1 (4) DATUM 2015-10-14 DIARIENR Mark- och miljödomstolarna PM Mål enligt plan- och bygglagen (PBL-mål) I denna PM redovisas huvuddragen av hur handläggningen hos markoch miljödomstolen går till i mål enligt plan- och bygglagen. Mark- och miljödomstolen prövar mål enligt plan- och bygglagen antingen som första instans (d.v.s. den som först handlägger målet) eller som tredje instans (överklagandemål). Observera att uppgifterna i detta PM inte är en uttömmande redogörelse för gällande bestämmelser. Plan- och bygglagen (2010:900) - PBL I plan- och bygglagen – ofta förkortad som PBL– finns bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. Lagen reglerar vad man får och inte får göra med eller uppföra på sin mark. Det är alltid kommunen som är första instans. Det är alltså till kommunen man som enskild person eller företag ska vända sig för att få tillstånd – lov – till den åtgärd man planerar. Det är också kommunen som planerar mark- och vattenområdens användning. Kommunen kan med en detaljplan pröva ett visst områdes lämplighet för bebyggelse och byggnadsverk. Kommunen kan också med detaljplan reglera bebyggelsemiljöns utformning, gator och andra allmänna platser. Detaljplanen är sedan styrande för vad som kan tillåtas genom bygglov. Om någon är missnöjd med vad kommunen beslutat gällande en detaljplan eller bygglov, kan beslutet överklagas till länsstyrelsen. Det är först om länsstyrelsens beslut sedan överklagas som mark- och miljödomstolen har att pröva frågan. Flertalet PBL-mål som kommer till domstolen är överklagade detaljplaner och bygglov. Det kan även handla om marklov eller rivningslov eller olika former av tillsynsbeslut som regleras av PBL. Det förekommer också mål där mark- och miljödomstolen beslutar som första instans, t ex mål om utdömande av vite på begäran av en byggnadsnämnd när någon inte har följt ett föreläggande från nämnden. Mer sällan kan även förekomma s.k. stämningsmål om inlösen och ersättning för intrång samt mål om gatukostnadsersättningar. Förstainstansmål R2B Förstainstansmålen är få. Vanligast är vitesmål då tillsynsmyndigheter, t.ex. kommunala byggnadsnämnder, ansöker om utdömande av vite när någon inte följt ett föreläggande som myndigheten tidigare har beslutat om med stöd av plan- och bygglagen. Andra mer sällan förekommande exempel är mål om inlösen och ersättning för intrång i pågående markanvändning samt mål om gatukostnadsersättning. 2 (4) DATUM 2015-10-14 DIARIENR Prövningen i mål om vite Utdömande av vite har många likheter med straffrätten. Det är den myndighet som ansöker om utdömande som har bevisbördan för att visa att ett vitesföreläggande verkligen har överträtts så att vite ska dömas ut. I vitesmål har domstolen ett begränsat utredningsansvar. Prövningen utgår bl.a. från följande frågor  Är vitesföreläggandet lagligen grundat?  Har vitesföreläggandet delgetts adressaten?  Har vitesföreläggandet vunnit laga kraft?  Har föreläggandet överträtts?  Har det funnits giltigt hinder?  Finns det skäl för att jämka dvs. sätta ned vitesbeloppet helt eller delvis? Ansökan ska innehålla: En ansökan om utdömande av vite måste innehålla sådant underlag så att det går att svara på frågorna ovan. 1. Ansökan ska först och främst vara behörigen undertecknad. Det ska bifogas delegationsordning eller liknande som visar att den som undertecknat ansökan verkligen är behörig att ansöka. 2. Det måste finnas ett tydligt yrkande och grunder, dvs. vad är det som ska utdömas och varför. 3. Ansökan om utdömande måste vara kopplad till ett vitesföreläggande. Föreläggandet ska bifogas. 4. Eventuella tidpunkter eller tidsfrister enligt vitesföreläggandet måste ha löpt ut. 5. Det måste finnas bevisning bifogad som visar att vitesföreläggandet är delgivet och att en överträdelse av föreläggandet verkligen har skett. 