ST YRELSESKOLAN D E L 5 : O M A R B E T S TA G A R R E P R E S E N TA N T E R I S T Y R E L S E N Ömsesidig nytta med arbetstagare i styrelsen A rbetstagarrepresentanter deltar i st yrelsearbetet på samma villkor som övriga ledamöter. Men vissa frågor får de inte vara med och fatta beslut om. TEXT: CHRISTER RIDSTRÖM FOTO: DIGITALVISION Sverige har en lång tradition av medstämmande på arbetsplatser. Detta gäller även i styrelser där arbetstagarna har egna representanter. Lagen om styrelserepresentation för anställda kom redan 1978 och reviderades tio år senare, 1988. Syftet med lagen är att ge de anställda insyn i och inflytande över företagets verksamhet, men också att tillföra kompetens. Och i ett tjänste- och informationssamhälle kan arbetstagarnas kompetens vara ännu viktigare, när fokus alltmer läggs på individernas förmågor. Vissa villkor måste vara uppfyllda för att anställda ska ha rätt till styrelserepresentation. Hårdrar man lagen kan man säga att bolaget inte har skyldighet att upplysa om denna rättighet, men det skulle tära på förtroendekapitalet. När arbetstagarnas representanter beslutat att utnyttja rättigheten ska företagets styrelse underrättas skriftligen. rätt att ta med tre ledamöter samt suppleanter för dessa. Dessa bör utses bland de anställda vid företaget,men eftersom det står ”bör” kan man tänka att de även kan komma från annat håll. Det finns dock en takregel som säger att arbetstagarrepresentanterna inte får vara fler än de stämmovalda. Den svenska koden för bolagsstyrning En omdömesfråga Facket utser Arbetstagarnas representanter utses av de lokala fackliga arbetstagarorganisationerna med kollektivavtal. Det är också de som bestämmer när representanterna ska tillträda, dock senast tre månader efter beslutet. Observera att det inte är stämman som väljer in arbetstagarrepresentanterna, utan namnen meddelas styrelsen, som i sin tur ser till att Bolagsverket får in uppgifterna. Rätten gäller för företag som har i genomsnitt minst 25 anställda under det förflutna räkenskapsåret. Dessutom måste det finnas ett kollektivavtal. Då har de anställda rätt till två ledamöter i styrelsen, samt en suppleant för varje ledamot. Större företag, med minst tusen anställda och verksamhet inom skilda branscher, har föreslår att det inte ska finnas några stämmovalda suppleanter, men suppleanterna till arbetstagarrepresentanterna har rätt att både närvara och yttra sig på styrelsens sammanträden och vid företagets stämma. Arbetstagarrepresentanterna är fullvärdiga ledamöter, med allt vad det innebär. De har samma ansvar som de stämmovalda – även om lagtexten säger i princip samma ansvar. Lagstiftarna har förmodligen velat ha dörren öppen för några specialfall. Man kan se den som en så kallad gummiparagraf. Det finns tillfällen när arbetstagarrepresentanterna inte får delta i behandling och beslut. Det rör frågor om kollektivavtal, stridsåtgärder eller andra frågor där en facklig organisation på arbetsplatsen har ett väsentligt intresse som kan strida mot företagets. Att behandla och besluta om vd:s lön och lönestrategier i allmänhet anses däremot inte falla under denna skrivning – där deltar alltså arbetstagarrepresentanterna på samma villkor och med samma ansvar. Löntagare i styrelsen • • • • • Krav på kollektivavtal för att löntagare ska ha rätt till styrelseplats. I företag med minst 25 anställda har löntagarna rätt till två representanter, plus suppleanter. I företag med över 1 000 anställda har lön- tagarna rätt till tre representanter, plus suppleanter. Löntagarna är fullvärdiga ledamöter i styrelsen med i princip samma ansvar och skyldigheter. De får inte delta i beslut om kollektivavtal, stridsåtgärder eller andra frågor där fackets intressen väsentligt står mot företagets. ABL innehåller inga särskilda regler om sekretess och tystnadsplikt. I stället refereras till den sysslomannaroll som ledamöterna har. Man är satt att förvalta och utveckla någon annans egendom och förmögenhet och det ska göras med ansvar. Man har en vårdnadsplikt och ska vägledas av bolagets bästa. Det gäller såväl stämmovalda ledamöter som arbetstagarrepresentanterna. En omdömesfråga helt enkelt. Det innebär att det som avhandlas på styrelsemöten inte är till för andra öron och ögon. Praxis hos många företag är dock att arbetstagarrepresentanterna kan samtala med sin egen klubbstyrelse, men där måste informationen stanna. Om delar av dagordningen behöver ökad sekretess, ska det betonas av styrelseordföranden. Hur fungerar det då ute i verkligheten? Ska ett enda ord användas så blir det: Bra. Erfarenheten visar att vissa arbetstagarrepresentanter är mer tystlåtna respektive talföra än andra. Vissa är mer bevakande och andra mer deltagande. De fackliga organisationerna har egna utbildningar för styrelserepresentanter, vilket ger en bastrygghet för agerandet, men återigen – människor är olika. En klok styrelseordförande ser till att ta vara på kompetensen och insikten hos alla ledamöterna, även de fackligt valda. PS 3 . 2 0 1 0 P R O F E S S I O N E L LT S T YR E L S E A R B E T E / 1 1