Livsmedelsföretagen är bransch- och arbetsgivarorganisation för livsmedelsindustrin i Sverige. Vi verkar för att livsmedelsföretagen i Sverige ska karaktäriseras av högt anseende och mångfald samt ha god tillväxt, lönsamhet och konkurrensförmåga. Över 800 företag är medlemmar. Läs mer på www.li.se. Redaktör: Sanna Moen [email protected] FOTO: ALEXANDER C ARLSSON Det icke perfekta får inte plats Nyligen pratade jag om svinn på ett seminarium. Att bekämpa matsvinnet är prioriterat av EU och framlyft som ett enkelt sätt att arbeta med hållbarhet. Det uppstår en miljon ton slängd mat per år, mellan matföretagen och middagsborden. På seminariet presenterades en rapport kring konsumenternas förhållande till datummärkningen. Som konsumenter blev vi alla beskyllda för att vara rätt hopplösa när det gäller hanteringen av mat. Vi förstår inte att "bäst föredatum" just bara betyder "bäst före" inte "dåligt efter". Det vill säga – vi slänger en massa mat utan anledning. Men det går inte att komma ifrån känslan att det ﬁnns önskemål om att uppfostra konsumenten. Myndigheterna tycker att det är enklare att pyssla med konsumenters dåliga vanor än att förstå hur odling, transport, produktion och försäljning går till, och hamnar därför lätt i devisen: "vi måste lära medborgarna mer om mat". Kanske det, svinn uppstår för all del hemma. Men en modern ny kyl i hemmet förlänger överlevnaden för en rad produkter mer än aldrig så många välmenta råd. Kallare kylar i aﬀären förbättrar också hållbarheten med ﬂera dagar. En annan aspekt av svinnet är hur handeln väljer att bjuda ut sina varor. Det icke perfekta får inte plats. och då ﬁnns det ofta inte något alternativ. Allt som blivit lite kantstött åker obönhörligen bort. Om vi som konsumenter erbjöds andra och tredje sortering på mat, till ett billigare pris, skulle säkert ﬂer av oss nappa. Och då skulle man kanske slippa ha dåligt samvete för att man slänger barnens mat som inte ätits upp eller för de bortglömda yoghurtpaketen som hamnat längst inne på någon hylla och blivit två månader gamla och oätliga. Strax är julen här, med dess enorma överdåd av mat. Nu räcker det inte att brottas med problemet att man äter för mycket. Man måste också lösa hemmasvinnet och inse att när man ståndaktigt tackat nej till ännu en skinkbit, silltugga eller pralin då skapar man ett annat bekymmer. Marie Söderqvist, vd Livsmedelsföretagen Livsmedel i Fokus 9 / 2014 Det viktigaste är att julmaten kommer från svenska råvaror, det visar Livs– medelsföretagens senaste konsumentundersökning. SVENSKA JULBORDET – NU ÄNNU SVENSKARE! En riktigt svensk jul blir det i år – om konsumenterna får bestämma. I Livsmedelsföretagens senaste undersökning säger 8 av 10 tillfrågade att det är viktigt att julmaten kommer från svenska råvaror. Text: Sanna Moen Knappast finns det något så traditionstyngt som julbordet, och i år dominerar det svenska. Trenden med närproducerat och genuint har satt sitt avtryck även på julbordet. Viktigast är att kött- och charkprodukter så som prinskorv, pastej och skinka innehåller svenskt kött. Och en tredjedel av konsumenterna säger att de kommer äta mer svenskt kött denna jul, jämfört med tidigare jular. För kvinnor är det främsta skälet till att välja svenskt, miljön. För män är det lika viktigt att gynna svenska bönder. I storstad är miljöskäl viktigast, på glesbygden bevarandet av öppna landskap. Gemensamt för samtliga tillfrågade är att allt ﬂer anser att det är bättre kvalitet på svenska råvaror än andra länders. En uppfattning som styrktes inte minst under Chark-SM som avgjordes i slutet av oktober, där samtliga vinnare var gjorda på svenskt kött. Efterfrågan på svenska produkter har inte gått livsmedelsproducenterna förbi. I Livsmedelsföretagens senaste konjunkturenkät säger två tredjedelar av alla tillfrågade företag att efterfrågan på kvalitetsprodukter med svenska råvaror ökar alltmer. Hela 90 procent av alla företag ansåg det vara en konkurrensfördel att kunna erbjuda svenska råvaror. . 