1. No category

Centrala Barnhälsovården, Skaraborg april 2015
Revideras senast april 2016
Handläggning av barn med övervikt eller fetma inom
Barnhälsovården i Skaraborg
Inledning
Övervikt och fetma är ibland ett symptom på en belastad livssituation i och kring en barnfamilj. Behandlingsmotivation och behandlingsbarhet är
därför mycket varierande. Rikshandboken har en metod som heter Grunda sunda vanor. Denna metod ska inte användas i Skaraborg men det
finns bra information kring samtalsstöd för BVC-personal när man identifierat en övervikt eller fetma som kan vara användbart, se Länk:
Barnhälsovården i VGR har beslutat att använda materialet Mat, aktivitet och viktutveckling och BAMSE som primärpreventivt material mot
övervikt och fetma. Handledning till BAMSE. Övrigt material som hänvisas till är bifogat denna handläggning.
Vägledning för Barnhälsovården - Levnadsvanor
SoS vägledning för Barnhälsovården, 2014 tydliggör de universella och riktade insatserna, där de riktade insatserna kategoriseras i nivå II och III.
I kapitlet om Levnadsvanor (s. 104 – 108) beskrivs inga omfattande metoder kring övervikt och fetma. Det betonas dock att det är speciellt viktigt
med ett respektfullt och ödmjukt förhållningssätt och att man som personal är uppmärksam på sina egna värderingar och attityder i förhållande till
övervikt och fetma. Så långt det är möjligt handlar det om att tala om familjens möjlighet till förändring av levnadsvanor, såsom deras matvanor
och fysiska aktivitet, utan att fokusera på vikt.
Remiss Barn- och ungdomsmedicin (BUM), SkaS
Enligt VGR:s Beslutstödfetma skall barn med en identifierad fetma från 2,5 års ålder ( iso-BMI >30 ) remitteras till BUM för vidare
handläggning. Se även SkaS PM.
 Vid avplanad längdtillväxt och fortsatt viktökning, avvikande utveckling eller misstanke om endokrin störning.
 Vid identifierad fetma (Iso-BMI ≥ 30).
 Remissen ska innehålla, förutom kopia på tillväxtkurvan och journalanteckningar om barnets utveckling även:
 Vilka åtgärder som gjorts inom BHV med avseende på fetman.
 Specifika önskemål från BUM utöver läkarbesök, exempelvis kontakt med psykolog, dietist, sjukgymnast.
Alla remitterade får ett läkarbesök på BUM, där tillväxtkurvan bedöms och beslut tas om provtagning. De barn som har kontakt med
BUM, bör även erhålla riktat stöd från barnhälsovården baserat på denna handläggning, i samverkan med BUM. Många familjer önskar fortsätta
den närliggande kontakten med BVC, några önskar flytta denna till BUM.
Referenser:
SoS Vägledning för Barnhälsovården, 2014. Beslutstöd fetma, VGR: www.vgregion.se/beslutstödfetma
Barnhälsovården Jönköpings län: Övervikt och fetma flödesschema Barnhälsovården – Främja goda levnadsvanor, 2014.
S.Regber: Barriers and Facilitators of Health Promotion and Obesity Prevention in Early Childhood: A Focus on Parents- Results from the IDEFICS Study, 2014
Det nationella programmet för Barnhälsovården ligger som generell grund även för handläggning vid övervikt och fetma
För alla
I
Hälsoövervakning - att följa barns hälsa, utveckling och livsvillkor:

Tillväxt

Allmän somatisk undersökning

Psykomotorisk utvecklingsbedömning

Språk/kontakt/kommunikation

Beteendebedömning

Samspel mellan barn o föräldrar

Relation med andra barn och vuxna

Psykiska och sociala familjeförhållanden
Hälsofrämjande arbete (levnadsvanor och miljö):

Spädbarnsvård

Amning, tillvänjning till annan kost

Kost

Tandhälsa

Fysisk aktivitet

Lek och Kultur

Barnsäkerhet

Förebygga skakvåld (abusive head trauma)

Förebygga SIDS (plötslig spädbarnsdöd)

Tobak

Alkohol/droger

Våld i nära relationer
Hälsofrämjande arbete (samspel och relationer)

Främja lyhört föräldraskap

Främja barnets utveckling, kompetens och delaktighet
Stöd i föräldraskapet (individuellt/grupp):

