Vad är psykisk hälsa

NYHETSBREV 3, 2015
INFORMATION FRÅN KOMPETENSCENTRUM FÖR HÄLSA
Ungas psykiska hälsa
Vad är psykisk hälsa och hur kan den mätas vid epidemiologisk bevakning?
Det skrivs och debatteras en hel del om ungas psykiska
hälsa. Eller egentligen är det inte psykisk hälsa utan snarare
psykisk ohälsa som ofta upptar vårt fokus. Det kan röra sig
om allt från lättare symtom till tyngre psykiatrisk
problematik. Även i en del rapporter används psykisk hälsa
mer eller mindre synonymt med psykisk ohälsa och det har
gjort att det råder osäkerhet kring vad som egentligen
menas med begreppet psykisk hälsa.
Psykisk ohälsa och psykisk hälsa
Många experter menar att psykisk hälsa handlar om
närvaro av något positivt och inte främst frånvaro av
något negativt. Detta bekräftas också av studier som visat
att tecken på psykisk hälsa och symptom på psykisk
ohälsa eller sjukdom inte utgör två ytterligheter på ett och
samma kontinuum. De är visserligen associerade med
varandra men bör förstås utifrån olika dimensioner, olika
skalor. Utmaningen för oss som arbetar med psykisk
hälsa, vare sig vi gör det på strategisk/taktisk nivå eller på
operativ nivå, är att få med båda perspektiven i det vi gör.
Det finns nämligen ett växande stöd i forskning för att
höga nivåer av välbefinnande har gynnsamma effekter för
såväl individen som för samhället och att de är kopplade
till en rad positiva utfall.
Att mäta psykisk hälsa
Hur mäter man då psykisk hälsa? Vanligen innefattas
psykisk hälsa av flera dimensioner av välbefinnande som
till exempel emotionellt, psykologiskt och socialt
välbefinnande. Dessa tre dimensioner finns representerade i frågeinstrumentet Mental Health Continuum –
Short form (MHC-SF) som användes i Liv och Hälsa Ung
2014. MHC-SF innehåller 14 frågor, av vilka tre berör
emotionellt välbefinnande och övriga 11 handlar om
tecken på positiv funktion (se Appendix). MHC-SF är
särskilt framtaget för att användas i befolkningsstudier på
vuxna men håller nu på att valideras även på ungdomar.
Preliminära analyser som gjorts utifrån svar från drygt två
tusen Västeråsungdomar i läsår 9 samt år 2 på gymnasiet
visar att frågebatteriets psykometriska egenskaper är
goda och att frågorna fungerar även för unga personer.
Emotionellt välbefinnande och positiv funktion
MHC-SF är ett instrument som tilltalar av framför allt två
skäl. Det första är att det ger information både om känslor
och funktion, något som speglar instrumentets teoretiska
grund i två traditioner. Den ena av dessa traditioner är
den hedoniska (emotionellt välbefinnande) som betonar
vikten av positiva känslor och att vara nöjd med livet. Den
andra traditionen är den eudaimoniska, som lyfter fram
betydelsen av positiv funktion genom att relatera psykiskt
välbefinnande till bland annat upplevelse av mening,
social integration, självacceptans, personlig utveckling och
autonomi. Litteraturen inom området betecknar god
hedonisk och eudaimonisk hälsa som blomstrande psykisk
hälsa (på engelska ”flourishing”). Det andra skälet till
varför MHC-SF är relevant är att instrumentets tre
dimensioner speglar samtliga av de tre huvudkomponenterna i WHO:s definition av vad psykisk hälsa är: ”Ett
tillstånd med mentalt välbefinnande där varje individ kan
förverkliga de egna möjligheterna, kan klara av vanliga
påfrestningar, kan arbeta produktivt och kan bidra till det
samhälle hon eller han lever i”. Psykisk hälsa i den här positiva
bemärkelsen utgör grunden för välbefinnande och positiv
funktion för individen och för samhället.
Kategorisering av psykisk hälsa utifrån MHC-SF
För att ha en blomstrande psykisk hälsa måste en individ
‘varje dag’ eller ‘nästan varje dag’ under den senaste
månaden ange åtminstone ett av tre tecken på emotionellt
välbefinnande, men dessutom, åtminstone sex av elva
tecken på positiv funktion (se Appendix). Individer som
rapporterar en låg nivå (‘aldrig’ eller ‘en eller två gånger’
under den senaste månaden) på åtminstone ett mått på
hedonistiskt välbefinnande och låg nivå på åtminstone sex
mått på positiv funktion har en tynande psykisk hälsa
(”languishing mental health”). Individer som varken har
en blomstrande eller tynande psykisk hälsa tillskrivs en
måttlig psykiska hälsa.
Killar
Tjejer
Kategorisering av psykisk hälsa (MHC-SF)
Tynande
Måttlig
Blomstrande
6,3%
42,2%
51,5%
7,4%
51,3%
41,3%
Källa: Liv och hälsa Ung, läsår 9 och år 2 på gymnasiet.