29 DE MEST FÖRETAGSAMMA MÄNNISKORNA I INDUSTRIN Personer som skapar jobb, vågar och ser möjligheter som är avgörande för våra regioners fortsatta utveckling. Det är en del av Svenskt Näringslivs motivering till hur de regionala finalisterna i ”Årets mest företagsamma människa” valts ut. Allmänheten har skickat in nomineringar under hösten och därefter valdes finaslisterna ut av en jury. För Livsmedelsföretagen är det extra glädjande att se så många livsmedelsföretagare bland de nominerade. –Livsmedelsbranschen är en framtidsindustri och det är väldigt roligt att flera av våra medlemmar kommit till final, säger Marie Söderqvist. Livsmedelsprofilerna som gick till final Josef Nygren, vd Umlax AB "Med regionen i fokus driver, utvecklar och expanderar Josef med hållbarhet som ledstjärna". Bara företagsamma människor kan skapa jobb. Vad skulle kunna få dig att anställa fler? - Visionen är att skapa hållbara värden i svenska Lappland och det är av stor betydelse att vi kan ge tillbaka till miljö, kunder och samhälle. Jag är också mån om att gynna verksamheten som finns runt omkring och att det vi kan göra lokalt också ska göras lokalt. Heléne Stålbom Falkenberg, delägare, Stålboms Konditori AB –"Brinner för att utveckla såväl bagerinäringen som hela ortens företagsamhe"t. Vad av det du gjort som företagare är du mest stolt över? – Mitt motto är ”Ingen spaning, ingen aning”.Vi har koll på trender och breddar hela tiden vårt sortiment – Just nu efterfrågar folk nyttigare produkter. Till exempel är raw food populärt och det har vi hakat på genom att lägga till grönsakssmoothies i vårt sortiment. Svante Renberg, Harads Entreprenör, Svantes Vilt & Bär AB "Från medarbetare till företagsledare som ständigt satsar på utveckling". Bara företagsamma människor kan skapa jobb. Vad skulle kunna få dig att anställa fler? - Vi återinvesterar hela tiden allt vi tjänar. Det viktiga är inte nödvändigtvis att anställa fler, även om vi också gör det regelbundet. Jag strävar alltid efter att göra jobbet längre för de som redan är anställda. Ulrika Gervais, Malmö, vd Spoons "Följer hälsotrenden och driver ett snabbt växande livsmedelsföretag med fokus på nyttiga varor". Vad av det du gjort som företagare är du mest stolt över? –Som nystartat bolag händer det mycket under ett år. Men jag kan känna en stolthet över hur vi utvecklat personal och våra interna processer. Vi har lyckats bibehålla produktkvalitet trots kraftig expansion. 30 Thomas Östlund, Visby, vd Gotlands Slagteri "Har återupptagit styckningen på slakteriet i Visby och skapat många arbetstillfällen på en tuff marknad". Om du ser tillbaka på det senaste året vad av det du gjort som företagare är du mest stolt över? - Vi har det egna, regionala varumärket Smak av Gotland och också de stora kedjornas egna varumärken. Vi är stora på KRAV-kött och är störst på ekologiskt kött i Sverige. Folk blir mer och mer medvetna om vad de stoppar i sig, då är det viktigt att det motsvarar kvaliteten som förväntas. Livsmedel i Fokus 9 / 2014 FOTO: ALEXANDER CARLSSON ”Det är jättebra att Livsmedelsveket varit lyhörda i den här frågan.” Livsmedelsföretagen lyckades förhindra en kris i julhandeln. Så räddades julhandeln En stor mängd livsmedelsprodukter var på väg att stoppas precis inför julhandeln. Men Livsmedelsföretagen lyckades förhindra krisen. Text: Sanna Moen Förberedelserna för märkningsreformen på livsmedelsprodukter som träder