Hembesök

Individuella samtal

Föräldragrupp

Teamarbete/Nätverk
Barnets/vårdnadshavarnas psykiska hälsobehov

Följa och uppmärksamma barnets psykiska hälsa

Följa och uppmärksamma föräldrars/partners psykiska hälsa
Ge information och förmedla kunskap om lokala barn- och föräldraverksamheter

Mödrahälsovård och elevhälsa

Sjuk- och tandvård

Öppen förskola

Barnomsorg

Socialtjänst

Familjerådgivning

Bibliotek

Övriga
Samverka med ovanstående
Vaccinationer, D-droppar
För alla vid behov
II
Samtal, vägledning och insatser efter behov
Uppföljning och insatser för barnet, som bestäms av
kunskap som finns eller framkommer vid den universella
hälsoövervakningen (barnets bakgrund, tidigare och
nuvarande hälsotillstånd, livsvillkor m.m.).
III
Ytterligare samtal, vägledning och insatser i
samverkan med andra vårdgivare, socialtjänst
Insatser baseras på individuella bedömningar av
barnets/familjens behov.
Upprepade hembesök
Fördjupad kartläggning av skydds- och riskfaktorer.
Beakta särskilt

Föräldraoro

Emotionella och psykologiska problem

Barn med misstänkt eller faktisk avvikelse
avseende hälsa, utveckling, beteende och
samspel

Barn med ökad risk för ohälsa

Barn från andra länder
Vidare kartläggning och bedömning av barnets
utveckling, fysiska och psykiska hälsa och sociala situation
Hälsovägledning - motivera till förändrade levnadsvanor i
familjen (tobak, alkohol, kost, fysisk aktivitet)
Täta kontakter på BVC
Remiss till annan vårdgivare
Nära samverkan med andra t.ex.

Barnsjukvården

Övriga vårdgivare ex.
barn/vuxenpsykiatrin, habiliteringen

Spädbarnsverksamhet

Socialtjänsten

Migrationsverksamheter
Kontakt/anmälan till socialtjänsten
Anmälan till Läkemedelsverket vid biverkan
Utökat föräldrastöd individuellt eller i grupp, inklusive
hembesök (sjuksköterska, läkare, psykolog, konsulter)
Stödsamtal vid nedstämdhet/depression post partum
Tvärprofessionell konsultation/samverkan kring barn
och familj med ökade behov. T.ex. med

