åbnede i 1996
i et tæt bebygget område. Siden er Københavns M
­ etro
bygget under sokkelgrunden med station ved centret,
­
en station og et linjenet der er udbygget samtidig med
­byggeriet på ­centret. Dette gjorde det stort set umuligt at
ekstra­fundere det nye center, der skulle forhøjes med to
etager, en til ­butikker og en til parkering af 450 biler. Derfor
måtte samarbejds­partnerne tænke ud af boksen ingeniør­
mæssigt. Løsningen blev at pille mange eksisterende tunge
­elementer af og lægge noget nyt let ind, så bygningen kun er
minimalt ekstrafunderet. Ovenlyset er fx ikke af glas, men i
princippet en plastfolie, der er blæst luft i.
Centret har haft kunder under hele byggeriet, og det har
stillet store krav i det daglige. Rammerne for arbejdet blev
fastlagt gennem involverende tiltag som workshops, værdi­
spil og gensidig evaluering. Der blev fx afholdt workshop
om at arbejde med 20.000 daglige kunder, og her deltog
håndværkere, formænd, byggerådgivere, bygherre samt
centerchefen og den tekniske chef som repræsentanter for
6
lejerne. De besluttede bl.a., at der kun måtte bruges batteridrevne maskiner, så kunderne ikke skulle gå blandt kabler,
og at der skulle ryddes op hver dag. Denne del af projektet
vandt Hoffmanns Sikkerhedspris i 2014, fordi alle parter
var involveret i sikkerhedsarbejdet. Fokusset på rengøring
og sikkerhed gjorde, at centret kun oplevede 5 % nedgang i
kundeantal under ombygningen.
Design af fremtidens center . Centret har været længe
undervejs, men visionerne om butiksmiks, indretning og
design har vist sig at opfylde fremtidens behov. Der er også
brugt meget tid på design og indretningsplaner, forklarer
Thøger Østberg, projektchef på byggeriet. Udfordringen
var, at ikke alle lejeaftaler var på plads, så planerne blev
ændret, når nye lejere kom til. Dette betød bl.a., at nogle
­arbejder måtte gøres om efter lejernes ønsker, fx blev nogle
toiletter i lejemålet flyttet flere gange. Kundens ønsker om
ekstravagant design udfordrede også tidsplanerne.
– Vi har haft respekt for designfaserne, mens vi byggede.
Der har alle samarbejdet, lyttet til hinanden og sat nogle
deadlines op, så processerne har kørt godt, fortæller Thøger
Østberg.
– Samarbejdet har været tillidsfuldt, for ellers kunne
projektet ikke lykkes med den kompleksitet, og omstillingsparathed vi skal have fx ved nye lejere. Et projekt som dette
kræver en hel særlig involvering, det er noget helt andet end
ved traditionel prisgivning. •
01
02
(01) Det var vigtigt at få nye cafekoncepter,
så folk kom op på den nye butiksetage.
(02) På toiletterne har man i fx materiale­
valg søgt en luksuriøs spa-oplevelse.
(03) De eksisterende etager blev også
moderniseret, bl.a. med nye gulve.
(04) Centret fremstår lyst og imøde­
kommende.
03
04
7
Ferdigstilt
01
(01) Der har været stort fokus på design for at skabe en luksusoplevelse. (02) Der er rige muligheder for at færdes mellem etagerne.
(03) Centeret fremstår imødekommende også om aftenen. (04) Ovenlyset er i princippet en plastfolie, der er blæst luft i. Løsningen
tynger mindst muligt.
03
8
02
04
9
Ferdigstilt
Facaden består af en
let dækkonstruktion
bl.a. for at fjerne tunge
elementer og reducere
bygningens samlede
vægtforøgelse.
10
Kommentar
Frederiksberg Centret – hvordan udvider og udvikler man
en succes?
F
CV
Navn:
Eva Handest
Stilling:
Ejendoms­chef i
Danica Pension.
Ansvar for butiks­
center­porteføljen på
16 butikscentre rundt
om i Danmark.
havde
Frederiksberg Centret år efter år frem­
gang på både kunder og om­sætning. Vi
nåede en omsætning på 1,1 m
­ illiard ­kroner
med moms og var Danmarks mest vel­
fungerende center målt på omsætning pr.
kvadratmeter. Så hvorfor bruge næsten 10 år
og 600 millioner kroner på en kompliceret
udvidelse? Fordi succesen ikke gav os plads til
nye spændende butikker, og samtidig skød en
række nye butikscentre op omkring Køben­
havn, mens gamle blev moderniseret. Vi
måtte tænke nyt og skabe fremtidens center.
Selvom flere køber online, handler ­shopping
jo stadig grundlæggende om at være ­sammen.
Derfor har vi lagt stor vægt på at forkæle
kunderne med en lækker helheds­
oplevelse
med masser af lys, luft og af­
slappende
fællesområder og god mad. På toiletterne er vi
gået efter at opnå en spa-oplevelse. Hoffmann
var meget tålmodige, for jeg har selv godkendt
alt designmæssigt og tit også bedt om nye
forslag til lamper, størrelser, hængsler osv.
­Rammerne er vigtige for har folk det hyggeligt,
og hvis det kombineres med det rigtige indhold,
nemlig de spændende konceptbutikker, så tror
jeg på, at centre har en stor og fin fremtid.
ra åbningen i 1996 og 10 år frem
Måtte skabe noget unikt. Vi skulle have
­ oget helt specielt, hvis vi skulle lokke folk
n
op på en ny tredje butiksetage – hvilket er ret
usædvanligt at have i danske butikscentre.
Derfor spurgte vi kunderne, hvor de handlede,
når de ikke gik i Frederiksberg Centret. Svaret
var København City. Så længe inden byggeriet
overhovedet blev godkendt, talte vi med nogle
af de første nye lejere, om det her kunne være
noget for dem. Vi har altså haft strategien
fuldstændig klar i 6 år, og holdt fast i den trods
finanskrise. Da vi åbnede i foråret, havde vi
butikker som solgte for flere millioner kroner
den første dag, og generelt har det nye butiks­
miks vist sig som en stor succes for alle.
og samarbejde. Det er ingen
­ emmelighed, at jeg er stolt af projektet og
h
resultatet. Centret blev en personlig passion
for mig gennem de næsten 10 år fra de første
streger. Det har ligget mit hjerte nært, og jeg
vil nok ikke på samme måde få tid til at gå ned
i detaljerne på et nyt projekt.
Successen skyldes ikke mindst ­processen,
hvor Hoffmann kom med meget tidligt i
processen for at præcisere arkitekternes
­
kreative ideer. Derfor kendte vi holdet rigtig
godt, da selve byggeriet gik i gang, og vi fik
en anden samarbejdsform, end hvis vi bare
havde hevet en entreprenør ind fra gaden.
Det er kompliceret at bygge i et center, der
er åbent for kunder hver dag og ingen plads
udenom. Meget kan gå galt undervejs, men
de ­relationer der har været mellem bygherre,
bygherre­
rådgiver og Hoffmann, har båret
meget.
Det er ikke bare held, når noget går godt.
Vi har arbejdet for at kemi og samarbejds­
former fungerer, og det skal fungere på sådan
et ­komplekst projekt. Det har der været for­
ståelse for fra alle sider, så derfor lykkedes det
så godt. •
Passion
11
FOTO veidekke
NOTISER
FOTO veidekke
Kjøpte Reinertsen
Entreprenør
Veidekke Entreprenør AS skrev i
sommer kontrakt med Reinertsen AS
om å kjøpe deres landbaserte byggeog anleggs­virksomhet.
– Reinertsen Entreprenør styrker
vår gjennomføringsevne og øker vår
­konkurransekraft. Nå gleder vi oss til
å få 215 nye dyktige kolleger i Oslo,
­Trondheim og Bodø, sa ­administrerende
direktør Dag Andresen i Veidekke
Entreprenør.
Ministerbesøk på Moholt
Tirsdag 11. august markerte kunnskapsminister Torbjørn Røe Isaksen
byggestart på Moholt 50|50 i Trondheim. Ordfører i Trondheim, Rita Ottervik,
styreleder i Studentsamskipnaden i Trondheim (SiT), Knut Jørgen Vie,
boligdirektør Lisbeth Glørstad Aspås og en stor del av ledelsen i SiT deltok
under arrangementet. Prosjektet Moholt 50|50 består av fem studentboligtårn på ni etasjer med totalt 632 hybelenheter. I tillegg skal det bygges en
barnehage for 170 barn.
FOTO Mathias Carlberg
Byggplatsskyltning
gav ny kund
Projektet Barcelona i
Malmö kommunicerar tydligt
med sin byggplatsskyltning
vem det är som bygger, vad vi
bygger och hur vi bygger. Den
utomordentliga byggplatsskyltningen har till och med
givit Veidekke en ny kund. Där
ser man vikten av en snygg
och stilig byggplatsskyltning
med ordning och reda på
projektet.
12
FOTO veidekke
35%
Nedgang i
antall skader
Det första spadtaget i Uppsala
Den 17 juni tog Veidekke Bostad sitt första spadtag i Uppsala med
projektet Brf Längtans allé.
Detta är vårt första samverkansprojekt mellan Bostad, Bygg och
Anläggning i Uppsala. Projektet är en markanvisning från 2011 och
består av 2 st huskroppar om totalt 97 bostadsrättslägenheter där
merparten redan är sålda. Vi har påbörjat mark- och pålningsarbeten
och inflyttning beräknas från hösten 2016.
Läs mer på veidekkebostad.se/ostrasalabacke/
FOTO veidekke
Fra 2012 til og med 2014 var det en
nedgang i antall skader totalt sett på 20
prosent Veidekke. Nedgangen gjelder
skader på egne ansatte, innleide, og
underentreprenører. Hittil i 2015 har
tilsvarende nedgang vært på 35 %
sammenlignet med tilsvarende periode
i fjor.
– Å forbedre sikkerhetstilstanden
i Veidekke er langsiktig arbeid der det
kan ta år fra tiltak iverksettes til det
gir effekt. Siden 2011 har systematisk
og gjennomgående risikovurdering
fra ­prosjektering til produksjon, grunn­
leggende HMS-opplæring for alle og
skjerpede krav til bruk av sikkerhets­
utstyr vært prioriterte satsings­områder.
Selv om vi skal være forsiktig med
å konkludere, tyder tallene på at
dette arbeidet nå er i ferd med å gi
resultater. Takk til alle som hver dag tar
sikkerheten på alvor og arbeider godt
og langsiktig, slik at alle kommer trygt
hjem hver dag, sier konserndirektør
Hege S. Dillner.
Fra leie til eie
Under vår medverkan på Almedalen
(29 juni – 3 juli) i Visby lanserade
Veidekke en ny rapport som heter Fra
leie til eie. Den här rapporten har till
syfte att tillföra kunskaper om hur
bostads­marknaden fungerar samt
väcka debatt om vilka alternativ som
står till buds. Den mottogs otroligt väl
och många pratade om den. Det var
även andra som nämnde den under
sina ­seminarier.
Förutom rapporten arrangerade vi
fyra intressanta seminarier som handlade om bostadspolitik, arkitektur och
infrastruktur med stort engagemang
från våra medverkande.
Läs mer om rapporten och våra
­arrangemang här:
veidekke.se/almedalen
Invasion av cykelkorgsskydd
i Skåne
Under den regniga sommaren har många skånska cykelägare blivit
glatt överraskade när de kommit för att hämta sin cykel. Fina
regntåliga cykelkorgsskydd har prytt deras cyklar. Skydden fungerar
både som regnskydd och mot väskstölder, så vi hoppas de kommer
till nytta under en lång tid framöver.
Denna kampanj gjordes för att man ville nå målgruppen som bor
i Malmö innerstad då många av våra köpare kommer därifrån. Det
blev så lyckat i Malmö så man beslöt att göra likadant där vi har andra
projekt.
13
signaler
I denne spalten kan du lese om teknologi og
program­vare i tilknytning til vår virksomhet.
komprimering
deformasjonstesting
Wheel Track –
Polymermodifisert
bitumen (PMB)
Asfalt komprimeres ved høy temperatur
slik at man får fjernet innestengte luftlommer. Hulrommet (luften i asfalten)
skal vanligvis utgjøre mellom 2,0 og
10,0 prosent, avhengig av asfalttype.
Dersom asfalten k­ omprimeres for lite får
man et lite bestandig og porøst dekke.
­Komprimerer man for mye kan man få
ustabile dekker som «flyter» og man
kan oppleve at bitumen pumpes opp av
­dekket og blir glatt å kjøre på ved regn.
Deformasjon av asfalten på veiene gjør
mange steder at hjulsporene blir så
dype at veien må reasfalteres. V
­ eidekke
har nylig investert i nok en Wheel
Track-testmaskin som kan simulere
­deformasjon som skyldes trafikk. Den
nyeste maskinen kan også kjøres med
asfalten neddykket i vann, og man kan
da blant annet utforske vannbestandigheten til ulike asfalttyper.
Veidekke har to polymerbindemiddel­
fabrikker, en i Moss og en i Kristiansund.
Disse produserer polymermodifisert
bitumen som tilpasses temperatur
og trafikkbelastning der asfalten skal
legges. Polymer i bindemiddelet gjør
at asfalten tåler større belastning på
varme sommerdager, men samtidig
øker det også elastisiteten ved kalde
­temperaturer slik at det oppstår mindre
sprekker om vinteren.
Hulrom-
IR-scanning
av asfalt
F
lere av ­kontraktene
utlyst av Statens
Vegvesen og flere
flyplassjobber krever nå bruk
av IR-kameraer. Et IR-kamera
fotograferer varmen i asfaltdekket rett bak utleggeren.
