Nya Åland
NATURLIGTVIS|17
Fredag 22 Maj 2015
LÖNN PÅ VÅREN Lönnen blommar tidigt och ungefär samtidigt spricker löven ut.
Lönnen – mästerverk i skir grönska
Tidigare under våren
skrev jag om asken
som är ett välkänt
trädslag. Ett annat,
kanske ännu populärare träd är lönnen.
Både ask och lönn
har använts som så
kallade vårdträd och
lönnen har kanske varit snäppet populärare
än asken.
Lönnen (Acer platanoides)
hör till familjen lönnväxter (Aceraceae), även om
många nutida forskare vill
placera in släktet i en större
familj, kinesträdsväxter (Sapindaceae).
Barken hos unga lönnar är
slät och ljusbrun till färgen.
När träden blir äldre, får de
en längsfårad skorpbark.
Bladen är stora och handflikiga och liknar lövet på den
kanadensiska flaggan. Bladskaften innehåller mjölksaft.
Lönnen blommar just nu,
med skira gröngula blommor, som vanligtvis är samkönade med åtta ståndare
och två stift. Den är alltså en
sambyggare.
Ibland kan man också hitta skilda han- och honblommor på olika träd, vilket gör
den till en tvåbyggare och
lönnen kallas ibland av den
FÄRGGRANT Lönnen lyser om hösten upp landskapet i
många nyanser.
orsaken också mångbyggare. Blommorna är rika
på nektar och pollineras av
insekter. Frukterna, de välbekanta lönnäsorna, är tvåvingade klyvfrukter, som
effektivt sprids med vinden.
Unga plantor tål skugga
ganska bra men som
vuxen är lönnen ett ljuskrävande träd, som också
i övrigt har ganska stora
krav på miljön. Den växer helst på näringsrik
och basisk mulljord
med god tillgång
till vatten.
Lönnen har
djupa rötter
och tål därför
stormar ganska bra. Enskilda
träd når en höjd
av 15-20 meter. Den växer
i lövskog och lundar och i
skogsbryn.
Lönnar kan bli mycket stora
men jag har tyvärr inga tillförlitliga data. Den tjockaste lönn, som jag själv har
mätt upp var 3,08 m
i omkrets i brösthöjd
(1,3 m). Den växer
vid Haga kungsgård
i Saltvik – meddela
gärna om det
finns
ännu
tjockare lönnar någonstans.
Finlands
tjockaste lönn
är enligt uppgift en som
växer i Num-
SVAMPANGREPP Fram emot sensommaren/hösten ser man ofta mörka fläckar på lönnlöven, en svamp som heter lönnens tjärfläckssvamp.
mi-Pusula, nordvästra Nyland, med omkretsen 4,63
m, uppmätt 1988, så om den
ännu är i livet så är den nu
ännu tjockare.
Under hösten bidrar lönnen i hög grad till färgprakten i naturen. Färgen är ofta
rödare en torr höst med kalla
frostnätter än under en varmare och regnigare höst
när gult dominerar. Särskilt
under regniga höstar är
trädet angripet av lönnens
tjärfläckssvamp (Rhytisma
acerinum).
Lönnens ved är gulvit, lätt
och finporig men samtidigt hård, seg och stark
och den används bland
annat för tillverkning av
musikinstrument, såsom
fioler.
Dessutom används den
till skrin, möbler, faner och
parkettgolv. Dessutom bör
man inte glömma att man
kan göra lönnsirap av saven
men den ”äkta” lönnsirapen
härstammar från den kanadensiska sockerlönnen (A.
saccharum).
En gammal indiansk legend
berättar att lönnarna från
början var fyllda av lönnsirap men att detta gjorde krigarna så feta och lata, att de
inte gjorde annat än låg och
drack av sirapen. Då fyllde
hövdingen Gluskabe träden
med vatten och sedan den
dagen måste vattnet kokas
bort innan man får fram sirapen.
Text och foto: Ralf Carlsson
[email protected]