Psykolog för barnhälsovården

Mödrahälsovård och elevhälsa

Socialtjänst

Sjuk- och tandvård

Öppen förskola

Barnomsorg

Övriga
Bedömning och vaccination av barn med ökad risk för
smitta och/eller ofullständig vaccination.
Utökad D-vitamin substitution
Handläggning vid identifierad övervikt och fetma
Utifrån den kunskap som finns kring familjen, gör BVC-sjuksköterskan en bedömning av hur vidare handläggning kan planeras.
För alla
I
2,5 – 3 års besöket
För alla vid behov
II
Vid identifierad Övervikt (Iso-BMI > 25)
III
Vid identifierad Fetma (Iso-BMI > 30)
Främja hälsosamma levnadsvanor
 Mat, aktivitet och viktutveckling
 Fysisk aktivitet/lekfulla
rörelsevanor
 Lek och stimulans
 Sömn
 Tandhälsa
Kurvbrytare
Riktat stöd från BVC
Barn vars förväntade BMI-nedgång från 1 års
ålder bryts genom en för tidig uppgång.
(Normalkurvan för iso-BMI går nedåt efter 1 års
ålder och följs av en slankhetsperiod fram till
cirka 7 års ålder).
1.
2.
3.
Screening för att identifiera
övervikt/ fetma
 Längd, vikt
 Mäta iso-BMI
 BMI-kurvan
Hälsovägledning
5.
*Faktorer som ökar barnets risk för
att utveckla övervikt eller fetma
Faktorer under graviditeten
 Rökning under graviditeten
 Fetma hos modern vid
graviditetens start eller snabb
viktökning under graviditeten
 Graviditetsdiabetes
Faktorer under tidig ålder
 Barn med övervikt har en ökad
risk att utveckla fetma
 Barn med snabb tillväxt dvs. barn
som inte följer sina viktkurvor,
utan börjar klättra i viktkurvorna
framåt 2 till 5-årsåldern (ändrar
sin tillväxthastighet). Tidig
adiposity rebound (Kurvbrytare)
 Barn med hög födelsevikt eller
barn med låg födelse vikt och
snabb tillväxt
4.
Ha med både faktorerna matvanor och
motion/rörelse/inaktivitet/skärmtid vid samtalet.
Vid övervikt som närmar sig fetma:
1.
2.
Erbjud ett föräldrabesök utan barn
Förslag på frågor att ställa i samband med
föräldrabesöket:
 Vilken hjälp från BVC önskas?
 Finns någon/ några viktiga händelser i
samband med förändrat tillväxtmönster?
 Vad önskar ni ändra?
 Vad är möjligt att påverka?
 Välj ut en förändring.
 Hur kan samverkan med förskolans
personal eller andra viktiga personer i
barnets liv planeras gällande matvanor
och rörelse?
 Se över rutiner kring fysisk aktivitet,
skärmtid och sömn. Använd gärna
BAMSE-pusslet.
Uppföljning
3.
Boka ett uppföljningsbesök efter 3 månader,
där barnet medverkar för att mäta BMIutvecklingen.
 Vad har fungerat respektive inte fungerat
bra? Hur går vi vidare?
6.
Skicka remiss till Barnfetma-teamet, BUM, SkaS.
Erbjud ett föräldrabesök utan barn.
Använd gärna samma frågor till föräldrarna som vid
övervikt (nivå II).
Kartlägg Riskfaktorer (*se nivå I) och levnadsvanor.
Använd exempelvis Meny-Agenda.
Gå igenom:
 Enkla tips
 Hunger och sug
 Socker och fett under 1 dag
 Informera om föräldraorganisationen
Sundare barn www.sundarebarn.se
Bestäm tid för telefonuppföljning efter 6 veckor.
Uppföljning
7.
Tre månader efter första besöket ges en ny tid på
BVC för att mäta BMI-utvecklingen.
 Om ingen utplaning av BMI-kurvan skett be
föräldrarna skriva Matdagbok och för
bedömning kontakta dietist.
8.
Uppföljande besök på BVC 6 månader efter första
besöket. Barnet medverkar för att kunna mäta BMIutvecklingen.
9.
Om BMI minskar önskar Barnfetma-teamet, BUM;
Skas kopia på BVC-journalen med längd och vikt
efter 6 och 12 månader.
10. Om ingen utplaning av BMI-kurvan skett skickas
kopia på BVC-journalen med längd och vikt till
Barnfetma-teamet, BUM, SkaS som då kallar till ett
återbesök.
För alla
I
4 och 5 års besöket
Främja hälsosamma levnadsvanor
 Mat, aktivitet och viktutveckling
 BAMSE-pusslet
 Fysisk aktivitet/lekfulla
rörelsevanor
 Lek och stimulans
 Sömn
 Tandhälsa
Screening för att identifiera
övervikt/ fetma
 Längd, vikt
 Mäta iso-BMI
 BMI-kurvan
För alla vid behov
II
Vid identifierad Övervikt (Iso-BMI > 25)