Byggherren skal som oftest
stille med utstyr der det er
krav om slike kameraer, men
Veidekke har nå selv an­skaffet
fem slike kameraer. På den
måten er Veidekke klar med
kameraer der vi må stille med
utstyret selv, og vi kan også
øve på bruken av utstyret i
forkant av kontraktene der det
skal brukes.
Varmekameraet viser
­kontinuerlig temperaturen bak
utleggeren, slik at legger­laget
kan gjøre ­eventuelle tiltak
under­veis. I tillegg etter­
behandles dataene og forteller
hvor stor andel av asfaltmassen som har lavere tempera­
tur enn 90 prosent av fl
­ ytende
14
middelverdi.­Kontrakter med
slike målinger utløser bonus
dersom risiko­arealet er lavt
nok, eventuelt trekk dersom
arealet er for høyt.
Partier med lavere
tempera­tur står i fare for å
ikke få like god kompri­mering
som resten av dekket. Disse
partiene vil derfor få ­høyere
grad av hulrom og være
­mindre bestandige. ­Typiske
årsaker til temperatur­
forskjeller kan være bytte
av lastebiler, v­ ariasjon i
produksjonstemperatur,
isolering under transport og
det at utleggeren går tom for
asfalt. Ved å ha jevn tilgang
på masse, og å bruke en
såkalt ”feeder”, blander og
varmer man asfalten fra de
ulike lastebilene og utjevner
temperaturen på det som
kommer ut bak utleggeren.
Veidekke disponerer tre slike
feedere.
Polymermodifisert
bitumen (PMB)
produseres ved
en av Veidekkes to
polymerbindemiddelfabrikker.
15
16 utvikling
Medeierskap gir
økt engasjement
Veidekke gir alle ansatte muligheten til å kjøpe
aksjer. Halvparten av de ansatte har valgt å benytte
seg av tilbudet, og opplever at det har flere effekter
enn de økonomiske.
Tekst john rørdam Foto rune bendiksen
16
ove konrad Nanser
Stilling: Formann i Veidekke
Betong
Arbeidssted: Lillestrøm
Tid i Veidekke: Over 30 år
Aksjonær: Ove Nanser har kjøpt
aksjer ved flere anledninger, og
mener ordningen er god.
17
Utvikling
O
ve Konrad Nanser er en del av teamet som bygger
Portalen på Lillestrøm. 55 000 kvadratmeter med
boliger, kontorer, hotell og næringsbygg er for tiden
arbeidsplassen til Nanser. Han er formann på betong og har
vært i Veidekke i over tretti år. Nanser har benyttet seg av
muligheten til å kjøpe aksjer fire ganger.
– Det er en veldig bra ordning. Vi ansatte får kjøpt aksjer
til en redusert pris, men det viktigste er tilhørigheten til
firmaet. Det gir oss muligheten til å ta del i den økonomiske
utviklingen i selskapet. At vi i tillegg kan betale ned kjøpet
over ett år med et rentefritt lån gjør at du nesten ikke
merker investeringen, sier Nanser.
Alle ansatte i Veidekke får tilbud
om å kjøpe aksjer. Det er to forskjellige modeller. E
­ nten
kan du få 30 prosent rabatt på gjennom­
snittlig børskurs i bestillings­perioden. Da betales beløpet kontant fra
bankkontoen. ­Eller du kan få 20 prosent rabatt, men da
­finansieres kjøpet med et rente­fritt lån som trekkes fra
­lønnen over 12 m
­ åneder. Begge tilbudene har en bindingstid på to år.
– Jeg tenker ikke på risikoen, med 20 prosent r­ edusert
pris på aksjene er du godt beskyttet mot at kursen kan
­svinge. Det utbetales også avkastning hvert år, da får du
utbytte på kontoen som m
­ inner deg på at du eier. Dette er
nok ikke aksjene du kjøper om du vil s­ pekulere. Aksjene i
­Veidekke er stabile og trygge, og går i liten grad verken opp
­eller ned, konkluderer Nanser.
En trygg investering.
18
Eierskap endrer holdninger. Nanser er en av de 3173
a­ nsatte i Veidekke som eier aksjer, det er nærmere 50
­prosent av alle som jobber i selskapet. De ansatte har en
eierandel på 16,3 prosent, noe som gjør at de ansatte eier
en be­tydelig del av selskapet. Nanser ser bare fordeler med
det.
– Jeg vil si til andre ansatte at det bare er å kjøpe. ­Kursen
har gått opp i det siste, men jeg vil ikke anbefale å kjøpe
for å selge igjen etter to år. Det er ikke den ­økonomiske
­investeringen som er den viktigste, det er følelsen av å eie
litt av selskapet du jobber i som er hoved­poenget. Det gjør
en forskjell. At det er en langsiktig investering som kanskje
kommer godt med når jeg blir pensjonist, er en bonus.
Er det helt risikofritt? Aksje­markedet er aldri risikofritt, og
det kan svinge. Derfor er det viktig å tenke lang­siktig ­uansett
hvor stor investeringen er. Aksjene i Veidekke har historisk
sett vært stabile. Det er ingenting som tyder på at det er i
ferd med å endres. Likevel er det et godt råd å vurdere egen
­økonomi og risikoevne. Nanser har et avslappet forhold til
sin investering i aksjer, men vil sann­synligvis benytte seg av
til­budet også i høst. Kanskje den største risikoen ligger i å bli
hekta på børsen?
– Nei, jeg er vel ikke akkurat en ­spekulant, men jeg må
­likevel i­nnrømme en liten ting. Vi har en infoskjerm inne i
kontor­bygget, der kan vi se aksjekursen hver dag. Det er litt
gøy å kikke bort på den og se om vi nærmer oss 100 kroner.
Jeg har kjøpt de fleste aksjene mine for 40-50 kroner, så det er
ingenting galt med investeringen. •
fakta
Synspunkter
• Veidekke ble børsnotert i
1986.
• 48,5 % av de ansatte eier
aksjer i selskapet.
• 3173 ansatte har benyttet seg
av tilbudet, og har en samlet
eierandel på 16,3 %.
Navn:
Jens Peder Thomsen
Stilling:
Betonarbejder i Hoffmann
Navn:
Leif Norén
Stilling:
Snickare och HAM i Veidekke Bygg Väst
1. Hva synes du om aksjeordningen
i Veidekke?
Jeg er vældig glad for aktie­ordningen,
jeg synes, at den giver mig lidt
indflydelse, og Veidekke er jo et firma
med en sund forretning. Jeg har ellers
aldrig været meget for aktier, men da
jeg besluttede mig for at købe, var
det fordi jeg havde nogle penge, jeg
kunne tåle at miste.
1. Hva synes du om aksjeordningen
i Veidekke?
Jag tycker det är bra att alla får
möjlighet att köpa aktier i Veidekke
till ett rabatterat pris. Det skapar
engagemang och ökar ansvaret i det
dagliga arbetet. Man bryr sig mer
och känner sig involverad.
2. Benytter du deg av aksje­
ordningen?
Ja, det har jeg gjort i tre år nu. Jeg går
dog ikke til generalforsamlingen, men
jeg følger med i forretningen og det
er altid lidt spændende i foråret, når
årsregnskabet bliver offentliggjort.
3. Skal du kjøpe aksjer i høst?
Ja, jeg køber hvert år – og det samme
antal aktier. Jeg skulle nok bare være
begyndt på det lidt før, men det ved
man jo altid bedst bagefter.
4. Hva er ditt beste råd til nyansatte
når det gjelder aksjeordningen i
Veidekke?
Jeg synes, man skal springe ud i det.
Hvis du har nogle penge, du måske
godt kunne undvære. Det er nemt
at følge med i, og selv om intet jo er
sikkert, så går det fremad, og vi får jo
aktierne billigere.
2. Benytter du deg av aksje­
ordningen?
Jag har köpt aktier vid flera till­fällen.
3. Skal du kjøpe aksjer i høst?
Jag tror det. Idag måste man tänka
på att köpa aktier är en långsiktig
­investering.
4. Hva er ditt beste råd til nyansatte
når det gjelder aksjeordningen i
Veidekke?
Det är roligare att jobba i ett företag
man är delägare i.
• Veidekke har en total markeds­
verdi på 12,8 mrd. NOK. (Oslo
børs 24.09.15).
• Verdien på de ansattes aksjer
er på 2,0 mrd. NOK.
• Aksjekursen for selskapet har
vært positiv med en jevn stig­
ning i verdien de siste årene.
• Det utbetales utbytte på mini­
mum 50 % av overskuddet, og
det er utbetalt utbytte hvert år
siden børsnotering.
Veidekke tilbyr sine ansatte
to forskjellige modeller for
­aksjekjøp:
1) 30 % rabatt på gjennomsnitt­
lig børskurs i bestillings­
perioden. Aksjekjøpet finan­
siernes ved kontant betaling,
beløpet trekkes i sin helhet fra
bankkonto.
2) 20 % rabatt på gjennomsnitt­
lig børskurs i bestillings­
perioden. Aksjekjøpet
finansieres med rentefritt
lån ved trekk fra lønn over 12
måneder i 2016. Maksimalt
lånebeløp er kr 54.040,80.
Eventuelt overstigende beløp
trekkes fra bankkonto.
Begge tilbudene har to års
bindings­tid. Bestillingsperioden
for 2015 er 4.-13. november.
19
Utvikling
Konsernsjef Arne Giske har en tydelig
oppfatning av verdien av å gi ansatte muligheten
til å kjøpe aksjer. Han mener i likhet med
medarbeidere som allerede har en eierandel,
at det handler om mer enn muligheten til
økonomiske gevinst.
Hva tenker du er det viktigste med
å gi medarbeidere tilbud om å kjøpe
aksjer?
– Veidekke er det første ­selskapet
hvor jeg både har vært ansatt og
eier. Å eie en bit av sin egen bedrift
motiverer, involverer og gir en økt
forståelse for viktige veivalg. Jeg
blir mer og mer overbevist om at
medeierskap er en viktig forut­
setning for at selskap, ansatte og
eiere ­trekker i samme retning. I tillegg tror jeg det bidrar til at vi klarer
å holde på dyktige medarbeidere.
Hva vil du si til nyansatte som
v­ urderer å kjøpe aksjer?
– Det viktigste for meg er at alle
nyansatte er klar over tilbudet og
vurderer det grundig. Om man
kjøper eller ikke er opp til hver
enkelt. Og det er klart at mange
av våre yngre medarbeidere, som
er i etableringsfasen, helt riktig
nedprioriterer aksjekjøp til fordel
for hus og hjem. Men jeg håper at
mange finner tilbudet attraktivt.
Finansavdelingen hjelper alle
første­gangskjøpere med praktiske
problemstillinger.
Kursen er nær all time high – er det
dumt å kjøpe?
– Det er umulig å forutsi aksje­
kursutviklingen på kort sikt. På
lang sikt vil kursen gjenspeile
våre økonomiske resultater. Det
jeg imidlertid kan si med sikker-
20
het er at det eneste stedet man
kan kjøpe aksjer med rabatt er i
eget ­selskap. Så det er et godt tilbud. På den annen side kan aksje­
kursen falle b
­ etydelig på kort sikt
slik den ­gjorde i 2008. Det året
falt vår aksje­kurs med 52 prosent.
Sam­tidig ble aksjetilbudet høsten
2008 svært attraktivt da ansatte
kunne kjøpe nye aksjer til 13,95.
Hver og en må vurdere hvor mye
risiko man vil påta seg.
Hvordan ser fremtiden ut for
­Veidekke?
– Veidekke har alle mulig­heter
for å lykkes fremover. Marked
og ramme­betingelser er gode. Vi
har svært mange kompetente og
dyktige medarbeidere. Nå må vi
bare fortsette og jobbe slik at vi
sikrer oss de mest lønnsomme
­prosjektene fremover. •
Hallgeir Kvadsheim
siviløkonom og kjent
fra «Luksusfellen»
på TV3
– Hva mener du om aksjeordninger til
­ansatte i sin alminnelighet?
– Jeg er en stor, stor fan av slike aksje­
ordninger. I min aller første jobb, i Dine
Penger, hadde gründerne en slik aksje­
ordning, hvor de ansatte fikk kjøpe aksjer
av dem etter en viss tid. Det er klart det
gjør noe med motivasjonen til de ansatte
når de er med på å dele overskuddet av
jobben de gjør.
– Kjenner du Veidekkes ordning –
hva mener du om den?
– Jeg har sjelden sett en så gunstig
ordning som Veidekkes, iallfall i Norge.
Enkelte bedrifter har en like god rabatt
på aksjekjøpet, men begrenser ofte
totalsummen som kan kjøpes med noen
tusenlapper. Veidekkes ordning er mye
rausere. Jeg liker også muligheten til et
rentefritt lån, som kan betales ned over
lønnsseddelen. Spesielt for unge ansatte,
som ikke har spart opp nok penger, er
dette et godt alternativ.
– De ansatte i Veidekke eier 16,3
­prosent av aksjene. Hvordan tror du
dette p
­ åvirker selskapet med tanke på
lønnsomhet­stenkning, risikotaking
og bedrifts­kultur?
– For arbeidsgiver er dette virkelig en
vinn-vinn-løsning: De ansattes motivasjon
for å øke inntjeningen i bedriften går opp,
lojaliteten blir sterkere og utskiftningene i
arbeidsstokken mindre. Noen vil kanskje
hevde at det er unødvendig risiko å
legge så mange egg i samme kurv. Går
det d
­ årlig for Veidekke, kan det svi på
både aksjekurs og lønnsutvikling for den
ansatte. Likevel mener jeg at fordelene
ved en slik ordning overstiger ulempene,
i hvert fall når man tar hensyn til rabatten.
