1. No category

ÅRSRAPPORT 2014
EN HÅLLBAR STAD - ÖPPEN FÖR VÄRLDEN
Vi är hjärtat i Göteborgs Stads arbete med idrott, föreningsstöd och friskvård.
Vi ger förutsättningar för en aktiv fritid, god hälsa och hög livskvalité.
Vi gör Göteborg till landets ledande idrotts- och föreningsstad.
Vi gör Göteborg friskare!
Innehållsförteckning
1 Sammanfattning ......................................................................................................... 4
1.1
Styrkort .......................................................................................................................... 5
2 Verksamhetsanalys ..................................................................................................... 6
2.1
2.2
Väsentliga händelser och verksamhetens utveckling..................................................... 6
2.1.1
Viktiga framtidsfrågor ......................................................................................... 6
2.1.2
Tillhandahålla anläggningar .............................................................................. 8
2.1.3
Stöd till föreningar och organisationer ............................................................. 12
2.1.4
Folkhälsa ........................................................................................................... 17
2.1.5
Mångfald, integration och nationella minoriteter ............................................. 19
2.1.6
Insatser för personer med funktionsnedsättning ............................................... 20
2.1.7
Rik fritid till unga .............................................................................................. 20
2.1.8
Unga ska påverka .............................................................................................. 21
2.1.9
Äldre göteborgare ............................................................................................. 22
2.1.10
Göteborg tar ansvar för klimatet....................................................................... 22
2.1.11
Bostad för alla ................................................................................................... 23
2.1.12
Resurshushållningen ska öka ............................................................................ 23
2.1.13
Bevara biologiska mångfalden .......................................................................... 23
2.1.14
Arbetsmarknad .................................................................................................. 24
2.1.15
Kultur................................................................................................................. 24
Fördjupad analys beträffande ekonomi ....................................................................... 25
2.2.1
Analys av årets utfall ......................................................................................... 25
2.2.2
Investeringsredovisning..................................................................................... 26
2.2.3
Kostnader för underhåll, reparationer, tillsyn och skötsel ............................... 27
2.3
Värdering av eget kapital ............................................................................................. 29
2.4
Utveckling inom personalområdet ............................................................................... 30
2.5
2.4.1
Personalvolym och lönekostnad ........................................................................ 30
2.4.2
Personalstruktur ................................................................................................ 31
2.4.3
Övrig utveckling inom personalområdet ........................................................... 31
Uppföljning av särskilda beslut och uppdrag .............................................................. 31
2.5.1
Intern kontroll.................................................................................................... 31
2.5.2
Stimulansmedel för miljöprogramsåtgärder ..................................................... 34
2.5.3
Stimulansmedel för enkelt avhjälpta hinder ...................................................... 35
2.5.4
Sponsring ........................................................................................................... 35
2.5.5
Göteborgs Stads kommunikationsstrategi ......................................................... 35
2.5.6
Göteborgs Stads principer för medborgardialog .............................................. 35
2.5.7
Nationella minoriteter ....................................................................................... 35
Idrotts- och föreningsnämnden, Årsrapport 2014 Facknämnder
2(61)
3 Uppföljning av kommunfullmäktiges budget ........................................................ 36
3.1
Sammanfattande resultat av uppföljningen av kommunfullmäktiges prioriterade
mål ............................................................................................................................... 36
3.2
Kompletterande uppföljning av vissa av kommunfullmäktiges prioriterade mål ........ 39
3.2.1
Upphandling av tjänster med sociala hänsyn ska öka ...................................... 39
3.2.2
Jämställdheten i stadens verksamheter ska öka ................................................ 39
3.2.3
Skolan ska öka barns och elevers möjligheter att inhämta och utveckla
kunskaper, förmågor och värden. Skolan ska i ökad omfattning
kompensera för elevers olika förutsättningar på såväl elevnivå som
mellan olika skolor ............................................................................................ 40
3.2.4
Öka förutsättningarna till goda livschanser för alla göteborgare och
därmed utjämna dagens skillnader ................................................................... 40
3.2.5
Tidigt förebyggande och rehabiliterande insatser ska öka när det gäller
barn och unga samt vuxna med missbruksproblem ........................................... 41
3.3
Sammanfattande uppföljning av kommunfullmäktiges uppdrag ................................. 41
3.4
Kompletterande uppföljning av vissa av kommunfullmäktiges uppdrag .................... 42
3.4.1
Av den arbetade tiden i Göteborgs Stad ska max fem procent utföras av
timanställd personal. Gäller för mandatperioden. ............................................ 42
4 Nyckeltalsredovisning .............................................................................................. 44
5 Bokslut ....................................................................................................................... 50
5.1
Sammanfattande analys ............................................................................................... 50
5.2
Resultaträkning ............................................................................................................ 50
5.2.1
Balansräkning ................................................................................................... 52
5.3
Redovisningsprinciper / Notanteckningar ................................................................... 53
5.4
Lån med kommunal borgen ......................................................................................... 58
Bilaga
Bilaga 1 Investeringsredovisning planperioden 2011-2014
Idrotts- och föreningsnämnden, Årsrapport 2014 Facknämnder
3(61)
1 Sammanfattning
Så här sammanfattar vi året som gått
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Årets resultat är 9 333 tkr (inklusive studieförbunden) av vilka 6 289 tkr
återredovisas. Efter återredovisning uppgår nämndens (N393) resultat till
3 042 tkr. Med ett ingående eget kapital på 16 124 tkr innebär detta att
förvaltningen kommer över taket för eget kapital på 17 500. För att inte gå över
taket återredovisas även 1 666 tkr av resterande resultat. Studieförbundens
resultat är 2 tkr (inget eget kapital för denna del av verksamheten).
Återredovisningen förklaras av vi fått kommunbidrag för konstgräsetableringar
och investering på Slottsskogsvallen som blivit försenade samt att riktade medel
till arbetslöshetsprojekt Extra kraft inte förbrukats fullt ut under året.
Investeringarna uppgår till 74 861 tkr mot budgeterade 89 932. Förseningar och
billigare investering för Lindåshallen förklarar avvikelsen.
Personal
Antalet årsarbetare är 320, en ökning med 17 jämfört med 2013.
Sjukfrånvaron till och med november är 6,4 procent, 1,5 procentenheter högre än
samma period 2013.
Uthyrning och besök på anläggningarna
Uthyrningen av anläggningar har på ett års sikt ökat med 4,8 procent till drygt
283 000 timmar.
Uthyrningen av gräsplaner har ökat mellan 2013 och 2014 med 13,5 procent till
drygt 12 600 timmar.
Konstgräsen, vars uthyrning ökat något när vi tar hänsyn till att uppgifterna för
Skatås inte längre redovisas, står för 73 procent av all uthyrning av bollplaner.
Uthyrningen av isytor har ökat med en knapp procent (första helåret med nya
isen i Angered Arena) och uppgick 2014 till nästan 19 000 timmar.
Uthyrningen av idrottshallar har ökat med 7,5 procent till 192 000 timmar, vilket
delvis förklaras av Lindåshallens tillkomst.
Sammantaget uppgick besöken i öppen verksamhet (gym, gruppträning, motion,
bad och allmänhetens skridskoåkning) under 2014 till nästan 1 020 000, vilket är
en ökning med nästan 22 procent eller cirka 180 000 besök.
Under 2014 besökte över 490 000 personer förvaltningens bad. Det är drygt 19
procent eller nästan 79 000 fler än föregående år. Ökningen förklaras till största
delen av Angered Arena som under året haft nästan 150 000 simhallsbesök.
Totalt har Angered Arena under sitt första hela verksamhetsår haft närmare
230 000 registrerade besök vilket innebär att vi nu nått den nivå som
anläggningen ursprungligen planerades för.
Allmänhetens skridskoåkning har minskat med cirka 9 procent eller 10 200
besök. Nedgången förklaras främst av ett minskat antal besök på Ruddalen.
Antalet besök 2014 blev cirka 106 500.
Motions-, gym- och gruppträningsbesöken uppgick 2014 till närmare 420 000 en ökning med 36 procent eller drygt 110 000. Tre anläggningar med tydliga
ökningar är Angered Arena, Lundbybadet och Slottsskogsvallen.
Antalet gästnätter i vår arrangemangsverksamhet blev nästan 215 000, vilket är
en mindre nedgång på ett års sikt.
Antal arrangemang och cuper har ökat från 37 till 39.
Idrotts- och föreningsnämnden, Årsrapport 2014 Facknämnder
4(61)
•
•
•
•
•
•
•
Projekt, bidrag och föreningsstöd
Sammantaget har knappt 78 mkr betalats ut i kontant föreningsstöd varav cirka
48 mkr i generella bidrag och resterande som selektiva. Till detta kommer bidrag
till studieförbunden om drygt 31 mkr.
29 arbetslösa ungdomar, varav tre med funktionshinder, har under året fått
anställning genom nämndens arbetslöshetsprojekt.
Anläggningar och energieffektivisering
Tre nya konstgräsplaner har tagits i drift under året (Gamlestaden, Lövgärdet
och Länsmansgården). Dessutom har vi invigt en ny plan i Kvibergs Park som
ersättning för den plan som nu avvecklas med anledning av torgetablering
framför "Göteborgs Nya Arena".
Upprustningen av Slottsskogsvallens friidrottsarena har fullföljts under året.
En enkel idrottshall har uppförts i Backa och tas i drift i början av 2015.
Uppförandet av en ny idrottshall vid Torslandaskolan har påbörjats och bör
kunna tas i drift i januari 2016.
Under 2014 har vi gjort energieffektiviseringsåtgärder för 2 100 tkr. Årets
elförbrukning är 0,7 procent lägre än föregående år trots verksamhetsökningar.
1.1 Styrkort
De vi är till för
Utfall
2014
Mål
2014
Utfall
2013
Medarbetare
Utfall
2014
Mål
2014
Utfall
2013
Medelbetyg
kundenkät is allmänhet
4,08
-
-
Sjukfrånvaro
6,4 %
-
4,9 %
Medelbetyg
kundenkät is föreningar
3,41
-
-
Andelen arbetad
tid utförd av
timavlönad
7,9 %
Max 5 %
7,0 %
Ekonomi
Resultat (tkr)
Kommunbidrag
per invånare
(kr)
Utfall
2014
9 333
Mål
2014
Utfall
2013
0
669
4 422
638
Verksamhet
Utfall
2014
Antal uthyrda
timmar
283 343
Energiförbrukning
i MWh, totalt
Mål
2014
Utfall
2013
270 284
270 284
25 776
25 934
Kontant
föreningsstöd
(tkr)
77 977
81 820
78 711
Antal besökare
(allmänhet) bad,
gym, is mm
1 016 597
880 000
836 222
Årets
investeringar
(tkr)
74 861
89 932
92 241
Antal gästnätter
214 319
-
224 625
Idrotts- och föreningsnämnden, Årsrapport 2014 Facknämnder
5(61)
2 Verksamhetsanalys
2.1 Väsentliga händelser och verksamhetens utveckling
Flera nya anläggningar
Den 5 mars invigdes Lindåshallen i Askim. Hallen innehåller både en traditionell
sporthall samt en gymnastik- och en friidrottsdel.
Under försommaren togs tre nya konstgräsplaner i bruk (Lövgärdet, Gamlestaden och
Länsmansgården). Under hösten blev en ny konstgräsplan i Kvibergs Park klar, den
ersätter en konstgräsplan som kraftigt måste minska då ett torg nu byggs framför
Göteborgs Nya Arena.
En ny tillfällig sporthall i Backa skulle blivit klar under hösten. Tyvärr har arbetet
försenats och under början av 2015 pågår arbete med att åtgärda
besiktningsanmärkningar.
Förvaltningen har via fastighetsnämnden lämnat över Rambergsvallen till Higab som
för GotEvents räkning rivit den och nu bygger en ny fotbollsarena på tomten.
Vi har infört ny inköpsorganisation
I maj införde vi en ny inköpsorganisation med nya rutiner och nytt IT-stöd för inköp
och fakturahantering. Genom förändringen minskade antalet medarbetare med
beställningsrätt från ett hundratal till cirka 30.
Investeringsnominering
Kommunfullmäktige antog i november en budget för 2015 som för idrotts- och
föreningsnämndens del innehöll ett investeringsutrymme om totalt cirka 110 mkr.
Nämndens nominering uppgick till cirka 122 mkr. Kommunfullmäktiges beslut innebar
en reduktion om totalt cirka 12 mkr och rörde främst upprustningar av idrottsområden
samt gamla badanläggningar och sporthallar.
Vid sammanträdet den 15 december antog idrotts- och föreningsnämnden
förvaltningens förslag till investeringsnominering för perioden 2016-2019 om totalt
828 mkr. Projekten kan delas in i två kategorier, där den första är av karaktären
ersättning, upprustning, reinvestering, medan den andra är av expansionskaraktär.
Ärendet skickas nu vidare till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige där beslut
väntas i juni 2015.
Utredning om bad och gym i Angered
Utredningen om bad och gym i stadsdelen Angered presenterades för nämnden i
december. Nämnden beslöt att rusta upp såväl Hammarbadet som Rannebergsbadet.
Kortsiktigt (2015) klarar nämnden finansiering dels genom att ta eget kapital i anspråk
(2,5 mkr) och dels genom att beslutet också innebär att baden stängs från den 1 juni
(Hammarbadet för minst ett år och Rannebergsbadet i två etapper - under sommaren
2015 och sommaren 2016). Från 2016 krävs en kommunbidragsförstärkning för att
satsningen ska kunna genomföras fullt ut. Nämnden har begärt en sådan utökning och i
avvaktan på beslutet kan förvaltningen inte genomföra nämndens inriktningsbeslut i sin
helhet. I samverkan med stadsdelsnämnden och Göteborgslokaler fullföljer vi nämndens
beslut beträffande Rannebergsbadet och söker lösningar för gymverksamheten i
Hammarkullen. Hammarbadets upprustningsarbeten måste däremot vänta tills nämnden
får besked om ramar för 2016 och framåt.
2.1.1
Viktiga framtidsfrågor
Externa faktorer
Idrotts- och föreningsnämnden, Årsrapport 2014 Facknämnder
6(61)
Stora skillnader i levnadsvillkor mellan olika delar av staden
Kommunfullmäktiges prioriterade mål - Öka förutsättningarna till goda livschanser och
därmed utjämna dagens skillnader - har av nämnden lyfts fram och preciserats: "Inför
varje beslut bör såväl nämnd som förvaltning ställa frågan - Leder den här åtgärden till
att göteborgarnas livschanser utjämnas eller riskerar den att vidga klyftan ytterligare?".
Förvaltningen kan inte med sin kompetens och resurser i grunden förändra dessa
skillnader. Däremot bör det vara möjligt att minska skillnaderna i förutsättningar för
bättre hälsa och möjlighet till en aktiv och meningsfull fritid, bara det är en stor
utmaning. Förvaltningens anläggningar, anpassad friskvårdsverksamhet och
utformningen av stöd till föreningslivet är de viktigaste verktygen. Under 2014 har
förvaltningen haft nämndens uppdrag att utreda om vi i högre grad kan differentiera
föreningsbidragen så att föreningsstödet bättre bidrar till att utjämna levnadsvillkoren i
staden. Förvaltningen kommer att lämna förslag under 2015.
Interna faktorer
Långsiktig utveckling och underhåll av fastigheter
Nämnden har ställt sig bakom en inriktning som innebär att nämndens förvaltaransvar
på sikt ska renodlas till att bara omfatta de fastigheter nämnden behöver för sitt
egentliga uppdrag. Denna inriktning har också fått stöd i kommuncentrala beslut.
Genom en sådan renodling går det att koncentrera resurserna till utveckling, förnyelse
och underhåll av de specialanläggningar förvaltningen etablerar och förvaltar. För att
följa principerna så måste ett stort antal fastigheter nämnden nu förvaltar föras över till
annan huvudman. Berörda nämnder ska nu genomföra förändringen och
kommunstyrelsens beslut reglerar inte i detalj hur detta ska gå till. Det ligger i sakens
natur att mottagande organisationer ställer höga krav på genomfört underhåll före
övertagande. För att få en smidig förändring kan en del av de fastigheter som ska
överlämnas behöva rustas upp. Detta kan kräva omprioriteringar i vår underhållsbudget.
Förvaltningen har sedan en tid haft nämndens uppdrag att utveckla metoder och
underlag för långsiktig anläggningsplanering. Uppdraget har sammanfallit med att
stadsledningskontoret höjt ambitionsnivån ifråga om långsiktighet och framförhållning i
stadens samlade investeringsberedning. Förvaltningen har därför tvingats prioritera att
lägga förhållandevis mer tid på de fastighetsekonomiska frågorna på viss bekostnad av
arbete med efterfrågeanalyser, trender, omvärldsanalyser med mera. Vi har kommit en
god bit på väg, men mycket utvecklingsarbete återstår för att etablera ett arbetssätt som
vi är helt nöjda med och som sedan kan övergå i "förvaltningsläge" för årliga
uppdateringar.
Inom ramen för arbetet enligt ovan har också frågan om långsiktiga behov av
fastighetsunderhåll i befintligt bestånd analyserats. Förvaltningen har tidigare
konstaterat att våra resurser för fastighetsunderhåll långsiktigt behöver förstärkas för att
säkerställa anläggningarnas långsiktiga värde och funktion. Förvaltningens förslag till
investeringsnominering innebär, om den godkänns av kommunfullmäktige, en kraftig
reducering av behovet att förstärka underhållsbudgeten. Analysen visar tyvärr att även
om förvaltningens förslag på investeringssidan blir verklighet så kvarstår likväl ett
behov av förstärkning.
Kultur- och organisationsutveckling
För att nå hög måluppfyllelse krävs en gemensam och sund förvaltningskultur liksom
ändamålsenlig arbetsorganisation och processer.
Förhållningssätt och värdegrund
Med stadens medarbetar- och arbetsmiljöpolicy som grund genomför vi ett långsiktigt
arbete som ska stärka den gemensamma förvaltningskulturen och skapa en gemensam
Idrotts- och föreningsnämnden, Årsrapport 2014 Facknämnder
7(61)
värdegrund. Alla medarbetare engageras och genom seminarier och på arbetsplatsträffar
lägger vi under 2015 grunden för detta.
Processer
Under 2015 prioriterar vi förvaltningsövergripande att utveckla
•
•
•
•
våra två ledningsprocesser – i första hand att "planera och följa upp" men också
att "förbättra och utveckla".
stödprocesser - i första hand ekonomi-, inköp/upphandlings- respektive
säkerhetsprocessen.
vårt arbetssätt i enlighet med stadens beslutade gemensamma byggprocess
(GBP).
vår serviceprocess genom att följa och i tillämpliga delar medverka i det arbete
som ska göras stadenövergripande. Här ingår också likabehandling ur ett
invånarperspektiv och att utveckla våra processer i enlighet med uppdraget om
likabehandlingsplaner i förhållande till alla diskrimineringsgrunder.
För att säkerställa hållbarhet och likabehandling kommer också ett arbete att
genomföras som ska resultera i en tydlig och enhetlig strategi för taxor respektive priser
och avgifter.
Organisation
Under 2015 fortsätter arbetet med att utveckla vår organisation. Målet är att till hösten
vara igång i alla delar, bland annat i en ny samordnad driftsavdelning.
För att kunna utveckla arbetssätt i en ny organisation behöver vi se över utbud och
tjänster för att så långt som möjligt optimera resursanvändning och nytta för dem vi är
till för.
Förbättrad service, ökad tillgänglighet och minskad arbetsbelastning är också nyckelord
i ett arbete som ska leda fram till ett utvidgat nyttjande av stadens gemensamma
kontaktcenter.
2.1.2
Tillhandahålla anläggningar
Anläggningsutbyggnad
Utveckling av Kvibergsområdet (11 mkr under planperioden varav 8,7 mkr använts
under 2014)
I samverkan med intressenter inom Kvibergsområdet arbetar vi för att utveckla
Kvibergs Park till ett centrum för idrott och rekreation. De nu aktuella åtgärderna består
främst av att en ny 11-manna fullmåtts konstgräsplan med belysning har anlagts längre
in i området. En tidigare anlagd 11-manna konstgräsplan har reducerats för att ge plats
för infrastruktur och torg/mötesplats. Därutöver har många mindre insatser såsom
röjning av naturmark gjorts för att ställa i ordning området för idrott och rekreation.
Upprustning av inomhusbad (31 mkr under planperioden varav 4,1 mkr använts
under 2014)
Vid Askims simhall har en ny miljöstation byggts. I Kärra simhall har vi bytt ut
vattenreningsanläggningen med reglerutrustning och i Lundbybadet har mindre
bygginsatser gjorts.
Slottsskogsvallen upprustning/bevarande (20 mkr under planperioden varav
16,6 mkr använts under 2014)
Slottsskogsvallen, som invigdes i samband med stadens 300-årsjubileum, ingår i det
bevarandeprogram som gäller för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg.
Under 2013-2014 har vi rustat upp själva friidrottsanläggningen. Investeringen under
Idrotts- och föreningsnämnden, Årsrapport 2014 Facknämnder
8(61)
året har fördelats med 9,1 mkr på byggnader och 7,5 mkr på markarbeten.
Bulycke ridanläggning upprustning (3,5 mkr varav 2,3 mkr använts under 2014)
Anläggningen är gammal och i mycket dåligt skick. Förvaltningen har tvingats
genomföra en del akuta åtgärder men genomför nu mer omfattande upprustning av tak,
fasader, fönster och portar.