i kraft den 13 december, har varit tidsödande och krävt hårt arbete. I närmare två år har tolkningar av regler och förberedelser gjorts. Därför var det minst sagt en kalldusch, när livsmedelsproducenter larmade om att Livsmedelsverkets jurister tolkat kravet på adressmärkning som att samtliga etiketter måste ha en fysisk postadress angiven – inte ett telefonnummer eller mejladress som varit praxis. Varor utan postadress, riskerade att stoppas. Livsmedelsföretagens vd Marie Söderqvist rasade i media: –Det är helt orimligt att Livsmedelsverket skapar en ny tolkning av reglerna med så här kort varsel. Det är omöjligt för företagen att få fram nya förpackningar redan till mitten av december. Tusentals livsmedel riskerar att stoppas för försäljning lagom till julhandeln och för månader framöver. Vi uppmanar Livsmedelsverket att ta sitt förnuft till fånga och stå fast vid sin tidigare hållning att telefonnummer som konsumentkontakt godtas, sa hon till TT. Livsmedel i Fokus 9 / 2014 Livsmedelsföretagen inledde nu en tät dialog med Livsmedelsverket och ﬂera skrivelser skickades in. Om målet är konsumentservice, borde ett telefonnummer samt mejladress vara bättre än att ange en postadress i Tyskland, var ett av argumenten. Att dessutom trycka upp nya etiketter så pass sent skulle innebära miljonkostnader. Insatserna bar frukt. Några dagar senare mottog Livsmedelsföretagen ett brev från Livsmedelsverkets generaldirektör, Stig Orustfjord. ”Jag har i dag inhämtat ytterligare information i ämnet, bestämt att Livsmedelsverkets hållning i frågan om hur kontaktinformationen till företag ska anges på förpackningar kan vara en webbadress eller telefonnummer (…) Med denna tolkning är min bedömning att Livsmedelsverket tar hänsyn till de åsikter i frågan som både Livsmedelsbranschen som konsumentföreträdare har fört fram.” Hotet om julhandeln var avvärjd. –Det är jättebra att Livsmedelsverket varit lyhörda i den här frågan. Nästan alla konsumenter ringer, mailar eller chattar när de vill ha kontakt med företagen i dag, så beslutet gagnar konsumentnyttan. Dessutom slipper företagen en massa onödiga kostnader för att ta fram nya förpackningar, kommenterade Marie Söderqvist beslutet. EMV VIKTIGASTE UTMANINGEN FÖR INDUSTRIN Konkurrensen från handelns egna varumärken, EMV, toppar livsmedelsindustrins lista över de största utmaningarna de kommande 3-4 åren, det visar Livsmedelsföretagens nya konjunkturbrev. Var fjärde företag ser EMV som den största utmaningen. Andra stora utmaningar är koncentrationen inom dagligvaruhandeln, utvecklingen av arbetskraftskostnaderna och osäkerheten över råvaruprisernas utveckling. Andra faktorer, som exempelvis kompetensförsörjning och värdeutvecklingen på den svenska kronan, hamnar långt ned på listan över de främsta utmaningarna. En fjärdedel av företagen förhåller sig för övrigt positiva till en svagare krona, en tredjedel är neutrala, medan en fjärdedel påverkas negativt. LITET EKO AV EKODEBATT Den senaste tidens intensiva debatt för och emot ekologisk produktion av mat har inte gett något jätteeko i konsumentledet. Det visar en Demoskopenkät på Livsmedelsföretagens uppdrag. Av de konsumenter som känner till ekodebatten säger närmare 2 av 3 att deras inställning till ekomat inte har påverkats. Drygt 20 procent har blivit mer positivt inställda till ekomat, medan 15 procent har blivit mer negativa. 45 procent av konsumenterna uppger att de så gott som alltid eller ofta väljer ekologiska alternativ när de handlar. 