Jeg ville nok ikke brukt absolutt alle spa­
repengene mine hvert eneste år på disse
aksjene, men spredd dem noe.
FOTO tv3/rune bendiksen
Medeierskap
motiverer
KOMMENTAR
Nästan alla män i Johans släkt är snickare, så man
kan säga att fascinationen för yrket ligger i blodet.
Tekst och foto Åsa Edman
V
arför blev det Veidekke?
CV
Navn:
Johan Karlsson
Titel:
Snickarlärling
Utbildning:
3-årig Bygg &
Anläggning på
Bräcke­gymnasium
Anställd när:
Juni 2015
– I nian praktiserade jag på
Veidekke en vecka. Innan var
jag inte helt säker på att jag ville bli
snickare, men efter den veckan var
jag helt säker. Det var en go stämning
i Veidekke och jag trivdes bra. När jag
var klar med min utbildning så fick
jag jobb här. Det bostadsprojektet jag
­jobbar på nu ligger tvärsöver vägen
där jag bor, så det kan inte bli mycket
­bättre.
- Hur ser en vanlig måndag ut för dig?
– Måndagarna börjar alltid med ett
”måndagsmöte” kvart i sju. Då går vi
igenom veckans arbete, vem som gör
vad, vilka leveranser kommer när etc.
Sen går vi ut och jobbar. Just nu jobbar
vi med carportar och altaner. Eftersom
jag inte är färdigutbildad jobbar jag
tillsammans med snickare David Ahl.
Jag ska jobba 6800 timmar innan jag
är färdig snickare. Efter skola och efter
lite praktik- och sommarjobb blir det
cirka tre år man går som lärling ute på
bygget när man slutat skolan.
- Vad är det bästa med jobbet?
– Det är många olika moment och
det är spännande att se hur husen
växer fram. Man blir otroligt stolt över
det man byggt, det är ju något som
kommer att bestå över en längre tid.
Sen gillar jag att vara ute. Hade aldrig
klarat av att jobba på kontor.
- Vad är det stora utmaningarna?
– Eftersom jag är så pass ny så är
den stora utmaningen just nu att lära
sig alla nya moment.Jag gillar verkligen att vara snickare så jag hoppas
kunna få jobba som det hela livet. För
att kroppen ska hålla länge tränar jag
på gym sex gånger i veckan.
Platschef Lars-Åke Svensson säger:
– Jag är jättenöjd med Johan, han
är en riktig ”byggare”. Engagerad,
alltid positiv och älskar verkligen att
­snickra. •
22 portrettet
Full fart mot
lederansvar
Sykkelen står rett utenfor kontordøra. Liv
­Hagen Strand har tråkket til og har fått god fart
inn i Veidekke. Yrkesplanen om å henge bakpå
søppelbilen er parkert for godt. Lærelysten sto
i veien.
Tekst Guro Kulset Merakerås Foto Einar aslaksen/pudder agency
L
men allerede prosjekteringsleder.
Når vi møter henne i Gladengveien på Ensjø, er det
drøyt fire år siden hun fullførte utdannelsen som
sivil­ingeniør i byggfag. Hun ligger foran skjema.
– Jeg hadde peilet meg inn på å ta lederansvar når jeg
nærmet meg førti. Så det er litt overraskende at jeg er
blitt vist denne tilliten så tidlig. Men det er sånn det er i
­Veidekke, opplever jeg. Hvis du vil og kan ta ansvar, så får
du anledning til det.
Liv er ingen knallhard karrierekvinne. Hun har i­ngen
karriere­plan hun følger for å nå et bestemt mål. Det ­handler
mer om å gripe de mulighetene som dukker opp. Følge l­ ysten
på nye utfordringer. Og den har alltid vært der. Selv om
den har pekt i ulike yrkesretninger. Kokk. J
­ urist. Maskin­
ingeniør. Eller, i en periode på barneskolen – søppeltømmer.
– Sett med mine barneøyne virket det som en super
jobb! Søppeltømmerne jobbet jo ute. Og fikk henge bakpå
en bil til klokka 10 om morgenen, og så ha resten av dagen
fri. Jeg reflekterte nok ikke noe videre over når de startet
jobbdagen, ler Liv. Ikke et vondt ord om renovasjonsyrket.
Men Liv var ikke skrudd sammen for å tømme søppel­
kasser. Til det er læringssuget for stort. Har alltid vært det.
22
iv er bare 28 år
«Kan vi ikke bare komme i gang, da!», tenkte
sju år gamle Liv høsten 1993. Hun hadde vært på skolen
i ett år. Tilhørte disse overgangskullene som skulle ha et
førskoleår uten ordinær undervisning først.
– Vi satt med plastelinaen vår og skulle leke med tall.
Jeg ville ikke leke. Jeg ville lære.
Så med sol i håret og sokkene godt dratt utenpå den
prikkede tightsen, sto lille Liv i skolegården på Majorstua
skole og ventet på at rektor skulle rope opp navnet hennes
slik at skolen kunne begynne på ordentlig. Heiagjengen
var advokatmamma og storesøster, som hadde sørget for
at Liv allerede kunne hele gangetabellen.
– Søsteren min er tre år eldre. Hun hadde lært meg litt,
og jeg var sugen på mer.
Ikke fordi hun nødvendigvis skulle bli noe stort og flott.
Bare fordi det var gøy å lære. Tilfredsstillende å kunne.
Særlig realfag, men slett ikke bare det.
– Nei, egentlig alle fag. Alt blir spennende når du går i
dybden på ting, fastslår Liv.
LÆRELYSTEN.
Kanskje er det nettopp dette som har skjedd nå
også. Den prikkete tightsen er byttet ut med svart
HEKTA.
liv
hagen strand
Utdannelse: Sivilingeniør
fra NTNU, insitutt for bygg,
anlegg og transport.
Karriere: Trainee/­
assisterende prosjekteringsleder i Veidekke fra 2011
– 2013, prosjekteringsleder
i ­Veidekke fra 2013.
23
Portrettet
(1) Liv Hagen Strand liker miljøet
på brakkeriggen. Her sammen med
prosjektingeniør Bjørn Kolsaas (t.v.) og
prosjektleder Kaare Gilhus.
(2) Stillingen som prosjekteringsleder
i Gladengveien på Ensjø var et
tilbud Liv ikke kunne si nei til.
(3) Nærheten til byggeplass og
muligheten til å følge prosessen fra start
til slutt er noe av det hun liker
best med jobben sin.
Da søknaden om videre utdanning skulle sendes inn,
­dongeri. Men jenta inni er den samme. Hun som vil
lære mer, og som blir engasjert og nysgjerrig på alt hun går førte hun opp maskin på førstevalg. På NTNU. Skulle hun
i dybden på. Jobben på byggeplass skulle være en smake­ først studere ingeniørfag, da måtte det bli i Trondheim.
bit. En slags opplæringsperiode for å vite hvordan den Der de beste gikk.
– Jeg holdt på planen om maskinstudier helt til dagen før
­virkelige verden ser ut, den som ligger utenfor lesesalene
samordnet opptak. Da endret jeg til bygg. Jeg greide ikke
på NTNU, før hun tok jobb som rådgiver eller konsulent.
– Jeg hadde ikke sett for meg å jobbe for en entreprenør helt å se for meg hvilke jobber jeg kunne trives i som maskin­
nei, på byggeplass. Men så var det jo kjempeinteressant! Så ingeniør, selv om studiene i seg selv hørtes ­spennende ut.
Så ble det studieplass på bygg. Ny by, nytt nettverk.
her blir jeg på ubestemt tid.
– Jeg dro alene, og kjente absolutt ingen som skulle
Liv er hekta. På nærheten til det faktiske bygget. Tonen
på brakkeriggen. På muligheten til å være innom alle ­studere det samme som meg. De første tre dagene tenkte
jeg «Herregud, skal jeg være
fagene, og følge ­prosessen fra
her og drive med dette i fem
start til slutt. På de varierte
år?!» Det føltes som en evig­
arbeidsdagene.
het. Men det ordnet seg da jeg
Kontoret hennes ­speil­er
ble kjent med med­studentene
nettopp dette. Et utall ulike
«Isolasjon hadde ingen
mine. De aller fleste var jo i
oppgaver, på samme sted
samme situasjon som meg,
gjennom vinter og vår. Pulten
hørt
om,
og
snølast
var
og manglet nettverk. Så vi ble
er full av tegninger, rapporter
en ny gjeng.
og ordrebekreftelser. Veggene
ikke akkurat et tema, men
er dekket av plantegninger.
jeg lærte til gjengjeld mye
Hjelmen med øreklokker og
UTFORDRINGER.
Liv jobbet
vernesko i størrelse 37 står
hardt. Måtte jobbe hardt. Det
annet. Om jordskjelv, for
klare ­under pulten. På kalde
er stort frafall det første året
eksempel.».
dager kan de suppleres med
på sivilingeniørstudiet.
skinn­
vottene fra bokhylla.
– Vi var på skolen fra
Er det varmt, avløses de av
åtte om morgenen til åtte
vind fra den rosa plastvifta
på ­kvelden. Da blir du godt
ved ­vinduet. Liv er vant med
kjent. Det nøt vi godt av
væromslag. Hun har tross alt s­tudert i Trondheim. Det ­annet og tredje år, som var de aller beste årene i Trond­
finnes knapt det sted i verden som har større tetthet av all­ heim. ­Etter det dro folk på utveksling og i praksis, så da ble
værsjakker enn nettopp på G
­ løshaugen, gamle NTH.
vi litt spredt.
Fjerdeåret reiste Liv på utveksling til Lima i Peru. ­Lærte
å snakke spansk, og fikk se Sør-Amerika innenfra. Nyttig,
DET BESTE. – Liv har aldri hatt noen klar langtidsplan. Hun
vurderte å studere jus, som sin søster, men fant ut at det selv om skolens innhold var annerledes enn hjemme. Eller
var lurere å forfølge interessen og evnene innen realfag. kanskje nettopp derfor.
– Isolasjon hadde ingen hørt om, og snølast var ikke
Når hun nå først hadde både anlegg og interesse for noe
­akkurat et tema, men jeg lærte til gjengjeld mye annet. Om
ikke alle andre ville holde på med.
– Jeg valgte realfag på Foss videregående for å holde alle jordskjelv, for eksempel. Som vi jo må ta hensyn til her
også nå.
dører åpne. Uten at jeg egentlig visste hva jeg ville bli.
24
01
02
03
25
portrettet
Karrierestigen kan være bratt i Veidekke, for den som vil og tør. Liv Hagen Strand fikk tilbud om å ta lederansvar tidligere enn hun hadde sett for
seg, og grep sjansen når den bød seg.
Den unge studenten lærte nok også ett og annet om
seg selv, og om egen kapasitet. Om evnen til å håndtere
nye omgivelser og nye utfordringer. Kanskje lå denne viss­
heten i bakhodet da hun fikk tilbud om å ta lederansvar i
Veidekke.
Etter ett år som assisterende prosjekteringsleder v­ isste
hun en del om hva jobben gikk ut på, men var også klar
over egen manglende erfaring.
– Jeg måtte tenke meg litt om, men bestemte meg for å
hoppe i det. Organisasjonen visste hva de fikk – en blod­
fersk prosjekteringsleder. Jeg har prøvd å kompensere for
manglende erfaring ved å være ekstra skjerpet og hente
inn ekspertise der den finnes.
Og den finnes i organisasjonen. Både funksjonærer og
fagarbeidere svarer villig når Liv spør. Og det gjør hun.
Mer og mer, faktisk.
– Jo tryggere du er på det du kan, desto mindre
­skummelt er det å be om hjelp. Jeg virket nok ganske
­usikker på ­møtene i starten, men det går seg jo til, smiler
Liv.
– Liv er til å stole på. Hun er veldig ordentlig, og s­ jekker
26
alltid opp hvis det er noe vi lurer på, er skussmålet fra
byggherre Obos’ representant i Gladengveien, Ida Martine
Strøm.
Det er i alt fem boligblokker som reiser seg i
Gladeng­veien. Liv har vært involvert i alle. Lært mye.
­Veldig mye. Blant annet at du trenger annen kunnskap ute
i felt enn den du får på skolebenken. Allikevel håper hun på
sikt å få bruk for spesialkunnskapen hun sitter med etter å
ha skrevet masteroppgave om energieffektive hus. Sier at
det kunne ha vært spennende å jobbe på et prosjekt med
færre standardløsninger og flere kompliserte elementer.
Regner med muligheten vil by seg. I mellomtiden gjør hun
det samme som hun gjør på sykkelen til og fra jobb, året
rundt. Tråkker til.
– Vanlig arbeidstid er fra syv til halv fire. Da det kokte
som verst med tre blokkene her samtidig, ble det nok
­heller fra syv til syv. For meg som ikke er avhengig av å
hente i barnehage eller slikt, er det helt greit med noen
slike perioder av og til. En får trå til når det trengs. •
TRÅ TIL.
27
verktøy
”Humlan" för
säkra lyft
Veidekke Bygg Stockholm
har på ett antal projekt testat
­lyftoket Humlan.
Tekst åsa edman
Foto Mats Edgren
Humlan är ett hydrauliskt lyftok
som används vid prefabmontage
av bygg­element, typ balkonger,
trappor, väggelement etc. Objektet
i okets krokar justeras i horisontal­
planet med radiosignal styrd av
montören. Oket hjälper montören
till ett snabbt och säkert montage.
