1. No category

Gillbostubbens verksamhetsberättelse HT- 14
1
Förskolans yttre och inre miljö
Gillbostubben är en förskola som ligger i villaområdet Gillbo, i Rotebro.
Förskolan har fyra grupper/avdelningar med två större gårdar på gavlarna av
förskolan och tre smågårdar runt husets långsidor.
På gården mot Gillboskolan, som vi kallar ”lilla gården” är Upptäckare och yngre
Utforskares gård, där finns en klätterställning, gungor, båt, kiosk och sandlåda. Här
finns också bord där vi sitter och äter våra måltider och har vissa aktiviteter. Till lilla
gården hör också en liten odling där barnen har sått och planterat olika blommor och
grönsaker.
På ”stora” gården ner mot Holmbodavägen har vi klätterställning, två gungor,
lekstuga, sandlåda och en grillplats och matbord för Äventyrarna som också används
till måltider och vissa aktiviteter.
Förskolan öppnar och stänger på ”lilla” gården. Det gör vi med hänsyn för de yngsta
barnen som ska växa in i tryggheten på sin egen gård.
Alla grupper har sin egen samlingsplats.
Förskolans byggnad har fyra avdelningar med rum för olika aktiviteter.
Lönnen och Ekens hall fungera också som ”värmestugor”, dit vi går om vi behöver
värma oss en stund.
Förskolan har ett tillagningskök för förskolans barn och pedagoger. Maten är vällagad
och lagas efter livsmedelverkets riktlinjer. Innan lunch serveras grönsaksstavar.
Till varje lunch serveras hårt bröd och frukt. Till mellanmål får vi hembakat bröd flera
gånger i veckan. Sedan januari serverar vi ekologisk lunch en dag i veckan och alla
mejeriprodukter alla dagar i veckan.
Pedagoger och barnantal:
Lönnen
Eva Lundberg 35 timmar förskollärare och gruppansvarig.
Daniella Vondrus, 40 timmar barnskötare
Linda Grönlund, 35 tim barnskötare
Alen
Elisabet Iverås Leader, 40 timmar förskollärare och gruppansvarig
Sylva Trång, 40 timmar barnskötare
Teresa Widell, 33 timmar barnskötare
Björken
Camilla Höök 35 timmar barnskötare och gruppansvarig.
Erika Strid 35 timmar, barnskötare
Denise Ljungqvist 40 timmar, barnskötare.
Eken
Agneta Sjölin, 35 timmar förskollärare och gruppansvarig
Viktoria Ögren, 35 timmar idrottslärare
Jeanette Karlsson, 40 timmar barnskötare
2
Kökspersonal på förskolan:
Eva Westenfelder, 62% kokerska
Gunilla Hanell 50% köksbiträde
Förskolechef:
Caroline Lindfors, har delat uppdrag mellan Gillbostubben 50% och
Silverskogen 50%.
Planering och utvecklingsarbete:
Under terminen har förskolan varit stängd en dag för planeringsdag.
Planeringsdagen den 15 augusti arbetade vi med förskolans Verksamhetsplan.
Den16 augusti lyssnade vi på föreläsare Siv Sagerberg som pratade om yrkesrollen
och ledarskap i förskolan.
Våra planeringsdagar är värdefulla för oss då alla är samlade för att reflektera och
utveckla förskolan.
Pedagogmöten 3 timmar var tredje måndag. Förskolechef har hållit i mötet. Mycket
av tiden har gått till gemensamma frågor, praktiska lösningar, rutiner, förskolans
grundverksamhet och traditioner. Möten har även delats upp för egen
avdelningsplanering.
Gam-möte varje fredag morgon, ett information och avstämningsmöte där
avdelningsansvariga och förskolechef träffas.
Pedagogerna skriver veckobrev till föräldrar om vad som har hänt och vad som
kommer att hända.
Förskolechef skriver veckobrev till förskolans personal där fortlöpande information
når alla samt månadsbrev till föräldrar.
På Lönnen och Alen börjar avdelningarna ta form efter renoveringen. Avdelningarna
har fått nya bord, hyllor, dokumentstavlor mm.
Internutbildningar
”Tryggt, Roligt och Lärorikt” och ”Veda och Barke i naturen”
Veda och Barke i Naturen 2
Upptäckarträff
Äventyraträff
Skridskoutbildning
Förskollärarträff, heldag för Frilufts Förskolors alla förskollärare
Några pedagoger har gått på föreläsningen ” Tolka och förstå små barn”.
Alla Frilufts Förskolor har under terminen arbetat med samlingens utformning och
innehåll. Vi använder boken ” En meningsfull samling” som vi läser och har
diskussioner utifrån olika frågeställningar.
3
Förskolans utvecklingsområden för höstterminen
Förskolan mål är viktig för förskolans stabilitet, samsyn och för att få en bra
grundverksamhet.
Mål; Dokumentation som visar barnets och gruppens lärprocesser.
Syfte: att visa barnen, arbetslaget och föräldrarna vad barnen är med och får lära
kring.
Mål; Gillbostubbens verksamhet ska vara lustfylld, stimulerande och bidra till ett
allsidigt lärande.
Syfte: att följa vårt uppdrag genom förskolans läroplan. Att alla barn ska få chans att
utvecklas och utveckla sina förmågor.
Mål; Tydliga metoder för arbetet med likabehandlingsplanen.
Syfte: att likabehandlingsplanen blir ett förhållningssätt kopplat på förskolans
värdegrund om allas lika rättigheter.
Grön Flagg – årets tema Närmiljö, Lönnen och Björken och
Kretslopp, Alen och Eken.
Föräldrasamverkan
Den dagliga informationen är viktig. Att föräldrar berättar om det har hänt något
speciellt. Pedagogerna berättar om hur dagen har varit.
Utvecklingssamtal, höstens samtal lägger stor vikt på barnets intresse och önskemål
om barnet individuella utvecklingsområden.
