Ömsesidig nytta med arbetstagare i styrelsen

ST YRELSESKOLAN
D E L 5 : O M A R B E T S TA G A R R E P R E S E N TA N T E R I S T Y R E L S E N
Ömsesidig nytta med
arbetstagare i styrelsen
A rbetstagarrepresentanter deltar i st yrelsearbetet på samma villkor
som övriga ledamöter. Men vissa frågor får de inte vara med och fatta
beslut om.
TEXT: CHRISTER RIDSTRÖM FOTO: DIGITALVISION
Sverige har en lång tradition av medstämmande på arbetsplatser. Detta gäller även i
styrelser där arbetstagarna har egna representanter. Lagen om styrelserepresentation
för anställda kom redan 1978 och reviderades tio år senare, 1988.
Syftet med lagen är att ge de anställda
insyn i och inflytande över företagets verksamhet, men också att tillföra kompetens.
Och i ett tjänste- och informationssamhälle
kan arbetstagarnas kompetens vara ännu
viktigare, när fokus alltmer läggs på individernas förmågor.
Vissa villkor måste vara uppfyllda för att
anställda ska ha rätt till styrelserepresentation. Hårdrar man lagen kan man säga att
bolaget inte har skyldighet att upplysa om
denna rättighet, men det skulle tära på förtroendekapitalet. När arbetstagarnas representanter beslutat att utnyttja rättigheten
ska företagets styrelse underrättas skriftligen.
rätt att ta med tre ledamöter samt suppleanter för dessa. Dessa bör utses bland de
anställda vid företaget,men eftersom det står
”bör” kan man tänka att de även kan komma
från annat håll. Det finns dock en takregel
som säger att arbetstagarrepresentanterna
inte får vara fler än de stämmovalda.
Den svenska koden för bolagsstyrning
En omdömesfråga
Facket utser
Arbetstagarnas representanter utses av de
lokala fackliga arbetstagarorganisationerna
med kollektivavtal. Det är också de som
bestämmer när representanterna ska tillträda, dock senast tre månader efter beslutet.
Observera att det inte är stämman som väljer
in arbetstagarrepresentanterna, utan namnen meddelas styrelsen, som i sin tur ser till
att Bolagsverket får in uppgifterna.
Rätten gäller för företag som har i
genomsnitt minst 25 anställda under det
förflutna räkenskapsåret. Dessutom måste
det finnas ett kollektivavtal. Då har de
anställda rätt till två ledamöter i styrelsen,
samt en suppleant för varje ledamot.
Större företag, med minst tusen anställda
och verksamhet inom skilda branscher, har
föreslår att det inte ska finnas några stämmovalda suppleanter, men suppleanterna till
arbetstagarrepresentanterna har rätt att både
närvara och yttra sig på styrelsens sammanträden och vid företagets stämma.
Arbetstagarrepresentanterna är fullvärdiga ledamöter, med allt vad det innebär. De
har samma ansvar som de stämmovalda –
även om lagtexten säger i princip samma
ansvar. Lagstiftarna har förmodligen velat
ha dörren öppen för några specialfall. Man
kan se den som en så kallad gummiparagraf.
Det finns tillfällen när arbetstagarrepresentanterna inte får delta i behandling och
beslut. Det rör frågor om kollektivavtal,
stridsåtgärder eller andra frågor där en facklig organisation på arbetsplatsen har ett
väsentligt intresse som kan strida mot företagets. Att behandla och besluta om vd:s lön
och lönestrategier i allmänhet anses däremot
inte falla under denna skrivning – där deltar
alltså arbetstagarrepresentanterna på samma
villkor och med samma ansvar.
Löntagare i styrelsen
•
•
•
•
•
Krav på kollektivavtal för att löntagare ska
ha rätt till styrelseplats.
I företag med minst 25 anställda har löntagarna rätt till två representanter, plus suppleanter.
I företag med över 1 000 anställda har lön-
tagarna rätt till tre representanter, plus suppleanter.
Löntagarna är fullvärdiga ledamöter i styrelsen med i princip samma ansvar och skyldigheter.
De får inte delta i beslut om kollektivavtal,
stridsåtgärder eller andra frågor där fackets
intressen väsentligt står mot företagets.
ABL innehåller inga särskilda regler om
sekretess och tystnadsplikt. I stället refereras
till den sysslomannaroll som ledamöterna
har. Man är satt att förvalta och utveckla
någon annans egendom och förmögenhet
och det ska göras med ansvar. Man har en
vårdnadsplikt och ska vägledas av bolagets
bästa. Det gäller såväl stämmovalda ledamöter som arbetstagarrepresentanterna. En
omdömesfråga helt enkelt.
Det innebär att det som avhandlas på
styrelsemöten inte är till för andra öron och
ögon. Praxis hos många företag är dock att
arbetstagarrepresentanterna kan samtala
med sin egen klubbstyrelse, men där måste
informationen stanna. Om delar av dagordningen behöver ökad sekretess, ska det
betonas av styrelseordföranden.
Hur fungerar det då ute i verkligheten?
Ska ett enda ord användas så blir det: Bra.
Erfarenheten visar att vissa arbetstagarrepresentanter är mer tystlåtna respektive
talföra än andra. Vissa är mer bevakande och
andra mer deltagande.
De fackliga organisationerna har egna
utbildningar för styrelserepresentanter, vilket
ger en bastrygghet för agerandet, men återigen – människor är olika. En klok styrelseordförande ser till att ta vara på kompetensen och insikten hos alla ledamöterna, även
de fackligt valda.
PS
3 . 2 0 1 0 P R O F E S S I O N E L LT S T YR E L S E A R B E T E / 1 1