Med vanliga kedjor är det inte
alltid möjligt att justera tillräckligt
mycket trots omtag. Detta gör att
väggen, som oftast är det svåraste
­elementet, fortfarande hänger lite
snett. Montören blir då tvungen
att ta till diverse knep, som ofta är
farliga, för att få väggen på plats.
När väggen kan hängas i våg
med hjälp av Humlan så ­slipper
man omtag vilket medför ett
­snabbare montage, man kan utföra
­momentet säkrare och med högre
kvalité. Risken för att skada t ex ett
element med färdig fasad minskar
då väggen hänger rakt och man
slipper krångla med montaget.
Lyftoket kan användas till nästan
vad som helst där man behöver
nivellering av objekt. Lyftoket har
en hydraulisk funktion med två
hydraulkolvar med en slaglängd på
400 millimeter. Detta innebär att
varje objekt enkelt kan nivelleras
och placeras i korrekt position
utan omtag. Lyftoket styrs av två
radioenheter, en vid krokning och
en vid montageposition.
fakta
Maskin:Lyftok med radiostyrd
hydraulik
Enhet: Veidekke Entreprenad
Kapacitet: Max 18 ton
28 byggestart
PROSJEKTFAKTA
Hva: Administrasjonsbygg på
Haakonsvern. Kontorbygg på
2200 kvadratmeter med 97
kontorarbeidsplasser.
Hvor: Bergen
Ferdigstilt: Desember 2015
Totalentreprise: Ca. 60 MNOK
28
Norges
tetteste hus?
Et moderne kontorbygg i dag kan produsere
sin egen energi. Solcellepaneler er en viktig del av det
nye a­ dministrasjonsbygget til Forsvarsbygg
på Haakonsvern.
Tekst john rørdam Foto forsvarsbygg/Åsmund V. Sjursen
M
i Bergen virkelig en god
idé? Vi spør prosjekteringsleder Bjarte Hårklau i
Veidekke Entreprenør i Bergen.
– Ja, jeg ser at det kan virke rart, men det er faktisk
­overraskende gode forhold for solstrømproduksjon i
­Bergen, og i landet generelt. Det er klar luft og kaldt eller
kjølig vær det meste av året, og da er ytelsen på panelene
best. Og vi er helt avhengige av solstrømproduksjon for å
komme i mål med egenprodusert energi, forklarer Bjarte
Hårklau.
en er solcellepaneler
Produksjon=forbruk . Hovedkonseptet med et null­
energi­­
bygg er enkelt forklart at bygget skal produsere
like mye energi som det forbruker. Det som gjør det enda
mer spesielt, er at de fleste slike bygg nesten blir som små
forsknings­prosjekter.
– Det stilles helt nye krav, og på Haakonsvern har
vi tester med unike resultater som tyder på at dette
kanskje er Norges tetteste hus. De endelige svarene får vi
naturligvis ikke før huset har vært en stund i drift, så her
jobber vi med løsninger og standarder som ligger langt
fram i tid, sier prosjekteringsleder Bjarte Hårklau
The Research Centre on Zero Emission Buildings (ZEB)
er et samarbeidsprosjekt mellom NTNU og SINTEF.
Senterets visjon er å eliminere utslippene av klimagasser
forårsaket av bygninger. For å lykkes med denne visjonen
er man avhengig av å jobbe tett med både entreprenør
og byggherre for å utvikle produkter og løsninger som er
konkurransedyktige i markedet.
Definisjonene av slike bygg er ikke standardiserte, men
et ZEB-0-EQ-bygg som Haakonsvern skal produsere energi
som dekker behovet i den daglige driften. Det omfatter
oppvarming, kjøling, ventilasjon, varmtvann og belysning.
Teknisk utstyr som datamaskiner, kaffetraktere og lignende
får energi fra vanlig strømnett. Årsaken er at dette er
brukerstyrt utstyr som er vanskelig å kontrollere, men for å
holde energiforbruket lavt, benyttes lavenergiutstyr.
– Med den kunnskapen vi har i dag er nullenergibygg
ofte ambisiøst nok, men det er også det som gjør slike
bygg spesielt interessante sett fra et faglig ståsted. Det
er alltid mulig å ta det enda lenger, her har vi hatt fokus
på miljøvennlige materialer, men vi kunne tatt enda mer
ekstreme valg. Et nullenergibygg skal være karbonnøytralt,
og det stiller krav til både byggeprosess og -materialer.
Alle involverte må være fokuserte og nøyaktige hele veien.
Tømrerne er for eksempel en viktig brikke, og de har gjort
en fantastisk god jobb, sier Hårklau og er tydelig fornøyd
med kollegene sine.
Prosessen, som har
ledet fram til dette miljøbygget, startet med en anbuds­
konkurranse fra Forsvarsbygg hvor fem entreprenører
var forhåndskvalifisert. Veidekke leverte ikke det ­billigste
tilbudet, men ble likevel valgt etter en totalvurdering til
tross for en vekting med 70 prosent pris og 30 prosent
kompetanse. Prosjekteringsleder Hårklau mener det var
en klok beslutning.
– Jeg mener at det viser en god forståelse av
kompleks­
­
iteten i et slikt prosjekt. En god gjennom­
føringsplan, erfaring og kompetanse er avgjørende for å
lykkes. For V
­ eidekke er dette viktige prosjekter som gir oss
konkurranse­fortrinn på sikt.
Gir konkurransefortrinn på sikt.
29
byggestart
03
01
02
(1) Solcellepanelene skal produsere 5
­ 4 000 kwh/år (2) God dialog mellom alle fagområdene er avgjørende, mener Bjarte Hårklau til høyre på bildet.
(3) En av fordelene med god planlegging er en ryddig byggeplass.
Haakonsvern har vært lærerikt
både for oss og ­samarbeidspartnerne
våre, og det profil­
erer oss som et
­attraktivt firma å jobbe i og for. Det
å være best på miljø i praksis er noe
annet enn det å være det på papiret.
Er­
faring er helt avgjørende, mener
Hårklau.
åpen og konstruktiv og bidratt til gode
løsninger hele veien. SINTEF har
vært inne for å kvalitetssikre og sette
kriteriene, og vi har utviklet styrings­
systemer og vært ekstremt nøyaktige
på oppfølging underveis, sier Bjarte
Hårklau.
Spent på resultatet. I prosjektet er det
Blåse­isolasjon, som i denne genera­
sjonen er bedre enn vanlige isolasjons­
matter, gir gevinster ved at det blir
null kapp og avfall. Et ­annet resultat
av god planlegging med ­leverandører,
er at materialene til v­ eggene kom som
bygge­sett hvor det meste var ferdig­
kappet.
– Dette har vært synlig på bygge­
plassen. Prosjektet har vært r­yddig,
og det har vært minimalt med
avfall. ­
­
Denne type bygg blir s­tadig
mer kompliserte, og de krever
nøyaktig­
­
het og presisjon av både
byggherre, e­ntreprenører og ikke
­
minst h
­ ånd­verkerne. Prosjektet har
vært et skoleeksempel i ­Involverende
Plan­legging og alle parter har bidratt
­positivt til gode løsninger, avslutter
­Hårklau. •
valgt gjennomtenkte, gode og ­robuste
løsninger som er tilpasset bygget.
­
Det er i­ngen ekstraordinære enkelt­
løsninger, men en blanding av kjente
løsninger som er ut­nyttet ­optimalt. Alle
­detaljer er nøye gjennomtenkt. ­Bygget
er p
­lassert sydvendt, med arbeids­
plasser langs fasaden som gir gode lys­
forhold. ­Persiennene er konstruert slik
at de slipper gjennom lys øverst, men
blender for solvarme nederst. Dette
­
er det første nullenergi­
bygget med
brann­sertifiserte passivhus­vinduer.
– Helt fra starten i dette p
­ rosjektet
var jeg spent på om vi ville klare å
gjennomføre etter planen, men det
har foreløpig vært en god prosess.
Forsvarsbygg er en faglig sterk og
god samarbeidspartner, med drevne
prosjektledere. Dialogen har vært
30
Blåseisolasjon gir mindre ­avfall.
FAKTA
• Haakonsvern er et
nullenergi­bygg som
skal produsere like mye
energi som forbrukes
i et årsperspektiv. Det
nye bygget vil ha et
strømforbruk som er
96 prosent lavere enn
det eksisterende depot­
bygget på Haakonsvern.
Bygget er tilkoblet en
sjøvarmepumpe som
sørger for oppvarming
og kjøling, har solcelle­
panel som produserer
54 000 kwh/år og er
plassert sydvendt for
å utnytte dagslys og
varme fra solen.
• Byggherre: Forsvars­
bygg Utvikling
• Totalentreprenør:
Veidekke Entreprenør
• Arkitekt: ABO Plan &
­Arkitektur
• Samarbeidspartnere:
ZEB (The ­research
­Centre on Zero
­Emission Buildings) ved
NTNU/SINTEF.
Bjarte (bakerst i
midten) sammen
med deler av gjengen
som har gjort en
fantastisk jobb på
Haakonsvern.
J
Tekst
JOhn rørdam
Foto
haakonsvern/
Åsmund V. Sjursen
eg er privilegert som får jobbe
med spennende og ­banebrytende
prosjekter, og kan bruke ut­
dannelsen min til noe jeg opp­lever som
samfunnsnyttig. Bære­
kraftige bygg er
framtida, og så lenge jeg kan ­bruke og ut­
vikle kompetansen min på dette området,
er jeg fornøyd, sier ­Bjarte ­Hårklau på en
Vossadialekt som er litt rund i ­kantene.
Men «berre litt», understreker han.
Det med dialekten får han ofte
korrek­
­
sjon på når han er på besøk i
hjem­traktene, men forklaringen er nok
så enkel som at han har vært lenge på
Stolt av både
prosjektet og kollegaene
Bjarte
Hårklau
• Er prosjekteringsleder
hos Veidekke Entreprenør
i Distrikt Bergen.
• Er utdannet sivil­
ingeniør bygg fra
Høgskolen i Bergen og
ved Norges miljø- og
biovitenskapelige
universitet på Ås
• Har jobbet i ­Veidekke
siden han var ferdig
­utdannet i 2007.
• Har spesialisert seg på
energieffektive bygg, og
jobbet med flere skole­
prosjekter, nå sist med
kontorbygg for Forsvars­
bygg på Haakonsvern.
a­ ndre kanter av landet. Bjarte har vært i
­Veidekke siden 2007, først i Oslo hvor han
jobbet med flere skoleprosjekter, og s­ iden
2014 i Bergen hvor han kom a­kkurat
tidsnok til å bidra i anbudsrunden om
administrasjons­bygget på Haakonsvern.
– At jeg valgte Veidekke var nok litt til­
feldig, men da jeg skrev master­oppgaven
min på Ås for Veidekke fikk jeg et godt
inntrykk av bedriften. Det har bare blitt
forsterket underveis, og overalt har
jeg møtt dyktige og gode kolleger, godt
miljø og ikke minst mulighet til å ut­
vikle meg innenfor mitt fagområde som
jeg er svært engasjert i. I dag jobber vi
med ­
nullenergibygg, men i fremtiden
vil vi jobbe også med plussenergibygg.
Å være med på utviklingen av hus som
­produserer mer energi enn de forbruker,
er en utfordring som gjør jobben min
enda mer interessant.
Bjarte mener at å jobbe med null­
energibygg på mange måter er pioner­
arbeid. Prosessene bygger ikke bare på
erfaring, men også evne til å tenke nye
løsninger.
– Akkurat det er noe som passer meg
godt, sier Bjarte.
– Jeg er av natur glad i «learning by
doing», og det er ute i prosjektene det
er læring å hente. Det siste p
­ rosjektet
er alltid det som er ligger ferskest i
­hodet, og som det er naturlig å bruke
som e­ ksempel. Jeg vil gjerne løfte fram
­gjengen som har jobbet på Haakonsvern.
Mange hadde lite erfaring med denne
type bygg, men alle har vært positive
og villige til å tenke løsninger i stedet
for å lete etter problemer. Det gjelder
alle ­
involverte parter, ikke bare oss i
teamet fra Veidekke. Det har gått over all
­forventning, det har rett og slett vært et
drømmeprosjekt, sier Bjarte Hårklau. •
32 prosjekt
Kvillebäcken
växer med Klätterträdet
I området Kvillebäcken på Hisingen i G
­ öteborg, bara
sex minuter från city, håller en helt ny s­ tadsdel på att
växa fram. Nu är det strax ­inflyttning i Brf Klätterträdet.
Tekst emilia molin Foto jacob karström
32
33
Prosjekt
01
N
ya Kvillebäcken börjar ta form. Den
snygga saluhallen har fått pris för sin
­arkitektur, en cool kaffebar har slagit
upp portarna, på torget finns sushi för den som
är hungrig och snart kan de boende i Brf Klätter­
trädet njuta av sitt storslagna uterum uppe på
taket. Det här är, kort sagt, ett nutida, genom­
tänkt och miljösmart bostadsområde där de
boende kommer trivas och må bra. Än så länge
kantar byggkranarna skylinen och gatorna
­saknar stenbeläggning, men ge det något år till
så kommer allt vara klart.
För att komma hit krävdes dock mycket jobb.
Inte bara med att bygga husen, utan med att
­sanera på flera plan. Låt oss ta det från början.
10 år tillbaka i tiden var Kvillebäcken, trots
sitt citynära läge, inget område man ville
­besöka nattetid. I den låga och ruffiga industri­
bebyggelsen huserade alla möjliga verksam­
heter. Vissa lagliga, många inte. Polisen gjorde
ständiga uttryckningar och kvarteren hade,
på göteborskt manér, fått smeknamnet Gaza­
remsan. Det var våldsbrott och bilbomber,
stök och liv. Dessutom låg det både en gammal
färgfabrik och bensinmackar i området. Det
­krävdes, milt uttryckt, en stor remake, både för
att få bort giftigt avfall ur marken och för att ge
Kvillebäcken en ny, mer säljande image.