6. En ansökan om utdömande av vite bör ges in i två exemplar. Stämningsmål Stämningsmål enligt PBL är sällsynta. För mer information se PM om stämningsmål. 3 (4) DATUM 2015-10-14 DIARIENR Överklagandemål I mål enligt plan- och bygglagen som har kommit in genom överklaganden har det första beslutet fattats av kommunfullmäktige eller, efter delegation, avbyggnadsnämnden om det gäller detaljplaner. Bygglovsbeslut, tillsynsbeslut m.fl. fatttas av kommunens byggnadsnämnd eller på delegation av någon kommunal tjänsteman. Kommunens tillsyn kan t.ex. innebära att bevaka att byggnader uppförs på rätt sätt, d.v.s. enligt plan och bestämmelser, att byggnader eller tomter hålls i vårdat skick och att hantera allmänhetens klagomål och anmälningar om otillåtna åtgärder. Överklagandet Ett överklagande ska, förutom kontaktuppgifter, innehålla uppgifter om    det beslut som överklagas, den ändring som begärs (yrkas), samt skälen till varför beslutet bör ändras. Målets handläggning Ett överklagande ska lämnas in av den som vill överklaga till den senaste beslutsmyndigheten (länsstyrelsen) som prövar om överklagandet har kommit in i rätt tid. Om det kommit in i rätt tid överlämnar länsstyrelsen överklagandet samt alla handlingar som den haft tillgång till, d.v.s. både kommunens och de egna handlingarna rörande ärendet, till mark- och miljödomstolen, som prövar det överklagande beslutet. När målet kommer till mark- och miljödomstolen gås överklagandet igenom. Vid behov förelägger domstolen klaganden att komplettera överklagandet så det blir tydligt vad som yrkas och grunderna för detta. I vissa fall kan domstolen meddela dom utan att några handlingar skickats till motparten, dock är det vanligt att domstolen kommunicerar överklagandet med de parter som berörs av detta för att de ska få möjlighet att bemöta överklagandet. Yttrande som parter har ingett i målet kommer – om det har någon betydelse för målet - att skickas över till motpart (i möjligaste mån används e-post). Under processens gång tar domstolen ställning till om målet kan avgöras på de handlingar som tillförts av den klagande och eventuella motparter och det som finns i länsstyrelsens, kommunens och domstolens akt, eller om sammanträde och/eller syn eller undersökning behöver ske innan målet avgörs Sammanträde och syn Ett sammanträde och ev. syn på platsen i ett överklagandemål kan gå till på följande sätt: 4 (4) DATUM 2015-10-14 DIARIENR 1. Presentation av rätten 2. Närvarande antecknas 3. Ordföranden och/eller tekniska rådet redogör för syftet med sammanträdet och vad som förevarit i målet 4. Klaganden framställer sina yrkanden (det vill säga vad klaganden vill ska ändras) 5. Motparterna redogör för sin inställning till yrkandena 6. Parterna utvecklar sin talan 7. Ev. syn 8. Ev. slutanföranden 9. Tid för meddelande av dom Vid sammanträde och syn förs protokoll. Rättegångskostnader I överklagandemål enligt plan- och bygglagen förekommer ingen ersättning för rättegångskostnader för enskild part. Domen Dom eller beslut ska meddelas så snart det kan ske och skickas till parterna samma dag som de meddelas. Överklagande av mark- och miljödomstolens dom Domar och beslut meddelade av mark- och miljödomstolen kan överklagas till Mark- och miljööverdomstolen vid Svea Hovrätt. Ett överklagande ska ges in till mark- och miljödomstolen som prövar om överklagandet kommit in i rätt tid. Överklagandetiden är 3 veckor från domens eller beslutets datum. För så kallade beslut under rättegång är dock överklagandetiden 3 veckor från det part delges beslutet. Vissa beslut under rättegång kan inte överklagas särskilt. För att få domen överprövad av Mark- miljööverdomstolen krävs att denna först ger prövningstillstånd. För att få prövningstillstånd krävs t.ex. att den överklagade domen kan ha principiell (prejudicerande) betydelse för rättstillämpningen eller att det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som underinstansen har kommit till.