III
Vid identifierad Fetma (Iso-BMI > 30)
Kurvbrytare
Riktat stöd från BVC
Barn vars förväntade BMI-nedgång från 1 års
ålder bryts genom en för tidig uppgång.
(Normalkurvan för iso-BMI går nedåt efter 1 års
ålder och följs av en slankhetsperiod fram till
cirka 7 års ålder).
1.
2.
3.
Hälsovägledning
5.
Skicka remiss till Barnfetma-teamet, BUM, SkaS.
Erbjud ett föräldrabesök utan barn.
Använd gärna samma frågor till föräldrarna som vid
övervikt (nivå II).
Kartlägg Riskfaktorer (*se nivå I) och levnadsvanor.
Använd exempelvis Meny-Agenda.
Gå igenom:
 Enkla tips
 Hunger och sug
 Socker och fett under 1 dag
 Lätta tips 4-6 år (materialet beställs via CBHV)
 Informera om föräldraorganisationen
Sundare barn www.sundarebarn.se
6.
Bestäm tid för telefonuppföljning efter 6 veckor.
Ha med både faktorerna matvanor och
motion/rörelse/inaktivitet/skärmtid.
Vid övervikt som närmar sig fetma:
1.
2.
*Faktorer som ökar barnets risk för
att utveckla övervikt eller fetma
Faktorer under graviditeten
 Rökning under graviditeten
 Fetma hos modern vid
graviditetens start eller snabb
viktökning under graviditeten
 Graviditetsdiabetes
Faktorer under tidig ålder
 Barn med övervikt har en ökad
risk att utveckla fetma
 Barn med snabb tillväxt dvs. barn
som inte följer sina viktkurvor,
utan börjar klättra i viktkurvorna
framåt 2 till 5-årsåldern (ändrar
sin tillväxthastighet). Tidig
adiposity rebound (Kurvbrytare)
 Barn med hög födelsevikt eller
barn med låg födelse vikt och
snabb tillväxt
4.
Erbjud ett föräldrabesök utan barn
Förslag på frågor att ställa i samband med
föräldrabesöket:
 Vilken hjälp från BVC önskas?
 Finns någon/ några viktiga händelser i
samband med förändrat tillväxtmönster?
 Vad önskar ni ändra?
 Vad är möjligt att påverka?
 Välj ut en förändring.
 Hur kan samverkan med förskolans
personal eller andra viktiga personer i
barnets liv planeras gällande matvanor
och rörelse?
 Se över rutiner kring fysisk aktivitet,
skärmtid och sömn. Använd gärna
BAMSE-pusslet.
Uppföljning
3.
Boka ett uppföljningsbesök där barnet
medverkar för att mäta BMI-utvecklingen.
 Vad har fungerat respektive inte fungerat
bra? Hur går vi vidare?
Uppföljning
7.
Tre månader efter första besöket ges en ny tid på
BVC för att mäta BMI-utvecklingen.
 Om ingen utplaning av BMI-kurvan skett be
föräldrarna skriva Matdagbok och för
bedömning kontakta dietist.
8.
Uppföljande besök på BVC 6 månader efter första
besöket. Barnet medverkar för att kunna mäta BMIutvecklingen.
11. Om BMI minskar önskar Barnfetma-teamet, BUM;
Skas kopia på BVC-journalen med längd och vikt
efter 6 och 12 månader.
9.
Om ingen utplaning av BMI-kurvan skett skickas
kopia på BVC-journalen med längd och vikt till
Barnfetma-teamet, BUM, SkaS som då kallar till ett
återbesök.
MENY - AGENDA
Skärmtid
Vad kan du göra
som förälder?
Mat
Lek och rörelse
”Guldkanten”
n””
Centrala Barnhälsovården i Skaraborg, mars 2015
Omarbetat utifrån:
Barnhälsovården Jönköpings län: Främja goda levnadsvanor, 2014.
ENKLA TIPS
En del barn behöver hjälp att minska sina portioner. Här är några enkla tips:
• Barn som äter snabbt kan minska sina portioner genom att äta någon grönsak eller
frukt före maten.
• Barn som vill ta flera portioner kan erbjudas hårt bröd efter första portionen för att
hjälpa dem känna bättre mättnad.
• Välling/tillskottsnäring är bra mat men ger mycket extra energi och mättar inte på
samma sätt som exempelvis gröt eller smörgås och mjölk. En flaska ger lika
mycket energi som ett glas mjölk och en knäckemacka.
Centrala Barnhälsovården i Skaraborg, mars 2015
Omarbetat utifrån:
Föräldragrupp vid övervikt och fetma, Psykolog Unni Bonnedal, VGR
SKILLNAD PÅ HUNGER OCH SUG
HUNGER
• När det har gått några timmar sedan man ätit blir magen tom och man får
energibrist. Då kan man känna sig trött och irriterad för att man är hungrig.