Föräldramöte då pedagogerna presenterade höstens arbete. Föräldradiskussioner
om samverkan och inflytande.
Ett samverkansmöte under höstterminen. Vi följde upp föräldramötets föräldrafrågor.
Förskolan tog också upp handlingsplaner i krissituationer.
Drop-in fika/frukost på respektive avdelning.
Verksamhetens styrdokument och förskolans vidare utvecklingsområden
Läroplanen för förskolan, kommunens styrdokument och Frilufts Förskolors profil är
de dokument vi har att förhålla oss till i vårt uppdrag.
Barnens individuella utvecklingsområden och barngruppen ligger också som grund
för avdelningens temaarbeten.
Förskolans traditioner:
Skördevecka
FN-vecka
Maskerad och uppstart av gemensam sångsamling för hela förskolan:
Lucia
Jullunch
4
Alens verksamhetsberättelse
I augusti började det 9 nya barn på avdelning 3 barn var kvar från vårterminen.
I oktober inskolade vi 3 barn till. Sammanlagt 15 barn var av 9 pojkar och 6 flickor.
På Alen arbetar Sylva, Teresa och Elisabeth som är avdelningsansvarig.
Det har varit en nystart för alla på Alen både med samarbetet mellan pedagoger och
alla nya barn.
Ett av våra mål under hösten har varit att lära känna varandra och få en trygg och
harmonisk barngrupp. Att bygga barnens trygghet runt fasta rutiner.
Två gånger i veckan har vi gått från gården till vår skogsplats på ängen bakom
förskolan. Där har barnen ätit sin matsäck och lärt sig att plocka i och ur sina
ryggsäckar och att ta fram sitt sittunderlag. I skogen har de upptäckt smådjur. För att
barnen också ska få utlopp för sin energi har vi gått till fotbollsplanen, där vi har
sparkat boll och andra springlekar och även lugnare lekar.
Vårt tema för hösten kom från barnens intresse av små djur, maskar och sniglar. Vi
har studerat och undrat vem som äter sniglar och maskar. Där kom igelkotten och
fåglar in. Fåglar har vi tittat på och även lyssnat på ute. Fågelsång har vi även
lyssnat på inne från en bok.
Maskkomposten har vi gjort tillsammans med barnen. Vi samlade jord, löv och
maskar i närheten av vår skogsplats. Alla barnen var aktiva i samlandet av maskar.
Alla barn var entusiastiska att leta mask.
Jagutveckling:
Att få utveckla sitt jag, sin egen identitet, har stor plats de första året i
upptäckargruppen. Att få utvecklas i sin egen takt, att varje barn får utveckla sin lust
och nyfikenhet av att utforska och lära nytt genom lek. Allt detta har barnen fått stort
utlopp för när vi har haft våra skogsdagar. Deras motorik har de fått öva på när vi tar
oss iväg till vår skogsplats. Barnens nyfikenhet till att lära syns även när de stora
barnen är på vår gård. Vad gör de? Hur gör de? Härma och öva ger färdighet. I alla
stunder av av och påklädning över barnen sina färdigheter, att kunna själv t.ex. att ta
av sig sina skor/stövlar med hjälp av stövelknekten. Att ta sina skor till sin egen plats
är ett viktigt steg i utvecklingen, ”jag har min plats med mina saker”.
Att äta med sked och gaffel och dricka ur glas och tvätta händerna. Allt detta stärker
tilliten till sig själv, att bli självständig och känna sig trygg.
Med hjälp av stödtecken vid framförallt matsituationer har kommunikationen blivit
tydligare för barnen. De har börjat prata och tala om vad de vill. Det verbala språket
är på stark framgång hos alla barnen. Vi jobbar mycket med att lyssna på varje barn.
Och att fånga upp det individuella barnets intresse. Det gäller att fånga det lilla
ögonblicket.
Vi har trygga barn med en självkänsla på stark utveckling och med tillit till sig själv.
"Jag kan" och vågar klättra här, - det här vill jag prova, stor nyfikenhet.
Tryggheten märks också i vindskyddet. Var och en vet var de ska sova. Där visar
barnen respekt och hänsyn till sina kompisar som sover.
Sinnes upplevelser är att prova ny mat, känna på träden, stenar, maskar, torr, blöt
5
jord, kall, varm, tröjan blir blöt om man inte drar upp ärmarna när man ska tvätta sig.
Bra kompis- hjälpa varandra -turtagande- vänta på sin tur
Vi har arbetat mycket med att lära barnen att säga stopp/nej, visa med handen.
Samtidigt lär barnen sig att lyssna på varandra när kompisen är ledsen. Stopphanden
betyder nej/ stopp, jag vill inte.
Social kompetens
Vår samling på morgonen börjar vi med en god-morgon-sång och sedan en
namnsång. Vi räknar barnen tillsammans. Är alla här? Om inte, vem saknas? Vi
berättar varför någon är borta/ledig. Detta ger en känsla av delaktighet och att bli
bekräftad och sedd.
Vi hälsar god morgon med namn och säger hej då namn vi hemgång.
Barnen har bestämda platser vid matbordet. Vi har jobbat med att få en lugn och
trivsam måltid. Att barnen sitter bra och inte stör sina kamrater vid bordet utan övar
på att visa hänsyn, så att alla får lugn och ro vid måltiden.
Att lära sig att visa hänsyn så att varje barn har möjlighet att få en egen stund tex.
läsa en bok, lägga pussel, även bygga med klossar.
På förskolan är alla saker allas så man får dela med sig och turas om.
Det börjar barnen börjat bli duktiga på. Konflikter förkommer och då är det ofta om en
leksak. Vi pedagoger finns nära till hans för att hjälpa till att lösa konflikten
Vi övar också på att få alla att hjälpas åt att plocka undan när man har lekt/arbetat
färdigt med sin aktivitet. Det gör var och en efter sin förmåga. Det behövs mycket
uppmuntran, att upptäcka, att hitta leken i skogen tillsammans, att hitta en
handkompis att gå med.