Örgryte sporthall
Detaljplanearbetet för ny sporthall i anslutning till Nya Lundenskolan är klart. I
kommunfullmäktiges junibeslut om investeringsplan för 2015 hade nämndens
nominering av ny idrottshall i Örgryte strukits. I kommunfullmäktiges beslut 27
november fanns däremot investeringen med. Förvaltningen har efter det arbetat intensivt
för att så fort som möjligt komma igång med bygget. Vår förhoppning är att kunna vara
klara med program och projektering under september/oktober, upphandling under
oktober/november för byggstart i december 2015. Projektet förutsätter rivning av
befintlig gymnastikbyggnad under sommaren. Om allt går enligt tidplan kan den nya
hallen tas i drift våren 2017.
Sporthall i Backa
Vid ombyggnad av Selma Lagerlöfs torg har en sporthall planerats i området.
Detaljplanearbete för området pågår och fastighetskontoret har lämnat byggrätt till en
privat entreprenör som då samtidigt skulle bygga studentbostäder. Nämndens
investeringsnomineringar innehåller därmed inga medel för denna hall.
Tillfällig sporthall i Backa
Förvaltningen har under året etablerat en tillfällig sporthall i Backa i avvaktan på en
permanent lösning. Budget för byggnationen är 17 mkr. Av detta har 11,8 mkr använts
under 2014. Hallen ska tas i drift i början av 2015.
Sporthall i Torslanda
Kostnad för hallen har ursprungligen beräknats till cirka 70 mkr. Nämnden har av
kommunstyrelsen fått uppdraget att minska investeringsutgiften till 65 mkr.
Förvaltningen har anpassat projektet till dessa förutsättningar. Under 2014 har 9,2 mkr
upparbetats. Hallen beräknas tas i drift i januari 2016.
Nya konstgräsplaner
Tre konstgräsplaner (Lövgärdesplan, Gamlestadsplan och Länsmansgårdsplan) som
påbörjades 2013 har färdigställts.
Förvaltningen har i enlighet med nämndens uppdrag och i samverkan med Göteborgs
Fotbollförbund kartlagt behovet av ytterligare konstgräsplaner. Förvaltningen fick i
uppdrag att bygga på Donsö, Ruddalen, Gröna vallen och Lemmingvallen samt att
återkomma ifråga om den femte planen skulle byggas i Lundby eller Kviberg. Nämnden
har fått driftmedel för de fyra förstnämnda vilka finansieras genom leasing. Projekten
har försenats, projektering och upphandling pågår. Vad gäller den femte planen har
förvaltningen föreslagit etablering i Kvibergs Park och lyft den som en
investeringsnominering i planen för 2016-2019.
Reinvesteringar och kompletteringar i byggnader och mark
Energisparåtgärder (2,1 mkr - Budget 2,0 mkr)
Större åtgärder under året är byten till effektivare belysningsarmaturer på ytterligare
några anläggningar (1,0 mkr), takombyggnad på Askims sim- och sporthall (0,6 mkr)
och energieffektivisering på Lilla Amundöns bad (0,3 mkr).
Tillgänglighet/mångfald (1,0 mkr - Budget 1,0 mkr)
Alla ska ges möjlighet att besöka och använda våra anläggningar. Större delen har
använts till att bygga upp tillgänglighetsdatabasen (0,9 mkr).
Idrotts- och föreningsnämnden, Årsrapport 2014 Facknämnder
9(61)
Byte av belysningsanläggningar, värmepannor och teknik (0,5 mkr - Budget 3,0
mkr)
Våra installationer åldras och behoven av att byta belysningsanläggningar, pannor och
larmanläggningar ökar. Under 2014 har byte av belysningsarmaturer gjorts i Guldheden.
Idrottsplatser, upprustning, utveckling av den yttre miljön (2,4 mkr - Budget 7,0
mkr)
Dränering vid Lundbybadet är det största genomförda arbetet under året (2,3 mkr).
Idrottsplatser, upprustning, utveckling av den inre miljön (11,3 mkr - Budget 5,0
mkr)
Projekten omfattar upprustning och anpassning av våra lokaler. Aktuella större projekt
är byte av sporthallsgolv i Heidhallen (0,8 mkr), komplettering av omklädning i Askims
ishall (5,0 mkr), golvbrunnar i garage på Ruddalen (1,0 mkr) samt gruppträning på
Slottsskogsvallen (2,7 mkr).
Förvaltaransvaret, Park och natur (3,0 mkr - Budget 4,0 mkr)
Vi har förvaltaransvaret för de byggnader som park- och naturförvaltningen nyttjar.
Under 2014 har en stor upprustning och ombyggnad av servicebyggnaden vid
Sillviksbadet påbörjats. Bygget har blivit försenat. Vi har förbrukat 3,0 mkr under året.
Underhåll och reinvesteringar i befintliga anläggningar
I utfallet för tillsyn och skötsel samt reparationer ingår numera hantverkslöner för egen
personal varför jämförelser med tidigare år inte blir korrekta.
Utfallet för tillsyn och skötsel är sex procent (905 tkr) lägre än budget.
För reparationer är utfallet 19 procent (1 691 tkr) över budget. Orsaken är till del
säkerhetsfrågor i Angered Arena, två bränder och ett kylmaskinshaveri på Ruddalen.
Bränderna genererar självrisker på cirka 222 tkr. Maskinhaveriet är just nu inte klart
som försäkringsskada utan belastar resultatet med 472 tkr.
Utfallet för planerat underhåll är 152 procent (13 024 tkr) större än budget. Förklaringen
är att projekt kunnat startas tidigare till följd av bättre planering och gynnsamt väder och
att resurser tillförts från övriga förvaltningen.
Sedan ett halvår pågår ett arbete med att detaljberäkna underhållsbehoven, anläggning
för anläggning. Detta arbete beräknas pågå större delen av 2015. De mer precisa
behoven kan redovisas i underlagen inför nästa planeringsomgång baserat på
kommunledningens kommande beslut om budget.
Anläggningsdrift
Vi ska öka kundnöjdheten
Vi tar till oss av kundernas önskemål och förslag. Alla enkätundersökningar följs upp,
diskuteras och analyseras. Resultaten ligger till grund för beslut om förbättringar. Under
året har vi bland annat gjort kundundersökningar på våra isanläggningar. De flesta
besökare till allmänhetens åkning är nöjda. Besökare som tränar på föreningarnas tider
är mindre nöjda. Städning och trygghet har fått lägre betyg jämfört med tidigare
undersökningar. Utlandsfödda hade ett något bättre helhetsintryck av anläggningen.
Flickor är överlag lite mer nöjda än pojkar. Sedan våren har flera förbättringar gjorts.
Bland annat har förvaltningen satsat på grovstäd av omklädningsrummen på Isdala och
Rambergsrinken. Om det faller väl ut kommer vi att genomföra samma åtgärd i övriga
ishallar.
Under 2013 gjorde vi en enkät bland de som använder anläggningar där vi inte
bemannar eller där en förening står för skötseln. Även i den enkäten framkom missnöje
Idrotts- och föreningsnämnden, Årsrapport 2014 Facknämnder
10(61)
med städningen. Detta har lett till att vi under 2014 satsat på storstädning av ett större
antal anläggningar. Detta har höjt kvaliteten och underlättat för fortsatt skötsel.
Under hösten fick alla bidragsgodkända föreningar möjligheten att besvara en enkät om
hur de upplever vår service och stöd till dem. Vi hade en svarsfrekvens på knappt 29
procent. Resultatet utvärderas under början av 2015 och förhoppningsvis kommer det
att leda till ett antal förbättringar. Föreningarna uppger att den vanligaste anledningen
till att de är i kontakt med oss är för att de har frågor om bidrag. På frågan vad som är
viktigast för föreningarna svarar man "att bidrag till ordinarie verksamhet ökar" tätt följt
av "att det blir ännu enklare att söka bidrag". Vi ställde en fråga om hur väl
förvaltningen uppfyller föreningens förväntningar på oss och 83 procent bedömer att vi
uppfyller deras förväntningar väl eller mycket väl.
Alla nya anläggningar ska vara tillgänglighetsanpassade och anpassade för vald
handikappidrott
I planeringsfasen av en ny anläggning utreder förvaltningen tillsammans med
handikappidrottsförbundet behovet av handikappidrott i stadsdelen och möjligheten att
införliva det i anläggningen.
I planeringsarbetet av ett utegym i Kvibergs Park involverades det lokala föreningslivet
och handikappidrottsförbundet, och ett studiebesök i handikappidrottsförbundets gym
gjordes. Projektet innehåller också en komplettering av det befintliga motionsspåret
med en motionsstig parallellt med den befintliga gång- och cykelvägen som samtidigt
får en belysning. Motionsstigen kommer erbjuda en betydligt mer lättillgänglig och
tryggare motion än slingan i skogen. Projektet genomförs i början av 2015.
Vi kvalitetssäkrar våra anläggningar genom förändrade och förbättrade rutiner för
kontroll
Under 2014 har förvaltningens ambulerande funktion fått en allt mer strategisk roll,
bland annat ansvarar den för att genomföra det systematiska brandskyddsarbetet (SBA)
på flertalet anläggningar. För kunderna betyder funktionen att det alltid finns någon att
kontakta. Funktionen hjälper till exempel till vid problem med inpassering eller när
ljuset inte fungerar. Ambulerande funktionen har till huvuduppgift att kvalitetssäkra
anläggningarna på alla uthyrningsbara tider.
Vi ska sköta våra ytor och anläggningar på ett sådant sätt så att vi bibehåller kvalitet
och livslängd
För att långsiktigt upprätthålla driftsäkerhet och kvalitet i våra anläggningar arbetar vi
med planerade underhållsinsatser. Under 2014 har vi förstärkt arbetet med planerat
underhåll genom att anställa en medarbetare som har till uppgift att besiktiga våra
anläggningar och ta fram långsiktiga underhållsplaner för alla anläggningar. På så sätt
får vi en bättre framförhållning och vidtar planerade åtgärder innan omständigheterna
tvingar fram akuta åtgärder som oftast blir mycket dyrare.
Våra anläggningar ska vara driftsäkra
Den dagliga driftsäkerheten i anläggningarna säkerställer vi med vårt IT-baserade
system för tillsyn och skötsel. Under året har vi börjat gå över till ett nytt system som
både ger bättre information om när det är dags för olika åtgärder men också bättre
information om vilka fel och brister som finns i anläggningarna. Detta ger oss
möjligheter att arbeta systematiskt med att hålla en hög nivå på driftsäkerheten.
Förvaltningen ska kontinuerligt utveckla och effektivisera fastigheterna så att de stödjer
förvaltningens uppdrag och kan drivas på ett kostnadseffektivt sätt. Våra byggnaders
funktion och långsiktiga värde ska bevaras
Våra anläggningar ska fungera idag men också i morgon. Det når vi genom daglig
tillsyn och skötsel, planerat underhåll och med kontinuerliga reinvesteringar och i sista
Idrotts- och föreningsnämnden, Årsrapport 2014 Facknämnder
11(61)
hand, reparationer i akuta lägen.
2.1.3
Stöd till föreningar och organisationer
Uppdrag från nämnden om att säkerställa att föreningar som får bidrag lever upp till
kraven för att vara bidragsberättigade
2014 är första året som vi har begärt in årsmötesprotokoll och revisionsberättelser från
alla föreningar. Syftet är att säkerställa likabehandlig och att föreningar som får bidrag
verkligen uppfyller de krav vi ställer. Den nya rutinen har lett till att ¨några föreningar
inte längre är bidragsgodkända. Vi erbjuder som tidigare riktade utbildningar i
föreningslära till föreningar som haft brister i sina dokument.
Uppdrag från nämnden att ta fram förslag på ökad differentiering av föreningsbidragen
Utredningen om differentiering av föreningsbidrag har startat. Vi tittar närmare på
möjligheten att fördela föreningsbidrag med hänsyn till socioekonomiska faktorer.
Under arbetet har vi kontinuerlig kontakt med andra kommuner samt
Riksidrottsförbundet. Vi utreder frågetecken kring juridiska och IT-tekniska aspekter.
Möjligheten att anpassa bidrag efter kvalitativa mått kommer också att ses över.
Vi ska bibehålla uthyrningsvolymen jämfört med 2013
Se kommentarer till detta mål under kapitel 4 - Nyckeltalsredovisning.
Vi ska avsätta 1 000 timmar under 2014 för pröva-på-verksamhet i föreningsregi i
förvaltningsdrivna anläggningar
Vi ger möjlighet för föreningslivet att arrangera lov och pröva-på-aktiviteter genom att
avsätta tider för detta i våra anläggningar. Detta är en viktig aktivitet för föreningslivet i
deras arbete med att bredda sin rekryteringsbas. Under 2014 har cirka 1 000 timmar
använts för lov och pröva-på-aktiviteter.
Vi prioriterar uthyrningstimmar till handikappidrottsorganisationer i förvaltningens
egna anläggningar
Sedan öppningen av Pjäshallen 2007 har handikappföreningarnas efterfrågan på tider i
förvaltningens övriga anläggningar varit låg. När efterfrågan kommer använder vi oss
av förvaltningens fördelningsprinciper och prioriterar handikapporganisationer. Under
året har det resulterat i att handikapphandbollen fått tider i Sandeklevshallen.
Öka antal personer som bokar via e-tjänster med fem procent jämfört med 2013
Antalet personer som bokat via e-tjänster har ökat med cirka 4,3 procent jämfört med
2013. Vi har alltså inte nått målet fullt ut och kommer under 2015 se över hur vi kan få
fler personer att boka med stöd av våra e-tjänster. I senaste föreningsenkäten uppger
sammantaget 77 procent av föreningarna att man använt sig av e-tjänsterna.
Enklare och tydligare för kund vid arrangemang och övernattningar
Vi har infört en ny taxemodell för inkvartering i skolor vid arrangemang och en ny
modell för ersättning till skolorna. Det förenklar planering och arbete för både kunder
och berörda parter i staden. Förvaltningen har börjat se över tänkbara
evenemangsområden i ett 10-års perspektiv. Under året har vi startat ett nätverk för
hantering av arrangemangsparkering i Kvibergs Park framöver. Syftet är att hitta en bra
lösning på arrangemangsparkering på Kviberg för en positiv upplevelse för deltagare,
besökare, verksamheter på området och kringboende.
Antal föreningsaktiva ungdomar 7-26 år
Flickor
Pojkar
2010
2011
2012
2013
2014
2010
2011
2012
2013
2014
44699
41274
41801
41453
41690
54740
53354
53691
55231
55367
Idrotts- och föreningsnämnden, Årsrapport 2014 Facknämnder
12(61)
Inför 2014 var ambitionen att förbättra den medlemsstatistik vi rapporterar. Vi har
påbörjat ett arbete med att få in mer tillförlitliga uppgifter från föreningarna men det
krävs ytterligare insatser för att nå den nivå vi önskar. Detta arbete fortsätter vi under
2015.
Medlemsuppgifter
Föreningstyp
Medl 7-26
år/antal 2014
Diff 2014/2013
Fördelning
flickor/pojkar
7-26 år 2014
procent
Antal
föreningar
2014
Ungdomsföreningar
70814
-791
41/59
457
Idrott
63359
-831
40/60
383
Religiösa
1305
-69
52/48
17
Scouter
1751
-83
49/51
22
Övriga
4399
192
49/51
35
Invandrarföreningar
24200
-861
48/52
135
Pensionärsföreningar
2043*
2043*
336
Summa
97057**
391
928
* Vissa pensionärsföreningar har angett aktiva ungdomar i åldern 7-26 vilket vi inte har redovisat tidigare. ** Det kan finnas
ungdomar som redovisas dubbelt, t.ex. både i en förenings ungdoms- respektive pensionärssektion alt. genom att de är aktiva i flera
föreningar.
Antalet medlemmar i ungdomsföreningar minskar något
Sammanlagt har ungdomsföreningarna under året minskat med 791 medlemmar (-1
procent), vilket innebär att antalet är ungefär detsamma som år 2012.
Eftersom vi sedan 2010 inte har några särskilda bidrag för invandrarföreningar så har vi
påbörjat ett arbete med att kategorisera om dessa till antingen ungdoms- eller
pensionärsförening beroende på deras medlemssammansättning. Därav är statistiken
ovan inte komplett.
I tabellen har vi även redovisat det antal medlemmar i åldern 7-26 år som
pensionärsföreningarna rapporterar till oss. Då denna statistik inte redovisats tidigare
finns det ingen historik att jämföra med.
Medlemsåldrar
7-9 år 2014
Antal
medlemmar
10-15 år 2014
16-19 år 2014
20-26 år 2014
Flickor
Pojkar
Flickor
Pojkar
Flickor
Pojkar
Flickor
Pojkar
9096
11052
16678
21688
6852
9704
9064
12923
Total
97057
Under året har det redovisats 97 057 ungdomsmedlemmar i åldern 7-26 år varav 41 690
är flickor och 55 367 pojkar. Jämfört med föregående år har medlemstalet ökat med 391
medlemmar, +237 flickor och +136 pojkar.
Under året har pensionärsföreningar redovisat 71 275 pensionärsmedlemmar i åldern
65+, varav 38 950 är kvinnor och 32 325 män. Jämfört med föregående år har
medlemstalet minskat med 410 medlemmar.
Föreningsbidrag 2009-2014
Bidragstyp
2014
2013
2012
2011
2010
2009
Aktivitetsbidrag
20812
21462
21611
20489
22123
20586
Idrotts- och föreningsnämnden, Årsrapport 2014 Facknämnder
13(61)
Bidragstyp
2014
2013
2012
2011
2010
2009
Lokalbidrag
26525
26871
26622
25414
25143
25042
Utbildningsbidr
ag
495
444
496
739
522
712
Särskilt driftsoch
verksamhetsbi
drag
21138
20475
19024
18702
18892
18280
Investeringsbid
rag
5165
4975
9600
6917
3573
26703
Grundbidrag
-
-
-
-
-
1162
Startbidrag
187
224
266
315
208
194
Utvecklingsbidr
ag
1707
1915
1580
3097
1826
2483
Mentorsbidrag
664
968
1012
-
-
-
Religiösa
samfund
-
-
-
-
-
345
Övriga bidrag
1284*
1377*
2890
2082
5000
1445
Summa
77977
78711
83101
78136
77287
96952
Bidrag till
studieförbunde
n
31198
31065
31200
31200
31155
31155
* Arbetsmarknadssatsningen Extra Kraft
Från och med årsskiftet 2013/2014 kan föreningarna söka aktivitetsbidrag baserat på
närvarokort som de för hos externa leverantörer som Idrottonline, Laget.se med mera.
Tidigare har föreningarna som använt dessa externa tjänster varit tvungna att även föra
närvaron i förvaltningens närvarokort eller Excel-ark.
1 januari 2014 ändrade Riksidrottsförbundet sina åldersgränser för bidrag till 7-25 år.
Därför har vi sett över möjligheten att underlätta för föreningslivet att söka kommunala
och statliga bidrag genom att justera våra åldersgränser. Från och med 2015 ändrar vi
den bidragsberättigade åldern från nuvarande 7-26 till 7-25 år.
Av de 78 föreningar som blev bidragsberättigade och fick startbidrag under 2013 fick
32 stycken (41 procent) lokalbidrag och/eller aktivitetsbidrag under 2014. Motsvarande
siffra för de föreningar som fick startbidrag under 2012 och sedan sökte och fick våra
generella bidrag 2013 var 54 procent.
Generella bidrag
Startbidrag
Årets budget var 210 tkr. Utfallet blev 187 tkr som fördelats till 46 ungdomsföreningar
och 10 pensionärsföreningar. Då vi inte längre har särskilda bidrag till
invandrarföreningar kategoriseras samtliga nya föreningar numera som antingen
ungdoms- eller pensionärsförening.
Aktivitetsbidrag
Aktivitetsbidraget baseras på deltagande i föreningens aktiviteter för barn, ungdomar,
funktionshindrade och pensionärer. Årets budget var 22 150 tkr. Aktivitetsbidrag om
20 812 tkr har beviljats under året vilket är något mindre än föregående år. 89 procent
av bidragen har gått till ungdomsföreningar och 11 procent till pensionärsföreningar.
Till barn- och ungdomsföreningar
Under året betalades drygt 18,4 mkr ut till ungdomsföreningar som redovisade totalt
cirka 3 500 000 närvaromarkeringar. Jämfört med föregående år är det en minskning
Idrotts- och föreningsnämnden, Årsrapport 2014 Facknämnder
14(61)
med drygt 500 tkr.
Till pensionärsföreningar
Under året betalades knappt 2,4 mkr ut till pensionärsföreningar som redovisade totalt
cirka 465 000 närvaromarkeringar. Jämfört med föregående år är det en minskning med
drygt 100 tkr.
Lokalbidrag
Lokalbidraget baseras på föreningars årskostnader för egna och långtidshyrda lokaler
där föreningen bedriver ideell verksamhet. Årets budget var 26 500 tkr. Totalt betalades
26 525 tkr ut i lokalbidrag under 2014. Föreningarna redovisar en total kostnad för
lokalerna på drygt 85 000 tkr vilket innebär att föreningarna på annat sätt finansierar
cirka 59 000 tkr eller närmare 70 procent av sina lokalkostnader.
Till barn- och ungdomsföreningar
Under året har bidrag betalats ut till 394 föreningar. Knappt 24 mkr har betalats ut vilket
är cirka 400 tkr lägre än föregående år. 45 ungdomsföreningar når upp till maxbeloppet
150 tkr.
Till pensionärsföreningar
125 pensionärsföreningar har under året fått lokalbidrag till sina lokaler på totalt drygt
2,5 mkr. Antalet lokalbidrag till pensionärsföreningar minskade med två föreningar
samtidigt som utbetalt bidrag ökade med 85 tkr från föregående verksamhetsår. Fyra
pensionärsföreningar når upp till maxbeloppet 100 tkr.