34
I början, när Veidekke byggde bostadshuset
Cyklisten i etapp 1, hade man problem med
kopparstölder på området. Mc-gängen försökte
också ta reda på vilka som jobbade i projekten
och sätta press på dem. Men allt det där känns
mycket avlägset idag. Vi sitter på Veidekkes
uppbyggda platskontor Kvillebäcken, precis vid
Gustaf Daléngatan. Det är i mitten av a­ ugusti.
Runt det stora konferensbordet är det en lugn,
trygg och varm stämning. Det märks att de som
jobbar här gillar varandra och är vana att ­arbeta
tillsammans, oavsett om de tillhör B
­ ostad, An­
läggning eller Bygg. Nya personer ansluter i
­rummet och andra ursäktar sig för att gå iväg
och ta hand om något brådskande. En ny tjej i
det v­ äxande ­teamet, Linda Ganehed, kommer
in och ­presenterar sig för alla. Utanför fönstret
hörs ljuden från den febrila byggverksamheten.
Alla åtta byggbolag på plats arbetar intensivt för
att få klart sina projekt.
I takt med att Kvillebäcken vuxit och ut­
vecklats har även samarbetet inom Veidekke
gjort det. Bortsett från 16 lägenheter i ­Göteborgs
city var Veidekke Bostad helt nya på den väst­
svenska marknaden när etapp 1 Cyklisten drog
igång 2011. Arbetschef Mattias Bylerius på
­Veidekke Entreprenad berättar hur han i b
­ örjan
tog hjälp av bland annat y­ rkesarbetarna för att
ta reda på hur tjänstemännen och s­nickarna
02
(01) En helt ny
stadsdel tar form
där det för för bara
några år sedan
var bus, bråk och
skumraskaffärer.
(02) En av
­utmaningarna har
varit att få plats
med all utrustning
på det ganska
trånga byggut­
rymmet.
03
bäst skulle kunna arbeta ihop. Sedan har
det fortsatt i samma anda. Platschef ­Fredrik
Idbäck, ­
­
ansvarig för Brf Klätterträdet, lutar
sig ivrigt framåt över bordet och förtydligar:
– Det ­roligaste med det här projektet har varit
att jobba tillsammans på ett konstruktivt och
gränsöver­skridande sätt. Jag är övertygad om
att det är samarbetet som har gjort att vi har så
goda resultat. Både med högt Nöjd-kund-index
och glädjestrålande besiktnings­män. Ofta har
jag och till exempel projektledare Kent Haglund
på Bostad haft väldigt olika idéer, men då har vi
satt oss ner och pratat. Ur samtalet har det vuxit
fram en tredje, ännu bättre idé. Vi respekterar
varandra här, för ständig dialog och är bra på att
se möjligheterna. De andra i rummet nickar och
håller med.
Andra
framgångsfaktorer
i
Kvillebäcken
har varit rutiner och planering. Plan­eringen har
varit A och O för att kunna bygga färdigt inom
ramarna för tidplanen, samt på det begränsade
geografiska området där många byggbolags
­
­projekt är igång samtidigt. Det är trångt om ut­
rymmet och Veidekke har haft den största k
­ ranen
under byggandet av K
­ lätterträdet. Den var
­knepig att få in på plats, men har sen under­lättat
arbetet mycket. Ut­maningarna kring ­logistiken
har även inneburit oväntade ­
överraskningar.
«Sedan skapades ett
­internt konsortium och
­numera handlar vi med
samma plånbok. Det
har gjort att ­samarbetet
­ut­vecklats mycket
­positivt»
(03) Stämningen
är god inne på
Veidekkes plats­
kontor.
Maria Forssten
Ibland har ett bolags kohesions­pålning ner i den
djupa lerjorden inneburit att ett annat bolags
byggnadsprojekt flyttat på sig någon centimeter
eller två. Vid något tillfälle, minns kollegorna
runt bordet, reste sig en hel gata 10 centimeter,
något som med gemen­samma krafter kunde åt­
gärdas. ­Kommunikationen med de andra bygg­
bolagen har varit god och man har samarbetat
i många olika grupper över företagsgränserna
för att få allt att funka så smidigt som möjligt.
­Veidekkes egna rutiner har bland annat inne­
burit att hela teamet börjat och slutat veckan
med gemensamma möten då man utvärde­
35
Prosjekt
«Det roligaste med det
här projektet har varit att
jobba tillsammans på ett
­konstruktivt och gräns­
överskridande sätt»
Fredrik Idbäck
36
FOTO Janne Olander
Klätterträdets tak­
terrass är inbjudande
och trivsam.
01
02
03
(01) Fredrik Idbäck har
samma yrke som sin pappa.
(02) Projekten i Kvillebäcken
har planerats noga och
utförts effektivt.
(03) Projekteringsledare
Joakim Nyman.
rat det man gjort och pratat igenom vad som
ligger i pipeline. Utöver detta har man, på sant
Veidekke-manér, varit oerhört noga med säker­
heten. Det har gett resultat. Inte en enda all­varlig
olycka har inträffat under tiden för etapp 1 och
2. – Min pappa hade samma jobb som jag, säger
­Fredrik Idbäck. På den t­ iden var säkerhets­tänket
inte alls lika aktuellt. Man hade till ­
exempel
inte hjälm. Idag är det en självklarhet. De som
jobbar är samman­
­
svetsade och har samma
­rutiner ­vilket minimerar fel och f­ örvirring. Våra
­kollektivanställda är mycket kompetenta! Och
som vi brukar säga ”Noll fel är aldrig fel”.
Något annat som utvecklats mycket ­
mellan
etapp 1 och 3 är IT-mognaden. Under etapp
1 hade man en förvisso 3D-modell, men den
­användes mest som ”en fin bild att titta på” och
på bygget var man inte helt övertygad om n
­ yttan
med VDC-­metoden, som den heter. Men sen
gick flera ur p
­ ersonalen en Stanford University-­
utbildning i VDC och efter det har f­örståelsen
ökat och m
­ etoderna förbättrats. N
­ umera är
det projekterings­ansvarig Joakim Nyman, till­
sammans med arbetsledare Adam Lindström,
som ­
ansvarar för VDC i Kvillebäcken. Under
byggandet av Klätterträdet har man använt
­
­metoden på ett sätt som underlättar arbetet, gör
det enklare att beräkna åtgången av material och
minimerar risken för dyrbara fel. Beslutsvägarna
blir kortare och svaren hittas snabbare. Men vad
är då VDC, eller Virtual ­Design and ­Construction,
som det står för? Jo, det är ett modernt arbets­
sätt som, med hjälp av virtuella m
­ odeller, gör
det ­
enklare och mer effektivt att sam­
arbeta
mellan olika discipliner i p
­rojektering och
­produktion. Ursprungligen kommer arbetssättet
från NASA och därefter har Stanford ­University
i ­
Kalifornien vidareutvecklat och skruvat till
det för bygg­branschen. VDC fokuserar på hela
arbets­processen och består av flera olika delar,
bland annat gemensamma och aktiva heldags­
möten där projekten utvecklas. Joakim berättar
att det numera finns vissa yrkes­arbetare som
­använder iPads i det dagliga arbetet. De kollar
till exempel hur mycket undertak de ska plocka
ut eller hur många dimmers som kommer att
­behövas.
– Tack vare VDC får vi med oss ­projekteringen
ut i produktionen på ett bättre sättoch
37
Prosjekt
38
(01)Det stora växthuset
monteras på taket.
(02) Nya Kvillebäcken är
byggt med många sociala
ytor och mötesplatser.
(03) Finplaneringen pågår.
(04) Kent Haglund har varit
med ända sedan starten.
(05)Kvillebäcken,med sina 2000
lägenheter, restauranger och
butiker, är det första området i
Göteborg att byggas utifrån nya
tuffa miljökrav.
02
03
01
04
05
39
Prosjekt
sin vackraste sida. Just dagen när vi är på plats berättar
Kent att leverantören av takterrassens växthus ligger lite
efter. Någon stackars anställd har lyckats välta alla glas­
skivor som skulle monteras. Men de ska ändå hinna med
att färdigställa växthuset till den stora pressvisningen om
en vecka.
– Om vi gör fyrkantiga plattytor istället för runda på
Klätterträdets gård sparar vi mycket pengar, säger ­Maria
Uppe på taket gassar solen och värmen dallrar i ­luften.
Anläggning
Om bara några veckor är det inflyttning här i etapp 2 Forssten. Hon är projektchef på Veidekke ­
­Klätterträdet, som fått sitt namn av den gamla tecknade och har för tillfället fullt upp med att färdigställa fin­
70-talsserien Kalles Klätterträd. Den sympatiske projekt­ planeringen av gårdens ytor. Veidekke gör även HSB:s del
ledaren Kent Haglund visar runt. Strax ska han få gå på av gården så att det skapas en effektiv och harmonisk hel­
efter­längtad semester. Det har varit en intensiv period och het. I etapp 1 var Anläggning en underentreprenad till Bygg
nu ser han fram emot en veckas segling. Vädret ska också och det blev en massa onödigt gnissel, förklarar Maria och
bli bra! Det finns helt säkert fler än Kent som ser med tar en klunk av sitt kaffe: – Men sedan skapades ett internt
förväntan på den närmaste framtiden. 81 stycken ljusa konsortium och numera handlar vi med samma plånbok.
Det har gjort att samarbetet ut­
2:or och 3:or ska inredas och
vecklats mycket positivt i etapp
bli ä­lskade hem åt människor
2 och nu inför etapp 3 k
­ ommer
från när och fjärran. Snart kör
det att flyta ännu ­bättre ­mellan
flyttbilarna upp framför entrén
«Man kan inte sälja
avdelningarna. Maria, som har
och då vill det till att allt är fixat
en ledarskaps­
utbildning
och färdigt. Så här långt ser allt
­bostäder på sociala m
­ edier, gått
inom Veidekke, har lagt m
­ ycket
bra ut. Besiktningsmannen har
tid på dialog och att sätta upp
till exempel skickat mail till
sa folk till mig. Men jo, det
gemen­samma ­processer för
­Fredrik och Kent och skrivit att
kunde man!»
exempelvis pappers­
arbetet i
det här är det bästa bygget han
Fredrik Björnerud
­projektens olika delar. Det har
sett.
gett resultat. Nu drar alla mer
Bostadsrättsföreningen Klätter­
åt ­
samma håll, även om alla
trädet har ­
miljöklassningen
inte är övertygade om att byta
­Miljöbyggnad Silver. Det ­betyder
att huset har extra tjocka väggar och isolerade glas i de runda plattytorna mot ­fyrkantiga ute på gården.
fönster­partierna för att hålla energiförbrukningen nere,
vilket även ger bra ljudisolering. Klätterträdet, som är Sälj- och marknadsansvarig Fredrik Björnerud som
byggt med vackert blockfärgade loftgångar och s­ tilistisk varit med i Kvillebäcken sedan 2010, är mycket nöjd över
arkitektur, får också sitt signum, den grönskande 400 utvecklingen. Han sticker inte under stol med att det var
kvadrat­meter stora terrassen uppe på taket. Här ­kommer trögsålt i början. Områdets tidigare rykte hängde kvar
de boende kunna spela schack, koppla upp sig och se och intresset från allmänheten var minst sagt svalt. När
en film på den stora duken, slappna av i orangeriet, äta säljstart gick för Klätterträdet hade man fortfarande 25
­middag med goda vänner eller odla sina egna växter i osålda lägenheter kvar i Cyklisten. Ingen av de ansvariga
de olika ”rum” som ­skapats. Hur ytan disponeras är ett sov gott om natten. För att höja intresset för området
­resultat av en serie workshops som tidigt genomfördes valde man att samarbeta med NCC och HSB och skapa
med trädgårds­arkitekterna 02-Landskap och de som köpt gemensamma visningar. Det visade sig vara ett framgångs­
lägenheterna. Kent förklarar att intresset för att med­ koncept. Plötsligt vaknade Göteborgarnas intresse till
verka var mycket stort. Gemensamt arbetades konceptet liv. Och det har ökat med tiden. Det tog 36 månader att
”Chilla & grilla” fram. Nu blir det upp till de boende att sälja etapp 1, 18 månader att sälja etapp 2 och endast 3
förvalta och utveckla den härliga terrassen vidare. Den ­månader att få sålt lägenheterna i etapp 3, som har bygg­
­internationella känslan här uppe går inte att ta miste på. Vi start i ­dagarna. För etapp 3 valde man dessutom en ny sälj­
skulle lika gärna kunna varit på ett tak i London, New York strategi som byggde på att nå intressenter via Facebook
eller Rom. Men nu är vi Göteborg och utsikten breder ut och Instagram.
sig framför oss. Den sommarloja staden visar upp sig från
– Man kan inte sälja bostäder på sociala medier, sa
det ­funkar toppen, säger Joakim. Nu vet alla mycket
t­idigare vad vi ska göra. I etapp 3 kommer det fi
­ nnas en
ritningsdator, skärm med touchfunktion på platskontoret.
Tanken är att det aldrig ska vara mer än tre klick för att få
fram den information man letar efter. Men det s­ täller så
klart höga krav på både systemet och dem som u
­ tformar det.
40
256
lägenheter
fördelade på tre hus:
­Cyklisten, ­Klätterträdet
och ­Greenroof.
Totalt 75 + 81 + 100 =
256 lägenheter
Marken där Klätterträdet är byggt består av
70 meter djup lerjord. För att få huset s­ tabilt
har man använt sig av den avancerade
­tekniken kohesionspålning. 210 stycken 55
meter långa pålar har drivits ner i marken
med enorm kraft.