Kompisar är bra att ha. Vi har börjat läsa i Kompis böckerna som lyfter fram detta.
Språk. Kommunikation
Vårt mål har varit att utveckla sitt språk med hjälp av stödtecken, sång, rim och
ramsor och sagor.
Allt detta har vi fått in genom lek. Vi pratar mycket vid av- på klädning och toalett
besök. Vi läser böcker så ofta vi kan och barnen vill. På samlingen har vi
dramatiserat sagor med hjälp av konkreta material, bilder och flanosagor. Vi sjunger
mycket och gör rörelser till. Mini Röris är populärt, ja rörelser till musik är kul om
läser av barnens kroppsspråk.
Vi har använt stödtecken för att förstärka vardags ord. Barnen har lärt sig tyda
många och använder själva dem ibland.
Våra barn har 100 språk att uttryck sig på det är vår uppgift att lära oss att förstå och
tolka det rätt. Det har vi gjort genom att lyssna och ge barnen tid att våga uttrycka
sina tankar och idéer.
Matematik
Våra små upptäckare kommer i kontakt med matematiken varje dag. Vi alla
barn tillsammans, vi räknar trappsteg, tunga- lätta sandhinkar, långa- korta pinnar.
Att bygga med klossar i olika geometriska former.
När vi delar frukt har vi en hel, 2 halvor, 4 fjärdedelar. Sortera och jämför t.ex.
6
barnens strumpor.
Naturvetenskap och teknik
Vi har under hösten varit till vår skogs/ängs plats där vi följt naturens förändringar.
Vad har hänt med alla äpplen som legat på marken. Vi har jämfört lövens former,
storlek och färg.
Vi pratar mycket om vad djuren äter, hur de låter och var de bor.
Vi har en mask komposten.
Vatten och sand blir naturliga utforskningsområden både ute och inne.
Tekniken ja, den utforskar barnen själva tex. Genom att tända och släcka lampor,
trycka på de nya elementens knappar och de roligaste är att springa inne i hallen då
de övar på rumsuppfattningen.
Motorik.
Barnen i vår grupp övar mycket på grovmotoriken genom att klättra, krypa, balansera
och så springer när vi ute på gården och i "skogen".
Finmotorik då Upptäckarna utforskar världen med sina fingrar. Barnen äter med
gaffel och sked och dricker ur glas. Barn ritar med kritor och pennor, de lägger pussel.
Barnen övar dagligen med av och på klädning och att använda
stövelknekten. Övning ger färdighet. Öva pröva lära.
Grön flagg
Vi arbetar med temat Kretslopp där vi bl.a. har gjort en maskkompost för att se
förmultningen. Vi har matat maskar med löv.
Lönnens verksamhetsberättelse
Gruppen består av 11 flickor och 5 pojkar.Terminen startade med att förskoleläraren
Eva. L började arbeta hos oss på Lönnen. Vi fick även en ny barngrupp då 8 st barn
från Alen flyttades upp till oss på Lönnen, samt att vi fick två nya flickor som skolades
in i början på höstterminen.
Då vi var ett nytt arbetslag samt en ny barngrupp ville vi fokusera på att skapa en
trygg och harmonisk barngrupp. Detta gjorde vi med hjälp av fasta rutiner samt att
skapa ett band mellan barn och pedagoger som i sin tur skapar trygghet.
Vi har även fokuserat på att skapa en självständighet hos barnen. De har fått öva på
att klä på sig ytterkläderna själv, använda kniv och gaffel vid lunchen så att de själva
har fått dela sin mat. Vi har även övat väldigt mycket på att gå på led och hålla en
kompis i handen när vi går till vår skogsplats eller promenad.
Jag utveckling
När barnen kommer på morgonen bekräftar vi alltid att vi ser barnen genom att säga
”God morgon” och benämna barnet vid namn.
7
Vi startar alltid dagen med att sjunga namnsången, barnen blir alltid lika stolta när vi
sjunger deras namn. Vi pratar också om vilka som inte är på förskolan, de som t.ex.
är hemma och är sjuka. Detta skapar en känsla att tillhöra gruppen.
Vi uppmuntrar alltid barnen att försöka själva vid t.ex. på och avklädning och
toalettbesök, men även att våga be någon om hjälp, antingen en pedagog eller en
kompis.
Då vi denna termin har haft ”närmiljö” som tema på Grön flagg har vi arbetat mycket
med barnens jagutveckling genom att prata mycket om hur barnens familj ser ut, vart
de bor, etc. Vi har bett föräldrarna maila in bilder på barnens hem och pratat med
barnen kring bilden/bilderna. Barnen har sedan fått använda sig utav dockor som har
olika utseenden för att konkret kunna visa hur deras familj ser ut, detta har
underlättat för de barn som inte har något tal än.
Vi har även tittat närmre på myrorna som bodde vid vår skogsplats i lillskogen och
jämfört myrorna med oss själva. Vi pratade om likheter och olikheter både hos myran
och hos oss som människor men även kring olikheter och likheter hos oss på Lönnen
t.ex vi har alla två armar och två ben, men ett av barnen såg då en olikhet hos
pedagogen och ett av barnen ”men du har långa ben!” Sedan jämfördes andra
kroppsdelar och även klädesplagg.
Vi har fortsatt arbetet med att lära barnen säga nej och stopp till varandra när det är
något som de inte vill, och de har blivit väldigt duktiga på använda orden i rätt
sammanhang.
Alla barnen har en egen plats vid maten och vid vilan samt en egen sovsäck som är
märkt med barnets namn. Att ha sin egna bestämda plats vid maten och vid vilan ute
i vindskyddet är en trygghet, barnen vet att ”här sitter jag och där sitter du”.