I tabellen ovan redovisas resultat ur Liv och Hälsa Ung
2014 och som baseras på MHC-SF. Här ser vi att 6,3
procent av killarna och 7,4 procent av tjejerna i
Västmanland har en tynande psykisk hälsa. Det är
detsamma som stagnation och tomhet, eller att livet
saknar intresse och inte engagerar. Den här gruppen har
både ett nedsatt emotionellt välbefinnande och saknar
www.ltv.se
NYHETSBREV 3
INFORMATION FRÅN KOMPETENSCENTRUM FÖR HÄLSA
tecken på positiv funktion. Vi kan också notera att i
gruppen med tynande psykisk hälsa är skillnaden
mellan könen att betrakta som liten jämfört med den vi
ser för vissa psykiska besvär. Könskillnader framträder
tydligare i de två andra kategorierna; det är klart
vanligare med blomstrande psykisk hälsa bland killar
än tjejer.
Hälsorelaterad livskvalitet
Hur den psykiska hälsan förhåller sig till hela
individens livssituation är också en viktig aspekt. I Liv
och Hälsa Ung 2014 mättes de ungas hälsorelaterade
livskvalitet med ett validerat frågebatteri
(Minneapolis-Manchester Quality of Life Scale –
Adolescent Form). Individens livskvalitet skattas här
med 45 frågor som berör fysisk-, kognitiv- psykisk-,
social- och kroppslig livskvalitet samt vad man har för
livssyn. Som förväntat ser vi att den hälsorelaterade
livskvaliten i gruppen med tynande psykisk hälsa är
betydligt lägre än i de övriga två. Det är värt att notera
att det även finns en betydande skillnad mellan de med
måttlig respektive blomstrande psykisk hälsa.
Skillnaden är statistiskt säkerställd och det med god
marginal. Det här betyder att även de med måttlig
psykisk hälsa har en relativt låg livskvalitet och därför
bör vara en grupp vi ska arbete preventivt med. Denna
uppfattning förstärks ytterligare när vi även ser till
förekomsten av olika psykiska besvär i den här gruppPsykisk hälsa utifrån tre dimensioner
Emotionellt välbefinnande
Positiv
Funktion
Gäller de med måttlig psykisk hälsa (MHC-SF)
Killar
Ofta/Alltid stressad
20,3%
Ofta psykosomatiska symtom*
14,4%
Måttlig till svår ångest
13,0%
Tjejer
53,3%
42,2%
27,2%
*Innefattar huvudvärk, ont i magen, irriterad, nervös och svårt att
sova.
Sammanfattning
Det här nyhetsbrevet visar hur psykisk hälsa som
närvaro av något positivt kan mätas på unga. Psykisk
hälsa handlar här om såväl ett emotionellt
välbefinnande som olika tecken på positiv funktion.
Vidare för att förstå hur den psykiska hälsan förhåller
sig till individens hela livssituation tar vi hjälp av
hälsorelaterad livskvalitet. Som väntat ser vi då att de
med lägst psykisk hälsa har en betydligt lägre
livskvalitet än övriga. Vi ser även att de med måttlig
psykisk hälsa har en klart lägre hälsorelaterad
livskvalitet jämfört med de som har en blomstrande
psykisk hälsa. Det betyder att det preventiva arbete
även bör omfatta gruppen med måttlig psykisk hälsa.
Mera om hälsorelaterad livskvalitet och psykisk hälsa
bland unga i Västmanland kommer du att kunna läsa i
kommande länsrapport.
Fredrik Söderqvist
Med dr, Epidemiolog
Kompetenscentrum för hälsa
E-post: [email protected]
Hälsorelaterad
livskvalitet
en. Här är stress och stressrelaterade besvär så som
psykosomatiska symtom och ångest vanliga, se tabell.
Den relativt höga besvärsförekomsten är sannolikt
anledningen till att en mindre andel av gruppen (4,2 %
killar och 9,0 % tjejer) på frågan Hur mår du? svarat att
de mår dåligt eller mycket dåligt, trots att de inte har
en tynande psykisk hälsa. En stor del av den stressrelaterade ohälsan går att koppla till kognitiv och social
funktion: hur skolarbetet går, om man har koncentrationssvårigheter; hur man fungerar ihop med andra,
om man har nära vänner i klassen eller i ens egen
ålder, till exempel.
www.ltv.se
NYHETSBREV 3
INFORMATION FRÅN KOMPETENSCENTRUM FÖR HÄLSA
Appendix
Mental Health Continuum – Short Form
Instrumentet är framtaget av den Amerikanske sociologen Corey Keyes och har använts i ett hundratal
studier runt om i världen. De senaste åren har det också kommit att användas på ungdomar.
Mera information om instrumentet och dess bakgrund finner du här:
https://www.aacu.org/sites/default/files/MHC-SFEnglish.pdf
Frågor om din psykiska hälsa
1.
Under den senaste månaden, hur ofta har du känt… (Sätt ett kryss på varje rad)
Aldrig
En eller två
gånger
Ungefär en
gång i
veckan
Ungefär 2-3
gånger i
veckan
Nästan alla
dagar
Alla dagar
lycka, glädje
ett intresse för livet
dig nöjd/tillfredställd
att du har något viktigt att
bidra med till samhället
att du tillhör en gemenskap
(t.ex. en grupp människor
eller en förening)
att vårt samhälle håller på
att bli en bättre plats, för alla
människor
att människor i grunden är
goda
att det sätt som samhället
fungerar på är logiskt
att du gillar det mesta av din
personlighet
att du tar ansvar för ditt
dagliga liv
att du är på väg någonstans
i livet och livet har en
mening
att du har varma och
tillitsfulla relationer med
andra
att du upplever saker som
fått dig att växa som
människa
att du har självförtroende att
ha dina egna tankar och
åsikter och att du vågar
uttrycka dem
www.ltv.se