Utbildningsbidrag
Utfallet blev 495 tkr som fördelats på 44 organisationer av vilka 38 var
ungdomsföreningar. Ungdomsföreningarna har under 188 utbildningsdagar utbildat
1 238 ledare (365 kvinnor och 873 män) som genomgått olika ledarutbildningar.
Pensionärsföreningar har under 17 utbildningsdagar utbildat 110 personer (69 kvinnor
och 41 män). Antalet utbetalda utbildningsbidrag ökade under året med 50 000 kronor
jämfört med föregående år.
Selektiva bidrag
Särskilt drifts- och verksamhetsbidrag
Årets resultat för särskilt drifts- och verksamhetsbidrag är 21 138 tkr. Jämfört med förra
året är det en ökning med drygt 650 tkr. Ökningen förklaras främst av att idrotts- och
föreningsnämnden under året tagit över bidragsgivningen till föreningen Galaxen från
stadsdelsnämnden Östra Göteborg. Totalt var det 46 organisationer som fick bidrag
under året.
Anläggningsstödet
Årets resultat för investeringsbidraget är 5 165 tkr. Jämfört med förra året är det en
ökning med knappt 200 tkr. Totalt var det 44 föreningar som fick bidrag under året. Ett
stort antal möten och besök har gjorts hos föreningar som vill genomföra byggprojekt
men som av olika skäl ännu inte kommit in med en bidragsansökan.
Lån med kommunal borgen har lämnats med 19,8 mkr. Inga föreningar har ansökt om
amorteringsfrihet och/eller förlängd kommunal borgen. En förening, Rannebergens IF,
gick i konkurs under året vilket innebar att förvaltningen fick lösa ut det lån föreningen
hade på sin klubbstuga (778 tkr). Vid årets utgång hade 71 föreningar lån med
kommunal borgen på sammanlagt drygt 195 mkr. En förening har beviljats kommunal
borgen men inte löst in denna ännu.
Projekten som beviljats anläggningsstöd omfattar bland annat ny- och ombyggnationer,
renovering av klubbhus, installation av larm- och låssystem, bullerdämpande åtgärder,
nya tennisbanor såväl utom- som inomhus, iordningsställande av aktivitetsytor
Idrotts- och föreningsnämnden, Årsrapport 2014 Facknämnder
15(61)
energiåtgärder såsom installation av luftvärmepumpar, nya mindre energikrävande
belysningar och nya ventilationssystem. Under året har vi haft några bränder och
vattenskador i föreningars klubblokaler. Under året har byggprojekt påbörjats eller
genomförts till en sammanlagd kostnad på 55,5 mkr. Finansieringen har bestått av
investeringsbidrag om 5,2 mkr (10%), lån med kommunal borgen på 19,8 mkr (35%)
och en egen insats på 30,6 mkr (55%).
Av investeringsbidraget har 795 tkr gått till ”Sol-vind-vattenprojektet”. Nio föreningar
har fått sådana bidrag. Motsvarande siffror för förra året var sex föreningar och 895 tkr.
Utvecklingsbidrag
Årets resultat för utvecklingsbidrag är 1 707 tkr. Jämfört med förra året är det en
minskning med cirka 200 tkr vilket till del förklaras av att tre föreningar betalat tillbaka
beviljade bidrag då de inte gjort de satsningar de fått medel för. Totalt var det 42
organisationer som fick bidrag under året. Drygt hälften av dessa har beviljats bidraget
för satsningar som syftat till att rekrytera nya medlemmar. Fyra pensionärsföreningar
har beviljats "Kunna delta pengar", totalt cirka 12 000 kr.
Exempel på föreningar som fått utvecklingsbidrag och vad de åstadkommit: Genom
Göteborgs Kungliga Segelsällskaps (GKSS) projekt Alla kan segla, får göteborgarna
prova på segling tillsammans med kunniga seglare. Alla kan segla syftar till att ta staden
närmare vattnet och skapa ett öppet och tillgängligt Göteborg. Under första året lockade
satsningen 3 850 prova-på-seglare till Frihamnen. I maj 2015 öppnar seglarskolan igen.
Bidrag för läxläsning
23 tkr av utvecklingsbidraget avser bidrag för läxläsning. Under 2014 sökte åtta
föreningar bidrag för läxläsning. Av dessa beviljades fem bidrag för vårterminen 2014.
Fem föreningar har dessutom sökt bidrag för höstterminen 2014, vilket redovisas i
februari 2015. Trots marknadsföring av bidraget genom informationsblad vid
föreningsbesök, föreningsdagar och i regiongrupperna får vi fortfarande in få
ansökningar.
Mentorsbidrag
Årets resultat för mentorsbidraget är 664 tkr. Jämfört med förra året är det en minskning
med cirka 300 tkr. Totalt var det 53 föreningar som fick bidrag för 266 nya unga ledare.
Andelen tjejer har ökat under 2014. Nu var 46 procent av de nya unga ledarna tjejer.
Tidigare år har andelen tjejer varierat mellan 30 och 38 procent.
Stöd till studieförbund och SISU idrottsutbildarna
Under 2014 fördelades 31,2 mkr till studieförbunden och SISU Idrottsutbildarna vilket
sammanfaller med budget. De tio studieförbundens lokalavdelningar fick drygt 29 mkr
och SISU Idrottsutbildarna 2 mkr.
Lokala lotterier - myndighetsutövning
Göteborgs Stad har sedan 1989 ansvar för tillståndsgivning, registrering och tillsyn av
lokala lotterier enligt lotterilagen (SFS 1994:1000). Kommunfullmäktige har beslutat att
idrotts- och föreningsförvaltningen ansvarar för uppdraget. Det praktiska och vardagliga
arbetet utförs av föreningsstöd med hjälp av sex arvoderade lotterikontrollanter.
Omfattningen av lotteriverksamheten är fortsatt liten. Förvaltningen har lämnat tio
registreringstillstånd enligt 17 § (så kallat registreringstillstånd) och sju lotteritillstånd
enligt 16 § lotterilagen (så kallat tillståndslotterier). Under året redovisades 33 lotterier
och det såldes tillståndspliktiga lotter för 5 515 tkr och nettobehållningen blev 2 197 tkr.
Motsvarande siffror året innan var 5 912 tkr och 2 506 tkr.
Konsultativt stöd och samverkan med andra
Vi träffar kontinuerligt föreningslivet och ger stöd i olika former. Ofta sker stödet
direkt, men vi samverkar i hög grad med andra organisationer, förvaltningar och
Idrotts- och föreningsnämnden, Årsrapport 2014 Facknämnder
16(61)
förbund. Bland annat har vi medverkat vid stadsdelsdagar, föreningsträffar och
Göteborgs Fotbollförbunds satsning "Föreningslyftet".
Några exempel under året är:
•
•
•
•
•
Vi medverkar i nätverket Idékom där kommun och föreningsliv möts för att
diskutera hur vi tillsammans kan få bättre framgång.
Flera handläggare har deltagit vid SISU Idrottsutbildarnas
föreningsutbildningar, dels för att svara på föreningars frågor, men också för
att kvalitetssäkra innehållet. Ett annat exempel på vårt samarbete med SISU
Idrottsutbildarna är marknadsföringen av vårt arbetsmaterial "Säker och trygg
förening", som lett till att vi hittills i år har ett 30-tal föreningar som är
intresserade av en certifiering.
Förvaltningen deltog i Körber-Stiftung stora symposium i Hamburg, Tyskland
under temat "Att bli en åldersvänlig stad". En handläggare som representerar
seniorprojektet " Att åldras tillsammans" företrädde förvaltningen.
I november arrangerade vi den årliga konferens där förvaltningens och
stadsdelarnas föreningskonsulenter, Social resursförvaltning och Västsvenska
Idrottsförbundet/SISU Idrottsutbildarna samverkar. Syftet är utbildning och
erfarenhetsutbyte kring stadens föreningsliv.
Förvaltningen påbörjade arbetet som lokal arrangör av Sveriges Olympiska
Kommittés koncept Olympic Day i Kvibergs Park i september 2015. Syftet är att
få fler ungdomar till föreningslivet. Olympic Day är ett tillfälle för barn och
ungdomar att prova på idrotter, träffa olympier och utmana sig själva. Olympic
Day kommer att genomföras som en idrottsdag för skolklasser i låg- och
mellanstadiet samt dagen därpå som ett evenemang öppet för allmänheten.
Generella bidrag i tkr 2014 jämfört med 2013 (+/- ökning/minskning
Aktivitetsbidrag
Lokalbidrag
Utbildningsbidrag
Startbidrag
Summa
Ungdomsföreningar totalt
18 426 (-537)
23 959 (-431)
410 (50)
165 (-12)
42 960
Pensionärsföreningar totalt
2 386 (-114)
2 566 (+85)
85 (+/-0)
22 (-25)
5 059
Summa
20 812
26 525
495
187
48 019
Föreningstyp
2.1.4
Folkhälsa
Öppen verksamhet och attitydpåverkan
Öppen verksamhet består av basverksamheterna motion, bad, gym, gruppträning och
allmänhetens skridskoåkning, som tillsammans med attitydpåverkan är till för att göra
Göteborg friskare. Alla ska känna sig välkomna på våra anläggningar.
För första gången har över en miljon besök registrerats totalt på våra anläggningar, en
ökning med 20 procent.
Under 2014 har utveckling och kvalitetssäkring av verksamheterna fått allt högre
prioritering. Genom att skapa nya kontakter inom staden och utveckla etablerade
samarbetsformer har förvaltningen tagit ett nytt steg för att bättre nå målet att unga
göteborgares möjligheter till en rik och meningsfull fritid ska öka. Exempel på det är
nya nätverk med bland annat skola och social resursförvaltning.
Under året har arbetet med att kvalitetssäkra gyminstruktörer fortsatt. Genom att stödja,
Idrotts- och föreningsnämnden, Årsrapport 2014 Facknämnder
17(61)
coacha och utveckla gyminstruktörer i såväl kundbemötande som pedagogisk och
teknisk förmåga kan vi erbjuda en jämn kvalitet på gyminstruktioner oberoende av
instruktör eller anläggning.
Simkunnigheten bland barn och unga varierar
Förvaltningen har börjat utveckla en handlingsplan för tydligare kommunikation och
dialog med skolsektorn på strategisk nivå. Ett mål är att få enklare och mer samordnad
uppföljning av simkunnighet och elevers användning av våra anläggningar.
För att få veta hur det står till med simkunnigheten bland elever i grundskolan gjorde vi
under våren en enkät bland stadsdelsförvaltningarnas sektorschefer för utbildning. De
fick svara på frågor om hur stor andel av stadsdelens flickor respektive pojkar i
årskurserna 3, 6 och 9 som nått kursplanens krav gällande vattenvana/simning. Vidare
ombads varje stadsdelsförvaltning att fritt kommentera ovanstående frågeställningar och
ge exempel på både hinder och viktiga åtgärder för att nå målen. Sju av tio stadsdelar
svarade helt eller delvis. Vi har fortfarande ingen fullständig bild av simkunnigheten i
staden.
I den senaste undersökningen om barn och ungas fritidsvanor uppger åtta av tio elever
att de kan simma minst 200 meter. Resultatet skiljer sig mellan stadsdelarna. Angered
och Östra Göteborg har den lägsta andelen elever som uppger att de kan simma. I Östra
Göteborg är andelen 63 procent vilket kan jämföras med Västra Hisingen där 84 procent
uppger att de kan simma.
I årskurs två är det endast hälften som anger att de kan simma. I övrigt finns ingen
skillnad mellan årskurserna. Det är inte heller någon skillnad mellan flickor och pojkar.
Däremot är andelen lägre bland elever födda i Sverige med båda föräldrarna födda
utanför Sverige och ännu lägre bland elever födda utanför Sverige.
Förvaltningen kan inte med säkerhet uttala huruvida simkunnigheten bland barn och
unga ökat eller minskat. Vi prioriterar dock tider för simundervisning i anläggningarna.
FaR-verksamheten (fysisk aktivitet på recept) fortsätter att starkt öka
Antalet FaR-motionärer har uppgått till cirka 2 400 personer vilket motsvarar en ökning
på drygt 75 procent jämfört med året innan. Det är framförallt Angered Arena som står
för ökningen. Tillsammans har motionärerna totalt tränat drygt 30 000 gånger under året
i jämförelse med målet om 11 500 träningstillfällen.
De mest förekommande diagnoserna under perioden var fortsatt smärta och
ledbesvär/artros därefter övervikt/fetma och högt blodtryck. Allt fler sjukdomstillstånd
och diagnoser kan ordineras med motion som alla är godkända av läkemedelskommittén
och är ett fullgott alternativ till mediciner för samma åkommor.
FaR för unga 7-15 år kräver resurser
Under året har cirka 100 barn- och ungdomar tagits emot på våra anläggningar, till
största delen på Hisingen. Målet för 2014 var minst 140 individer. Den planerade
satsningen på FaR för unga har varit svår att uppnå på grund av brist på
sjukgymnastresurser från Närhälsan. Barn i kontakt med skolhälsovården står för
majoriteten av inlösta recept. Den vanligaste diagnosen är fetma/övervikt.
Juniorverksamheten utvecklas positivt
Målet för 2014 var att öka antalet individer och träningstillfällen med tio procent. Under
året har 360 barn och ungdomar besökt juniorverksamheten att jämföra med 169 året
innan. De åtta anläggningar som jobbar med juniorverksamheten har erbjudit drygt 370
pass och deltagarna har sammanlagt tränat vid drygt 2 900 tillfällen, vilket nästan är en
fördubbling jämfört med målet om 1 500 träningstillfällen.
Idrotts- och föreningsnämnden, Årsrapport 2014 Facknämnder
18(61)
Det större antalet barn fångas upp genom information till närliggande skolor. En mindre
andel kommer från verksamheten "FaR för Unga" som vill fortsätta träna efter
tremånadersperioden. "Juniorerna" kommer från drygt 40 olika skolor. Alla stadsdelar i
Göteborg är representerade. Utbudet av träning styrs av barnen själva men lek och
träning i vatten är mest populärt. Fördelningen mellan tjejer och killar är jämn.
Angered Arena är välbesökt och uppskattad
Förvaltningen har satsat på att marknadsföra Angered Arena under året, dels med
riktade utskick till boende i stadsdelen och dels genom att besöka större
samlingspunkter i nordost och centrala Göteborg. Gensvaret har varit positivt vilket inte
minst märks på ökningen av antalet gäster.
Antalet besök under 2014 var drygt 220 000 stycken vilket var det mål som sattes upp
för anläggningen i förstudiearbetet. Det innebär ett snitt på cirka 18 500 besök per
månad, att jämföra med 12 300 besök i snitt per månad förra året.
Under året har antalet gruppträningspass utökats och uppgår till cirka 45 i veckan varav
drygt 10 är i vatten. De mest populära passen är dans- och vattenklasserna. Ett av tre
pass är lågintensivt och anpassat för att även kunna inkludera FaR-besökare.
FaR-verksamheten går mycket bra och målet för 2014 var att komma upp till 276 sålda
FaR-kort. Det är kö till de inledande motivationssamtalen och tiderna i varmbassängen
har utökats för att kunna möta de ökade behovet. Drygt 85 procent upplever sig ha
förbättrat sin hälsa med minst ett steg på en tiogradig skala. Var femte upplever en så
stor förändring som tre steg eller fler.
JUNIOR-verksamheten har precis som FaR utvecklats starkt. Drygt 150 flickor och
pojkar i åldrarna 9-13 år har tecknat abonnemang. Av dessa tränar 40-50 stycken
regelbundet tre gånger i veckan. Vi har mött det ökade behovet genom att ha fler
instruktörer på JUNIOR-passen.
2.1.5
Mångfald, integration och nationella minoriteter
Alla, oberoende av kulturell bakgrund, ska uppleva samma bemötande i kontakt med
förvaltningens representanter
Kompetensutveckling
Intern kompetensutveckling i arbetsmaterialet "Säker och trygg förening" har
genomförts under våren. Arbetsmaterialet ska bland annat vara ett stöd till
föreningslivet för att utveckla sin värdegrund och verksamhetsidé.
Ett stort antal medarbetare som arbetar i våra anläggningar har fått en
bemötandeutbildning under en heldag med syfte att utveckla mötet med andra individer.
Utbildningen handlade mycket om att förstå våra kunder och varandra.
Bemötande
I alla enkätundersökningar har vi bakgrundsfrågor för att kunna mäta om våra
verksamheter uppfattas annorlunda om man har en annan kulturell bakgrund. Det är
oftast väldigt små skillnader. I årets isenkät framkom det att utlandsfödda var något mer
nöjda med helhetsintrycket av anläggningen. Däremot är de som är födda i Sverige med
utlandsfödda föräldrar lite mindre nöjda med servicen.
Fler föreningar, jämfört med 2013, ska genomföra integrationsprojekt
Under 2014 har vi fortsatt arbetet med att lyfta fram de bidrag vi ger för
integrationsprojekt. Exempel på integrationsprojekt som förvaltningen gett bidrag till
under året är:
Idrotts- och föreningsnämnden, Årsrapport 2014 Facknämnder
19(61)
•
•
•
•
Sandarna BK har startat ett nytt fotbollslag för nyanlända ungdomar
GKSS rekryterar ungdomar från grupper utan seglartraditioner till sina
seglarskolor
Picknickfestivalen, som förenar ungdomar från hela Göteborg kring musiken
PRO arbetar aktivt med rekrytering och aktiviteter för pensionärer med
invandrarbakgrund.
Fler föreningar ska utveckla sin verksamhetsidé och värdegrund
Säker och trygg förening är ett arbetssätt som riktar sig till föreningar som vill förbättra
sitt interna arbete. Med hjälp av checklistor och utbildning får deltagarna lära sig mer
om säkerhetsfrågor, demokrati, etik och ledarskap i föreningslivet. Under året har fyra
förbundsträffar genomförts. 22 föreningar har deltagit i totalt fem träffar under året och
av dem har en förening certifierats.
2.1.6
Insatser för personer med funktionsnedsättning
På alla tillgänglighetsanpassade anläggningar ska utbudet av fritidsaktiviteter för barn
och ungdomar med funktionsnedsättning öka
En förutsättning för att nå målet är att man som besökare enkelt kan få information om
anläggningarnas tillgänglighetsstatus. För att få ett korrekt underlag såväl för
kommunikation som för framtida åtgärder har vi under året satsat närmare en miljon
kronor på att tillgänglighetsbesikta våra anläggningar. Vi har nu ett bra underlag för att
komplettera stadens tillgänglighetsdatabas. Vidare har vi, genom särskilda
stimulansmedel, åtgärdat enkelt avhjälpta hinder. Det har främst handlat om så kallade
kontrastmarkeringar i sporthallar, i Lundbybadet samt på Slottsskogsvallen och
Ruddalen.
Barn och ungdomar med funktionsnedsättning får vattenvana och erbjuds
simundervisning på Lilla Amundön sommaren 2014
Under sommaren har fler undervisningstillfällen erbjudits i utomhusbassängen för att
möta den ökade efterfrågan. Resultatet är att antalet barn- och ungdomar som har lärt
sig simma har fördubblats jämfört med tidigare år.
2.1.7
Rik fritid till unga
Unga göteborgares möjligheter till en rik och meningsfull fritid ska öka
I våras genomfördes en fritidsenkät bland stadens elever i årskurs 2, 5, 8 samt år 2 på
gymnasiet. Åtta av tio uppger att de är nöjda med sin fritid. Elever i Västra Göteborg är
något mer nöjda medan Angered och Centrum har en något lägre andel nöjda elever än
övriga stadsdelar. I Angered, Västra Hisingen och Östra Göteborg svarar en tredjedel att
de saknar något där de bor. Totalt, och oavsett kön, är det ungefär en av fyra som
uppger att de saknar något. De vanligaste svaren på frågan vad man saknar i sin stadsdel
är idrottsanläggningar, platser och utrustning (till exempel fotbollsplan, ishall, simhall,
ridhus eller möjlighet till skateboard och parkour). Hälften av eleverna uppger att de är
medlemmar i en förening. Lägst föreningsanslutning har Angered där 34 procent uppger
att de är medlemmar i någon förening. Högst föreningsanslutning har Västra Göteborg
och Örgryte-Härlanda med 56 procent. Skillnaden mellan pojkar och flickor är liten
men pojkar är föreningsanslutna i något högre grad. De som är födda i Sverige där en
eller båda föräldrarna också är födda i Sverige har högre föreningsanslutning jämfört
med utrikesfödda och de vars båda föräldrar är utrikesfödda.
Antalet unga ledare i föreningslivet ska öka
Statistik från fritidsenkäten visar att sju procent av alla elever idag är ledare i någon
förening. Andelen är högst bland elever i årskurs 2 på gymnasiet, där 13 procent är
ledare. Betydligt högre andel, 24 procent, säger sig vilja vara ledare i någon förening.
Idrotts- och föreningsnämnden, Årsrapport 2014 Facknämnder
20(61)
Sett till stadsdelarna är andelen högst i Angered och Östra Göteborg, där säger tre av tio
att de skulle vilja vara ledare. Fördelningen mellan tjejer och killar är jämn. Elever med
utlandsfödda föräldrar eller som själva är utlandsfödda är mer positivt inställda än
elever med en eller båda föräldrarna födda i Sverige. I föreningsenkäten ser vi att de
föreningar som har svarat har bedömt att unga tjejer är underrepresenterade som
föreningsledare.
Mentorsbidraget ger föreningar förutsättningar att utveckla ledare
Under året har 52 föreningar beviljats mentorsbidrag för 258 personer, 121 tjejer (88
under 2013) och 137 killar. En förklaring till ökningen är att vi under året fått
ansökningar från gymnastiken och konståkningen, idrotter där det finns en hög andel
tjejer. 23 ansökningar har avslagits, de flesta på grund av att ansökan kommit in efter att
mentorsperioden startat. 24 föreningar som beviljats bidraget under 2014 har redovisat.