Lpfö98:10
”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar – sin identitet och känner trygghet
i den”
Naturvetenskap och teknik
Då myrorna vid vår skogsplats skapade en nyfikenhet hos barnen så valde vi att
anamma detta och göra detta till ett litet projekt. Vi började med att höra med barnen
om vad de visste om myran. Vi kom fram till att det var väldigt lite vi faktiskt visste om
myran och valde att titta närmare på den. Vi tittade bland annat på myran med hjälp
utav en lupp. Vi fortsatte sedan att forska lite om myran och titta bland annat i en bok
om vart myran bodde, och gick även ut i skogen på jakt efter en myrstack. Tyvärr
hittade vi aldrig en riktig myrstack men kom fram till att lillskogens myror nog bodde i
gräset. Eva tog med sig en bild på en myrstack som vi samtalade kring under en
samling. Projektet gick vidare till skapande utav en egen myra där barnen själv fick
klippa och klistra och skapa en myra utav papper. Då barnen efter detta mer och mer
tappade intresset kring myran valde vi att avsluta projektet. Vid regniga dagar har vi
tagit tillvara på vattenintresset och lekt och utforskat vattnet. Vattenbanor har skapats
på den sandiga marken, ”geggamoja” har skapats och vi har självklart hoppat i
8
vattenpölarna. Vi har en stor Lönn på vår gård som vi har tittat på och försökt att se
dess förändringar från höst till vinter. Först hade den stora färgglada lönnlöv och nu
har den förvandlats till ett kalt och lövlöst träd. Planen är att fortsätta se dess
förändring från vinter till vår och från vår till sommar.
Lpfö 98:10
”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt
förmåga att leka och lära”
Motorik
För att träna vår grovmotorik har vi inplanerad rörelse varje måndag tillsammans med
Alen. Vi har haft både ”miniröris” efter Friskis och svettis cd-skiva men även rörelse
till annan barnvänlig musik som barnen gillar.
Även när vi gått till vår skogsplats har vi tränat på grovmotoriken, då vi gå på ojämnt
underlag, gå över rötter och mindre stenar, går genom buskage och klättrar upp för
större stenar. Barnen har även upptäckt ett litet berg som vi nu kallar för
”rutschkaneberget” där barnen får kämpa sig uppför antingen berget eller en stig
bredvid, de sätter sig sedan på rumpan och åker kana ner. Vi övar även på att hålla
varandra i handen och gå två och två samt att vi går på ett led tillsammans.
Finmotoriken övar vi på både inne och ute. Vid lunchen har barnen börjat använda
kniv och gaffel de får själva skala och dela maten.
De får själva försöka öppna sin matlåda med medtagna matsäcken i, de knäpper upp
spännet på ryggsäcken och drar upp dragkedjan på jackan. De plockar upp
småstenar, pinnar, kottar, gräver i sandlådan och öser vatten, etc.
Barnen har även visat ett stort intresse för att pyssla även denna termin, så vi har
pärlat pärlplattor, trätt pärlor på tråd, klippt och klistrat.
Lpfö98:10
”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar självständighet och tillit till sin
egen förmåga”
Matematik
Matematik övas dagligen då vi använder begrepp som t.ex. framför, bakom när vi går
på led. ”Gå framför detta barn, gå bakom denna pedagog.”
Vid sångsamlingar brukar vi räkna till tre innan vi börjar sjunga, men ibland får
barnen själva säga hur långt vi ska räkna innan vi börjar sjunga. Vi sjunger räknesånger och berättar sagor med matematiska begrepp i, som fem vilda ungar,
bockarna bruse, 10 små indianerna, etc.
Denna termin har barnen visat ett stort intresse för färger och vi har därför hittat ett
lustfyllt och bra sätt att arbetat med detta.
9
Tillsammans med barnen har vi sorterat vårt lego, sorteringen sker dagligen både
spontant och vid samlingar.
Vi har även läst sagan ”spökbarnen som ändrade färg” där nio små spökbarn ändrar
färg efter vad de äter för mat. Denna saga vill barnen gärna höra dagligen och de har
lärt sig 10 olika färger utifrån denna saga. Spökbarnen och deras mamma fick sedan
en plats i vår hall där barnen själva diskuterar färger och räknar spökena.
Vid lunch och mellanmål får vi ofta in hel och halv när vi frågar barnen om de vill ha
en hel eller halv smörgås, eller ett helt eller halvt äpple. Samt att vi ibland frågar hur
många bitar äpple de vill ha.
Lpfö98:10
”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för rum, form, läge,
och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och
talbegrepp samt för mätning, tid och förändring.
Social kompetens
När vi går till skogen eller på en promenad så får barnen hålla en kompis i handen,
ibland väljer vi vem de ska hålla i för att skapa variation och ge barnen möjlighet att
lära känna varandra bättre, och ibland får de själva välja. Här är det även samarbete
som övas då det inte alltid är helt lätt att hålla sig i ledet. De hjälper varandra att hålla
koll på ledet så att de inte hamnar ute på vägen.
Vid samlingar bekräftar vi alla barn, även de som inte är närvarande. Här får de även
öva på turtagning och på att lyssna på de andra, då vi uppmuntrar barnen att prata
en i taget. Vid städning så har vi vid vissa tillfällen infört en speciell städlåt. När de
hör denna låt så hjälper de varandra genom att ropa ”städa” och de samarbetar för
att snabbt hinna städa klart innan låten är slut. Städningen har blivit till en rolig lek!
Då det har varit mycket spring inne på avdelningen under höstterminen så har vi
pratat mycket med barnen om varför man inte ska springa inomhus och vi har satt en
gemensam regel att man gärna får springa utomhus, men att inomhus går vi. Barnen
blir bättre och bättre på detta och påminner gärna de andra barnen om regeln.
När barnen tvättar sina händer efter maten har vi arbetat mycket med turtaging och
att stå på kö. En i taget får tvätta sina händer, sedan får man lämna över till
kompisen som står bakom. Det är inte alltid helt lätt men det går bättre och bättre.
Vid konflikter uppmuntrar vi pedagoger att barnen försöker lösa konflikten själva, vi
ger dem verktyg som ”stop tecknet”. Vi försöker att alltid finnas i närheten för att
kunna hjälpa barnen att hitta en bra lösning.
