Nyhetsbrev #2, 2014 Teknikcollege Hälsingland Med hjärtat i verkligheten TEKNIKUTVECKLINGENS PÅVERKAN PÅ UTBILDNINGARNA Ord från ordförande Ett Teknikcollege-år i Hälsingland har snart passerat. Johan Person, som gjort ett mycket bra arbete som regional ordförande, har nu antagit nya utmaningar som konsult hos Nordic Gym. Därför har undertecknad som vice ordf i styrgruppen nu fått äran att hålla i rodret, tills vi har en ny ordinarie ordförande på plats. Första halvan av detta år fylldes med arbete med vår återcertifiering. Under våren fick vi också förfrågan från näringslivsparter i Strömsund i Jämtland om att tillhöra Hälsingland. Detta då den region som de tillhört förlorat sitt certifikat. Näringslivsparterna har tillhörighet med företag i de västra delarna av vår region, så valet blev naturligt på detta sätt. Regional styrgrupp godkände deras förfrågan och behandlande under hösten deras ansökan. Vi ser fram emot att börja samarbeta och ta del av deras erfarenhetet vad gäller utbildnings– och näringslivssamverkan framåt. begränsat med tid för den regionala styrgruppen att reflektera över framtiden. Precis som i alla verksamheter är det grundläggande att föra en diskussion om vilken strategi vi skall försöka genomföra de närmaste åren, för att säkerställa att alla är helt på det klara med vart vi faktiskt är på väg. I Söderhamn har utbildningsverksamheten under 2014 genomfört ett framåtblickande och strategiskt arbete tillsammans Kairos Future. Ett arbete som varit mycket stimulerande. Den regionala styrgruppen kommer därför starta ett liknande arbete - om än på en enklare nivå och i mindre skala med utgångspunkt i teknikutvecklingens påverkan på utbildningarna. Få saker har påverkat människans levnadsvillkor och rutiner så mycket som teknisk utveckling och därför har vi enats om att det är ett bra område att starta vårt arbete med. Det har dock under året varit Teknisk utveckling Vem kunde för tio år sedan drömma om produkter och applikationer som smartphones, Instagram, Facebook, etc? Samtliga produkter har förändrat våra dagliga rutiner utifrån hur vi arbetar liksom hur vi umgås med andra människor. Den tekniska utvecklingen har en potential att springa ifrån utbildningarnas verksamhet och utvecklingstakten är vad som kallas exponentiell. Vad är det egentligen för tekniska kombinationer och innovationer som kommer ut på marknaden de närmaste åren? En häpnadsväckande utveckling om man får tro forskare. I slutet av november arrangerade den regionala styrgruppen en workshop på temat: ”Vilka tekniktrender har bäring på utbildningssystemen?”. Forumet kom fram till följande trender: Simulering/additiv tillverkning On demand-system/Massive Open Online Courses Artificiell Intelligens Nästa steg för styrgruppen är nu att konkretisera trenderna och lägga fram en strategi för och handlingsplan vad gäller trendernas bäring och påverkan på utbildningssystemen och hur de bör anpassas därför. Med dessa ord önskar jag er alla en riktigt god jul och ett gott nytt Teknikcollege-år! Utvecklingen gäller inte bara processorkapacitet utan också digitala kompass, accelerometrar, gyroskåp, ljussensorer, kameror, överföringshastighet, minneskapLennart Jakobsson, acitet etc. Allt blir billigare, snabbare, mindre och tålivd Sunds Industrier, gare. vice ordf Teknikcollege Hälsingland Teknikcollege Hälsingland i siffror: Antal studenter på en Tc-utbildning 2014/2015: 480 (11,8% av årskullarna (16 år) 2012-2014) Antal företag i styrgrupper: 30 Antal företag (ca) i samverkan med utbildningarna: 100 Vi hälsar SenseAir, Delsbo, välkommen som ny part i regional styrgrupp Sida 2 GRANSKNINGSBESÖK I STRÖMSUND I början av december besökte parter ur Teknikcollege Sveriges granskningskommitté, våra nya företags– och utbildningskollegor i Strömsund. Granskningsbesöket innehöll som sedvanligt en träff med studenter och lärare, men