Nya Åland NATURLIGTVIS|17 Fredag 22 Maj 2015 LÖNN PÅ VÅREN Lönnen blommar tidigt och ungefär samtidigt spricker löven ut. Lönnen – mästerverk i skir grönska Tidigare under våren skrev jag om asken som är ett välkänt trädslag. Ett annat, kanske ännu populärare träd är lönnen. Både ask och lönn har använts som så kallade vårdträd och lönnen har kanske varit snäppet populärare än asken. Lönnen (Acer platanoides) hör till familjen lönnväxter (Aceraceae), även om många nutida forskare vill placera in släktet i en större familj, kinesträdsväxter (Sapindaceae). Barken hos unga lönnar är slät och ljusbrun till färgen. När träden blir äldre, får de en längsfårad skorpbark. Bladen är stora och handflikiga och liknar lövet på den kanadensiska flaggan. Bladskaften innehåller mjölksaft. Lönnen blommar just nu, med skira gröngula blommor, som vanligtvis är samkönade med åtta ståndare och två stift. Den är alltså en sambyggare. Ibland kan man också hitta skilda han- och honblommor på olika träd, vilket gör den till en tvåbyggare och lönnen kallas ibland av den FÄRGGRANT Lönnen lyser om hösten upp landskapet i många nyanser. orsaken också mångbyggare. Blommorna är rika på nektar och pollineras av insekter. Frukterna, de välbekanta lönnäsorna, är tvåvingade klyvfrukter, som effektivt sprids med vinden. Unga plantor tål skugga ganska bra men som vuxen är lönnen ett ljuskrävande träd, som också i övrigt har ganska stora krav på miljön. Den växer helst på näringsrik och basisk mulljord med god tillgång till vatten. Lönnen har djupa rötter och tål därför stormar ganska bra. Enskilda träd når en höjd av 15-20 meter. Den växer i lövskog och lundar och i skogsbryn. Lönnar kan bli mycket stora men jag har tyvärr inga tillförlitliga data. Den tjockaste lönn, som jag själv har mätt upp var 3,08 m i omkrets i brösthöjd (1,3 m). Den växer vid Haga kungsgård i Saltvik – meddela gärna om det finns ännu tjockare lönnar någonstans. Finlands tjockaste lönn är enligt uppgift en som växer i Num- SVAMPANGREPP Fram emot sensommaren/hösten ser man ofta mörka fläckar på lönnlöven, en svamp som heter lönnens tjärfläckssvamp. mi-Pusula, nordvästra Nyland, med omkretsen 4,63 m, uppmätt 1988, så om den ännu är i livet så är den nu ännu tjockare. Under hösten bidrar lönnen i hög grad till färgprakten i naturen. Färgen är ofta rödare en torr höst med kalla frostnätter än under en varmare och regnigare höst när gult dominerar. Särskilt under regniga höstar är trädet angripet av lönnens tjärfläckssvamp (Rhytisma acerinum). Lönnens ved är gulvit, lätt och finporig men samtidigt hård, seg och stark och den används bland annat för tillverkning av musikinstrument, såsom fioler. Dessutom används den till skrin, möbler, faner och parkettgolv. Dessutom bör man inte glömma att man kan göra lönnsirap av saven men den ”äkta” lönnsirapen härstammar från den kanadensiska sockerlönnen (A. saccharum). En gammal indiansk legend berättar att lönnarna från början var fyllda av lönnsirap men att detta gjorde krigarna så feta och lata, att de inte gjorde annat än låg och drack av sirapen. Då fyllde hövdingen Gluskabe träden med vatten och sedan den dagen måste vattnet kokas bort innan man får fram sirapen. Text och foto: Ralf Carlsson [email protected]
© Copyright 2024