I den spontana leken har barnen mer och mer börjat leka med varandra istället för
bredvid varandra. Rollekar är väldigt populärt, de lagar mat till varandra, åker till
jobbet, åker iväg på resor och fantiserar om vilka djur de/vi möter på vägen, etc.
10
Lpfö98:10
”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och
i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar
för gemensamma regler ”
Språk och kommunikation
Språket tränas dagligen både via tal och med hjälp utav stödtecken.
Vi hjälper dem att sätta ord på det de pekar på och känslor som de upplever. Vi
sjunger väldigt mycket och samtalar med barnen vid samlingarna om vad vi ska göra
under dagen. Vi uppmuntrar även barnen att prata i samlingen, de får önska sång
eller kanske berätta något.
Vi har språksamlingar flera gånger i veckan med sånger och sagolådor/sagopåsar
där vi använder konkret material för att förtydliga det vi berättar. Även här använder
vi stödtecken.
Varje dag läser vi böcker för de barn som inte sover vilket gör att de får ett bredare
ordförråd samtidigt som de lär sig att koppla av och lyssna.
Vid mat situationerna ges ett stort utrymme för samtal, och vi frågar alltid vad barnen
vill ha på sin tallrik och i sitt glas, eller vad de vill ha för smörgås, hård eller mjuk,
samt vad de vill ha för pålägg på sin smörgås.
Vi berättar även vad det är för mat som serveras.
I den fria leken övas språket dagligen då de kommunicerar med varandra och löser
konflikter, där finns även vi som stöd när det behövs.
Mål för nästa termin
*Planerad språksamling 1 gång i veckan
*Planerad matematiksamling 1 gång i veckan
* Vi ska dela upp oss i mindre grupper, Daniella går över med barnen som är födda
2011 till björken och arbetar med deras barn som är födda samma år.
* Min plats kommer att märkas ut tydligare vid samling och maten.
* Bestämd ”gå kompis” som vi roterar med några veckors mellanrum.
* Komma igång med ett långvarigt projekt utifrån barnens intressen, ev djur från
andra länder/världsdelar.
* Fortsätta arbetet med Grön flagg, närmiljö.
11
Björkens verksamhetsberättelse
Höstterminen började med en ”ny” barngrupp med 20 barn, 9 flickor och 11 pojkar
och 3 pedagoger, Denise, Erika och Camilla var ett nytt arbetslag. Camilla är
gruppansvarig.
Utvecklingssamtal HT 14 hölls i september, utvärderades och därefter har vi lagt upp
terminens innehåll efter barnens intressen.
Vi började redan i våras med att ha överinskolning med de nya barnen som skulle
flytta upp från Lönnen. Barnen var med på samling och mellanmål och fick göra
”Björkenflaggor” som sattes upp på väggen för att alla skulle känna sig välkomna
efter sommaren.
Augusti började med att vi lärde känna varandra, gården och bekanta oss med alla
rutiner på Björken.
Vårt projekt under Grön Flagg den här terminen hade vi valt tema ”närmiljö”. Vi har
gått hem till ALLA barn och tittat var och hur de bor. Barnen har fått visa vägen till sitt
hus och intervjuats om vilka som bor där, hur huset ser ut, vilket favoritrummet är
osv. Vi har ibland fått åka buss, vilket har varit en upplevelse i sig. Under alla våra
promenader har vi också fått se mycket av Rotebro. Vi har varit på Biblioteket, sett
var Hemköp, tandläkaren, nya idrottshallen, tågen osv är. Många av de längre
promenaderna har vi valt att ha på vår matsäcksdag, så barnen har även fått ”fika”
på många olika ställen.
Vi delade in barnen i 3 grupper och de fick komma överens om gruppnamnen. Efter
omröstning blev det: Kycklingarna, Rymdgetingarna och Rymdleoparderna. Vi har
haft fasta handkompisar som vi pedagoger valt för att underlätta promenaderna.
Vi valde även den här terminen att dela upp samlingarna i matematik, sång och
språk med ett ämne per vecka. Barnens inflytande har spelat in och de har ”ritat”
sånger vi ska gissa och sagor vi ska berätta. Ibland har även barnen fått leda
samlingen och pedagogen hjälper till vid behov.
I november hade vi Drop-in frukost, det var trevligt att så många kunde komma.
Barnen uppskattade det och var stolta över att brödet som bjöds på hade de själva
bakat.
Lucia i år blev inte som planerat, vädret var inte på vår sida så vi fick snabbt hitta en
plan B. Planen blev enskilt på respektive avdelning och så här i efterhand blev den
lösningen väldigt bra då barnen vågade ta i ordentligt. Planen uppskattades av
många föräldrar som gav positiv feedback.
Grovmotorik:
Vi arbetade mycket med grovmotorik på gården och i skogen. På måndagar och
fredagar hade vi rörelse med Eken. Det har bland annat inneburit att vi har haft
regelstyrda lekar som t.ex. ”Katten är lat”, ”Blubb blubb” och ”En bonde i vår by”. Vi
hade även hinderbana och dragkamp och barnen valde musik som vi dansade till.
12
I skogen klättrade vi mycket och släpat pinnar till kojor som vi byggt, både åt oss och
åt tomtarna som bor i Tomtebacken. Vi gick även väldigt långt på många av våra
promenader. Barnen blev bättre och bättre på att röra sig i trafiken och ta hänsyn till
sin handkompis. Vi var flera gånger till skolgården, där vi hoppade längdhopp,
sprang slalom, spelade fotboll och rockade rockringar. Vi hade även Yoga
tillsammans.
Finmotorik:
Vår ”Björkengrupp” var väldigt intresserad av att rita, pärla, klippa, göra skattkartor
osv. Detta tog vi fasta på och därför blev det mycket pysslande denna termin. Vi
tränade också mycket på att rita innanför linjer och klippa ut ritmallar, Under
skördeveckan v.38 gjorde vi äppeltryck, skivade äppelchips och gjorde äppelmos. En
dag i skogen så hittade vi en tomte som satt och solade. Vi gav honom mat och han
sa att han gärna ville att vi skulle plocka blad och göra hösträvar. Det resulterade i
många fina tavlor. En dag tog vi även med oss material och gjorde våra egna tomtar.