Dessa föreningar sökte för 111 adepter där 92 hade ledaruppdrag i den sökande
föreningen vid redovisning. Vi hade som mål för 2014 att öka andelen tjejer bland
adepterna och det har vi lyckats med (50 tjejer jämfört med 45 förra året).
Elevers besök i sim- och ishallar
Antalet elever som använder våra anläggningar, i synnerhet sim- och ishallar, ska öka.
Totalt har 43 285 elevbesök registrerats på våra simanläggningar under 2014 (24 132
flickor och 19 153 pojkar). Motsvarande uppgifter saknas för 2013.
2014 var antalet elever som besökte våra isar 23 400 (12 126 flickor och 11 274 pojkar).
Även här saknas jämförbar statistik för 2013.
Vi har förbättrat vår marknadsföring av sim- och ishallar, bland annat genom
direktkontakt med skolor som ligger nära anläggningarna. Vi ser över hur skolorna
lättare ska kunna se vårt utbud i allmänhet och vilka tider som finns lediga för bad och
skridskoåkning i synnerhet. Under året har vi arbetat vidare med nämndens uppdrag om
en elevklassiker och planerar för införande från 2015. Det blir ett nytt sätt nå ut till
skolorna och samtidigt underlätta för dem att nå kunskapsmålen i läroplanen kring
fysisk aktivitet.
Simkunnigheten - skillnaderna mellan stadsdelarna består
Efter minst en termins simundervisning i förvaltningens simhallar är andelen
simkunniga barn i årskurs fem 81 procent. Motsvarande siffra för 2013 var 76,5
procent.
För att få godkänt betyg i årskurs sex behöver eleven vara simkunnig. Det är viktigt att
starta simundervisningen i tid, helst från årskurs tre eller tidigare, vilket vissa stadsdelar
prioriterar.
Skillnaderna mellan stadsdelarna är fortsatt stora. Även inom stadsdelarna finns stora
variationer. Simkunnigheten i årskurs fem i Norra Hisingens skolor varierar från 32 till
100 procent.
På Angered Arena har cirka 40 nyanlända ungdomar i årskurs åtta och nio fått
simundervisning. Dessa har aldrig tidigare varit i en simhall och vattenvanan är
överhuvudtaget låg. Fokus har varit att få ungdomarna att känna säkerhet vid vattnet, att
våga hoppa från kanten, att doppa huvudet och så vidare. Trots detta uppgick efter en
termin simkunnigheten till 33 procent.
2.1.8
Unga ska påverka
Förvaltningen ska göra ett projekt där barn och unga är med och påverkar
byggprojektet
Under 2013 tog Idrott & förening, i samarbete med Kulturförvaltningen, fram en metod
för att involvera unga i projekt. Metoden användes under 2014 när vi projekterade
Idrotts- och föreningsnämnden, Årsrapport 2014 Facknämnder
21(61)
Torslandahallen. Det har varit ett framgångsrikt arbete där barnen främst haft önskemål
och synpunkter gällande utformningen av idrottshallen, omklädningsrummen och
duschutrymmena. Bland annat har detta lett till att det finns skiljeväggar i
duschutrymmen och bättre anpassade omklädningsrum. Ett annat önskemål som vi
kommer uppfylla, som en följd av samarbetet med de unga, är att det kommer att
byggas en mindre klättervägg i idrottshallen.
Antalet unga ledare med administrativa uppdrag och styrelseuppdrag ska öka jämfört
med 2013
Mentorsbidraget har lett till att fler har blivit ledare men utifrån redovisningarna kan vi
inte se om det även omfattar administrativa uppdrag och styrelseuppdrag.
2.1.9
Äldre göteborgare
Fler äldre, jämfört med 2013, ska ges möjlighet att kunna delta i föreningsaktiviteter
Möjligheter för äldre att kunna delta i föreningsaktiviteter
Under året har vi spridit kunskap om att bidraget för äldre finns (kunna-delta-pengen)
och vi har haft särskilt fokus på att nå målgruppen äldre invandrare. Bland annat har vi
varit med som arrangörer under Seniordagen, ett forum för äldre som arrangeras på
Angered Arena. Fyra föreningar har beviljats bidraget.
Förvaltningen har också varit med i integrationsprojektet ”Berätta din historia” där äldre
med utländsk bakgrund, under speciella dagar på stadsbiblioteket fått berätta sin historia
om varför de kommit till Sverige.
Övrig träning för äldre på Angered Arena
Cirka 30 procent av gruppträningen på Angered Arena är lågintensiv vilket lämpar sig
för äldre och även andra målgrupper som är i behov av lättare träning. Vid
aktivitetstorget på Angered Arena erbjuds också lättare motionsträning i samarbete med
Hälsoteket.
Vi har i samarbete med Svenska Livräddningssällskapet erbjudit intensivsimskola för
vuxna och äldre under året. Under tre veckor deltog drygt 100 personer av vilka ungefär
hälften var simkunniga efter avslutad period. Utöver förvärvade simfärdigheter var det
mycket uppskattat och bidrog till glädje och förbättrat självförtroende.
Vi har under hösten planerat simträning för vuxna och äldre en gång i veckan med start
våren 2015. Vi kallar projektet "Plaska säkert" och det genomförs i samarbete med
stadsdelen och Närhälsan.
2.1.10 Göteborg tar ansvar för klimatet
Under 2014 ska eleffektiviseringsåtgärder göras på anläggningar i åtgärdsplanen som
tillsammans ger en effektivisering på 100 MWh el
Förvaltningen har under 2014 minskat sin klimatpåverkan genom att övergå till enbart
klimatneutrala energialternativ för anläggningarnas drift. Den el som köps in består till
100 procent av lokal vindkraftsel och den tidigare använda fossila naturgasen har bytts
ut mot biogas. Tidigare var det vår energiförbrukning som hade störst klimatpåverkan,
nu är det istället transporter och inköp av varor och kemikalier. Årets elförbrukning blir
cirka 0,7 procent lägre än förra året. Angered Arena har under året gått i full drift och
jämförs förvaltningens elförbrukning utan Angered Arena blir total elförbrukning under
året fyra procent lägre än 2013.
Fjärrvärmeförbrukningen ökar med fem procent jämfört med 2013 och
gasförbrukningen har minskat i och med att Lindholmens sporthallar delvis konverterats
till fjärrvärme under 2013. Även om förvaltningens elförbrukning består av vindkraft
Idrotts- och föreningsnämnden, Årsrapport 2014 Facknämnder
22(61)
utan klimatpåverkan så fortgår arbetet med att energieffektivisera. Under året har vi
genomfört åtgärder som ska minska elförbrukningen med 175 MWh. Ett exempel är
belysningsåtgärder och solceller på bad.
Fossila bränslen är nästan helt utfasade vad gäller våra anläggningar. Naturgas har
ersatts av biogas, det vill säga 100 procent förnybart. (Kvar finns en oljepanna som
spetslast vintertid på Skeppargården). Fossila bränslen finns kvar för fordonsdrift .
Mycket har gjorts men ännu är det en bit kvar tills alla våra fordon är helt fossilfria.
Då förvaltningens fordon byts ut ersätts dessa alltid med mer miljövänliga alternativ
För närvarande testar förvaltningen, som alternativ till gasbil, en elbil som
hantverkarfordon. Elbilar kan väljas när fordon ersätts med nya. Det medför att
installation av infrastruktur för laddning av dessa måste göras på våra anläggningar.
Även en extern utredning har gjorts som kommer att leda till bättre användning av
befintliga fordon och nya rutiner.
Under 2014 ska tio föreningar genomföra energi- och miljöanalyser av sina
anläggningar och sin verksamhet
Genom projektet "Sol, vind & vatten" ger förvaltningen stöd till föreningslivet. De
föreningar som vill bli mer energieffektiva kan få rådgivning och bidrag. Hittills i år har
fyra föreningar gjort energi- och miljöanalyser.
Vi har på olika sätt spridit kunskap, bland annat höll vi ett webbinarium med
energirådgivare i Västra Götaland. Förvaltningen har också deltagit på konferensen
"Uthållig idrott" där vi presenterade projektet. Under 2014 har färre föreningar besökts
än planerat. En anledning är att energieffektivisering har blivit enklare och fler
föreningar löser det på egen hand. Under 2015 planerar vi att samarbeta mer med
stadsdelarna för att sprida information och involvera fler.
2.1.11 Bostad för alla
Identifiera ytor som nämnden inte längre behöver för sitt uppdrag och som lämpar sig
till bostäder eller annan byggnation
Ambitionen är att kontinuerligt analysera ytor och om vi bedömer att det finns ett
överskott så aktualiseras frågan om att överlåta ytor till fastighetsnämnden. Under 2014
har förvaltningen identifierat en fotbollsplan vid Hinsholmen som inte längre används
för organiserat spel eller träning, och den ytan har överlåtits.
2.1.12 Resurshushållningen ska öka
Andelen avfall som sorteras ska öka med fem procent
På förvaltningen pågår arbetet med att sammanställa statistik över avfallshantering,
samt ge stöd till verksamheterna. Åtgärderna ska leda till ökad avfallssortering under
2015 och rör främst besökares avfall. Kulturförvaltningen har samordningsansvar för att
hitta metoder att reducera/sortera avfall i stadens publika anläggningar och i samband
med evenemang. I samarbete med dem och andra berörda förvaltningar/bolag arbetar vi
nu för att bättre nå målen.
Under 2014 har den totala mängden avfall från våra anläggningar ökat jämfört med
2013. Andelen avfall som sorteras har ökat med en procentenhet (från 36 till 37
procent). Att vi inte når målet på fem procent beror på att åtgärder som planerats för
2014 till del skjuts till 2015.
2.1.13 Bevara biologiska mångfalden
Vid inköp av varor ska metod finnas så att miljömärka alternativ alltid väljs när sådana
finns
Idrotts- och föreningsnämnden, Årsrapport 2014 Facknämnder
23(61)
För att säkerställa att det vi köper inte innehåller svårnedbrytbara ämnen eller
utfasningsämnen använder vi kontrollfunktionen i stadens inköpssystem Winst. Vi
väljer i första hand "bästa miljöval", i de fall sådana produkter finns. I och med
införande av ny inköpsorganisation har vi kraftigt minskat antalet beställare. Det
innebär att vi får experter på respektive varukategori och får helt andra förutsättningar
att utbilda och arbeta för att hitta varor med så låg miljöpåverkan som möjligt.
Vid byggnation och underhåll har vi i många år ställt krav på våra entreprenörer att
endast miljövänliga material får användas och att produkter från utfasningslistan inte får
förekomma. Kontrollen av att dessa regler följs har dock varit mindre bra. För att få
bättre kontroll på byggmaterialen så använder vi miljödatabasen Sundahus vid
byggnation av den nya Torslanda sporthall. Vi har under hösten utvecklat ett arbetssätt
för att även kunna använda Sundahus vid mindre underhålls- och ombyggnadsprojekt.
2.1.14 Arbetsmarknad
Genom bidrag från förvaltningen ska cirka 25 ungdomar som tidigare varit arbetslösa
få anställning i föreningslivet under 2014
"Extra Kraft" riktar sig till unga arbetslösa mellan 18 och 26 år. Under en period på sex
månader får ungdomarna som anställs arbeta inom föreningslivet. Föreningen är
arbetsgivare. Under projektets gång deltar ungdomarna i utbildningar som förvaltningen
arrangerar, exempelvis coachingsamtal och grundutbildning i HLR. Under 2014 har vi
genomfört två omgångar, en startade i maj och en i november. Sammanlagt har 29
personer, tio flickor och nitton pojkar deltagit. Det är betydligt fler pojkar än flickor i
målgruppen unga arbetslösa vilket avspeglar sig i ansökningarna vi får. Av de 29 har tre
personer någon form av funktionsnedsättning. Tre personer kunde tyvärr inte slutföra
anställningen på grund av att de inte fungerade på arbetsplatsen.
Det är en stor fördel att ha föreningar som varit med i projektet tidigare. Vi har nu en
bra arbetsmodell för att få in deltagarna i föreningarna och föreningarna har lärt sig
rutinerna när det gäller arbetsgivaransvar, tidrapportering och utbildningar.
Vi har sett ett behov av att öka kunskapen om personer med någon form av
funktionsnedsättning och vilket stöd föreningar kan få för att på ett bra sätt ta hand om
dessa personer under anställningen.
2.1.15 Kultur
Förvaltningen ska tillhandahålla anläggningar för kulturverksamhet samt ge
förutsättningar för kulturella upplevelser i de egna anläggningarna
Våra anläggningar är öppna för alla och i möjligaste mån anpassar vi anläggningarna för
olika typer av kulturevenemang.
I alla ny- och ombyggnadsprojekt ingår konstnärlig utsmyckning. Val av konstnär och
konstnärlig inriktning gör vi i samråd med representanter från kulturförvaltningen. En
ambition är att de konstverk som väljs också ska kunna användas som redskap på något
sätt, exempelvis ser vi över om klätterväggen i Torslanda kan bli en kombinerad
klättervägg och konstverk.
Lundbybadet har även i år haft en badrelaterad konstutställning i foajén och övriga
allmänna ytor i huset i form av en installation bestående av badmössor. Muralmålningen
vid utebadets småbarnsbassäng har kompletterats med ytterligare motiv inspirerade av
förskolebarn i Lundby.
Det finns en stor potential i att göteborgare som normalt inte söker upp kulturella
institutioner möts av konst, litteratur, film, dans eller installationer när de besöker våra
Idrotts- och föreningsnämnden, Årsrapport 2014 Facknämnder
24(61)
anläggningar. Framförallt på de större anläggningarna finns lämpliga ytor såväl inomsom utomhus vid exempelvis entréer. Oväntade kulturella upplevelser är ofta de som
ger störst intryck. Förvaltningens roll kan vara att tillhandahålla anläggningar för
kulturella besök.
2.2 Fördjupad analys beträffande ekonomi
2.2.1
Analys av årets utfall
ResuItaträkning IOFF utom
studieförbunden (tkr)
Intäkter
Bokslut 2014
Budget 2014
Avvikelse
Bokslut 2013
132 781
128 921
3 860
127 900
-484 950
-490 421
5 471
-463 313
361 500
361 500
0
339 700
9 331
0
9 331
4 287
Justering av Eget Kapital
-6 289
0
-6 289
-4 048
Återredovisning av överskott
-1 666
0
-1 666
Eget kapital
17 500
16 124
-1 376
Kostnader
Kommunbidrag
Resultat
16 124
Resultaträkning avser N393 Idrotts- och föreningsförvaltningen utom studieförbunden
Resultat
Resultatet för 2014 blev 9 331 tkr jämfört med en nollbudget och novemberprognos på
10 100 tkr. Budgetmedel som inte nyttjats 2014 på grund av försening av
konstgräsprojekt, mindre utnyttjande av bidrag till arbetslöshetsprojekt och försenad
investering på Slottsskogsvallen ska återredovisas med sammanlagt 6 289 tkr. Se även
under avsnitt 2.3 Värdering av eget kapital. Högre intäkter, lägre mediakostnader till
följd av gynnsamt väder samt lägre kapitaltjänstkostnader till följd av försenade
investeringar samt lägre utdelning av föreningsbidrag förklarar det mesta av den
positiva avvikelsen jämfört med budget. Till följd av detta ökade utrymme inom ramen
så har extra planerat underhåll kunnat utföras under slutet av året.
Intäkter
Intäkterna är 3 826 tkr högre än budget. Högre intäkter än beräknat på Askims simhall
och Angered Arena samt fortsatta hyresintäkter för Åvägen (föreningslokaler) som
skulle avslutats och därför inte fanns med i budget för 2014. Försäkringsintäkter för
brand i Lundbybadet och kompressorhaveri på Ruddalen samt extra intäkt för uthyrning
av Askimsbadets servicehus till park- och naturförvaltningen har tillkommit utöver
budget. Intäkterna har varit lägre för exempelvis Rannebergsbadet och Hammarbadet.
Intäkterna är 4 857 tkr högre än föregående år vilket förklaras av nya Lindåshallen och
att Angered Arena haft helårseffekt under 2014.
Kostnader
Personalkostnaderna är 1 462 tkr lägre än budget. Den främsta förklaringen är att en del
rekryteringar senarelagts och att personal som varit sjuka och slutat inte ersatts i samma
omfattning framför allt på avdelning Föreningsservice medan bemanningen ökat på
avdelning Friskvård/Angered Arena.
Lokalkostnaderna är 2 379 tkr lägre än budget. Lägre ersättning till skolorna för hyra av
gymnastiksalar, lägre hyreskostnad för Angered Arena samt lägre ersättning till
skolorna vid inkvartering till följd av ny taxemodell förklarar avvikelsen.
Mediakostnaderna är 4 133 tkr lägre än budget vilket förklaras av en försiktig budget
samt av det milda vädret som inneburit att vi stängt isarna på Ruddalen och Heden en
vecka tidigare än normalt samt att uppvärmningskostnaderna blivit lägre på våra
Idrotts- och föreningsnämnden, Årsrapport 2014 Facknämnder
25(61)
inomhusanläggningar.
Under början av året har kostnaderna varit stora för entréarmband som inte återlämnats
innan beslut togs om att införande av en deposition.
Köp av entreprenader och tjänster har ökat med 13 276 tkr mot budget. Avvikelsen
beror på ökat planerat fastighetsunderhåll till följd av omfördelning inom förvaltningens
budgetram.
Övriga verksamhetskostnader är 8 939 tkr lägre än budget. Avvikelsen beror
huvudsakligen på mindre föreningsbidrag (3 842 tkr) och försenade konstgräsplaner (2
801 tkr). Under året har kostnad tagits på 778 tkr för infriad borgen avseende
Rannebergens IF som gick i konkurs under året.
Kostnader i samband med utrangering av Torslanda gamla sporthall (471 tkr) samt
några mindre poster uppgår totalt till 519 tkr.
Avskrivningarna och räntenetto är tillsammans 4 678 tkr lägre än budget. Detta beror
till stor del på försenade investeringsprojekt, bland annat upprustning av
Slottsskogsvallen.
Verksamhetens nettokostnader är 15 712 tkr högre än 2013. De främsta orsakerna är den
nya Lindåshallen, att Angered Arena haft helårseffekt under 2014 och utökat sin
personalstyrka samt att förvaltningen ökat det planerade fastighetsunderhållet under
2014. Kapitaltjänstkostnaderna har ökat till följd av nya investeringar.
2.2.2
Investeringsredovisning
Investeringar
Belopp i mkr
Bokslut 2014
Inkomster
Budget 2014
Utfall 20112014
Avvikelse
Budget 20112014
0,1
0,0
0,0
2,6
2,4
Utgifter
-75,0
-89,9
0,0
-272,7
-287,6
Netto
-74,9
-89,9
15,0
-270,1
-285,2
Budget och utfall för planperioden 2011-2014 är exklusive Marconi ishall (41,4 mkr)
Det totala investeringsutrymmet för planperioden 2011-2014 uppgår till 285,2 mkr och
utfallet är 270,1 mkr, en positiv avvikelse med 15,1 mkr. Investeringen Lindåshallen har
den största avvikelsen med ett utfall på 54,3 mkr mot senaste budgetsiffran 63 mkr
(budget tidigare under perioden 72 mkr). Arbetet med Torslandaskolans sporthall har
gått fortare än beräknat och därmed förbrukat mer än periodens budget medan tillfällig
sporthall i Backa och Kvibergområdet har förbrukat mindre än budget. Budgetmedel för
reinvesteringar 2014 har inte heller nyttjats fullt ut.
Årets investeringsbudget uppgår till 89,9 mkr medan utfallet är 74,9 mkr, en positiv
avvikelse med 15 mkr med samma förklaringar som för investeringsperioden.
Nämndens investeringsprojekt
Utfall 2014
Investeringsområde,
mkr
Reinvesteringar o
kompletteringar
Upprustning
Utg
20,4
4,2
Ink
0,1
Budget 2014
Utg
Ink
Utfall 2011-2014
Utg
22,0
65,9
4,8
30,3
Idrotts- och föreningsnämnden, Årsrapport 2014 Facknämnder
Ink
2,5
Budget 20112014
Utg
67,6
Ink
2,3
31,0
26(61)
inomhusbad
Angered bad o is,
inventarier
0,4
1,4
14,0
Sjumilaskolan sporthall
0,0
0,0
18,3
Lindås, idrottshall
0,5
9,2
54,3
63,0
Kviberg infrastruktur
8,9
10,6
9,3
11,0
Askims friluftsbad toa
mm
0,0
0,0
12,2
12,2
Slottsskogsvallen
upprustning
16,6
17,4
19,2
20,0
Torslandaskolan
sporthall
9,2
4,9
9,3
5,0
Bulycke ridanläggning
upprustning
2,3
2,0
2,3
2,0
11,8
17,0
11,8
17,0
0,8
0,6
0,8
0,6
Länsmansgården,
återuppbyggnad
0,5
0,5
Färjenäs idrottsområde
0,2
0,2
Slottsskogsvallen
omläggning löparbanor
10,1
10,1
Trädgårdsföreningen
upprustning kontor
1,1
1,1
Trädgårdsföreningen
Alfons hus
13,1
13,1
Tillfällig sporthall Backa
Miljöprogram
Summa
75,0
0,1
89,9
0,0
15,0
0,1
272,7
2,6
18,3
0,1
287,6
2,4
Budget och utfall för planperioden 2011-2014 är exklusive Marconi ishall (41,4 mkr)
Kapitaltjänstbudget för investeringar 2014
Ett antal investeringsprojekt under 2014 har aktiverats där förvaltningen ännu inte fått
budgetmedel för att täcka 2015 års (och framtida) kapitaltjänstkostnader (ränta och
avskrivningar). Förvaltningen hemställer om utökad budgetram med sammanlagt
4 138 tkr enligt nedanstående tabell.