31 NY FORSKNING MINSKAR MATSVINNET Hallå där! Karin Thapper! Ansvarig för utbildning och kompentensförsörjning Ett forskningsprojekt som i framtiden kommer att kunna minska matsvinnet med 10-20 procent - eller översatt i pengar, en samhällsekonomisk vinst på 3,2-5,7 miljarder kronor årligen. Det var vad doktoranden Malin Göransson presenterade på Tvärlivsseminariet. Text: Sanna Moen Varje år kastar vi över 1,2 miljoner ton mat, en tredjedel av all den mat vi tillverkar, mat som skulle ha kunnat ätas eller förädlas. Två tredjedelar av mat– svinnet sker i hushållen. Hur kan vi minska svinnet, utan att det blir för kostsamt för livsmedelsproducenterna? Under Tvärlivsseminariet i Stock- holm var Malin Göransson, doktorand på Förpackningslogistik, Lunds Tekniska Högskola på plats för att presentera forskningsprojektet "Dynahmat –Dynamiskt hållbarhetsdatum för minimerat matsvinn". Idén är att ett dynamiskt hållbarhetsdatum – som mäts i realtid – kan minska matsvinnet med 10-20 procent. Enkelt förklarat mäts temperaturen på livsmedlet från produktion till kylskåpet genom en sensor som skickar informationen till en databas där hållbarheten beräknas och uppdateras kontinuerligt. -–Vi vill försöka sudda ut det här med "bäst före"-datum och i stället titta på den faktiska kvaliteten på livsmedlet. Beroende på hur vi behandlat maten i produktionsledet och i resten av försäljningskedjan samt i hushållen får vi bra eller mindre bra hållbarhet. I början nu har vi enklare sensorer som mäter temperaturen i hela kedjan vilket ger oss ett bättre förbrukningsdatum. Framöver hoppas vi på att även kunna använda mer avancerade biosensorer så att vi kan bli ännu mer speciﬁka i hållbarheten, säger Malin Göransson. Hur långt har ni kommit idag? -–Vi har bland annat upptäckt en hel 32 ”Vi vill försöka sudda ut det här med "bäst före"-datum och i stället titta på den faktiska kvaliteten.” Malin Göransson del dolda problem i försörjningskedjan som företagen direkt har börjat hantera när de ser hur temperaturkurvorna varierat. Sedan har alla mätt på sitt eget sätt. Genom att använda samma metod är det lättare att jämföra resultat. Det är två år kvar på projektet. Vad hoppas ni att uppnå? -–Vi hoppas att företagen ska vilja använda det här systemet för att förbättra sina egna processer. Och framförallt att dela med sig mer av sin information. Ju mer de delar med sig av sin information, desto bättre kommer det här systemet att bli. Vi hoppas även att konsumenten inom två år kommer att gagnas genom en app, där vi redan tagit fram en prototyp som talar om hur hållbarheten är på produkten. Du är utbildningsansvarig och har en stor nyhet, berätta! – Ja, vi har nyligen slutit något som kallas för yrkesintroduktionsavtalet tillsammans med Livsmedelsarbetareförbundet. Vad innebär det? – Yrkesintroduktionen riktar sig till ungdomar under 25 år och som genomgått Teknikcollege eller annan industrianpassad utbildning. Alternativt varit arbetslösa i 90 dagar. Ett så kallat YA-jobb innebär en anställning om 75 procent som man får lön för, samt att den anställde får utbildning motsvarande 25 procent. Vad vinner arbetsgivaren på avtalet? –Med yrkesintroduktionsavtalet kan företagen få in fler ungdomar med teknisk kompetens. Livsmedelsindustrins krav på tekniska kunskaper har ökat samtidigt som vi sett att allt färre unga söker sig till våra företag. Företagen får stöd genom att det inte är någon arbetsgivaravgift för YA-anställda och att man får handledarstöd. Hur länge har du arbetat med det här? –I nästan två år. Målet är att de som anställs framöver ska ha ett YA-jobb. Tillsammans med Livs tar vi ett gemensamt ansvar för att säkra livsmedelsindustrins långsiktiga kompetensförsörjningsbehov och stärka företagens konkurrenskraft. Ungdomar får en ökad möjlighet att komma in på arbetsmarknaden och företagen får tillgång till medarbetare som kan utvecklas i företaget. Livsmedel i Fokus 9 / 2014