Under december har vi haft mycket julpyssel. Vi har gjort granar, tomtar, julkort,
änglar och bakat pepparkakor
Naturkunskap:
Då vi hade mycket regn var det idealiskt att ha vattenlekar, barnen byggde långa
vattenbanor, gjorde fällor, fiskade bläckfiskar i vattenpölar och byggde båtar som
seglade i pölarna.
I skogen byggde vi kojor, letade material till pyssel och använde oss av rockringar för
att se vad man kan hitta i naturen om man kikar noga. Vi gjorde tomtepinnar i skogen
och visade upp för våra ”riktiga” tomtar.
Vi gjorde en egen lavalampa. Vi blandade vatten, karamellfärg och C-vitamin och så
fick alla gissa vad som skulle hända.
Vissa dagar har vädret och getingarna tillåtit oss att äta och laga mat i skogen.
Barnen har haft med sig egen ryggsäck med kåsa och bestick. Det har varit roligt och
spännande att se maten lagas och att få äta ute.
Matematik:
Matematiken användes i vardagen hela tiden. Vi grävde gropar och hade kartonger
för att se hur många som fick plats. Vi ställde oss runt träd för att se hur många som
behövdes för att nå runt. Vi bakade bröd tillsammans alla fick vara med och mäta upp
ingredienserna. Under samlingarna har vi fokuserat mycket på former och en tärning
som gett olika uppgifter (som vi kommit överens om med barnen). Vi räknade
kompisarna och gick igenom datum, veckodag, månad, årstid och år. Barnen fick
också samla motsatser i en äggkartong.
Jag-utveckling:
Då vi gick hem till alla barn och intervjuade dem om deras familj osv, fick alla känna
sig speciella och stolta. Barnen fick även ta med sig sin favoritbok och presentera
den för alla kompisar. Alla gjorde också egna jag-pinnar som skulle efterlikna barnen.
Vi arbetade mycket med att alla barn ska få komma till tals under samlingarna. Alla
skulle få lika mycket plats. Vi pratade om vad som gör mig glad, arg, ledsen rädd.
13
Varje vecka har vi haft två dukvärdar som har hjälpt till att hämta maten, ställa ut på
borden samt fått presentera maten och bjuda kompisarna till borden.
Vi gjorde en julkalender då barnen fick pynta sina egna julkulor som vi sedan dag för
dag har plockat ner. Ett barn får leta efter dagens datum och sedan får de ett
uppdrag, antingen som de sa utföra själv eller med en kompis.
Vi har haft maskerad så barnen fick välja vad de ville vara utklädda till. Vi hade även
pyjamasparty i slutet på december.
Social kompetens:
Under samlingarna hade alla sin speciella plats och det är viktigt att sitta still, räcka
upp handen och lyssna på kompisarna. På torsdagarna arbetade vi med materialet
STEGVIS, som tar upp känslor. Hur kan vi se på någon om den är ledsen, glad, arg
osv. Vi fick visa ansiktsuttryck och pratade mycket om hur man är en bra kompis och
hur man kan göra någon glad. Vi pratade också om att det är viktigt att kunna leka
flera och att se till att alla får vara med.
Vi har också använt av oss tre tennisbollar, boll arg, boll glad och boll ledsen. T.ex.
pedagogen börjar med att presentera boll arg och sedan säger något som gör henne
arg. Sedan rullar hon vidare bollen till ett barn som får berätta vad hen blir arg av osv.
Vi har introducerat organiserade lekar för barnen där det är viktigt att alla barnen
leker med samma regler. Detta för att barnen ska lära sig att lyssna på varandra,
vänta på sin tur och anpassa sig till varandra.
I oktober firade vi FN genom att fortsätta på temat närmiljö och visa hur hus i olika
länder kan se ut. Vi lärde oss att säga hej på olika språk och gjorde fredsduvor.
Lunchen som serverades var också kopplat till FN veckan.
Pedagogisk dokumentation/Min bok:
Under hösten har vi löpande fått upp dokumentation som vi hoppas har visat hur vi
har arbetat och vad vi har arbetat med.
Det här året har även Min bok fått ett nytt utseende med flikarna jagutveckling, social
kompetens/EQ, språk och kommunikation, matematik, naturvetenskap och teknik,
motorik grov- och fin.
Reflektion:
Då många barn flyttade upp från Lönnen och Alen så har vi arbetat mycket med att få
en harmonisk och trygg grupp. Vi känner att vi har uppnått det målet och har haft en
väldigt rolig och spännande termin. Alla barn har fått komma till tals, synts och vi har
försökt att tillgodose alla behov och viljor. De mål vi satte upp innan terminen började
har vi nått. Björkenbarnen har blivit väldigt duktiga på att samarbeta och respektera
varandra, de kan leka många tillsammans och har även utvecklats till starka
individer.
14
Ekens verksamhetsberättelse
Vi startade upp i augusti med en nästan helt ny grupp. Vi hade kvar 8 barn från
”gamla” Eken, det började en ny flicka (Äventyrare) och 14 stycken barn flyttade upp
från Björken. Totalt har Eken 24 barn varav 18 stycken är Äventyrare och sex
stycken är Utforskare. På avdelningen arbetar Victoria, Jeanette och Agneta, som
också är avdelningsansvarig.
Under hösten har vi varit i skogen flera dagar i veckan, och vår huvudsakliga
skogsplats har varit Fröjas Kulle. Där har vi lagat mat över öppen eld, ätit, vilat, lekt
utforskat insektslivet och gjort en massa andra saker.