Investeringsprojekt
Investering 2014
Avskrivningsår
Kapitaltjänst
Upprustning
inomhusbad 2014
-4 188
15-20
-344
Kvibergområdet
-8 868
20
-709
Bulycke ridanläggning
upprustning
-2 268
20
-181
-11 808
5
-2 716
-814
5
-187
Tillfällig sporthall Backa
Miljöinvesteringar
TOTALT
2.2.3
mkr
-4 138
Kostnader för underhåll, reparationer, tillsyn och skötsel
Tillsyn och skötsel
Utfall
Budget
Reparationer
Utfall
Budget
Planerat underhåll
Utfall
Idrotts- och föreningsnämnden, Årsrapport 2014 Facknämnder
Budget
Totala kostnader
Budget
Utfall
27(61)
Samman
satta
anläggni
ngar (ca
30 st)
8 649
3 655
4 145
Isanlägg
ningar
(12 st
varav 7
egna)
976
840
648
Bad (10
st varav
4 egna)
1 571
1 664
942
Bollplane
r (ca 160
st)
737
686
1 581
Idrottshal
lar (23 st
varav 20
egna)
594
1 202
5 620
Kontor (3
st)
28
74
0
Övriga
anläggni
ngar (ca
100 st)
1 563
2 401
8 631
Summa
14 118
15 023
10 522
8 831
21 567
8 543
32 397
46 207
14 118
15 023
10 522
8 831
21 567
8 543
32 397
46 207
Bokslut
2014
Tabellen visar utfall för kostnadsslagen planerat underhåll, reparationer samt tillsyn och skötsel av förvaltningens byggnader.
I utfallet för tillsyn och skötsel samt reparationer ingår numera hantverkslöner för egen
personal varför jämförelser med tidigare år inte blir korrekta.
Utfallet för tillsyn och skötsel är sex procent (905 tkr) lägre än budget.
För reparationer är utfallet nitton procent (1 691 tkr) över budget. Orsaken är till del
säkerhetsfrågor i Angered Arena, två bränder och ett kylmaskinshaveri på Ruddalen.
Bränderna genererar självrisker på cirka 222 tkr. Maskinhaveriet är just nu inte klart
som försäkringsskada utan belastar resultatet med 472 tkr.
Utfallet för planerat underhåll är 152 procent (13 024 tkr) större än budget. Förklaringen
är att projekt kunnat startas tidigare till följd av bättre planering och gynnsamt väder och
att resurser tillförts från övriga förvaltningen. Tabellen nedan visar de större
underhållsobjekten med ett utfall på mer än 500 tkr. Summan av dessa är 12 159 tkr.
Anläggning
Belopp tkr
Ruddalens idrottsområde
1 852
Askims sim- o sporthall
1 636
Skatås idrottsområde
1 670
Kärra sim- o sporthall
537
Slottsskogsvallens idrottsområde
713
Lindholmens sporthallar
Stora Torps ridstall
2 427
703
Gamlestadsvallens idrottsområde
1 040
Askims friluftsbad
1 581
Idrotts- och föreningsnämnden, Årsrapport 2014 Facknämnder
28(61)
Sedan ett halvår pågår ett arbete med att detaljberäkna underhållsbehoven, anläggning
för anläggning. Detta arbete beräknas ta större delen av 2015 och de mer precisa
behoven bör kunna redovisas i underlagen inför nästkommande planeringsomgång.
2.3 Värdering av eget kapital
De av kommunstyrelsens rekommenderade nivåerna på det egna kapitalet innebär för
idrotts- och föreningsnämndens del minst 12,5 mkr och högst 17,5 mkr.
Förvaltningens sammanfattande riskbedömning
Vår bedömning är att vi har kvar samma risker som föregående år:
Borgensåtagande
Den ekonomiska risken är svårbedömd på lång sikt. Förvaltningen har under 2013 infört
mer kontroll av föreningar som fått borgen vilket gör att risken på kort sikt blir lägre.
Den bedöms ändå kunna uppgå till två procent av utställd borgen eller cirka 4 mkr.
Intäkter från taxor och avgifter
Sammantaget bedömer förvaltningen att en minskad efterfrågan om åtta procent kan ske
vilket innebär cirka 6,5 mkr.
Energikostnader
En förändring av energipriserna under närmaste tvåårsperioden tillsammans med en
ogynnsam väderlek bedöms kunna öka kostnaderna med upp till tio procent eller cirka
3 mkr.
Bränder, skadegörelse och andra driftstörningar
Historiskt har större bränder inträffat med några års mellanrum. Extrem väderlek och
haverier har också tvingat förvaltningen att stänga anläggningar för viss tid.
Ekonomiska följdverkningar som intäktsbortfall och kostnader för övertalig personal
regleras inte av försäkringen. Om flera händelser av detta slag inträffar under ett år kan
det påverka resultatet, det är dock svårt att bedöma hur stor påverkan det kan ha.
Annat oförutsett
Andra oförutsedda händelser av skilda slag bedöms på kort sikt kunna uppgå till 5 mkr.
Sammantaget
Tillsammans blir beloppen ovan 18,5 mkr exklusive bedömningen av bränder,
skadegörelse och andra driftstörningar. Det är inte sannolikt att allt detta sker samtidigt.
Dessutom budgeterar förvaltningen för oförutsedda händelser i storleksordningen 23 mkr. Om förvaltningen dessutom förutsätter att ett eventuellt infriande av borgen med
belopp överstigande 2 mkr per år är ett kommungemensamt ansvar reduceras nämndens
risk. Den sammantagna värderingen är att nämnden kan bibehålla bedömningen att eget
kapital inte ska understiga 12,5 mkr eller överstiga 17,5 mkr.
Resultatet för 2014 är 9 331 tkr. Budgetmedel som inte utnyttjats under året och ska
återredovisas uppgår till 6 289 tkr och av resterande 3 042 tkr justeras med 1 666 tkr så
att det utgående egna kapitalet efter återredovisning/justering uppgår till maximalt
belopp på 17 500 tkr.
(tkr)
Budget
Utfall
IB eget kapital
Konstgräs (nyetablering
och utbyte)
Eget kapital (Att
återredovisa)
16 124
3 430
Idrotts- och föreningsnämnden, Årsrapport 2014 Facknämnder
-629
(-2 801)
29(61)
Budget
Utfall
Eget kapital (Att
återredovisa)
Extra Kraft
(arbetslöshetsprojekt)
3 000
-1 284
(-1 716)
Kapitaltjänst
Slottsskogsvallen
upprustning
1 933
-161
(-1 772)
(tkr)
Återredovisning totalt
(-6 289)
Årets resultat
9 331
Utgående Eget
Kapital
19 166
Justering/Värdering
Eget Kapital
(-1 666)
Utgående Eget
Kapital efter
justeirng/värdering
17 500
2.4 Utveckling inom personalområdet
Kränkningar och hot mot förvaltningens personal ska minska. Arbetet ska ske och följas
upp på samtliga enheter
I senaste medarbetarenkät uppgav 41 personer, eller 19 procent av de svarande, att de
under det senaste året känt sig utsatta för trakasserier eller kränkningar. Med anledning
av det resultatet togs följande handlingsplan fram som beskriver hur vi ska arbeta mot
trakasserier
•
•
•
•
•
•
•
Utbilda chefer och medarbetare i vad begreppen står för
Skapa tydliga dokument – Så här arbetar vi mot trakasserier
Stärka chefer i att våga ta upp svåra frågor
Roller förtydligas i vår omorganisation - samordning, tydlighet och effektivitet
Jobba med trivsel – vilken arbetsplats vill du gå till
Nya medarbetar- och arbetsmiljöpolicyn – workshops där vi ska börja arbetet
med att formulera vår värdegrund
Rutiner för att meddela negativa besked och hantera svåra kundmöten
Förvaltningens chefer ska kännetecknas av ett gott ledarskap
Ett gott ledarskap kännetecknas bland annat av god kommunikation.
Kommunikationsavdelningen arbetar löpande med att stötta chefer genom bland annat
översyn av kommunikationssystem, utbildningar inom området och genom att ta fram
och arbeta efter kommunikationsplaner. Förvaltningens kommunikationsindex (KomI)
höjdes från 69 (2012) till 70.
2.4.1
Personalvolym och lönekostnad
Belopp i tkr
Lönekostnad exkl
arvoden
Arbetad tid
(årsarbetare)
Lönekostnad per
2014
2013
2012
103 350 tkr
97 010 tkr
85 397 tkr
320
303
273
323 tkr
320 tkr
313 tkr
Idrotts- och föreningsnämnden, Årsrapport 2014 Facknämnder
30(61)
årsarbetare
Personalvolym och lönekostnad
Antalet årsarbetare 2014 var 320 att jämföras med 303 föregående år. Ökningen
förklaras främst av tillfälligt utökad bemanning på Angered Arena och avdelning
ekonomi/IT, samt utökning av tjänster på fastighetsavdelningen.
Lönekostnaden per årsarbetare under perioden är 323 tkr, vilket är 0,9 procent högre än
2013. Förändringen bygger på överhäng från 2013 års lönerevision och ett
revisionsutfall 2014 inom budget. Att ökningen inte blir högre förklaras delvis av ett
utbetalt avgångsvederlag 2013, restriktivitet gällande övertidsuttag och ökad
användning av timavlönade under 2014. Dessutom har utredningen av baden i Nordost
medfört en ökning av tidsbegränsade anställningar i lägre löneläge.
2.4.2
Personalstruktur
Antal
2014
2013
2012
Tillsvidareanställda på
heltid
254
256
239
Tillsvidareanställda på
deltid
12
11
10
Tidsbegränsat
anställda
48
21
16
Timavlönade
58
59
60
372
347
325
Totalt antal anställda
Personalstruktur
År 2014 har förvaltningen haft 12 avgångar från tillsvidareanställning. Fem stycken var
pensionsavgångar, en var en uppsägning och sex personer slutade på egen begäran.
Årets rekryteringar har bestått av projektledare, underhållsingenjör, hantverkare,
utredare, badvärdar, idrottsarbetare och städare.
En anledning till att andelen tidsbegränsade anställningar ökat är att förvaltningen
avvaktat att tillsätta ett antal vakanta tjänster till dess att utredningen av bad och gym i
Nordost är klar. En annan orsak är tillfälligt utökad bemanning på Angered Arena.
Andelen arbetad tid som utförts av timavlönade har ökat med nästan en procentenhet
från 7,0 procent till 7,9 procent.
Förvaltningen har vid årets slut, bland de tillsvidareanställda, fem medarbetare som
under året fyllt 65 år eller är äldre och 23 medarbetare som är mellan 60 och 64 år. I
båda grupperna finns främst teknisk personal, administratörer och idrottsarbetare.
2.4.3
Övrig utveckling inom personalområdet
Ackumulerad sjukfrånvaro i november 2014 har ökat från 4,9 procent till 6,4 procent
jämfört med samma period föregående år. Sjukfrånvaron är fortfarande lägre än för
staden totalt som ackumulerat i november är 7,8 procent, men förvaltningen har ökat
med 1,5 procentenheter jämfört med staden som ökat med 0,6 procentenheter. Den
korta sjukfrånvaron är oförändrad medan den långa sjukfrånvaron ökat.
2.5 Uppföljning av särskilda beslut och uppdrag
2.5.1
Intern kontroll
Av nämndens plan för intern kontroll framgår när respektive process, rutin eller system
Idrotts- och föreningsnämnden, Årsrapport 2014 Facknämnder
31(61)
ska kontrolleras och rapporteras till nämnden. Här följer lägesrapport för de områden
som enligt planen ska rapporteras i årsrapporten samt en sammanfattning av årets
tidigare uppföljning.
Inköp och upphandling
Kontrollmål: 1. Nya rutiner upprättas i samband med införande av Winst 2.0.
Kontrollmål 2: Relevant utbildning för anställda som deltar i processen.
Nya rutiner har upprättats i samband med införandet av nytt inköps- och fakturasystem.
Endast medarbetare som är behöriga att beställa eller som har befogenhet att attestera
har inloggningsbehörighet i systemet. Alla beställare och attestanter har fått utbildning i
Lagen om offentlig upphandling och i systemet.
Inköp och upphandling (direktupphandling)
Kontrollmål: Göteborgs Stads policy, riktlinjer samt interna anvisningar följs.
Till och med tredje kvartalet 2014 visar stickproven på en ökad kvalitet till följd av
bättre kontroll av fakturorna. Varje kvartal har förvaltningen kontrollerat att lågt värde,
enligt Lagen om offentlig upphandling, för direktupphandling inte överskridits (505 800
kronor). De direktupphandlingar som överskridit lågt värde är överlämnade till
Upphandlingsbolaget som kommer att göra upphandlingar för oss inom dessa områden.
Alla inköp över 200 tkr diarieförs och rapporteras till nämnden varje månad.
Inköp och upphandling (egna ramavtal)
Kontrollmål 1: Nya rutiner upprättas i samband med införande av Winst 2.0.
Kontrollmål 2: Egna ramavtalsleverantörer följer ställda krav.
Nya rutiner har upprättats i samband med införandet av Winst 2.0. Förvaltningen har
inte tecknat några egna ramavtal under året, Förvaltningen kommer successivt att
använda Upphandlingsbolaget som stöd vid egna upphandlingar.
Inköp och upphandling (masterdata)
Kontrollmål: Masterdata är korrekta
Masterdata, så som behörigheter och beloppsgränser, registreras i våra ekonomisystem.
För att säkerställa att masterdata är korrekt måste alla beslutsattester skrivas på av
förvaltningschefen innan de läggs in ekonomisystemen, där kontroll sker vid varje
inloggning.
Informations- och IT-säkerhet
Kontrollmål 1: Vår styrmodell är känd samt samtliga roller i vår styrmodell är aktuella
och bemannade. Kontrollmål 2: Program, licenser och behörigheter stämmer överens
med aktuell ansvarsfördelning och behov. Kontrollmål 3: Våra informationstillgångar
är klassade och skyddade. Kontrollmål 4: Roller i verksamhetshandboken är besatta.
Förvaltningen arbetar just nu med att uppdatera systemkartan i vilken rollerna finns
beskrivna. Vi har gjort en revision på Microsofts och Adobes licenser. Eftersom all
installation på förvaltningens datorer sker via IT-avdelningen har vi koll på att antal
licenser stämmer med det vi betalar för. Alla licenser som förvaltningen har, och som
inte är kommungemensamma, köps av ramavtalsleverantör som har till uppgift att hålla
licensbevisen uppdaterade åt oss. Arbetet med informationsklassning pågår men vi har
ännu inte gått igenom alla system. Ambitionen är att det ska bli klart under 2015.
Samtliga roller i verksamhetshandboken är besatta.
Hantering av verksamhetsfordon och drivmedel
Kontrollmål: Säkerställa en korrekt hantering av verksamhetsfordon och drivmedel
enligt stadens policy.
En extern konsult har analyserat förvaltningens hantering av verksamhetsfordon och
lämnat ett antal konkreta förslag till förändringar. Förvaltningen bereder förslagen.
Korrekt finansiell information
Idrotts- och föreningsnämnden, Årsrapport 2014 Facknämnder
32(61)
Kontrollmål: Korrekt värderad finansiell information på rätt period.
Förvaltningen har under året arbetat aktivt med att utveckla och säkerställa befintliga
rutiner i samband med månadsbokslut och bokslut.
Representation
Kontrollmål: Alla chefer känner till regler/rutiner kring representation samt efterlever
dem.
Förvaltningen genomför löpande stickprov på berört konto för att kontrollera
efterlevnad. Stickproven visar att förvaltningen sköter sig i enlighet med regler/rutiner.
Kris och säkerhet
Kontrollmål: Planer för kris och säkerhetsarbete är aktuella samt kända och tillämpas.
Stickprov under tre veckor i oktober visar att de planer som finns per anläggning inte är
kända av alla. Vissa planer behöver uppdateras och kompletteras vilket kommer ske
under våren 2015. För att säkerställa att planen för kris- och säkerhet följs kommer vi
använda en konsult för att upprätta en nulägesbeskrivning av efterlevnad och ta fram
förslag till åtgärder.
Planerat fastighetsunderhåll
Kontrollmål: Ha ett väl fungerande fastighetsunderhåll för att undvika driftstörningar.
Förvaltningen arbetar sedan tidigare med en årlig bedömning av våra anläggningar, där
underhållsstatusen beskrivs i tre nivåer: bra, mindre bra och dåliga. Besluten om årliga
underhållsåtgärder utgår från en prioritering i fyra nivåer:
1. Säkra anläggningar som uppfyller myndighetskrav och som ej medför risk för liv
eller hälsa.
2. Säkring av anläggningarnas ekonomiska värde på sikt.
3. Fungerande anläggningar utifrån förvaltningens grunduppdrag.
4. Utveckling av anläggningarnas funktion och standard för ökad måluppfyllelse.
För att ytterligare säkerställa kvaliteten i underhållsprocessen kompletterar vi nu
statusbedömningarna med detaljerade besiktningar av alla anläggningar. De konkreta
underhållsarbetena utförs sedan enligt den modell för "Gemensam ByggProcess" (GBP)
som gäller inom staden. Sammantaget gör detta att vi, inom ramen för tillgängliga
underhållsmedel, blir både säkrare i våra prioriteringar och mer strukturerat genomför
de konkreta underhållsåtgärderna. Hela underhållsprocessen bli därmed tydligare, mer
transparent och spårbar.
Kontroll av att myndighetskrav uppfylls
Kontrollmål: Att vi uppfyller gällande myndighetskrav.
För att bättre säkerställa kvaliteten när det gäller hur vi uppfyller myndighetskrav
lämnar vi vårt tidigare systemstöd (Reed Me) och inför ett mer kvalificerat verktyg
(Incit/Expand). Genom verktyget får vi, anläggning för anläggning, signal om när det är
dags för kontroller. Det kan exempelvis gälla hissbesiktningar, kontroll av trycksatta
kärl eller obligatorisk ventilationskontroll. Utöver att signalera att åtgärd krävs skapar
systemet uppföljningsrapporter som beskriver om signalerade åtgärder genomförts och
om det finns besiktningsanmärkningar från kontrollerna. För det systematiska
brandskyddsarbetet använder vi, på motsvarande sätt, det webbaserade verktyget
"Brandkontroll.nu".
Kontanthantering
Kontrollmål: Säkerställa en korrekt kontanthantering samt minimera risker för svinn.
Förvaltningen har uppdaterad sina dagliga rutiner för avstämning av kassarapporter i
BRP.
Borgensåtaganden
Kontrollmål: Att ha bra kontroll på ekonomin hos de föreningar som har
kommunalborgen, föreningarnas totala betalningsförmåga avseende
Idrotts- och föreningsnämnden, Årsrapport 2014 Facknämnder
33(61)
ränta/amorteringar
Stickprov visar att de rutiner vi tagit fram tillsammans med stadsledningskontorets
finansavdelning inte har fungerat i praktiken. Vi har börjat förbättra och tydliggöra
befintliga rutiner.
Delegationsbeslut
Kontrollmål: Att delegationsordningen är aktuell och efterlevs.
Alla chefer har fått besvara en enkät i syfte att få underlag om kunskapsnivå och
efterlevnad när det gäller delegationsordningen. Vi bedömer att både kunskapsnivå och
efterlevnad är god. Nämnden föreläggs ett ärende om delegerad beslutanderätt i januari
2015.
Dokumenthantering
Kontrollmål: Att vi uppfyller lagkrav samt kommunfullmäktiges beslut, att vi tillämpar
fastställda rutiner.
Under året har vi sett över de rutiner och arbetssätt som finns för att säkerställa att
förvaltningen uppfyller lagkrav och kommunfullmäktiges beslut. Stickprov visar att
rutinerna fungerar väl. Inkommen post och inkomna handlingar till
förvaltningsbrevlådan ankomststämplas och diarieförs utan dröjsmål.
Föreningsbidrag
Kontrollmål: Att fastställda rutiner för handläggning och utbetalning av
föreningsbidrag är aktuella, ändamålsriktiga och kända
Under året har vi infört en del nya rutiner och kontinuerligt arbete görs med att följa upp
efterlevnaden. Stickprov visar att det överlag fungerar bra men några avvikelser har
noterats och tagits om hand.
Policyöversyn/översyn av lokala anvisningar
Kontrollmål: Att av nämnden fastställda policydokument är aktuella och efterlevs.
Ärendet "Översyn beträffande av nämnden fastställda lokala styrande dokument"
behandlades senast av nämnden i december 2014. Bland annat har vissa dokument fått
byta namn för att säkerställa att dokumenten svarar mot stadens regler för styrande
dokument. Dessutom har alla chefer besvarat en enkät för att få fram underlag om
kunskapsnivå och efterlevnad när det gäller policies, riktlinjer och anvisningar. Vi
bedömer att kunskapsnivå och efterlevnad är god.
2.5.2
Stimulansmedel för miljöprogramsåtgärder
Drift
Beviljade
medel 2014, tkr
Förbrukade
medel 2014, tkr
Miljöåtgärder
920
904
16
Totalt
920
904
16
Beviljade
medel 2014, tkr
Förbrukade
medel 2014, tkr
Solceller
880
880
0
Cykelställ
40
24
16
920
904
16
Differens
Investering
Totalt
Idrotts- och föreningsnämnden, Årsrapport 2014 Facknämnder
Differens
34(61)
2.5.3
Stimulansmedel för enkelt avhjälpta hinder
Av beviljade stimulansmedel om 500 tkr har 483 tkr använts under året. Anläggningar
som åtgärdats är Heidhallen, Lillekärrshallen, Ruddalens idrottsområde, Torpahallen,
Lundbybadet och Slottsskogsvallen. Åtgärderna har varit inriktade på
kontrastmarkeringar inom- och utomhus.