även en uppskattad företagsvisning under ledning av Mikael Persson, personalchef Engcon och Robert Gjersvold, vd Lego Svetz.. Teknikhuset lockar yngre Besök på Strömsunds nya stolthet, Teknikhuset, hanns också med. Plan är att Teknik- huset ska vara en plantskola för de yngre att inspireras till att arbeta med och studera inom teknikområdet. Teknikhuset drivs gemensamt av företag, kommun, Region Jämtland och Sparbanken. Invigningen av huset hölls den 1/12 och lockade dryga 200(!) besökare. ”Roligt att träffa så engagerade företag, studenter och lärare” uttryckte granskarna Stefan Löfqvist, IF Metall, Torgny Martinsson, Teknikföretagen och Olle Prim, Teknikcollege Sverige. Nu ser vi fram emot att snart få välkomna Strömsund i Teknikcollege Hälsinglands familj. Studenter, granskningskommittén och ordförande för styrgrupp i Strömsund under företagsbesök på engcon. PARTIKELFYSIKLABORATIORET I CERN LOCKAR TEKNISTER Sedan några år tillbaka har Bromangymnasiet samverkat med partikelfysiklaboratoriet i Cern och då i form av praktik för studenter. Maria Berg, Miriam Skarin och Niklas Persson, samtliga från årskurs 3 på teknikprogrammet är lyriska över sina nyligen avslutade praktikveckor i just Cern. ”Normalt tar Cern endast emot universitets– och högskolestudenter som gör sitt ex-jobb på plats, men Bromangymnasiet har lyckats etablera en bra samverkan på gymnasial nivå och troligen är vi den enda skolan i Sverige hur coolt som helst!” berättar Miriam Skarin. Cern som samverkanspart önskar sprida kunskapen om den forskning som sker på plats liksom inspirera till framtida och fördjupade fysikstudier, därför är även gymnasiestudenter intressanta. I Cern sker även fortbildning av svenska lärare inom fysik via ett särskilt program som även praktikanterna från Bromangymnasiet skapade även en formel för Maria Skarin har sedan hög- trycket som funktion av stadiet drömt om att få åka rörets detill Cern och fördjupa sig formation. inom fysikens område. För Tack vare de övriga praktikanterna förenklingar handlade det mer om information under studietiden och obserdär intresset växte fram. Nu vationer blev både formeln är eleverna mycket nöjda och experimed sitt val av praktikplats. mentet lyckat”, berättar Praktikupplägget bestod av olika problemlösningar under Maria. Det relativt fria ramar, med stöd kändes inspirerande att i av en svensk handledare, skarpt läge få Hans Danielsson. använda våra ”Huvudfokuset låg på att hitta ett sätt att mäta trycket kunskaper inom matei gasfyllda rör utan att förstöra deras egenskaper. Bak- matik och grunden till detta ligger i ett fysik” berättar Niklas. befintlig projekt där man använder en stråldetektor för att detektera små partik- Praktiken i lar. Projektet vill undersöka Cern ingår i studenternas gymen viss sorts partikel, pioner, nasiearbete och innan jullovet ska rapporten (på engelska) för att se om standardmodellen är korrekt eller ej. I en vara klar för presentation. ”Vi har också blivit inbjudna att stråldetektor finns det gashålla en lektion om tryck för fyllda rör som detekterar engelska fysiklärare”. På fråga själva partikeln och de var om varför fysik är spännande är sådana rör vi skulle mäta svaret självklart. ”I grunden är trycket på. Vi kom fram till ett sätt att mäta trycket och allt bara fysik, men leder till så till vissa delar deltog i. mycket mer - här finns massor att upptäcka, såsom medicinteknik, miljö och energi”. Just medicinteknik är ett område som just Maria önskar fördjupa sig inom. ”Jag vill förändra världen - antingen inom medicin eller miljö”, avrundar Maria. Sida 3 FÖRETAGEN I OVANÅKER INSPIRERAR STUDENTER Sedan några år tillbaka har ett antal företag i Ovanåker tillsammans med Voxnadalens gymnasium, bjudit in till en ”Industriresa”. Syftet är att öka kunskapen om företagen liksom informeras om det framtida kompetensbehovet. Samtliga