När man ätit känns det bättre.
SUG
• Man kan bli sugen på något att äta fastän man nyss har ätit och egentligen
är mätt. Att vara sugen är alltså inte samma sak som att vara hungrig. Man
blir sugen på något som man tycker ser gott ut eller luktar gott. Många
människor blir mer sugna när de är trötta, har långtråkigt, är rastlösa,
oroliga, stressade eller ledsna. När man äter något känns det bättre men
barnet kan behöva hjälp att känna skillnad på hunger och sug.
Centrala Barnhälsovården i Skaraborg, mars 2014
Omarbetat utifrån:
Centrala Barnhälsovården i Skaraborg, juni 2014
Föräldragrupp vid övervikt och fetma, Psykolog Unni Bonnedal, VGR
Källa: Unni Bonnedal
Socker under 1 dag – så olika kan det bli!
Socker
-bitar
2
10 g
2 dl
1
Sockerbitar
6
Lättyoghurt +
1 msk sylt
6
Havrefras
0
Smörgås
1
Skinka
1* (6) Apelsin
3
Frukt
Makaroner,grönsaker
Korv
Ketchup& senap
Saft/läsk
Nyponsoppa
Mandelbiskvier
2 dl
2 dl
10 st
0
0
2
5
7
1
Makaroner,grönsaker
Korv
Ketchup& senap
Vatten
Lättmjölk
Ostsmörgås
0
0
2
0
0
0
Potatis, grönsaker
Köttbullar
Lingonsylt
Lättdryck
3
6-8 st
2 msk
2 dl
0
0
3
3
Potatis, grönsaker
Köttbullar
Lingonsylt
Vatten
0
0
3
0
Läsk
Isglass
Oboy
Smågodis
Chokladkaka ljus
50 cl
1
2 dl
100 g
100 g
13
4
3
20
16
Läsk light
Isglass
Lättmjölk
Frukt
Chokladkaka, mörk
25 g
0
4
0
0
4
Frukost
Fruktyoghurt
Mellanmål
Lunch
Mellanmål
Middag
Kalaspuffar
Smörgås
Marmelad
Apelsinjuice
Risifrutti
2 dl
1
0
0
0
0
Övrigt på
dagen eller
kvällen
Totalt
94
16
Det är idag väldigt lätt att få i sig mycket socker. Försök att begränsa det till vardags !
Max 10 % av vårt totala energiintag bör komma från socker. Vi äter idag nästan dubbelt så mycket.
Barn 4-6 år rekommenderas äta max 40 g socker per dag, vilket motsvaras av cirka 13 sockerbitar
För vuxna rekommenderas äta max 55 g socker per dag, vilket motsvaras av cirka 17 sockerbitar
Siffrorna visar på mängden tillsatt socker (sackaros). I en del listor omvandlar man även naturliga sockerarter i t ex mjölk och frukt till sockerbitar.
* Juice innehåller en liten mängd sackaros (naturligt) men mycket fruktsocker motsvarande 6 sockerbitar. Det gör juice energirik (kaloririk).
Centrala Barnhälsovården i Skaraborg, Lena Ljungkrona Falk, leg.dietist
Ursprungsidé: Rikscentrum Barnobesitas, Huddinge universitetssjukhus
15-03-25/LLJ-F
Fett under 1 dag – så olika kan det bli!
Frukost
Mellanmål
Lunch
Mellanmål
Middag
Lättfil
Cornflakes
Brödskivor
Lättmargarin
Ost 17%
Skinka
Banan
Fett i
gram
1
0
0
4
3
1
0
2 dl
1
2 dl
0
24
1
6
40
6
Makaroner,grönsaker
Kassler 3 skivor
Ketchup & senap
Lättmjölk
Skinksmörgåsar 2 st
Lättmjölk
3
1
1
6
1
Big Mac
Pommes frites
Milkshake
Dipsås bearnaise
1
1 mellan
1 mellan
1
25
14
11
20
Big Mac
Babymorötter
Läsk light
Ketchup
25
0
0
0
Glass
Chips
Dip på Creme Fraiche
Jordnötter
Chokladkaka ljus
2 dl
100 g
½ dl
100 g
100 g
12
30
17
50
16
Sorbet
1
Popcorn (micro/lätt) 15
Standardfil
Start
Brödskivor
Bregott el Flora
Ost 28%
Prickig korv
Risifrutti
Makaroner, grönsaker
Varmkorv
Ketchup & senap
Mjölk 3%
Panpizza (300 g)
O´boy
Fett i
gram
2 dl
6
1 dl
5
2
0
10 g
8
2 skivor 6
2
5
1
8
2 st
Övrigt på
dagen eller
kvällen
Totalt
Salta pinnar 30 st
Chokladkaka, mörk
25 g
310
1
8
71
Vi behöver fett men att minska lite på det kan hjälpa till vid viktminskning.
Lär dig var det finns!
Max 25-40 % av vårt totala energiintag bör komma från fett och helst från flytande och mjuka fetter.
Barn 4 - 6 år rekommenderas äta cirka 45-70 g fett per dag (25-40 % av 1550 kcal).
Barn 6-10 år rekommenderas äta cirka 55-85 g fett per dag (25-40 % av 1950 kcal).
För vuxna rekommenderas det äta cirka 65-95 g fett per dag (25-40 % av 2000 - 2300 kcal
Centrala Barnhälsovården i Skaraborg, Lena Ljungkrona Falk, leg.dietist
Ursprungsidé: Rikscentrum Barnobesitas, Huddinge universitetssjukhus
15-03-25/LLJ-F