2.5.4
Sponsring
Nämnden har inte fattat beslut om något sponsringsåtagande. Tvärtom har nämnden en
fastställd anvisning som anger att nämnden inte ska ägna sig åt sponsring.
2.5.5
Göteborgs Stads kommunikationsstrategi
Alla chefer har på gemensamma möten fått information om stadens nya
kommunikationsstrategi.
I alla större utredningar och projekt tar vi fram och arbetar efter kommunikationsplaner.
Kommunikationsavdelningen jobbar löpande med att stötta chefer och nyckelpersoner
genom bland annat översyn av kommunikationssystem och utbildningar inom området.
Under året började arbetet med att se över vad som möter våra besökare i
friskvårdsanläggningarnas entréer i form av anslag och elektroniska skyltar. I detta
arbete har man tagit fram nytt informationsmaterial som innehåller de nya färger och
grafiska element som finns för staden.
2.5.6
Göteborgs Stads principer för medborgardialog
Barnperspektiv med i planering
Förvaltningen använder sedan 2013 en modell för att få med barnperspektivet vid
planering av sporthallar i anslutning till skolor. Genom övningar tas barnens önskemål
fram och arbetas in i underlaget i den mån det är möjligt.
Långsiktiga utvecklingsplaner säkerställer medborgardialog
Under 2014 har förvaltningen tagit fram mallar för nulägesbeskrivningar och
långsiktiga utvecklingsplaner för idrottsområden. Genom att använda mallarna vill
förvaltningen säkerställa att dialog med intressenter och medborgare alltid genomförs.
Dialogen genomförs i någon av de tre delaktighetsnivåerna med riktade inbjudningar
eller i "öppen" dialog där allmänheten bjuds in.
Dialog kring bad i nordost
I slutet av året genomförde vi två möten för allmänheten i samband med att en utredning
kring framtiden för baden i nordost var färdig. Ett drygt 50-tal medborgare deltog och
diskuterade frågan med berörda politiker och tjänstemän.
2.5.7
Nationella minoriteter
Arbete med nationella minoriteter
Under 2014 har förvaltningen utsett en ansvarig tjänsteman för kontakter med
stadsledningskontoret gällande arbetet med nationella minoriteter. En inventering av
föreningar med anknytning till nationella minoriteter har genomförts. Personalen på
föreningsenheten informerades och utbildades om Göteborgs Stad som ett av de finska
förvaltningsområdena i Sverige samt om lagstiftningen på området.
Under 2014 beviljade Idrott & förening bidrag till tio sverigefinska föreningar samt till
tre romska.
Idrotts- och föreningsnämnden, Årsrapport 2014 Facknämnder
35(61)
3 Uppföljning av kommunfullmäktiges budget
3.1 Sammanfattande resultat av uppföljningen av kommunfullmäktiges
prioriterade mål
Bedömning av Måluppfyllelse
Grön = God
Utveckling åt rätt håll/Stark trend/om mätetal finns - tydlig ökning
Gul
= Viss
Utveckling åt rätt håll/Svag trend/om mätetal finns - ökning
Röd = Ingen
Utveckling åt fel håll/Ingen alt. svag trend/om mätetal finns - ingen ökning alt.
minskning.
Blå
= Svårbedömt
Bedömning av
måluppfyllelse
Mål
Sammanfattande resultatredovisning
Öka förutsättningarna till goda
livschanser för alla göteborgare och
därmed utjämna dagens skillnader
På Angered Arena har förvaltningen
tillsammans med Hälsoteket startat
aktiviteter främst riktade till kvinnor och
till dem som inte har ekonomiska eller
fysiska möjligheter att delta i andra
aktiviteter på Angered Arena.
Aktiviteterna är gratis och består av en
lättare form av träning. Dessutom
anordnar förvaltningen kvinnokvällar på
Hammarbadet. Ett arbete pågår
dessutom i syfte att belysa hur de
selektiva bidragen prioriteras. Ett
fokusområde är mer jämlika
förutsättningar för föreningslivet.
Viss
Tidigt förebyggande och rehabiliterande
insatser ska öka när det gäller barn och
unga samt vuxna med
missbruksproblem
Förvaltningen har erbjudit föreningarna
stöd i det preventiva arbetet i form av
utbildningar i alkohol- och drogfrågor,
där även kunskap om doping ingår.
Intresset har varit svalt.
Viss
Antalet hushåll i långvarigt beroende av
försörjningsstöd ska minska
Idrotts- och föreningsnämnden har inte
särskilt uppmärksammat detta mål.
Integrationen mätt utifrån
integrationsstyrkortets strategiska
områden ska öka
Genom utvecklingsbidraget stöder
förvaltningen föreningslivets
integrationsarbete. I enkäter mäter vi
om upplevt bemötande skiljer sig utifrån
den svarandes kulturella bakgrund.
Några sådana skillnader har inte
framkommit under 2014.
Viss
Jämställdheten i stadens verksamheter
ska öka
Förvaltningen har under 2014 erbjudit
föreningslivet stöd i att ta fram
jämställdhetsplaner. Förvaltningen har
fortsatt det interna arbetet med att
successivt jämställdhetssäkra
verksamheter.
Viss
Skillnaderna i hälsa mellan olika
socioekonomiska grupper och delar av
Göteborg ska minska
På anläggningarna har antalet FaRmotionärer (personer som ordinerats
Fysisk Aktivitet på Recept) ökat med
över 75 procent. De åtta anläggningar
som jobbar med juniorverksamheten
har erbjudit drygt 370 pass och
deltagarna har sammantaget tränat vid
Svårbedömd
Idrotts- och föreningsnämnden, Årsrapport 2014 Facknämnder
36(61)
drygt 2 900 tillfällen vilket är nästan en
fördubbling jämfört med målet
1500. 2014 har 360 barn och ungdomar
besökt Juniorverksamheten (169 st
2013). Förvaltningen har svårt att
bedöma i vilken utsträckning vi bidragit
till målet. Med Angered Arena bedömer
vi dock att sannolikheten för att nå fler
socioekonomiska grupper ökar.
Barns fysiska miljö ska bli bättre
Mycket av det arbete som görs ger
indirekt bättre fysisk miljö även för barn.
Dock svårt att bedöma och utvärdera
Svårbedömd
Skolan ska öka barns och elevers
möjligheter att inhämta och utveckla
kunskaper, förmågor och värden
Förvaltningen har brutit ner detta och
nästkommande mål genom att i budget
2014 formulera målet "Fler föreningar
ska erbjuda möjlighet till läxläsning till
sina medlemmar". Vårterminen 2014
beviljades fem föreningar bidrag för
läxläsning, vilket är på samma nivå som
2013. Trots att bidraget marknadsförts
genom flera kanaler är efterfrågan från
föreningarna liten.
Viss
Skolan ska i ökad omfattning
kompensera för elevers olika
förutsättningar på såväl elevnivå som
mellan olika skolor
Nämnden har i sitt mål- och
inriktningsdokument för 2014 valt att slå
ihop detta mål med målet om skolan
ovan, varför vi ber att få hänvisa till det.
Unga göteborgares möjligheter till en rik
och meningsfull fritid ska öka
Antalet medlemmar i
ungdomsföreningar har minskat något.
Prova-på-verksamhet i våra
anläggningar underlättar för
föreningslivet att rekrytera nya
medlemmar. Stadens utbud av
anläggningar och mötesplatser har
ökat.
God
Unga göteborgare ska ges ökade
möjligheter att påverka
Under 2014 har barn till exempel haft
möjlighet att påverka utformningen av
Torslandahallen. Konkret har de, utöver
idrottshallen i sig, haft synpunkter på
duschutrymmen och omklädningsrum.
Dessutom har mentorsbidraget lett till
att fler unga blivit ledare.
Viss
Äldres inflytande över sin vardag ska
öka
Förvaltningen har spridit kunskap om
bidraget för äldre (kunna-delta-pengen)
och särskilt fokuserat på gruppen äldre
invandrare. Idrott & förening har bland
annat varit medarrangörer vid
seniordagen, ett forum för äldre som
arrangerats på Angered Arena. På
samma anläggning erbjuds även
lågintensiv träning för äldre i samarbete
med Hälsoteket samt intensivsimskola
för vuxna och äldre i samarbete med
SLS Göteborg.
Viss
Göteborg ska minska sin
klimatpåverkan för att bli en
klimatneutral stad
Elförbrukningen 2014 är 0,7 procent
lägre än 2013. All el som köps är vindel
och all naturgas har under året
konverterats till biogas. Andelen
miljöfordon ökar. Fyra föreningar har
genomfört energi- och miljöanalyser
inom ramen för projektet "Sol, vind &
vatten".
God
Staden ska bättre möta göteborgarnas
bostadsbehov
Inga ytor har blivit lediga för
överlämnande för eventuell
bostadsbebyggelse.
Idrotts- och föreningsnämnden, Årsrapport 2014 Facknämnder
Ingen
37(61)
Resurshushållningen ska öka
Andelen avfall som sorteras har ökat
med en procentenhet (från 36 till 37
procent). Vårt mål var att öka andelen
med fem procent. Att vi inte når målet
beror på att delar av åtgärderna
försenats och nu ingår i planeringen för
2015.
Viss
Det hållbara resandet ska öka
En transportutredning har gjorts under
året som pekar på möjligheter att
minska resandet och göra det mer
effektivt. Åtgärder för förvaltningens
fordon har gjorts under året.
Viss
Den biologiska mångfalden ska främjas
Nya upphandlingsrutiner gör att vi
genomgående väljer bra miljöval när
det gäller kläder och matvaror. Databas
för användning av miljövänligt
byggmaterial har börjat användas.
God
Göteborgs näringslivsklimat ska
förbättras
Genom sitt grunduppdrag bidrar
förvaltningen till att Göteborg är en
attraktiv stad att verka och etablera sig
i. Förvaltningen är en viktig del i
evenemangsstaden genom att stödja
evenemangsaktörer i sitt genomförande
och bidra med platser och anläggningar
för olika typer av evenemang.
Viss
Arbetsmarknadsinsatser för grupper
långt ifrån arbetsmarknaden ska öka
Förvaltningen driver projektet Extra
Kraft, som riktar sig till unga arbetslösa
mellan 18 och 26 år, i samarbete med
arbetsförmedlingen och föreningslivet.
2014 har två perioder genomförts.
Nämndens mål, att 25 ungdomar som
tidigare varit arbetslösa ska få
anställning i föreningslivet, har nåtts, då
29 personer deltagit.
God
Tillgängligheten till kultur ska öka
Där det är möjligt erbjuder vi plats i
anläggningarna för olika typer av
kulturevenemang. Till exempel har
Lundbybadet även i år haft en
badrelaterad konstutställning i foajén
och övriga allmänna ytor i huset i form
av en installation.
Viss
Osakliga löneskillnader mellan män och
kvinnor ska minska
Vid jämförelse mellan kvinnor och män
har vi inte konstaterat några osakliga
löneskillnader men identifierat en grupp
som behöver analyseras närmare.
Vissa justeringar är gjorda i gruppen i
samband med löneöversynen 2014.
God
Upphandling av tjänster med social
hänsyn ska öka
Förvaltningen har inte genomfört några
upphandlingar eller avrop från ramavtal
där krav har ställts på social hänsyn.
Förvaltningen har under året lagt
mycket tid och kraft på att anpassa sin
inköpsorganisation och inköpsrutiner till
införandet av det nya systemet Winst
för beställningar och avrop.
Ingen
Idrotts- och föreningsnämnden, Årsrapport 2014 Facknämnder
38(61)
3.2 Kompletterande uppföljning av vissa av kommunfullmäktiges
prioriterade mål
3.2.1
Upphandling av tjänster med sociala hänsyn ska öka
Upphandlingar samt avrop genom förnyad konkurrensutsättning (FKU) av
tjänster och entreprenader
Mått
Helår 2014
Antal upphandlingar/FKU av tjänster och entreprenader som har
påbörjats/annonserats
- därav med social hänsyn
3.2.2
Helår 2013
31
22
0
0
Jämställdheten i stadens verksamheter ska öka
Under 2014 ska alla större föreningar ha jämställdhetsstrategier
Föreningar med minst 300 medlemmar i åldern 7-26 år och med minst en årsarbetare
anställd ska under 2014 ta fram jämställdhetsplan. Vi har cirka 90 föreningar som
uppfyller kriterierna. Förvaltningen har erbjudit dessa föreningar stöd i arbetet med att
ta fram planer. Detta har genomförts under 2013 och 2014. Bland annat har samtliga fått
en checklista till hjälp. Under hela denna tid har 37 föreningar lämnat in sina
jämställdhetsplaner/ifylld checklista. Då många av de berörda föreningarna tidigare
figurerat i jämställdhetsprojekt och kartläggningar som gjorts, har vi via föreningarnas
hemsidor också försökt få fram planer och inriktningsdokument som stödjer
föreningarnas arbete. Cirka 30 föreningar har material som visar att man aktivt arbetar
med jämställdhet i sina föreningar.
Under hösten 2014 har två utbildningstillfällen erbjudits, men på grund av för få
anmälningar har utbildningarna inte genomförts.
I arbetsmaterialet "Säker och trygg förening" håller förvaltningen, i samarbete med
SISU Idrottsutbildarna/Västsvenska Idrottsförbundet, på att ta fram ett nytt kapitel som
handlar om hur man arbetar med jämställdhetsfrågor i sin förening. Samarbetet att via
förbunden erbjuda genomgångar av materialet har varit mycket lyckat. I möjligaste mån
deltar någon från avdelning föreningsstöd vid dessa dragningar. Under året har fyra
förbundsträffar genomförts och totalt har 22 föreningar deltagit. Utdelning av
certifiering till föreningar har genomförts i samband med förbundsträffarna. Då har
certifierade föreningar också fått berätta om hur de lagt upp arbetet. Fyra föreningar har
certifierats under året.
Minst tre enheter ska jämställdhetssäkras under 2014
Tre enheter har haft uppdraget att jämställdhetssäkras under 2014. Utöver de tre skulle
en enhet som påbörjade arbetet 2013 slutföra sin jämställdhetssäkring under hösten
2014.
Enheten Kundservice startade jämställdhetssäkringsarbetet 2013 och har
jämställdhetssäkrat bokningar på förvaltningens isar. Under hösten 2014 fortsatte
arbetet med att jämställdhetssäkra all uthyrningsverksamhet.
Arbete pågår med att jämställdhetssäkra Slottsskogsvallen. Fokus ligger på
gruppträning/gruppaktiviteter och damernas omklädningsrum.
Gruppträningsverksamheten, som ofta tilltalar kvinnor, är ett komplement till
styrketräningen. Kvinnornas omklädningsrum är mindre än männens och dessutom
omodernt och mörkt. Därför kommer åtgärder här att prioriteras.
På Angered Arena har arbetet för att jämställdhetssäkra gruppträningsprocessen pågått
Idrotts- och föreningsnämnden, Årsrapport 2014 Facknämnder
39(61)
under 2014. Målet är att kvinnor/män/flickor/pojkar/hen ska ha lika förutsättningar och
möjligheter att ta del av gruppträningsutbudet. Könsuppdelad statistik för våren 2014
visar att besökarna är 85 procent kvinnor och 15 procent män. En kundenkät har gjorts
under hösten och utifrån resultatet ska förslag på eventuella förändringar i utbud, tider
och trygghet förslås under 2015.
Jämställdhetsarbetet på Kärra simhall gällande bad har påbörjats och kommer att
fortsätta under 2015.
3.2.3
Skolan ska öka barns och elevers möjligheter att inhämta och
utveckla kunskaper, förmågor och värden. Skolan ska i ökad
omfattning kompensera för elevers olika förutsättningar på såväl
elevnivå som mellan olika skolor
Fler föreningar ska erbjuda möjlighet till läxläsning till sina medlemmar
Under 2014 sökte åtta föreningar bidrag för läxläsning. Av dessa beviljades fem bidrag
för vårterminen 2014. Fem föreningar har dessutom sökt bidrag för höstterminen 2014,
vilket redovisas i februari 2015 (jämförelsevis var det fyra föreningar som beviljades
bidrag för höstterminen 2013). Vi har marknadsfört bidraget genom att dela ut
informationsblad vid föreningsbesök, föreningsdagar och i regiongrupperna. Om
föreningarna har behov av lokal för läxläsning i anslutning till sin aktivitet är
förvaltningen ett stöd i att lösa detta. Generellt är efterfrågan låg då föreningslivet inte
har så stor möjlighet att utföra denna verksamhet.
3.2.4
Öka förutsättningarna till goda livschanser för alla göteborgare och
därmed utjämna dagens skillnader
Fler föreningar i stadsdelar med låga hälsotal ska få bättre förutsättningar för kvalitet
och kontinuitet i sin verksamhet
Under 2014 har vi medverkat i ett pilotprojekt i samarbete med Göteborgs
Fotbollförbund. I projektet prövas hur särskilt anställda i föreningarna kan utveckla
verksamheten och säkerställa det långsiktiga, strategiska arbetet. 16 föreningar från flera
kommuner deltar och är igång med projektet. Medverkande Göteborgsföreningar där vi
ger ett ekonomiskt stöd är Azalea BK, Hisingsbacka FC, IF Warta, Lärje/Angereds IF
och Älvsborgs FF. Även IFK Göteborg och BK Häcken medverkar men de finansierar
sin del själva. Pilotprojektet kommer att redovisas i februari 2015.
Under året har förvaltningen, i samarbete med regiongrupperna, arbetat med att ta fram
kunskapsunderlag (statistik från stadsdelarna med mera) för att bättre kunna prioritera
de selektiva bidragen. Det har bland annat lett till att Regiongrupp Västra Stadsdelarna
tillsammans med föreningslivet kring Frölunda Torg har startat ett nätverk med löpande
forumträffar.
Hammarbadet har en mycket uppskattad kvinnokväll på hela anläggningen. På
Lundbybadet hyr flera föreningar som har särskilda omklädningsbehov (både bland män
och bland kvinnor) in sig på badet. Förvaltningen ser över möjligheten att skapa en
kvinnokväll för tre muslimska kvinnoföreningar på Angered Arena
Angered Arena har tillsammans med Hälsoteket startat aktiviteter främst riktade till
kvinnor och de som inte har ekonomiska eller fysiska möjligheter att delta i andra
aktiviteter på Angered Arena. Aktiviteterna är gratis och består av en lättare form av
träning.
Förvaltningen har utformat och påbörjat ett lokalt samverkansprojekt
Idrotts- och föreningsnämnden, Årsrapport 2014 Facknämnder
40(61)
I budget 2014 gav nämnden förvaltningen uppdraget att utforma ett lokalt
samverkansprojekt i ett av de områden i staden som kännetecknas av låg
föreningsanslutning och höga ohälsotal. Ledorden var bland annat tydlig avgränsning,
långsiktighet och att samarbete skulle etableras på ledningsnivå med berörd
stadsdelsnämnd. Under året har vi etablerat samarbete med stadsdelen Angered i denna
fråga. Vi har också bjudit in Västsvenska Idrottsförbundet och Idrottshögskolan som
båda visat intresse att medverka. I oktober genomförde vi tillsammans med dessa parter
en workshop för att identifiera inriktning och ramar. Workshopen genomförde vi i
samarbete med mångkulturellt centrum i Botkyrka. Vi har därefter haft flera träffar och
tillsatt en arbetsgrupp med uppdrag att ytterligare konkretisera hur vi kan utveckla vårt
samarbete för lokal stadsdelsutveckling där idrott, hälsa och föreningsliv är ett medel.
3.2.5
Tidigt förebyggande och rehabiliterande insatser ska öka när det
gäller barn och unga samt vuxna med missbruksproblem
Fler föreningar ska arbeta preventivt mot olika typer av missbruk
Utbildningserbjudande
Under 2014 har förvaltningen erbjudit utbildningar som tar upp fler former av missbruk,
exempelvis ätstörningar, träningsmissbruk, självskadebeteenden och dopning. Bland
annat är utbildningen i förebyggande drogarbete (ANTD genomförs av social
resursförvaltning i samverkan med Idrott & förening) en återkommande utbildning som
ligger på SISU Idrottsutbildarnas utbildningskarta. Tyvärr har intresset varit svalt och
introduktionsutbildningarna fick ställas in på grund av för få anmälda.
Drog- och dopningsfria anläggningar - ingår i våra kundkontrakt
Förvaltningens utfästelser omfattar både garantier mot kund och kundens eget ansvar. I
utfästelserna framgår bland annat att gymmen är rök-, alkohol-, drog- och dopningsfria.
Dessutom använder förvaltningen kundkontrakt som en förutsättning för att få träna hos
oss. Genom kontraktet förbinder sig kunden bland annat att inte använda eller befatta
sig med dopningspreparat. En kund som inte respekterar utfästelser och kundkontrakt
riskerar tillfällig avstängning. Vid misstänkt användning av droger krävs
läkarintyg/friskintyg innan träningskortet kan aktiveras igen.
3.3 Sammanfattande uppföljning av kommunfullmäktiges uppdrag
Uppdrag
Har
uppdraget
utförts?