Försäljningen i Kvillebäcken har gått allt bättre.
Etapp 1
Cyklisten
Etapp 2
Klätterträdet
Etapp 3
Greenroof
månader
månader
månader
36 18 3
Kvillebäcken, med sina 2000 lägenheter,
restauranger och butiker, är det första
området i Göteborg att byggas utifrån
nya tuffa miljökrav. Det innebär minskad
klimatpåverkan under själva bygg­
tiden och i de färdigställda bostäderna,
som klassningen Miljöbyggnad Silver.
­Cyklister och gående bereds mycket
plats i området. Det är också lätt för de
boende att källsortera.
100
ca
sysselsatta ­personer
per etapp
Kvillebäckens
miljösatsningar:
• Kravet på köpt energi
i Kvillebäcken är
max 60 kWh/m2 år
­(A-temp)
• Målet är att uppnå en
Grön-nytta på 0,5 (växtlighet, vatten­
hantering och b
­ iologisk mångfald)
• Avfallshantering sker med sopsug (3
fraktioner) och gemensamt resurshus.
• Parkeringsnormen per lägenhet är
0,52 för bilar och 2,5 för cyklar
41
Prosjekt
FOTO Janne Olander
02
FOTO Janne Olander
03
01
folk till mig. Men jo det kunde man! Fredrik
ler glatt. ”Det är lätt att vara ödmjuk när man är
bäst”, inflikar en kollega med ett gapskratt.
Greenroof
blir
­ eidekkes tredje och sista etapp i K
V
­ villebäcken.
100 klimatsmarta lägenheter med större
spridning vad gäller lägenhetsstorlekar än i
­
Klätterträdet och Cyklisten. Här kommer fi
­ nnas
allt från bra planerade ettor till spatiösa ­fyror.
”Succétvåan” på 44 kvadrat, som har plats med
dubbelsäng i sovrummet, kommer byggas även
här. Och med allt intresse som varit kring tak­
terrassen på Klätterträdet bestämde man sig
tidigt för att arbeta vidare med samma gröna
tanke. Greenroof kommer ha flera olika tak­
terrasser som de boende enkelt når med både
trappor och hiss.
Oskar Twedmark är platschef för Greenroof.
Det är hans första uppdrag som platschef och
han har varit med från början i projekteringen,
något som underlättar mycket nu när det är dags
att gå in och börja bygga på riktigt. – Vad som
kommer bli en ordentlig utmaning i etapp 3 är
så klart logistiken. När etapp 1 byggdes var hela
området en grusad yta och det fanns mycket mer
plats, nu när vi ska färdigställa etapp 3 är det i
princip bara tomten vi bygger på som vi kan ha
som upplag. Men med bra planering och ett gott
Bostadsrättsföreningen
42
samarbete med ”Kvillebäckskonsortiet” och de
andra entreprenörerna som bygger i området så
ska vi kunna lösa detta på ett bra sätt, säger han.
Sommaren 2017, när det är inflyttning i etapp
3, beräknas hela nya Kvillebäcken stå färdigt.
Det blir ett avslut för Veidekke och de andra
byggbolagen som varit på plats i sex, sju år. Men
det blir ett nytt spännande kapitel för de boende
i Cyklisten, Klätterträdet och Greenroof som
kan njuta av en lugn och grön stadsdel endast
sex minuter från Göteborgs myllrande city. •
Projektfakta
Byggår 2011-2017
Klätterträdets terrass är 400
kvadrat­meter, Greenroofs takter­
rasser är totalt ca 800 kvadrat­
meter
Sammantagen budget för etapp 1,
2 och 3: ca 700 mkr (SEK)
(1) Konceptet för
takterrasserna
arbetades fram i en
workshop med de
boende.
(2) Oskar
­Twedmark är
platschef för Brf
Greenroof.
(3) En perfekt plats
för varma sommar­
kvällar.
FOTO Eirik Halvorsen
Etc.
+ konsern
+ aktuelt
+ miljø
+ nye oppdrag
+ jubilanter
+ historie
Verdens største
utendørs takmaleri
På taket av Block
Berge Byggs fabrikk
på Klepp i Rogaland
­finner du nå verdens
største takmaleri.
Takmaleriet, som er
på hele 21.000 kvadrat­
meter, er laget i for­
bindelse med den årlige
nuart-festivalen som ble
arrangert i S
­ tavanger
i begynnelsen av
­september. Festivalen er
en årlig gatekunstfestival
som tiltrekker seg kjente
internasjonale navn, og i
år stilte Block Berge Bygg
fabrikktaket på Klepp i
Rogaland til disposisjon.
Kunstverket omtales alle­
rede som «Rogalands nye
landemerke», og det er
synlig fra innflygningen til
Sola flyplass. Det ­snakkes
om muligheten for at
kontrolltårnet på Sola vil
begynne å endre rutene,
slik at passasjerene skal
få best mulig utsikt til
takmaleriet.
Den franske kunstner­
duoen Ella & Pitr står bak
det store tak­maleriet.
Maleriet har fått
navnet «Lilith og Olaf».
­Inspirasjonen til kunst­
verket kommer fra kong
Olav 1. som styrte Norge
fra 995 til 1000.
43
FOTO per tajet
ETC. konsern
Notiser
+ Betong­
konferansen 2015
Veidekke Entreprenør
­arrangerer Betong­
konferansen 2015 torsdag
19. november på Thon Hotel
Arena i Lillestrøm. Invitasjon
til konferansen sendes ut i
begynnelsen av oktober.
Hold av dagen.
FOTO VEIDEKKE
Serverte kumlokkvafler
ved ­kontraktstart
1. september var
oppstartsdagen for flere
nye kontrakter for Drift og
vedlikehold. Ved åpningen
av kontrakten i Dram­
men, spanderte Statens
vegvesen gigantiske vafler
fra et vaffeljern laget av
Onsdag 25. november
2015 arrangeres Veidekkes
skandinaviske miljødag på
hovedkontoret i Oslo. Hva
vil kjennetegne Veidekke,
­bransjen og samfunnet frem
mot 2020? Det er ett av
temaene som blir behandlet.
Veidekkes skandinaviske
miljøpris 2015 blir delt ut for
tredje gang av konsernsjef
Arne Giske.
44
Samlet branche
skal sikre
arbejdsmiljøet
Hoffmann inviterede knap 200
virksomheder til konference om sikker­
hed og arbejdsmiljø som fremtidens
konkurrenceparametre. Her var panelet
af entreprenører, bygherrer og jurister
enige om, at branchen skal gøre noget,
og den skal gøre det i fællesskab. Alle
­erfaringerne fra Hoffmann viser, at et
godt arbejdsmiljø på alle måder kan
­betale sig, fordi produktiviteten bliver
­bedre og medarbejdertilfredsheden
stiger målt ud fra en lav sygefraværs­
procent.
Indre Nordmøre, Søndre
Hedmarken og Hinnøya.
Kontrakten på Indre
Nordmøre har en varighet
på åtte år, de andre varer
fem år.
FOTO VEIDEKKE
+ Skandinavisk miljødag
to kumlokk i støpejern.
Drammenskontrakten er
for øvrig Veidekkes største
drift-og vedlikeholds­
kontrakt noensinne (371
millioner kroner). Tre andre
kontrakter hadde også
oppstart samme dag:
Null feil ­i Stavanger
I Stavanger har Block Berge Bygg nylig overlevert de 34 første leilighetene i
5 Grader Øst-prosjektet helt feilfritt.
Tekst Ane sangnes FOTO Eirik Halvorsen
– Null feil gir god økonomi for hele
prosjektet, forteller prosjektleder Tor
Alf Søyland, som har hatt ansvar for
prosjektet fra dag 1.
– Hvordan har dere fått til dette?
– Alle på prosjektet må ha sans for
detaljer slik at alt følges opp, helt til
overlevering av ferdig vasket leilighet.
Vi har brukt håndverkerfirmaer som
har samme agenda som oss. Deres
ledere og egenkontroller må være i
orden, samtidig som vi har oppfølging
med våre formenn på stedet, forteller
Tor Alf.
– Vi har dessuten brukt Byggewebs
Capture-system som håndterer
­registrering av feil og mangler. Dette
har vært svært effektivt, sier Tor Alf.
«Ei med alt»
5 Grader Øst ligger i Haugesunds gate
i Øvre bydel i Stavanger. Boligdelen
består av 124 leiligheter fordelt på
tre byggetrinn, en skole står allerede
ferdig, og næringsdelen favner om to
etasjer med parkering og 14 butikker.
Hele prosjektet skal ferdigstilles i 2016,
da overleveres de siste 57 leilighetene.
– I Stavanger har vi et uttrykk som
heter «Ei med alt». Det er en grillpølse
i pølsebrød, rekesalat på pølsa, ketsjup
og sennep, rå eller stekt løk, så ketsjup
og sennep igjen, og så en lompe som
legges på toppen av det hele. 5 Grader
Øst er et sånt prosjekt, det er svært
omfattende, sier Tor Alf Søyland.
Håndverkere ved overlevering
Prosjektet jobber for å møte kundens
krav og ønsker. Idet man går den
siste kundebefaringen, står en gjeng
håndverkere parat, og de utbedrer feil
og mangler like etterpå. 99 prosent
av problemstillingene ved befaring
gjelder kosmetikk på overflater.
– Vi har hatt stor suksess med å ha
håndverkere tilgjengelig ved overlevering. På alle de 34 leilighetene trengtes
det kun litt flikking på en vegg i én
leilighet. Filosofien vår er «riktig første
gang», og det er gøy å se at vi har klart å
gjennomføre det her, sier Tor Alf.
Tor Alf Søyland må også skryte litt
av teamet sitt.
– Bendik Aarstad er anleggsleder,
Lars Friestad er formann og Rune
Holm er trainee/anleggslederassistent,
og de har alle sammen vært svært
dyktige, sier prosjektlederen.
– I begynnelsen av oktober skal
vi overlevere 33 leiligheter til, så nå
gjelder det at vi ikke slapper av, sier Tor
Alf Søyland.
Les mer om prosjektet på
www.5grader.no •
45
Tekst henning brikt andersen Foto Anders Auberg
ETC. kampanje
Har du det som skal til?
I høst lanserte Veidekke
en rekrutteringskampanje
rettet mot studenter
og unge ingeniører.
En kunnskapstest og
flere filmer med Hasse
Hope er noe av det
som skal bidra til flere,
godt kvalifiserte søkere
og til økt kunnskap om
Veidekke.
K
ampen om de beste hodene
blir stadig tøffere. Det ­gjelder
også
blant
nyutdannede
­ingeniører. Og selv om Veidekke alltid har blitt ansett som en attraktiv
arbeids­plass, betyr ikke det at de b
­ este
søkerne kommer av seg selv. Som et
ledd i rekrutteringsarbeidet lanserer
derfor Veidekke en rekrutterings­
kampanje som skal trigge potensielle
søkere, engasjere alle som er opptatt
av ingeniørfaget, samt øke kunn­
46
skapen om Veidekke som entreprenør
og boligutvikler.
Kommunikasjonsdirektør
Grete
Ingeborg Nykkelmo er sikker på at
­Veidekke har enda mer å ­hente ­gjennom
å bygge kunnskap om ­Veidekkes virksomhet.
– Vi vet at Veidekke har en ­veldig
god posisjon blant våre kunder og
i b
­ransjen for øvrig. Veldig mange
­«vanlige» nordmenn har også hørt om
Veidekke, men de kobler oss i hovedsak
til vei og asfalt og er ukjent med bygg- og
boligaktiviteten vår. For at vi skal klare
å tiltrekke oss den beste k
­ ompetansen
i fremtiden, til stadig mer utfordrende
og krevende ­
prosjekter, må vi være
enda t­
ydeligere på hvilke mulig­
heter som finnes i ­Veidekke. Sammen
med HR har vi derfor tatt fram en ny
­facebook-side for k
­ onsernet som har
rekruttering som hovedmål, og en
kampanje som i hoved­
sak er ­
basert
på sosiale medier. Vi ønsker også å
skape et engasjement internt ved å
invitere alle med­arbeidere til å delta i
­konkurransen – og til å formidle kunnskap om Veidekke g­jennom å dele
­kampanjen i sosiale medier.
De fire prosjektene som blir trukket
frem i kampanjen er Holmenkollen
skiarena, Operabygget, Hardangerbrua og bydel Nye Lilleby i Trondheim.
Disse prosjektene er på mange ­måter
signalprosjekter og ­
representerer
spennet i hva man kan være med på
som ingeniør i Veidekke.
Det er dessuten ikke helt tilfeldig at
tre av fire prosjekter er såkalte signalbygg.
Veidekke-ingeniører og Hasse Hope
Som en del av kampanjen er det blitt
­produsert fire korte filmer. I ­filmene
møter vi programleder Hasse Hope,
­
kjent fra «Karl Johan» på NRK, som
sammen med Veidekke-­
ingeniører
­besøker de fire prosjektene i k
­ ampanjen.
Kommunikasjonsrådgiver i Veidekke,
Anders Auberg, var med på opptak og er
veldig begeistret for resultatet.
– Vi ønsket å lage fire filmer som
fremhever mulighetene og det unike
ved å jobbe i Veidekke. Det var veldig
­morsomt å se hvordan våre fantastiske
medarbeidere sto frem som kunnskapsrike intervjuobjekter i t­ospann
med Hasse Hope. Han var for­
øvrig
Har du det
som skal til?
Ta testen her!