Vi har arbetat med ett övergripande tema: Bondgården. Temat hänger också ihop
med kretsloppet som är vårt Grön flaggarbete för det här året. Vi inledde med ett
besök på Bögs gård i början av september, som en ”kick off”. Då hade vi provåkt
bussen tillsammans veckan före så vi visste att det fungerade. På Bögs gård
bekantade vi oss med alla djuren och hade en väldigt trevlig dag. I november gjorde
vi återbesök, vi hade visning bokad och den här gången fick vi vara bönder ”på
riktigt”. Djuren matades och sköttes om och återigen fick vi en väldigt trevlig dag
tillsammans.
Jagutveckling
För att ge tydliga ramar och struktur till gruppen har vi valt att ha bestämda
handkompisar när vi går till skogen, alla barn vet exakt vilken plats i ledet de har. Vi
har också bestämda platser på samlingen (samma i skogen som inne), vid
matborden och på vilan. Det är vi pedagoger som har bestämt platserna och det har
inneburit att vi har undvikit många diskussioner mellan barnen (jag vill inte hålla i dig
osv).
Eftersom gruppen är stor arbetar vi ofta i smågrupper. Vi har tre grupper: Björnarna
och Fjärilarna har nio Äventyrare vardera och i Skalbaggarna går våra Utforskare.
Grupperna valde själva sina namn. Vi har upplevt det som väldigt positivt att arbeta i
grupperna, barnen har tyckt att det har väldigt roligt och de har känt trygghet i att veta
redan från början vilka de ska jobba med. VI har också sett att de lite ”tystare” barnen
har tagit för sig mer.
Alla barn fick rita självporträtt under hösten. Istället för att titta sig själva i spegeln fick
de rita av sina porträttkort. I samband med detta intervjuades alla barn (ett och ett)
och fick berätta om sin familj och vad de var bra på. Det var väldigt kul att se
variationen av svar, och att alla – utan tvekan – kunde räkna upp saker som de var
bra på!
På vissa språksamlingar har vi använt berättarkort. Barnen får turas om att dra ett
kort och utifrån bilden bygga på sagan som berättas. Några barn har tyckt att det
varit jättekul och spännande och några andra har varit lite mer försiktiga. Men med
lite samarbete från en pedagog har alla vågat gå fram och föra sagan framåt!
15
Social kompetens/EQ
Vi har arbetat medvetet och intensivt för att få ihop gruppen. Med hjälp av grupplekar
(styrda och fria), samtal, rollspel mm har vi hela tiden haft en dialog med barnen. Vi
har pratat om respekt, hur man är mot varandra och hur man vill att kompisarna ska
vara mot mig. Vi har fått många kloka tankar och svar, flera av svaren har vi satt upp
i vår kompisblomma som sitter i hallen. Lekarna ger också många spontana tillfällen
att öva turtagning, respekt, acceptera demokratiskt fattade beslut (vi brukar rösta om
vilken lek vi ska leka) med mera.
Vi har under hösten provat på storsångsamlingar, när hela Gillbostubben har samlats
och sjungit tillsammans. Första gången var på höstmaskeraden. Då avslutades
sångsamlingen med sen gemensamt disco. Det har fungerat väldigt bra. Höstens
drop-infrukost var också en trevlig nyhet som vi gärna har flera gånger.
I samband med Veda och Barkes cykeltur genom Europa har vi pratat om hur det
kan vara i andra länder, att gå i skolan och äta sig mätt varje dag definitivt inte är
verklighet för alla barn i världen. Läroplanen säger att ”Förskolan skall sträva efter att
varje barn utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors
situation samt vilja att hjälpa andra” Lpfö98:10.
Språk- och kommunikation
Eken är en väldigt pratglad grupp, och det finns ständigt möjligheter att prata med
varandra. På samlingarna blir det ofta diskussioner om olika saker och vi sjunger
mycket.
Berättarkorten har varit en nyhet den här terminen, och det har varit otroligt
uppskattat. Det är en kortlek och varje kort har en bild, det kan vara en flicka, en
fågel, en raket, ett äpple eller något annat. Barnen har fått turas om att dra ett kort
och starta upp och bygga på en saga. Ungefär 8-10 kort har varit lagom för varje
saga och varje saga blir unik. Barnen har också blivit allt mer trygga i berättandet och
kan fylla i med fler detaljer. Ex från att ha konstaterat att det är ett äpple på bilden
kan vi nu få höra att äpplet är köpt i affären och att det smakade gott.
Under FN-veckan i oktober pratade vi väldigt mycket om olika språk. Vi lärde oss
räkna på engelska och spanska, och säga hej på en mängd olika språk. Det tyckte
barnen var väldigt kul och de var inte så lite stolta när en sång kunde räknas in på ett
främmande språk. Under veckan var också våra luncher inspirerade av olika
världsdelar.
Bokstäver är ett stort intresse just nu. Vi pratar bokstäver, skriver och formar i lera.
Vilka barn börjar på vilken bokstav, kommer du på något annat som börjar med
samma bokstav/ljud, vi sjunger alfabetssången och lägger alfabetspusslet.
Vi har lärt oss många nya ord under temats gång. Alla visste vad en häst var för
något men skillnaden mellan föl, sto och hingst var det inte alla som visste. Vi har
gått igenom alla djur vi har sett på Bögs gård, gått igenom vad ”familjen” heter, vad
djuren äter (gröpe var ett konstigt ord tyckte många), namn på spannmål med mera.
16
Matematik
Vi har lekt mycket matematik under hösten. Minst en gång i veckan har vi matematik
på samlingen, det kan handla om att lägga mönster, prata hel-halv-fjärdedel, hur
många barn är på plats den dagen (saknas någon och hur många saknas?), sjungit
och använt Maja Meter, pratat om hur siffror ser ut osv, och inför drop-infrukosten
bakade vi bröd tillsammans.
Varje dag på samlingen pratar vi om vilken dag det är, vilket datum och månad. Även
årstiderna kommer in här. Men man kan ju fråga sig om det verkligen är vinter när
december inleds med plusgrader.