studerande i årskurs 9 i Bollnäs och Ovanåker bjuds i mitten av december in att delta i industriresan, som pågår under en hel dag. Studenterna hämtas med buss från de olika skolorna, för att sedan göra ett studiebesök på Maximatecc och ACAB i Alfta. Därefter väntar visning och information om Alfta Skogstekniskas utbildningar. Under lunchpausen deltar handledare och andra näringslivsparter som berättar om hur det är att arbeta i deras företag. Under eftermiddagen sker studiebesök och presentation av Svenska Fönsters verksamhet i Edsbyn, liksom trätekniska programmet på Voxnadalens gymnasium. REVANSCHSUGET TEKNIKCOLLEGE SÖDERHAMN Delsbo Electric är studentutmaningen som går ut på att konstruera det smartaste batteridrivna järnvägsfordonet. Det lag som använder minst energi vinner. I årets upplaga av tävlingen deltog Staffangymnasiet i Söderhamn för första gången - en satsning som slutade i en topplacering! Inför 2015-års tävlingar är men rejält revanschsugen och satsar på vinst. ”Vi har till tävlingarna i vår anmält två lag och har tillsammans med studenterna utgått från läget att ”nu ska vi krossa de andra”, berättar Joakim Gunneriusson, lärare på teknik– och naturvetenskapsprogrammen i Söderhamn. ”Att delta i såna här typer av projekt skapar en kreativ, dynamisk, men också verklighetsanknuten utbildning för studenterna - vi jobbar skarpt helt enkelt” berättar Joakim och det är framförallt därför de deltar. Det är studenter i årskurs 3 på teknikprogrammet som tillsammans med studenter representerade från samtliga årskurser på industritekniska programmet som deltar. ”Projektet medför också att eleverna lär känna varandra, men också toppen att vi lärare från de olika programmen blir mer sammansvetsade och lär oss utnyttja varandras kompetenser bättre. Företagen är också intresserade av vårt Delsbo-projekt och finns med i form av sponsring av olika material”. Inför årets tävling hade Söderhamn gjort det mesta rätt och testat dressinen i omgångar och därefter gjort förbättringar, vilket ledde till en tredje plats. På fråga hur de nu planerar utvecklingen av den gamla liksom utformning av den nya dressinen till nästa år, berättar Joakim att årets dressin kommer förfinas till viss del, utifrån gjorda erfarenheter. Den nya dressinen kommer däremot ha en helt annan typ av drivning och Staffangymnasiets besättning satt på sidled för att minska luftdärmed en motståndet i årets tävling. Det har aldrig gjorts förr i Delsbo högre verkElectric. (Foto: Delsbo Electric) ningsgrad. En särskild satsning på hjulen kommer ser för att jobba med sådana här också göras. typer av projekt, utan det är mer en schemateknisk fråga och här Dressinerna tillverkas i sin helhet, skulle någon form av blockläsning inklusive hjul, på industritekniska underlätta arbetet. Projektet engaprogrammet. Större maskininvestegerar studenterna och de har jobringar har skett under hösten, vilbat långt efter lektionstid med konket möjliggör en 100%-ig egentillstruktionsarbetet”. verkad och egenkonstruerad farkost. Att intresset är stort hos studenter och lärare bekräftar också Örjan Rent praktiskt så sker konstruktionPersson, lärare på industritekniska en i sin helhet av teknisterna i årsprogrammet. ”Det viktiga är att kurs 3. Lärarna på industritekniska lärarna som deltar brinner för arbeprogrammet granskar konstrukttet - det smittar av sig till eleverionen innan industritekniska prona”. grammets elever tar över för produktion. ”Vi är rejält taggade inför tävlingarDe är i kurserna teknik2 och konna nästa år och vi kommer framförstruktion som är kopplade mot allt att provköra och träna - vi komarbetet för teknikprogramselevermer köra för vinst!” avslutar Joana. ”Det svåra är inte att hitta kurkim. Processledare Teknikcollege Hälsingland: christina.flank-elffors@hudiksvall, 070-366 71 56 #teknikcollege www.teknikcollege.se
© Copyright 2024