«Veidekke lanserer
en kampanje
som skal trigge
potensielle søkere»
svært ­
imponert over kunnskapen til
­ingeniørene våre, sier Auberg.
Filmene vises på kampanje­
siden
sammenbyggervi.no og fungerer som
en oppvarming til selve testen. F
­ ilmene
lever også sitt liv på andre s­osiale
­medier og på stand når Veidekke er
­representert på de ulike utdanningsmessene rundt om på høyskoler og
­universiteter.
– Vi har stor tro på at denne
­kampanjen kan vekke en interesse for
Veidekke, også utover dem som s­ tuderer
til eller jobber som ingeniør. Alt handler
om hvordan man pakker inn et budskap
og denne gangen har vi turt å være både
kommersielle og gjøre ting med et glimt
i øyet, avslutter Nykkelmo. •
Dette er kampanjen
Har du det som skal til for å bygge Hardangerbrua? Dette er et
av spørsmålene Veidekke stiller i den nye rekrutteringskampanjen. På
kampanjesiden vil alle som ønsker, kunne prøve ut sine ingeniørkunnskaper
gjennom fire ulike tester. Foruten Hardangerbrua, vil du kunne teste om
du har det som skal til for å bygge Holmenkollen, Operaen og bydel Nye
Lilleby i Trondheim.
I hver av de fire testene vil man bli stilt ti ulike spørsmål. De fleste av
spørsmålene er knyttet opp mot problemstillinger Veidekkes ingeniører
møter underveis i byggeprosessen. Etter hvert som svarene avgis, vil
deltagerne se at byggverket reiser seg, eventuelt at deler av byggverket blir
markert i rødt for feil svar.
Når testen er gjennomført, vil du få svar på om du har det som skal til for
å jobbe i Veidekke. Testresultatet kan deles i sosiale medier hvor man også
kan utfordre andre. Kampanjen går parallelt med Veidekkes rekrutterings­
aktivitet ute på høyskoler og universiteter i høst, fra midten av september
til midten av november.
Konkurranse
Veidekke vil trekke ut en heldig vinner både internt og eksternt. Premien
til den eksterne vinneren vil være en drømmedag i Holmenkollen med
helikoptertur og en eksklusiv middag i hopptårnet med venner. Den interne
vinneren får også helikoptertur og middag i Holmenkolltårnet.
Ta testen og se om du har det som skal til på sammenbyggervi.no.
47
ETC. nye oppdrag + jubilanter
nye oppdrag
Kontraktssum over 20 MNOK ekskl. mva.
Veidekke entreprenør
Region Anlegg
Sporvekselbytte Skøyen
Byggherre: Jernbaneverket
Sporvekselbytte med mer.
Anleggstid: jun. 2015 – sept. 2015
Kontraktssum: 30 MNOK
Forberedende renseverk
Brøttum – Lillehammer
Byggherre: Jernbaneverket
Etablering av føringsveier for kabel
og drensanlegg mellom Brøttum og
Lillehammer.
Anleggstid: jun. 2015 – okt. 2016
Kontraktssum 39 MNOK
Holmen kapasitet gods
Byggherre: Jernbaneverket
Jernbanebru med tilhørende vei­
system og over- og underbygging.
Anleggstid: jun. 2015 – mar. 2016
Kontraktssum 103 MNOK
Østensjø massedeponi
Byggherre: Kjell Thirud
Massedeponi inkl. Tilførselsveier,
massetrauing og bakkeplanering.
Anleggstid: mai 2015 – sept. 2016
Kontraktssum: 25 MNOK
48
Fjellrensk og tunnelisolering
Sørlandsbanen
Byggherre: Jernbaneverket
Rammeavtale på avrop, fjellrensk og
tunnelisolering på Sørlandsbanen.
Anleggstid: jun. 2015 – jun. 2017
Kontraktssum: 20 MNOK
Valløy, Tønsberg
Byggherre: Esso Norge
Miljørensing av Exxons eiendom.
Anleggstid: jul. 2015 – jun. 2019
Kontraktssum: 234 MNOK
­(Veidekkes andel)
Ohara, Os
Byggherre: Os kommune
Os hovedavløpsrenseanlegg. Uttak
fjellmasser, grøft, VA-arbeider og
masseutskifting.
Anleggstid: okt. 2015 – feb. 2017
Kontraktssum: 112 MNOK
E 39 Svegatjørn – Rådal
Byggherre: Statens Vegvesen
I hovedsak driving av toløpstun­
nelene Lyshorntunnelen på 9,2
kilometer og Skogafjelltunnelen på
1,5 kilometer.
Anleggstid: okt. 2015 – aug. 2020
Kontraktssum: 2,3 mrd. NOK
Munch M002 grunnarbeider, Oslo
Byggherre: Oslo kommune,
Kultur- og idrettsbygg
Grunnentreprise på nytt Munch­
museum.
Anleggstid: nov. 2015 – nov. 2016
Kontraktssum: 214 MNOK
Fv. 175 GSV Haga stasjon –
Munkerudteiet, Nes
Byggherre: Statens vegvesen
Omfatter bygging av gang- og
sykkelveg langs fylkesveg 175
på strekningen Haga stasjon –
­Munkerudteiet samt tilførselsveier
og legging av ny vannledning.
Anleggstid: sept. 2015 – nov. 2016
Kontraktssum: 20 MNOK
Sønsterud Massedeponi, Hole
Byggherre: Christen With
Massedeponi inklusive tilførselsvei­
er, massetrauing og bakkeplanering.
Anleggstid: sept. 2015 – okt. 2017
Kontraktssum: 35 MNOK
og apparathus på Lio Kraftstasjon
Anleggstid: mai 2015 – nov. 2015
Kontraktssum: 25 MNOK
Ysterigata 1, Stokke
Byggherre: Mesterhus Tønsberg
Rivning av eksisterende bygg
samt oppføring av nybygg med 15
leiligheter.
Anleggstid: jun. 2015 – sept. 2016
Kontraktssum: 29 MNOK
CR Studentboliger, Ringerike
Byggherre: Studentskipnaden i
Buskerud og Vestfold
Studentboliger i to bygg. Med
­parkeringshus og forberedt
­høgskole rettet næringsareal i
­byggets underetasje.
Anleggstid: jun. 2015 – aug. 2016
Kontraktssum: 109 MNOK
Region Syd
Lunde skole – flerbrukshall, Søgne
Byggherre: Søgne kommune
Oppføring av ny flerbrukshall.
Anleggstid: jun. 2015 – jun. 2016
Kontraktssum: 26 MNOK
Lio Kraftstasjon, Tokke
Byggherre: Statkraft Energi AS
Rehabilitering og bygging av ny trafo
Hallingdal sjukestugu/
Ål Helsetun, Ål
Byggherre: Ål kommune
Bygging av lokalt medisinsk senter
illustrasjon statens vegvesen
Kontrakten E39
Svegatjørn – Rådal,
kryss Endelausmarka.
og omsorgsboliger.
Anleggstid: apr. 2015 – sept. 2017
Kontraktssum: 192 MNOK
P-Hus Torvet, Kristiansand
Byggherre: Torvparkering AS
463 parkeringsplasser under Øvre og
Nedre Torv i Kristiansand. Arbeids­
fellesskap med Kynningsrud som har
30 prosent.
Anleggstid: aug. 2015 – nov. 2016
Kontraktssum: 167 MNOK
Skogenkvartalet, Bø i Telemark
Byggherre: Bøgata 55 AS
Nytt bolig- og forretningsbygg.
Arbeids­fellesskap med Region
Anlegg som har 15 prosent.
Anleggstid: sept. 2015 – des. 2016
Kontraktssum: 60 MNOK
Salpetersyre TR , Porsgrunn
Byggherre: Tecnicas Reunidas
Norway Branch
Grunn- og betongarbeider for ny
salpeterfabrikk.
Anleggstid: jul. 2015 – jun. 2016
Kontraktssum: 26 MNOK
Lyngdal kirkesenter, Lyngdal
Byggherre: Lyngdal Sokn
Oppføring av nytt kirkesenter.
Anleggstid: aug. 2015 – mar. 2016
Kontraktssum: 21 MNOK
Asker Ambulansestasjon, Asker
Byggherre: Asker kommune
Ambulansestasjon på to etasjer.
Anleggstid: nov. 2015 – jul. 2016
Kontraktssum: 21 MNOK
Norske Stålbygg AS
Warbo Roadfeeders, Ullensaker
Byggherre: Warbo Gardermoen AS
Nytt næringsbygg.
Anleggstid: jul. 2015 – apr. 2016
Kontraktssum: 61 MNOK
ABNE Staples, Skedsmo
Byggherre: ABNE
Nytt sentrallager for Staples. AF med
Region Øst
Anleggstid: sept. 2015 – mar. 2017
Kontraktssum: 170 MNOK
Region Øst
Utvidelse Continental, Askim
Byggherre: Askim logistikksenter AS
Utvidelse av eksisterende dekk­
lager for Continental, areal 4600
kvadratmeter.
Anleggstid: aug. 2015 – jun. 2016
Kontraktssum: 36 MNOK
Gladengveien 10, C10 og
D10 BT2, Oslo
Byggherre: OBOS Nye hjem, Oslo
To boligblokker med 26 leiligheter
i hver blokk.
Anleggstid: jan. 2016 – jul. 2017
Kontraktssum: 100 MNOK
Orkla Foods, Elverum
Byggherre: Orkla Foods
Nye produksjonslokaler for
Orkla Foods samt ombygging til ny
­produksjon i eksisterende bygg.
Anleggstid: jun. 2015 – apr. 2016
Kontraktssum: 35 MNOK
Frogner is- og flerbrukshall, Oslo
Byggherre: Bymiljøetaten,
Oslo kommune
Ny flerbrukshall under terreng. Ny
ishall, garderober og fellesfunksjon­
er. Miljøprosjekt, samspillentreprise.
Anleggstid: mai 2015 – des. 2017
Kontraktssum: 150 MNOK
Vingnesgata 24, Lillehammer
Byggherre: Vingnes
Næringspark AS
Riving av Bjørns kro og bygging av ny
Kiwi og apotek
Anleggstid: sept. 2015 – jul. 2016
Kontraktssum: 28 MNOK
Region Nord/Vest
Tribuneanlegg, Trondheim
Byggherre: Tribunebygg AS
Tribuneanlegg: 3.000 m2 over tre plan
med tribuneplass til 1350 tilskuere.
Anleggstid: jun. 2015 – sept. 2016
Kontraktssum: 57 MNOK
Bulkkai Husøy, Haugesund
Byggherre: Karmsund havnevesen
Bygging av ny bulkkai på Husøy
på Karmøy.
Anleggstid: mai 2015 – okt. 2015
Kontraktssum: 20 MNOK
ONV12, Trondheim
Byggherre: Midt-Norge Invest AS
Utvidelse av Telenorbygget på Tyholt.
Nybygg 9.000 m2 med næring i fem
etasjer med parkeringskjeller samt
utvendig parkering.
Anleggstid: sept. 2015 – sept. 2017
Kontraktssum: 165 MNOK
Ombygging Statoil AOS, Bergen
Byggherre: Statoil ASA
Ombygging av ny overvåkings­
avdeling i Statoil sine lokaler
­Sandsliveien 90. Byggingen skal
skje med parallell drift i
eksisterende bygg.
Anleggstid: aug. 2015 – mar. 2016
Kontraktssum: 34 MNOK
Nye Øyra skule, Volda
Byggherre: Volda kommune
Bygging av nye Øyra skule i Volda.
Kontrakten omfatter utenomhusar­
beid, nybygg, ombygging/rehabilite­
ring av et paviljongbygg som skal stå
etter riving av eksisterande skole og
som skal tilknyttes nybygget. Totalt
areal på bygget er ca. 7.400 m2 og på
skoletomten ca. 22.000 m2.
Anleggstid: aug. 2015 – okt. 2017
Kontraktssum: 151 MNOK
SARA Avløpsrenseanlegg,
Trondheim
Byggherre: Stjørdal Kommune
Nytt avløpsrenseanlegg for Stjørdal
Kommune.
Anleggstid: sept. 2015 – des. 2016
Kontraktssum: 111 MNOK
Veidekke Entreprenad AB
Region Anläggning SydVäst
Befintligt bjälklag färdigställs till nytt
provisoriskt tentabjälklag
Anleggstid: aug. 2015 - dec. 2015
Kontraktssum: 20 MSEK
Region Anläggning Öst
Banväg Flemingsberg, Huddinge
Byggherre: Trafikverket Investering
Förlänging av regulatorbron samt
en ny gång- och cykelbro bro i stål i
ett spann, samt terrasering för 2 nya
järnvägsspår.
Anleggstid: aug. 2015 – maj 2017
Kontraktssum: 69 MSEK
Vindpark Kronoberget, Fjällberget
Byggherre: Stena Renewable
Utföra vägar, kranplatser, uppställ­
ningsplatser, internt kraftnät samt
fundament för 19 st vindkraftsverk.
Anleggstid: aug. 2015 – maj 2016
Kontraktssum: 57 MSEK
Almungevägen, Uppsala
Byggherre: Uppsala kommun
Ombyggnad och utbyggnad av
Almunge­vägen. Vägarbeten och bygg­
nation av gång- och cykeltunnel.
Anleggstid: jun. 2015 – dec. 2016
Kontraktssum: 52 MSEK
EMC 301a, Borås
Byggherre: Borås Energi och Miljö
Förberedande markarbete (jord-och
bergschakt) för byggnation av nytt
kraftvärmeverk i Borås.
Anleggstid: aug. 2015 – aug. 2016
Kontraktssum: 85 MSEK
Bro Ursvik, Stockholm
Byggherre: Stockholm stad,
­Trafikkontoret
Byggnation av körbro mellan Rinkeby
och Ursvik.