Årets adventskalender blev en matematikkalender i samarbete med Veda, Barke och
Jultomten. Varje dag får gruppen en uppgift som handlar om matematik. Det har varit
väldigt uppskattat!
Naturvetenskap och teknik
I början av september åkte hela gruppen iväg till Bögs gård. Vi ville ge barnen en
positiv kick off, och det blev så lyckat och uppskattat! Före besöket där hade barnen
varit väldigt fokuserade på insekter som vi fångade och studerade vid Fröjas kulle.
De vackra flicksländorna var väldigt populära. Men efter bondgårdsbesöket flyttades
intresset över till djuren där. Det passade också väldigt bra ihop med kretsloppet i
vårt Grön flaggarbete.
Vi pratade bland annat om ägg, alla visste hur ett ägg såg ut när det var kokt och
skalat eller om man knäckte ett färskt ägg ut på ett fat. Men hur ser ägget ut utan
skal? Kan man skala ett ägg utan att knäcka skalet? Vi pratade fram och tillbaka och
många trodde nog att det inte gick. Ägget fick sedan ligga i ättika ett dygn och redan
efter några timmar kunde man tydligt se att skalet var försvunnet! Spännande! Det
blev många roliga kommentarer runt detta.
Vi fick lov av en förälder att gå till deras trädgård och gräva upp potatis. Det var kul!
Många hade aldrig sett potatis växa förut, dessutom fanns det många stora och feta
maskar att titta på. En potatis var helt grön, vad berodde det på? Vad kunde man
göra med potatisen? Vi fick många förslag: tvätta, koka, mos, äta och pommes frites
var några förslag. Vi valde att göra chips. Över en gaslåga uppe vid Fröjas kulle
friterade vi chips och de blev väldigt goda. Det var väldigt uppskattat. Annan ”mat” vi
gjort under temats gång är smör, bröd och nyponsoppa.
Motorik- grov/fin
Det blir mycket fysisk aktivitet på dagarna. Vi går till skogen, bygger hinderbanor,
kojor och vattenbanor, springlekar, dans, rytmiklekar, vi har börjat åka skridskor och
så fort snön faller startar skidskolan. Vi har även vid flera tillfällen plockat med
verktyg och bräder till skogen för att de som vill ska kunna snickra.
17
Olika byggprojekt pågår hela tiden, vi använder olika material som kapla, lego,
plusplus, eller mekano. Många barn ritar gärna eller skriver ord. Saxar är ett populärt
redskap och det skapas mycket varje dag. Pärlor och pussel är också populära
sysselsättningar. Under december har det blivit mycket julpyssel.
I början av hösten gjorde alla en pinngubbe som skulle föreställa sig själv (eller som
man ville se ut). De blev väldigt fina och det lades ner många timmars arbete på
dem.
Grön Flagg
Årets tema är kretslopp och vi har valt att jobba med bondgården. Vi har sett vetet
växa, vi har malt det på stenåldersvis med hjälp av stenar och vi har bakat bröd. Vi
fick med oss ull från fåret Stella som vi kardade och spann en liten garnbit. Av
kossornas mjölk får man grädde och grädden vispade vi till smör som vi åt upp till
mellanmålet. På sikt kommer vi göra ost också eftersom temat ska löpa vidare under
våren. Vi har pratat om att på Bögs gård odlar de all djurmat själva, hö, spannmål till
gröpe med mera. Läroplanen skriver ”Förskolan skall sträva efter att varje barn
utvecklar intressen och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor,
natur och samhälle påverkar varandra” Lpfö:10.
I september hade vi skördevecka, vi gjorde äppelringar som fick torka och sedan bli
”godis” när vi har skridskoskola, vi stekte äpplen på muurikkan och kokade
rabarberkompott på gaslåga. Lite senare under hösten hjälptes vi åt att plocka nypon
som vi sedan kokade nyponsoppa av. Vi har fokuserat på ”vad som händer sen”,
spannmålàmjölàbröd, koràmjölk/gräddeàost och smör, bagge+tackaàlammàull
och köttàgarn/kläder och mat. Vi återvinner matresterna som blir och vi har pratat
om att maten blir jord som vi sedan kan odla ny mat i.
Veda o Barke
Under hösten har vi följt Veda och Barkes resa genom Europa i samarbete med
Projects for a better world. De startade i Norrland och i samband med familjedagen i
Hagaparken hoppade Veda och Barke på cyklarna. Vi har följt deras resa, tittat på
bilder och sett både på karta och jordglob var de befinner sig. Några barn har
reagerat på att Veda och Barke både är med oss och är ute och cyklar i Europa, men
de flesta har accepterat att det finns många Veda och Barke.
Tillsammans med Eken har de gått till skogen flera dagar i veckan, de har kommit på
roliga saker att göra – ofta har de haft något prov på en aktivitet i sina ryggsäckar, de
har gjort hinderbanor, rimjakter och mycket annat. Nu i december har de tillsammans
med Jultomten gjort en matematikinspirerad adventskalender.
Barns inflytande
Vi för ständigt en dialog med barnen, lyssnar och samtalar. Vi utvärderar i
smågrupper – ofta i samband med måltider för att alla i lugn och ro ska kunna säga
18
Gillbostubbens utvecklingsområden, vi fortsätter att:
..koppla förskolans läroplan till Frilufts Förskolors profil.
..ha pågående diskussioner om hur vi ska utveckla verksamheten efter de barn och
den barngrupp vi har.
..att utveckla ett tematiskt arbetssätt.
..att utveckla ute och inne miljön så att blir ännu mer inspirerande och stimulerande
och mer förutsägbar för barnen.
..arbeta vidare med Pedagogisk dokumentation.
Nu väntar vi på snö och is så att vi kan öva våra färdigheter på skridskor och skidor.
Nästa termin fortsätter vi mad att arbeta mot våra mål och utveckla vårt arbete då ska
vi också ta med köket i vår utveckling.
Caroline och all personal på Gillbostubben
19