Ja/Nej
Om uppdraget inte har utförts; kort
kommentar om orsaken till det och ev
till vilken del uppdraget har genomförts
Alla nämnder och bolag ska ta fram en
likabehandlingsplan i förhållande till alla
diskrimineringsgrunder. Arbetet ska ske på
enhetsnivå och gälla ur såväl personalsom invånarperspektiv
Ja
Likabehandlingsplan ur personalperspektiv
har tagits fram och beslutats av nämnden i
januari 2014. Plan ur invånar/kundperspektiv har åstadkommits genom
att mål och aktiviteter med bäring på
likabehandling och
diskrimineringsgrunderna har
sammanställts med hjälp av Rappet,
systemet för planering och uppföljning.
Förvaltningen fick på så sätt en god bild av
vilka diskrimineringsgrunder som täckts in
på ett bra sätt respektive inom vilka
områden/delar det finns
förbättringspotential.
En kartläggning av resursfördelning utifrån
kön ska tas fram i varje nämnd och bolag
Ja
Under 2014 har en kartläggning gjorts
genom att jämföra fördelningen mellan
ridsport och isverksamhet, både genom att
analysera skillnader/likheter när det gäller
Idrotts- och föreningsnämnden, Årsrapport 2014 Facknämnder
41(61)
Har
uppdraget
utförts?
Ja/Nej
Uppdrag
Om uppdraget inte har utförts; kort
kommentar om orsaken till det och ev
till vilken del uppdraget har genomförts
bidragsgivning och anläggningsinvestering
samt driftskostnader.
Förvaltningar och bolag ska erbjuda alla
tillsvidareanställda heltidstjänster
Ja
Förvaltningen har arbetat aktivt med
arbetstidsfrågor och personalplanering
samt matchat önskemål med uppkomna
vakanser i syfte att reducera ofrivillig
deltidsanställning. Detta har resulterat i att
det på förvaltningen inte finns någon
ofrivillig deltidsanställning.
Av den arbetade tiden i Göteborgs Stad
ska max fem procent utföras av timanställd
personal
Nej
Stora delar av vår verksamhet bedrivs och
bemannas sju dagar i veckan från tidig
morgon till sen kväll. Andra huvudmän med
motsvarande verksamheter löser oftast sin
bemanning med en mycket stor andel
timavlönade (och deltider). Vi har trots
detta gjort stadens gemensamma mål om
max fem procent timavlönade för hela
staden till vårt eget och strävar aktivt mot
att nå det. På grund av perioder med hög
sjukfrånvaro i berörda personalgrupper
klarar vi inte målet utan hamnar på ett utfall
om 7,9 procent. Möjligen är målet om fem
procent orealistiskt för vår verksamhet om
vi samtidigt ska bibehålla öppethållande
och klara våra ekonomiska mål.
- avseende födda utanför Norden på
chefsnivå
Nej
Förvaltningen arbetar med inkluderande
rekrytering i form av en strukturerad
rekryteringsprocess och tydlig kravprofil
vilket ska säkerställa att ingen exkluderas,
dock har detta inte resulterat i att chefer
födda utanför Norden ökat. Förvaltningen
hade i dec 2013 (senaste mätningen från
SCB) andelen 4,8 procent chefer födda
utanför Norden, detta är en minskning med
0,2 procentenheter från föregående år,
förändringen i procent beror på att antalet
chefer totalt har ökat.
- avseende kvinnor på chefsnivå
Ja
Under 2014 har andelen kvinnliga chefer i
förvaltningen totalt ökat från 35 procent till
43 procent. Det innebär att förvaltningen
har en jämställd fördelning mellan kvinnor
och män i det totala chefsledet, det vill
säga inget kön har lägre andel än 40
procent.
Andelen födda utanför Norden samt
andelen kvinnor ska öka på chefsnivå
3.4 Kompletterande uppföljning av vissa av kommunfullmäktiges
uppdrag
3.4.1
Av den arbetade tiden i Göteborgs Stad ska max fem procent
utföras av timanställd personal. Gäller för mandatperioden.
Stora delar av vår verksamhet bedrivs och bemannas sju dagar i veckan från tidig
morgon till sen kväll. Andra huvudmän med motsvarande verksamheter löser oftast sin
bemanning med en mycket stor andel timavlönade (och deltider). Vi har trots detta gjort
stadens gemensamma mål om max fem procent timavlönade för hela staden till vårt eget
och strävar aktivt mot att nå det. På grund av perioder med hög sjukfrånvaro i berörda
Idrotts- och föreningsnämnden, Årsrapport 2014 Facknämnder
42(61)
personalgrupper klarar vi inte målet utan hamnar på ett utfall om 7,9 procent. Möjligen
är målet om fem procent orealistiskt för vår verksamhet om vi samtidigt ska bibehålla
öppethållande och klara våra ekonomiska mål.
Idrotts- och föreningsnämnden, Årsrapport 2014 Facknämnder
43(61)
4 Nyckeltalsredovisning
Budget/målvärde
för 2014
Utfall 2014
Utfall 2013
Utfall 2012
Utfall 2011
De vi är till för
Medelbetyg kundenkät
konstgräs
-
-
3,9
-
4,13
Medelbetyg kundenkät
sporthallar
Not 2)
-
-
-
3,97
Medelbetyg ishallar,
allmänhet
4,08
-
-
-
-
Medelbetyg ishallar,
föreningar
3,41
-
-
-
-
NFI bidrag
83 % Not 1)
-
-
85 %
-
NFI uthyrning
83 % Not 1)
-
-
85 %
-
476
376
Antal kundsynpunkter
514
348
Verksamhet/
Processer
Antal uthyrda timmar
Antal
besökare(allmänheten)
bad, gym, is mm
Antal gästnätter
283 343
270 284
270 284
276 888
280 610
1 016 597
880 000
836 222
717 683
670 002
214 319
-
224 625
224 422
207 600
Energiförbrukning i
MWh totalt
25 776
25 934
22 210
23 246
Elförbrukning i MWh
18 432
18 567
16 774
17 125
320
303
273
Medarbetare/
Personal
Årsarbetare
264
Sjukfrånvaro
6,4 %
-
4,8 %
3,6 %
3,4 %
Andelen arbetad tid
utförd av timavlönad
7,9 %
Max 5 %
7,0 %
6,3 %
7,1 %
9 333
0
4 422
-1 750
1 627
Nettokostnad
14,3 %
11,4 %
9,4 %
7,5 %
2,5 %
Bruttokostnad
11,4 %
11,8 %
9,4 %
6,1 %
3,5 %
3,4 %
3,1 %
4,3 %
3,7 %
25 455
16 124
16 124
15 750
Ekonomi/ägare
Resultat efter
finansiella poster
Eget kapital som andel
av bruttokostnaden
4,7 %
Resultatavvikelse
Eget kapital
18 627
Not 1) Med start 2012 genomför vi webbenkäter i stället för SCB:s enkät. Vi har en jämförbar fråga och vi kommer att rapportera
resultatet av den för att ha en siffra att jämföra kommande enkäten. Av de som har svarat anser drygt 83 % att vi uppfyller deras
förväntningar Not 2) Årets resultat för N393 (IOFF) är 3 042 tkr. Resultatet ska reduceras med 6 289 tkr som ska återredovisas för
ej utförda projekt under året. Det verkliga resultatet är då 3 042 tkr. Årets resultat för S699 (Studieförbunden) är 2 tkr. Det egna
kapitalet minskar med återredovisning och då återstår ett eget kapital på 19 166 tkr. För att eget kapital ska hållas inom givna
ramar så återstår 1 666 tkr att justera det egna kapitalet för att hamna på 17 500 tkr. Studieförbunden har inget eget kapital.
Uthyrning av idrottsanläggningar (antal timmar)
Objekttyp
Grusplaner
Antal objekt 2014
24
2014
2013
4942
Idrotts- och föreningsnämnden, Årsrapport 2014 Facknämnder
2012
5055
7543
44(61)
Objekttyp
Antal objekt 2014
2014
2013
2012
Gräsplaner
63
12624
11120
11374
Konstgräsplaner
34
48458
50848
55243
121
66023
67023
74160
14
18861
18704
18012
Allmänhetens
skridskoåkning
9
6443
6042
6208
Summa
isanläggningar
23
25304
24747
24220
Fullmåttshallar
71
152455
139517
140272
Mindre hallar
88
39561
38997
38235
Summa
idrottshallar
159
192016
178514
178508
283343
270284
276888
26589
29741
29641
39
37
33
214319
224625
224422
Summa bollplaner
Isytor
Summa
idrottsanläggningar
Samlingslokaler
(SDN uthyrda
timmar)
Antal arrangemang
och cuper
Gästnätter
53
Den registrerade uthyrningen har totalt ökat med 4,8 procent jämfört med 2013.
Den totala ökningen är lite större om vi tar hänsyn till att uthyrningen av konstgräs i
Skatås från 2014 inte registreras i våra system (se förklaring under avsnittet om
konstgräs)
Låg men stabil uthyrning av grusplaner
Uthyrningen på grus är stabil, men väldigt låg då efterfrågan är låg.
Ökad uthyrning på gräsplaner
Uthyrningen av gräsplaner har ökat med 13,5 procent. Ökningen beror främst på att vi
kunnat hyra ut gräsplanerna under hela maj månad. Under 2013 hade vi i princip ingen
uthyrning på Kviberg i början av maj då vi "sparade" planerna inför Göteborg Cup och
övriga planer var sparsamt uthyrda på grund av det kalla vädret. Det fina sommarvädret
under 2014 innebar att vi inte behövde ställa in några matcher.
Tre nya konstgräsplaner och en liten ökning av uthyrda timmar
Den minskning vi ser i redovisningen (2 390 timmar) beror på att vi under 2014 inte
rapporterar uthyrningen av planer på Skatås, de finns däremot med i siffrorna för 2013.
Drygt 4 000 timmar hyrdes ut på Skatås under 2013, vilket innebär att vi ökat
uthyrningen på konstgräs med ungefär 2 000 timmar. Under perioden har tre nya
konstgräsplaner tagits i drift (Gamlestaden, Lövgärdet och Länsmansgården).
Vi har kommit till en utbyggnadsnivå där ytterligare planer inte i samma utsträckning
som tidigare leder till totalt högre uthyrning. Den fortsatta utbyggnaden handlar mycket
om kvalitet, då fotbollsföreningarna i högre grad kan träna och spela i sitt
upptagningsområde och slipper resor.
Ökad uthyrning i idrottshallar tack vare ny hall
Idrotts- och föreningsnämnden, Årsrapport 2014 Facknämnder
45(61)
Idrottshallarna har ökat sin uthyrning med 13 500 timmar vilket motsvarar 7,5 procent.
Det beror främst på att Lindåshallen tillkommit (invigdes i mars). I flera hallar har vi
också haft kortare sommaruppehåll än vanligt vilket bidragit till ökad uthyrning. Vi
strävar efter att hålla öppet utifrån behov trots att säsongen för inomhusträning avslutas
i maj.
Fler isbesök
I och med att ishallen i Angered Arena varit i drift under hela perioden ser vi en ökning
för uthyrning av isytor. Avsatt tid för allmänhetens åkning har också ökat under helåret,
trots att vi i december avsatte något färre tider.
Fler arrangemang men färre gästnätter
Antal arrangemang har ökat men antal gästnätter har minskat. Flera arrangemang har i
år minskat sina gästnätter, till exempel Partille Cup (närmare 3 000 färre gästnätter)
samt Musikfestivalen (drygt 2 000 färre gästnätter). Ytterligare ett
gymnastikarrangemang valde i år att inte ha övernattningar, de har i vanliga fall runt
2 000 övernattande. En del arrangörer väljer i högre grad att samarbeta med hotell för
att lösa övernattning under cuper.
Besök i öppen verksamhet (totalt)
2014
Gym
2013
2012
290 226
Gruppträning
69 274
Motion
59 092
Summa gym,
gruppträning och
motion
418 592
306 853
289 366
Bad
491 516
412 691
319 465
Allmänhetens
skridskoåkning
106 489
116 678
108 852
1 016 597
836 222
717 683
Summa
Stark ökning inom gym, gruppträning och motion
Ökningen står till största delen Angered Arena för. Efter ett helt verksamhetsår för
första gången 2014 har besöken mer än fördubblats. Även Lundbybadet har utvecklats
starkt och ser en ökad efterfrågan av både styrketräning och gruppträning. Antalet
gruppträningspass med dansinriktning och i vatten har utökats på båda anläggningarna
för att möta ökad efterfrågan. Vi ser även ett trendbrott för Slottsskogsvallen som ökat
med cirka 40 procent.
Bad - en generell ökning men fortsatt minskning på Rannebergsbadet och
Hammarbadet
Även här står Angered Arena för den större andelen av ökningen och som nästan
fördubblats under året jämfört med 2013. Anläggningen har med all sannolikhet fortsatt
attrahera badande från Rannebergsbadet, som tappat hälften av badbesökarna jämfört
med förra året. På grund av den stora osäkerheten kring Hammarbadets framtid har flera
skolor haft sin simundervisning i andra simhallar, vilket lett till att antalet besök
minskat med cirka 20 procent. Lundbybadet har däremot ökat antalet badbesök under
perioden med närmare 15 procent. Den fina sommaren har gynnat Lundbybadets
utesäsong.
Allmänhetens skridskoåkning ökar överlag men har stor minskning på Ruddalen
Trots tillkomsten av ishallen i Angered Arena har det totala antalet besök minskat i
Idrotts- och föreningsnämnden, Årsrapport 2014 Facknämnder
46(61)
jämförelse med 2014. Det är Ruddalen som står för minskningen. På grund av
väderförhållandena har flera träningar och matcher flyttats från Heden till Ruddalen på
bekostnad av tillgängligheten för allmänheten.
På övriga isar ser vi en ökning jämfört med 2014. Störst är ökningen på
Rambergsrinken. Isdala har, trots konkurrens från Angered Arena, svagt ökat antalet
besökare. Angered Arena är inte jämförbar eftersom isen inte var i drift förrän under
våren 2013. För isen på Heden kan en minskning noteras. Den beror på att man öppnade
först den 15 december 2014, vilket är betydligt senare jämfört med året dessförinnan.
Anläggningar totalt (bad, gym, motion, gruppträning och allmänhetens
skridskoåkning)
2014
2013
2012
Angered Arena
Gym
47 164
Gruppträning
21 661
Summa gym och
gruppträning
68825
30 073
Not 1
149 765
81 108
Not 1
9 138
4 400
Not 1
227 728
Not 1. 115 581
Not 1
Bad
Allmänhetens
skridskoåkning
Summa
Lundbybadet
Gym
64 090
Gruppträning
40 287
Summa gym och
gruppträning
104 377
58 333
55 604
Bad
187 182
163 987
161 212
Summa
291 559
222 320
216 816
Ruddalen
Gym
Gruppträning
Motion
14 034
1 322
171
Summa gym.
gruppträning och
motion
15 527
18 709
21 165
Allmänhetens
skridskoåkning
39 093
48 546
41 921
Summa
54 620
67 255
63 086
12 810
15 431
Askims simhall
Gym
Gruppträning
Summa gym och
gruppträning
13 839
1 601
15 440
Idrotts- och föreningsnämnden, Årsrapport 2014 Facknämnder
47(61)
2014
2013
2012
Bad
75 781
73 798
48 167
Summa
91 221
86 608
63 598
Gym
16 400
11 825
13 310
Bad
58 759
63 710
73 542
Summa
75 159
75 535
86 852
Gym
18 702
17 709
16 577
Bad
8 809
10 847
12 140
27 511
28 556
28 717
Gym
7 511
7 708
11 513
Bad
8 216
15 935
22 304
15 727
23 643
33 817
63 523
73 775
45 649
42 157
2 770
3 529
14 087
14 406
Kärra simhall
Hammarbadet
Summa
Rannebergsbadet
Summa
Skatås
Gym
Gruppträning
31 494
1 858
Motion
31 442
Summa gym,
gruppträning och
motion
64 794
Slottsskogsvallen
Gym
Gruppträning
39 374
2 473
Motion
24 813
Summa gym,
gruppträning och
motion
66 660
Påvelund
Gym
Motion
Summa
2 536
182
2 718
Tuvevallen
Gym
Motion
Summa
12 383
1 448
13 831
Idrotts- och föreningsnämnden, Årsrapport 2014 Facknämnder
48(61)
2014
2013
2012
Länsmansgården
Gym
Motion
Summa
17 961
797
18 758
18 115
16 901
5 049
5 542
4 998
Bad
3 004
3 306
2 100
Summa
3 004
3 306
2 100
Allmänhetens
skridskoåkning
17 879
16 569
15 254
Summa Is
17 879
16 569
15 254
Allmänhetens
skridskoåkning
11 920
12 317
11 559
Summa Is
11 920
12 317
11 559
Allmänhetens
skridskoåkning
7 100
8 285
10 918
Summa Is
7 100
8 285
10 918
Allmänhetens
skridskoåkning
21 359
26 561
29 200
Summa Is
21 359
26 561
29 200
Backavallen
Gym
Motion
Summa
4 810
239
Styrsö simhall
Rambergsrinken
Isdala
Askims ishall
Heden Is
Not 1. Angered Arena har varit i drift sedan den 13 april 2013.
Idrotts- och föreningsnämnden, Årsrapport 2014 Facknämnder
49(61)
5 Bokslut
5.1 Sammanfattande analys
Resultatet för hela verksamheten inklusive studieförbunden är 9,3 mkr. Budgetmedel
som inte utnyttjats 2014 på grund av försening av konstgräsprojekt, mindre utnyttjande
av bidrag till arbetslöshetsprojekt och försenad investering på Slottsskogsvallen ska
återredovisas med sammanlagt 6,3 mkr. Resultatet efter återredovisningar är 3 mkr. Se
även under avsnitt 2.3 Värdering av eget kapital.
Intäkterna är 3,8 mkr högre än budget vilket huvudsakligen beror på högre intäkter på
Angered Arena, Askims simhall och försäkringsintäkter. Jämfört med 2013 är
intäkterna 4,9 mkr högre vilket förklaras av ny sporthall Lindås och helårseffekt av nya
Angered Arena som startade i april 2013.
Verksamhetens kostnader exklusive räntenetto är 4,4 mkr lägre än budget. Kostnaderna
för föreningsbidrag har varit 3,8 mkr lägre än budget. Flera olika föreningsbidrag
minskar men den största avvikelsen beror på att arbetslöshetsprojektet Extra kraft inte
haft den omfattningen som budgeten medgav. Etablering och utbyte av konstgräs har
försenats och kostar därför 2,8 mkr mindre än budget. Kostnaderna har också minskat
med 4,1 mkr för media (energi och vatten) dels på grund av gynnsamt väder men även
att budgeten var försiktigt lagd. Lokalkostnaderna har även de varit lägre än budget (2,4 mkr) bland annat beroende på lägre hyror av lokaler från skolorna för såväl
idrottsaktiviteter som inkvartering. Avskrivningar och räntenetto är sammanlagt 4,7 mkr
lägre än budget beroende på såväl försenade investeringsprojekt. Det planerade
fastighetsunderhållet har ökats med 13 mkr då det funnits utrymme inom budgetramen
under 2014. Under 2014 har kostnader tagits för utrangering av Torslanda gamla
sporthall (0,5 mkr) samt för infriad borgen avseende Rannebergens IF som gick i
konkurs under året (0,8 mkr).
Verksamhetens nettokostnader är 15,7 mkr högre än 2013. De främsta orsakerna är nya
Lindåshallen, att Angered Arena haft helårseffekt under 2014 och utökat sin
personalstyrka samt att förvaltningen ökat det planerade fastighetsunderhållet under
2014. Kapitaltjänstkostnaderna har ökat med 5,4 mkr till följd av nya investeringar
varav Lindåshallen är den enskilt största.
Investeringsbudgeten uppgick till 89,3 mkr och utfallet blev 74,9 mkr. Avvikelsen med
14,4 mkr beror dels på att Lindåshallen blivit drygt 8 mkr billigare än budget samt att
investeringarna tillfällig sporthall i Backa och Kviberg blivit något försenade.