Anleggstid: aug. 2015 – jun. 2017
Kontraktssum: 43 MSEK
Exploatering Solbjern, Lund
Byggherre: Lunds kommun
Exploatering av detaljplanen för
Solbjersområdet i Lund.
Anleggstid: jun. 2015 – jun. 2017
Kontraktssum: 40 MSEK
Kockbacka, Kungsängen
Byggherre: Trafikkontoret
Ny planskilld trafikplats på E18 mellan
Kungsängen och Bro.
Anleggstid: aug. 2015 – apr. 2018
Kontraktssum: 89 MSEK
Region Bygg Väst
Östra Sala Backe Etapp 1:2, Uppsala
Byggherre: Uppsala kommun
Gator, signal och VA-arbeten.
Anleggstid: aug. 2015 – dec. 2016
Kontraktssum: 72 MSEK
Brf Greenroof, Göteborg
Byggherre: Veidekke Bostad
Nyproduktion av 100 bostadsrätts­
lägenheter med tillhörande garage
och förråd i källare. Mark­­sanering,
pålning och spont på trångt
­innerstadsprojekt.
Anleggstid: jun. 2015 – jun. 2017
Kontraktssum: 139 MSEK
Samhällsbyggnad Chalmers,
Göteborg
Byggherre: Akademiska Hus AB
Ombyggnad av kontor- och under­
visningslokaler samt nya installatoner
på Chalmers Väg- och vatten­
avdelning.
Anleggstid: jun. 2015 – sept. 2016
Kontraktssum: 275 MSEK
Brf Kärnhuset, Göteborg
Byggherre: Veidekke Bostad
Nybyggnation av lamellhus i tre
våningar med 54 lägenheter i
Hildedal i Göteborg.
Anleggstid: jun. 2015 – dec. 2016
Kontraktssum: 63 MSEK
Kärratunnlarna tunnel 3, Uddevalla
Byggherre: Trafikverket
Objektet avser reparation av
Kärratunnlarna, tunnel 3, väg 44
i Uddevalla. Ingående arbeten är
mark, betong, rivning, sprängning,
bergförstärkning samt nybyggnation
av tunnelinklädnads­valv. Fördelning
konsortie mellan Tunnel & Bergrum
och Anläggning Syd/Väst
Anleggstid: sept. 2015 – sept. 2016
Kontraktssum: 50 MSEK
Region Anläggning Nord
Leveäiemi, Svappavaara
Byggherre: LKAB
Betongarbete för krossanläggning.
Anleggstid: maj 2015 – dec. 2015
Kontraktssum: 70 MSEK
Tentabjälklag Chalmers, Göteborg
Byggherre: Akademiska Hus AB
49
ETC. jubilanter + historie
Jubilanter i 4. kvartal 2015
70 år
Virksomhet
Distrikt/avdeling
Fødselsdato
50 år
Virksomhet
Distrikt/avdeling
Fødselsdato
Svein Hansen
Veidekke Entreprenør
Region Syd
30. okt.
Peter Morian
Veidekke Entreprenør
Region Anlegg
4. nov.
Helge Wierød
Veidekke Entreprenør
Region Syd
31. okt.
Per Helge Ekberg
Block Berge Bygg
Region Syd
5. nov.
Normann Georg Johansen Veidekke Industri
Region Sør/Øst
20. nov.
Arnt Roger Strand
Veidekke Industri
Region Midt/Vest
5. nov.
60 år
Virksomhet
Distrikt/avdeling
Fødselsdato
Timmy Pettersson
Veidekke Entreprenad
Region Anlaggning Öst 5. nov.
Christer Sjöstrand
Veidekke Entreprenad
Region Bygg Väst
1. okt.
Kjell Elvestad
Veidekke Industri
Region Sør/Øst
8. nov.
Edvard Sjåstad
Kristiseter
Region Nordvest
2. okt.
Jarle Søviknes
Veidekke Entreprenør
Nordvest Entr
8. nov.
Asbjørn Ove Espedal
Block Berge Bygg
Region Syd
3. okt.
Hans Olav Sørlie
Veidekke Entreprenør
Region Øst
11. nov.
Harald Steinert
Veidekke Entreprenør
Region Anlegg
3. okt.
Susanne Bork Buhl
Hoffmann
Region Vest
13. nov.
Magne Harry Tokle
Kristiseter
Region Nordvest
3. okt.
Tekali Tesfai
Veidekke Entreprenad
Region Anlaggning Öst 14. nov.
Kenny Karlsson
Veidekke Entreprenad
Bygg Syd
4. okt.
Lars Friestad
Block Berge Bygg
Region Syd
17. nov.
Hans Petter Skjedsvold
Veidekke Industri
Region Felles Stab
6. okt.
Roger Bollandsås
Veidekke Industri
Region Midt/Vest
19. nov.
Asle Hermansen
Veidekke Entreprenør
Stab
7. okt.
Rolf Gunnar Sandseter
Veidekke Entreprenør
Region Anlegg
20. nov.
Kjell Arne Pettersen
Veidekke Industri
Region Midt/Vest
7. okt.
Rune Heigre
Block Berge Bygg
Region Syd
25. nov.
Bodil Irene Skjellanger
Veidekke Entreprenør
Region Anlegg
14. okt.
Jimmy Andersson
Veidekke Entreprenad
Region Anlaggning Öst 26. nov.
Bjarne Henning Strand
Veidekke Industri
Region Sør/Øst
14. okt.
Fatima Hansen Wilsgaard Veidekke Entreprenad
Region Bygg Stockholm 1. des.
Olaug Iren Utbjo
Veidekke Entreprenør
Region Anlegg
16. okt.
Roger Hansen
Veidekke Industri
Region Nord
1. des.
Arnt R. Tidemansen
Veidekke Industri
Region Sør/Øst
17. okt.
Jan Ruud
Veidekke Entreprenør
Region Anlegg
3. des.
Per Tajet
Veidekke Industri
Drift & Vedlikehold
20. okt.
Eskil Aas
Veidekke Industri
Drift & Vedlikehold
8. des.
Alf Per Aasestrand
Veidekke Industri
Region Midt/Vest
22. okt.
Bjarte Klingsheim
Block Berge Bygg
Region Syd
13. des.
Svein Berdal
Kynningsrud
22. okt.
Ole Rønningen
Seby
Region Øst
14. des.
Oskar Hellerud
Veidekke Entreprenør
Region Syd
25. okt.
Henrik Ankjær Nielsen
Hoffmann
Region Vest
17. des.
Egil Magne Eggen
Veidekke Industri
Region Midt/Vest
6. nov.
Ulf Gørhagen
Veidekke Entreprenør
Region Anlegg
21. des.
Gert Svensson
Veidekke Entreprenad
Region Bygg Syd
8. nov.
Urban Eman
Veidekke Entreprenad
Region Anlaggning Öst 22. des.
Arne Johan Jakobsen
Veidekke Entreprenør
Region Anlegg
11. nov.
Håkon Stagnes
Veidekke Industri
Region Midt/Vest
26. des.
Knut Hestvik
Veidekke Entreprenør
Region Anlegg
12. nov.
Ole Vidar Størdal
Valdresbygg
Region Syd
27. des.
Jomar Berg
Veidekke Entreprenør
Region Nordvest
19. nov.
Knut-Magne Moen
Veidekke Entreprenør
Region Anlegg
31. des.
Marek J Grzedzicki
Kristiseter
Region Nordvest
22. nov.
Hans Nordheim
Veidekke Entreprenør
Region Anlegg
31. des.
Oddny Øversveen
Veidekke Industri
Pukk og Grus
22. nov.
Ansatt i 40 år
Virksomhet
Distrikt/avdeling
Ansattdato
Lars Åke Svensson
Veidekke Entreprenad
Region Bygg Väst
23. nov.
Øyvind Arne Vestre
Veidekke Entreprenør
Region Nordvest
1. nov.
Trond Bølviken
Veidekke Entreprenør
Stab
23. nov.
Finn Magne Lyngra
Seby
Region Øst
3. nov.
May Linda Kongelf
Veidekke Entreprenør
Region Anlegg
29. nov.
Tore Olsen
Veidekke Entreprenør
Region Øst
1. des.
Jimmy Truve
Veidekke Industri
Pukk og Grus
1. des.
Ansatt 30 år
Virksomhet
Distrikt/avdeling
Ansattdato
Terje Solli
Veidekke Konsern
Konsernadministrasjon 3. des.
Ebbe Kølle Grønlund
Hoffmann
Region Øst Renovering 1. okt.
Anders Munkholm Madsen Hoffmann
Region Anlæg
6. des.
Helge Gaustad
Veidekke Entreprenør
Region Øst
7. okt.
Oddvar Nedregård
Veidekke Industri
Region Midt/Vest
6. des.
Tor Odd Indrebø
Block Berge Bygg
Region Syd
4. nov.
Jan Idar Flaa
Veidekke Industri
Region Midt/Vest
9. des.
Erling Roska
Veidekke Entreprenør
Region Nordvest
5. nov.
Finn Kleven
Veidekke Industri
Region Sør/Øst
9. des.
Per Charles Sæther
Veidekke Entreprenør
Region Anlegg
26. nov.
John O. Langenbach
Hoffmann
Region Teknik
14. des.
Erling Skigelstrand
Veidekke Entreprenør
Region Nordvest
2. des.
Steffen Løndahl
Hoffmann
Region Teknik
15. des.
Roger Eggen
Veidekke Entreprenør
Region Nordvest
6. des.
Per Egil Flaten
UFO
Region Nordvest
24. des.
Vidar Halvorsrød
Veidekke Entreprenør
Region Øst
7. des.
Hans H. Eriksen
Veidekke Entreprenør
Region Øst
25. des.
Ansatt i 25 år
Virksomhet
Distrikt/avdeling
Ansattdato
Steinar Johansen
Veidekke Entreprenør
Region Øst
27. des.
Stig Melbø
Veidekke Eiendom
Region Østland
9. apr.
Ivar Aasen
Veidekke Entreprenør
Region Øst
29. des.
Oddbjørn Lillebekk
Veidekke Industri
Region Sør/Øst
3. sep.
50 år
Virksomhet
Distrikt/avdeling
Fødselsdato
Kurt Asle Homestad
Veidekke Entreprenør
Region Syd
10. sep.
Peder Røstad
UFO
Region Nordvest
3. okt.
Nils Svein Alme
Veidekke Entreprenør
Region Anlegg
24. sep.
Odd Magnar Nordlund
Veidekke Industri
Drift & Vedlikehold
7. okt.
Egil F Jacobsen
Veidekke Entreprenør
Region Øst
9. okt.
Carsten T. Hansen
Hoffmann
Region Anlæg
11. okt.
Jørg Jørgensen
Kynningsrud
Peter Johansson
Veidekke Entreprenad
Region Anläggning Syd/Väst
20. okt.
Bjørn Schjong
Veidekke Entreprenør
Region Syd
25. okt.
Kenneth Wennerstrand
Veidekke Entreprenad
Region Bygg Stockholm 28. okt.
Thor-Arne Bjerketvedt
Veidekke Industri
Region Sør/Øst
29. okt.
Per Ehnberg
Veidekke Entreprenad
Region Bygg Syd
30. okt.
50
12. okt.
Eksponert
Veidekke reasfalterer
asfaltdekket på
Lysaker i 1981
FOTO VEIDEKKE
Sporfylling
på Lysaker
Tekst Håkon Veggumsløkken
I
1981
hadde
Sigurd
Hesselberg,
som nå er en del av Veidekke, ­jobben
med å reasfaltere asfalt­
dekket
på E18 på ­
Lysaker. Arbeidet ble
gjennom­ført som sporfylling med en
maskin som ble utviklet på 70-­tallet
i a­sfaltavdelingen hos AS Sigurd
­Hesselberg – i dag forretnings­område
Asfalt i Veidekke Industri AS.
Maskinen ble laget for å fylle hjulsporene og gjenskape riktig veiprofil
på en kostnadseffektiv måte. Fersk,
ny asfalt tippes inn fra en lastebil over
i en mottakerlomme i framkant av
­maskinen og transporteres i en ­tunnel
gjennom maskinen. Deretter går
asfalt­massen over ­varmeelementene
og ned på det oppvarmede slitte
dekket foran en avstryker (screed)
­
som k
­ omprimerer den nye asfalten.
Avstrykeren kan 3-knekkes slik at det
kan legges god overhøyde over den
dypeste delen av hjulsporene. Dette er
for å oppnå en o
­ ptimal komprimering
og for å unngå at initialspor dannes når
trafikk settes på den nylagte asfalten.
Den første maskinen ble k
­ onstruert
og klar for oppdrag i 1978, og metoden
ble så godt mottatt av Statens veg­
vesen at en maskin nummer to ble
satt i ­produksjon og i drift i 1980. De
to ­
maskinene ble fl
­ittig brukt som
et rimelig og kvalitetsmessig godt
alternativ til Statens veg­
­
vesens re­
asfaltering helt fram til 2008. Den
ene av maskinene er gitt som gave fra
Veidekke til Norsk vegmuseum ved
­Hunderfossen nord for Lillehammer. •
51
Returadresse:
Veidekke ASA
Postboks 505 Skøyen
0214 Oslo
Har du det som skal til
for å bygge Holmenkollen
sammen med oss?
Nå leter vi etter de beste
ingeniørene.
På sammenbyggervi.no kan du teste deg selv og finne ut om du har
det som skal til. Da er du også med i trekningen av en helikoptertur
over Holmenkollen, og en eksklusiv middag i hopptårnet for deg og
tre venner.