5.2 Resultaträkning
Belopp i kronor och
ören
PERIODENS UTFALL
1/1 - 31/12 2014
PERIODENS UTFALL
1/1 - 31/12 2013
Taxor avg ersättn
80 641 704,13
80 192 888,84
Hyror och arrenden
43 834 720,42
38 216 974,21
826 391,00
858 710,00
Fsg verks o entrepr
6 379 980,53
6 817 747,49
Övriga intäkter
1 097 975,23
1 814 218,02
132 780 771,31
127 900 538,56
-104 452 299,13
-98 025 284,88
Bidrag
- Verksamhetens
intäkter
Lön ersättn o förmån
Idrotts- och föreningsnämnden, Årsrapport 2014 Facknämnder
Not
1
50(61)
Belopp i kronor och
ören
PERIODENS UTFALL
1/1 - 31/12 2014
PERIODENS UTFALL
1/1 - 31/12 2013
Soc avg o pensionsk
-38 230 786,23
-35 599 849,06
-142 683 085,36
-133 625 133,94
-8 338 340,25
-8 645 322,00
Lokal- o markhyr fast
service
-68 196 208,14
-67 294 719,34
Bränsle energi och va
-29 633 601,33
-27 460 207,35
Förbrukn mtrl o rep
-12 644 278,55
-14 152 451,36
Köp av entreprenad
och tjänster
-56 523 055,99
-44 855 397,89
Övr verks kostnader
-106 741 580,04
-112 156 873,79
Resultat fsg anltillg
-518 529,30
-898 909,40
- Övr verks kostn
-282 595 593,60
-275 463 881,13
Avskrivningar
-41 619 251,61
-37 217 177,03
- Avskrivn o
nedskrivn
-41 619 251,61
-37 217 177,03
- Verksamhetens
kostnader
-466 897 930,57
-446 306 192,10
- Verksamhetens
nettokostnad
-334 117 159,26
-318 405 653,54
351 000 000,00
305 400 000,00
Kommunbidrag tillägg
10 500 000,00
34 300 000,00
- Kommunint fördeln
361 500 000,00
339 700 000,00
Ränteintäkter
22 357,85
16 674 545,17
Övr finansiella intäkter
10 382,19
8 281,66
- Finansiella intäkter
32 740,04
16 682 826,83
-17 954 453,50
-33 508 962,86
-129 846,30
-181 586,42
- Finansiella
kostnader
-18 084 299,80
-33 690 549,28
- Finansiellt netto
-18 051 559,76
-17 007 722,45
9 331 280,98
4 286 624,01
- Personalkostn
Köp av
huvudverksamhet
Kommunbidrag
Räntekostnader
Övr finansiella kostn
PERIODENS
RESULTAT
Not
2
3
4
Studieförbunden N699
Belopp i kronor och ören
PERIODENS UTFALL 1/1 31/12 2014
PERIODENS UTFALL 1/1 31/12 2013
Övr verks kostnader
-31 198 406,00
-31 064 991,00
- Övr verks kostn
-31 198 406,00
-31 064 991,00
- Verksamhetens kostnader
-31 198 406,00
-31 064 991,00
- Verksamhetens
nettokostnad
-31 198 406,00
-31 064 991,00
31 200 000,00
31 200 000,00
Kommunbidrag
Idrotts- och föreningsnämnden, Årsrapport 2014 Facknämnder
51(61)
Studieförbunden N699
Nämndbidrag
- Kommunint fördeln
PERIODENS RESULTAT
5.2.1
0,00
0,00
31 200 000,00
31 200 000,00
1 594,00
135 009,00
Balansräkning
BALANSRÄKNING 2014
Belopp i kronor och
ören
PERIODENS
UTFALL 31/12
2014
PERIODENS
UTFALL 31/12
2013
Avvikelse fg år
Not
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Markanläggningar
62 090 898,96
40 986 495,28
21 104 403,68
551 882 920,90
445 540 737,31
106 342 183,59
9 276 720,35
105 875 711,86
-96 598 991,51
22 908 134,51
20 828 158,46
2 079 976,05
646 158 674,72
613 231 102,91
32 927 571,81
973 937,50
742 531,00
231 406,50
Kundfordringar externt
10 154 419,10
7 823 521,23
2 330 897,87
Summa
Kundfordringar
11 128 356,60
8 566 052,23
2 562 304,37
Övriga fordringar
koncerninternt
13 021,00
2 187 264,73
-2 174 243,73
Övriga fordringar
externt
10 347 918,26
11 270 661,26
-922 743,00
Förutbetalda kostnader
och upplupna intäkter
koncerninternt
11 069 904,45
11 503 787,39
-433 882,94
Förutbetalda kostnader
och upplupna intäkter
externt
4 252 903,61
6 778 529,17
-2 525 625,56
Kassa och bank
28 181 429,87
47 840 938,20
-19 659 508,33
Summa Kortfristiga
fordringar
53 865 177,19
79 581 180,75
-25 716 003,56
Summa
64 993 533,79
88 147 232,98
-23 153 699,19
Byggnader
Pågående till och
ombyggnad
Maskiner och
inventarier mm.
Summa
anläggningstillgångar
5
Kundfordringar
Kundfordringar
koncerninternt
Kortfristiga fordringar
Idrotts- och föreningsnämnden, Årsrapport 2014 Facknämnder
6
52(61)
BALANSRÄKNING 2014
omsättningstillgångar
SUMMA
TILLGÅNGAR
711 152 208,51
701 378 335,89
9 773 872,62
25 456 417,22
20 171 542,24
5 284 874,98
7
607 103 404,92
593 000 000,00
14 103 404,92
8
Leverantörsskulder
koncerninternt
11 763 854,10
12 631 092,00
-867 237,90
Leverantörsskulder
externt
28 677 847,50
32 897 456,03
-4 219 608,53
Summa
Leverantörsskulder
40 441 701,60
45 528 548,03
-5 086 846,43
Kortfristiga skulder
koncerninternt
0,00
6 782 437,32
-6 782 437,32
Kortfristiga skulder
externt
118 468,09
84 150,00
34 318,09
4 049 156,10
3 397 369,54
651 786,56
Upplupna kostnader
och förutbetalda
intäkter externt
33 983 060,58
32 414 288,76
1 568 771,82
Summa korfristiga
skulder
38 150 684,77
42 678 245,62
-4 527 560,85
711 152 208,51
701 378 335,89
9 773 872,62
EGET KAPITAL OCH
SKULDER
Eget kapital
Summa eget kapital
Långfristiga skulder
Summa Långfristiga
skulder
Leverantörsskulder
Kortfristiga skulder
Upplupna kostnader
och förutbetalda
intäkter koncerninternt
SUMMA EGET
KAPITAL OCH
SKULDER
9
5.3 Redovisningsprinciper / Notanteckningar
Anläggningstillgångar
Anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde med avdrag för avskrivningar
enligt plan.
Avskrivningar enligt plan
•
Avskrivningar sker på ursprungligt anskaffningsvärde
Idrotts- och föreningsnämnden, Årsrapport 2014 Facknämnder
53(61)
•
•
Avskrivningar påbörjas när anläggningarna tas i bruk
Avskrivningstiden är lika med anläggningarnas ekonomiska livslängd.
Följande avskrivningstider tillämpas:
Typ av investering
Avskrivningstid
Byggnader
10 - 33 år
Markanläggningar
10 - 33 år
Maskiner, fordon o inventarier
3-10 år
NOT 1
INTÄKTER 2014
Från nämnder
Från
kommunalförbund
Från övriga
bolag inom
kommunen
Från externa
Summa
Taxor och
avgifter
5 764
1
3 936
70 941
80 642
Hyror och
arrenden
26 176
3
93
17 563
43 835
826
826
5 069
6 380
1 094
1 098
95 493
132 781
Bidrag
Fsg av verks o
entrepr
230
Övriga intäkter
4
Summa
32 174
1081
4
5 110
NOT 2
UTRANGERADE ANLÄGGNINGAR
Anskaffningsvärde utrangerat
Ack avskrivning
utrangerat
Vinst/Förlust
Utrangerat
-1 394 750
923 478
-471 272
Rensning av
anläggningsregistret
ca 360 poster
-49 282 813
49 235 556
-47 257
Totalt Utrangerat
under 2014:
-50 677 563
50 159 034
-518 529
(kr)
Torslanda gamla
sporthall
NOT 3
AVSKRIVNINGAR
Idrotts- och föreningsnämnden, Årsrapport 2014 Facknämnder
54(61)
Avskriv enl
plan 2014
Avskriv enl
plan 2013
Avskriv enl
plan 2012
Avskriv enl
plan 2011
Avskriv enl
plan 2010
34 033
30 105
27 766
27 366
22 132
Markanläggningar
4 942
4 677
3 790
3 798
2 186
Maskiner o
inventarier
2 644
2 435
2 253
2 362
2 455
41 619
37 217
33 809
33 526
26 773
Komm.bidr
2014
Komm.bidr
2013
Komm.bidr
2012
Komm.bidr
2011
Komm.bidr
2010
351 000
305 400
299 700
276 300
273 542
34 300
5 175
10 647
5 500
339 700
304 875
286 947
279 042
(tkr)
Byggnader
Fordon
Summa
NOT 4
KOMMUNBIDRAG
(tkr)
Budget enl KF
Tilläggsbudget
Drifttillskott för
nordostbaden i
avvaktan på
utredning
3 500
Lindåshallen
driftkonsekvenser
4 700
Upprustning
inomhusbad kapitaltjänst 2013 års
investeringar
Helårseffekt
övertag av bidrag
avseende
Galaxen
Enkelt avhjälpta
hinder
Summa
600
1200
500
361 500
NOT 5
ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Byggnader
Markanläggningar
Maskiner/
inventarier/
fordon
Pågående
investeringar
Summa
Bokfört värde
14-01-01
445 541
40 986
20 828
105 876
613 231
Investerat netto
140 643
26 093
4 724
-96 599
74 861
(tkr)
Idrotts- och föreningsnämnden, Årsrapport 2014 Facknämnder
55(61)
Maskiner/
inventarier/
fordon
Byggnader
Markanläggningar
Utrangering
under året
-20 601
-11 570
Omklassning
inom enhet
-4 191
-88
0
-34 033
-4 942
-2 644
Överföring till
andra nämnder
4 400
83
0
Avskr/anskvärde
sålt/utrangerat
20 124
11 529
551 883
62 091
(tkr)
Planmässig
avskrivning
Bokfört värde
14-12-31
Pågående
investeringar
Summa
-32 171
22 908
0
-4 279
-41 619
0
4 483
0
31 653
9 277
646 159
Anskaffade tillgångar finansierade genom leasing (Kommunleasing AB) under 2014
uppgår till 17 147 tkr varav 12 560 tkr avser konstgräsleasing och 3 000 tkr avser lös
egendom Lindåshallen. (3 521 tkr 2013).
NOT 6
ÖVRIGA KORTFRISTIGA FORDRINGAR
(tkr)
2014
2013
2012
2011
2010
17
81
76
54
71
Ej inbetalda
intäkter från
anläggningarna
1 116
1 310
1 428
1041
410
Förutbet hyror,
övrigt upplupet
12 267
12 410
6 108
15 934
15 200
3 056
5 639
1 773
1332
791
0
2 991
2 379
1 853
5 298
28 181
47 841
39 919
8 960
42 105
Avbetalningsplan
1019
215
290
439
41
Övr kortfristiga
fordringar
(moms mm)
8 209
9 094
5 656
7 479
6 699
53 865
79 581
57 629
37 092
70 615
Handkassor
Div upplupna
intäkter
Avräkningsfordran
Intraservice
Kassa,
koncernkonto
Summa
NOT 7
EGET KAPITAL
Idrotts- och föreningsnämnden, Årsrapport 2014 Facknämnder
56(61)
Det egna kapitalets förändring
(tkr)
2014*)
2013
2012
2011
2010
Ingående eget
kapital
16 124
15 750
18 627
17 632
18 625
Årets resultat
9 333
4 422
-1 750
1627
632
-4 048
-1127
-632
-1625
16 124
15 750
18 627
17 632
Justerat eget
kapital
Utgående
eget kapital *)
25 457
*) Årets resultat för N393 (IOFF) är 9 331 tkr. Resultatet ska reduceras med 6 289 tkr
som ska återredovisas för ej utförda projekt under året. Det verkliga resultatet är då
3 042 tkr. Det egna kapitalet minskar med återredovisning och hamnar på 19 166 tkr.
Förvaltningen ska maximalt ha ett eget kapital på 17 500 tkr vilket skulle innebära
ytterligare justering av det egna kapitalet med 1 666 tkr. Årets resultat för S699
(Studieförbunden) är 2 tkr men denna verksamhet har inget eget kapital.
NOT 8
KOMMUNSKULD
(tkr)
Kommunskuld
2014 *)
2013
2012
2011
2010
613 231
559 106
531 900
482 058
476 472
547 000
484 817
482 000
448 000
Varav
upplåning
Kommunkonto
manuell konto
1998
111 576
Kommunkonto
maskinell
konto 1999
495 527
*) Ändrad redovisningsprincip 2014
NOT 9
ÖVRIGA KORTFRISTIGA SKULDER
Idrotts- och föreningsnämnden, Årsrapport 2014 Facknämnder
57(61)
(tkr)
2014
2013
2012
2011
2010
Avräkning
(Intrasevice)
0
6 782
8 491
6 376
10 522
Övriga
kortfristiga
skulder, bl a
moms
118
84
776
208
136
Koncernkonto
-
-
-
-
Upplupna
löner
-
-
441
-
10 722
9 500
8 740
8 982
-
-
-
Upplupna
semesterlöner
11 815
Upplupna
kostnader
(Intraservice)
Upplupna
kostnader,
vatten, el, gas
mm
18 298
16 035
7 987
7 089
21 730
Förutbetalda
hyror o övrigt
7 919
9 055
7 876
6 663
6 478
38 150
42 678
34 630
29 517
47 848
Summa
5.4 Lån med kommunal borgen
Lån med kommunal borgen har lämnats med 19,8 mkr till fyra föreningar (jfr
2013: 16.5 mkr till sju föreningar). En förening har återtagit sin ansökan. Inga
föreningar har ansökt om amorteringsfrihet och/eller förlängd kommunal borgen. En
förening, Rannebergens IF, gick i konkurs under året vilket innebar att förvaltningen
fick lösa ut det lån föreningen hade på sin klubbstuga (778 tkr). En förening har
beviljats kommunal borgen men ej löst in denna ännu. Vid årets ingång hade 71
föreningar lån med kommunal borgen på sammanlagt drygt 195 mkr.
LÅN MED KOMMUNAL BORGEN PER DEN 31 DECEMBER 2014
FÖRENING
skuld
beviljade lån
t.o.m.
1
Gbgs Beachvolley Club
39 158 347
42 000 000
2046-09-16
2
Högsbo Basket
15 877 667
23 000 000
2045-04-30
3
S:t Gabriel Ungdomsförening
12 000 000
12 000 000
2034-11-30
4
Rosengård/Vingen
10 781 250
15 000 000
2029-12-31
5
Lindås IBK
10 661 200
12 000 000
2039-07-01
6
Påvelund ToBK
8 932 000
14 000 000
2033-06-30
7
Billdals Ridklubb
8 644 320
18 711 000
2030-07-30
8
Qviding FIF
7 652 267
11 000 000
2028-12-30
9
Lerjedalens GK
7 056 591
10 000 000
2035-10-30
10
Gbgs Fältrittklubb
5 079 194
9 275 000
2030-09-30
11
Torslandaidrott
4 941 250
5 800 000
2029-11-30
Idrotts- och föreningsnämnden, Årsrapport 2014 Facknämnder
58(61)
LÅN MED KOMMUNAL BORGEN PER DEN 31 DECEMBER 2014
12
Tuve Isbaneförening
4 435 769
9 000 000
2029-10-31
13
Gunnilse IS
4 248 900
6 600 000
2026-12-31
14
Brottkärrs TK
3 410 398
5 900 000
2033-09-30
15
Utsiktens BK
3 385 100
3 700 000
2032-12-15
16
Clarebergs Ridklubb
3 249 944
5 000 000
2027-11-30
17
Askims Bangolfklubb
3 078 336
6 200 000
2034-05-31
18
Ullevi TK
2 873 666
18 620 000
2017-07-08
19
Torslanda Ridklubb
2 712 500
3 800 000
2030-06-30
20
IF Väster
2 635 910
5 950 000
2030-01-31
21
Skonaren Ingo
1 949 570
2 700 000
2023-02-28
22
Askims Badminton Club
1 687 500
4 900 000
2034-07-31
23
Croatia/Katarina Zrinski IoKF
1 687 500
2 700 000
2028-06-30
24
Torslanda Golfklubb
1 600 000
1 600 000
2032-11-15
25
IK Zenith
1 571 600
2 000 000
2030-09-30
26
Långeberga Ridklubb
1 546 875
3 900 000
2023-08-01
27
Hovås Billdal IF
1 448 750
2 100 000
2029-06-30
28
Näsets SK
1 420 000
2 500 000
2028-06-10
29
Kortedala IF
1 417 598
2 500 000
2030-01-18
30
Hisingsbacka FC
1 417 500
1 800 000
2032-10-30
31
Delsjö Golfklubb
1 300 000
5 000 000
2023-01-20
32
Torslanda TK
1 219 901
4 850 000
2019-07-10
33
Gbgs Badmintonförbund
1 200 000
1 500 000
2030-12-31
34
Gullbergsbro BGK
1 190 000
1 700 000
2030-11-15
35
Älvsborg FF
1 053 160
2 250 000
2030-09-30
36
Gbgs Karting Club
1 000 000
3 600 000
2020-09-18
37
Näsets Paddlarklubb
977 500
2 400 000
2034-02-28
38
V Frölunda IF
965 228
4 300 000
2030-12-31
39
Kroat Velebit
916 336
2 500 000
2017-12-09
40
Bergums IF
820 000
1 250 000
2028-09-30
41
Riai Aikido Dojo Club
659 306
800 000
2030-01-31
42
Torslanda IK
547 386
1 400 000
2018-11-23
43
Askims Bordtennisklubb
540 930
1 000 000
2025-04-30
44
Handikappridklubb Gbg
530 481
700 000
2033-09-30
45
Vestur Islandshästförening
497 820
600 000
2030-10-30
46
Lejon Taekwondo Klubb
427 500
600 000
2029-02-10
47
Askims IK
402 500
700 000
2031-05-31
48
Assyriska BK
387 500
500 000
2030-05-15
49
Oceanen Kulturhus
384 000
1 200 000
2022-07-31
50
Marieholm BoIK
360 712
600 000
2027-08-28
51
Frölunda OL
293 319
800 000
2024-04-30
52
Lärje/Angered IF
280 188
1 025 000
2021-03-05
53
Bosna IF
271 780
450 000
2026-12-31
Idrotts- och föreningsnämnden, Årsrapport 2014 Facknämnder
59(61)
LÅN MED KOMMUNAL BORGEN PER DEN 31 DECEMBER 2014
54
Gbgs Pistolskytteklubb
268 125
650 000
2023-06-30
55
IF Vardar
247 136
730 000
2020-11-20
56
Lindholmens BK
235 000
300 000
2020-09-20
57
Gbgs Curlingklubb
215 000
2 815 000
2022-05-08
58
Årekärrs Ridklubb
191 950
3 600 000
2018-06-17
59
Långedrags Boule
170 596
250 000
2030-02-28
60
Frölunda Judoklubb
147 800
925 000
2017-12-19
61
Guldhedens IK
127 500
500 000
2029-02-10
62
Lundby IF 06
127 500
200 000
2027-10-11
63
Vrångö IF
126 057
665 000
2018-02-26
64
Gbgs Dövas Förening
90 000
1200000
2015-03-08
65
Slottskogen/Godhem-97
67 592
500 000
2016-12-30
66
Gbg Majorna OK
60 000
400 000
2031-03-31
67
Tuve BGK
56 875
500 000
2028-05-15
68
Team Gbg Squash Club
52 928
665 000
2016-05-10
69
Kungsladugårds BK
33 640
350 000
2015-07-16
70
Gbgs Atletklubb
23 000
400 000
2015-05-30
71
Torslanda Motorsällskap
22 050
500 000
2015-12-31
195 049 798
319 131 000
SUMMA:
Beslutet gäller
BESLUTADE - men ännu ej utlösta lån med kommunal borgen
till och med
1
2016-12-02
Torslanda Tennisklubb
6 800 000
SUMMA:
6 800 000
TOTALT BORGENSLÅN
Utlösta lån
Beslutade lån, ej utlösta
SUMMA:
195 049 798
6 800 000
201 849 798
(jfr 31/12-13 = 195 415 280 kr)
(jfr 31/13-12 = 196 787 458 kr)
(jfr 31/12-11 = 202 062 305 kr)
Kommentar
Lånen amorteras med drygt 13 mkr per år. Den årliga summan som amorteras kan variera
bl.a. beroende på
förtursinbetalningar
Idrotts- och föreningsnämnden, Årsrapport 2014 Facknämnder
60(61)
LÅN MED KOMMUNAL BORGEN PER DEN 31 DECEMBER 2014
Utrymmet för lån med kommunal borgen är max 250 mkr
Idrotts- och föreningsnämnden, Årsrapport 2014 Facknämnder
61(61)
Nämndens investeringsprojekt 2011-2014
Investeringsprojekt
Reinvesteringar och kompletteringar i byggnader och mark
Inomhusbad, upprustning (Askim, Kärra, Lundby)
Angered sim- och ishall, inventarier och utrustning
Idrottshall vid Sjumilaskolan
Lindås, idrottshall
Bilaga 1
Utfall 2011
8,6
10,7
0,0
17,0
1,2
Utfall 2012
16,6
8,2
2,5
0,7
12,4
Kviberg, infrastruktur (vägar, parkering, ledningar i mark m m.)
18,0
7,2
11,1
0,5
40,1
20,2
4,2
0,4
0,0
0,5
22,0
4,8
1,4
0,0
9,2
63,5
30,3
14,0
18,2
54,3
65,2
31,0
15,0
18,2
63,0
Avvikelse
planperiod
Budget Utfall
1,8
0,6
1,0
8,7
0,4
8,9
10,6
9,3
11,0
1,7
12,2
2,6
0,1
0,0
16,6
9,2
2,3
11,8
0,8
12,2
20,0
5,0
2,0
17,0
0,6
0,5
0,2
10,1
1,1
-
17,4
4,9
2,0
17,0
0,6
-
Utfall 2013
Utfall 2014
Budget 2014
Utfall
planperioden
2011-2014
Budget planperioden
2011-2014
Askims friluftsbad, servicebyggnad
Slottsskogsvallen, upprustning byggnader
Torslandaskolan, ny idrottshall, förstudie
Bulycke ridanläggning, upprustning
Tillfällig sporthall Backa
Miljöprogram
Länsmansgården, återuppbyggnad
Färjenäs idrottsområde
Slottsskogsvallen, upprustning av löparbanor m m.
Trädgårdsföreningen, ersättningslokaler för Park och natur
0,5
0,2
3,6
0,0
0,1
6,4
1,0
12,2
19,2
9,3
2,3
11,8
0,8
0,5
0,2
10,1
1,1
Trädgårdsföreningen, ombyggnad av Fröhandeln till Alfonshus
0,1
13,0
13,1
13,1
42,0
61,0
270,1
285,2
Summa
92,2
74,9
89,9
0,8
-4,3
-0,3
5,2
-0,2
-
15,1