Iskunskap del 1
2015-01-08
Johan Porsby
Iskunskap
• Medlem i SSSK 1987
• Undervisat
– Iskurser från 1990
– Iskunskapskusen 2007
• Skridskoledare i SSIF 1989, SSSK 1994
• Medlem av säkerhetsgruppen 2006
Konsten att hitta rolig is
… utan att plurra
[email protected]
Johan Porsby
Varför iskunskap?
Upplägg
1
Grunder
–
–
–
2
•
•
•
•
Undvika plurr och faror
Hitta bästa isen
Tolka israpporter
Förutse isutvecklingen
Vanliga svagheter
Istyper
Isfenomen
Svårbedömd is
–
–
–
Saltis
Is på tillbakagång
Skiktning & isbildning
3 Isbedömning
–
–
–
–
Risker
Farlig is
Isbedömning
Isprognoser &
väderpåverkan
– Åka säkert
Lektion 2: vanliga svaga områden
Lektion 1
Isens styrka varierar (både i tid och rum)
1a.
Isen kan hålla här, men inte där
1b.
… nu, men inte sen
Alla plurrningar börjar på bärig is!
© Johan Porsby
1
Iskunskap del 1
2015-01-08
Istillväxt
Utstrålning
Luften
Sol
(vårvintern)
(fri himmel)
(kallt väder)
• Isen kan försämras även i stark kyla
– Strömfrätning, under snö
– Råkar, rännor, flakdrift
• Istillväxt kan ske trots plusgrader
Avdunstning
(torr luft)
– Utstrålning
– Torr vind
Vind
Is
Ström
Motstrålning
(skymd himmel)
Värme från vattnet
Några typiska svagheter
Mekanisk
Mot- Under snö
åverkan
strålning
(råk/ränna)
(bro/strand)
Vindbrunn
Strömt
Strömt i sund (nyis)
Olika typer av uttunning
Underfrätning
sund med äldre is
© Johan Porsby
2
Iskunskap del 1
2015-01-08
Tillflöde (bäckmynning)
Utflöde
Avlopp
Kallkällor
Grund
Udde
© Johan Porsby
3
Iskunskap del 1
2015-01-08
Motstrålning
Motstrålning
•
•
•
•
•
Bro, brygga
Vass, träd
Strand
Klippbrant
Moln
Nyis och blidväder
Brygga
Bro
Vass – försäsong
Klippvägg
© Johan Porsby
4
Iskunskap del 1
2015-01-08
Gasbubblor
Vass – senare
Under snö
Bär
Bär
Bär
Bär ej
Bär
• Döljer svagheter
• Dämpar ljud
• Isolerar (isen kan tunnas ut under)
Under snö
Ojämn isläggning
Vindbrunnar
•
•
© Johan Porsby
Uppträder oregelbundet
Vanligare
… vid snabb isläggning
… vid blåsig isläggning
… på djupare vatten
5
Iskunskap del 1
2015-01-08
Vindbrunn
(svårupptäckt)
Vindbrunn
Läbrunn
Isgränser
Vind
Kallt ytvatten Vak
Äldre is
Nyis
Varmt djupvatten
Mekanisk åverkan
Svårtolkade isgränser
•
•
•
•
•
Råkar
Båtar, rännor
Svinga, vågor
Vind
Skridskoåkare
Kan ske plötsligt!
© Johan Porsby
6
Iskunskap del 1
2015-01-08
Istyper och isfenomen
Snö på isen
de 155 vanligaste
Apelsinskalsis Avsaltad Bilis Bladis Blankis Blockis Blåis Bottenfruset
Bottenis Bottenstöp Brunn Bräcka Bräckvattensis Bubbelvak Bågnad
Cirkelspricka Degenererad Drivis
Dränkstöp Dubbelis
Elefanthudsis
Fräthål Genomstöpt Glanskis
Glasis
Grovkristallin
Grovkrackelerad
Havsis Havsisvall Havsråk Hängmatta Insjöis Isbana Isberg Isbro
Isbrygga Isbräm Isdamm Isdrift Isflak Isfritt Isfält Isfärja Ishävning
Iskant Iskax Islossning Isläggning Isnålar Ispress Isrivare Isrygg
Isskjutning Isskott Isskruvning Issula Issörja Istagg Istunga Karmis
Kluna
Knaggelis
Kompanjonspricka Konstis
Kornig Kravis
Kärnis
Laminatis Landfast Landkalle Landlöst Långsvinga Läbrunn Lästrut
Madrassis Marängis Menspjär Mittspricka Morgonfrossa Nattgammal
Natthård Naturis Nedstöpt Nedråk Nyis Packis Packisvall Pipis Plurrhål
Premiäris Regnstöp Rimfrost Rutten Råk Råmning Ränna Saltfickor
Saltis Saltstöp Sarr Självstöp Skjuvråk Skravelis Skredföre Skridskois
Skålgropig Skärgårdsis Slukhål Släppråk Smalstavig Snöbrygga Snöis
Snösörja Språngskikt Stampvall Strandbräcka Strömställe Strömfrätt
Styrföre Stöp Stöpis Stöpvattenhål Stöpknaggel Svallis Svartis Sving
Svingsprucken Sättis Sönderbråkad Sörpa Sötis Tallriksis Trummis
Tunnis
Turbulensstråk
Tvångsfrysning
Tvåskiktsis
Tyndallsblomma
Underfrätning Underis Uppsaltning Utmattad Uppråk Vak Vindbrunn
Vrakis Vred Vråk Våris Vårkrackelering Värmekrackelering Ytmjuk
Öppna Överis Överlagrad
Stöpning
•
•
•
•
•
Snö faller på isen
Snöns tyngd trycker ned isen under vattenytan
Vatten tränger upp genom hål och sprickor
Snön blir vattendränkt (snön stöper)
Stöpet fryser till stöpis
Stöpis
Snö stöper
© Johan Porsby
Stöpning
7
Iskunskap del 1
2015-01-08
Stöpvattenhål
Ej genomfruset stöp
Istyper
Stöpstråk
(grundtyper)
Kärnis – Stöpis
Sötis – Saltis
Stöpis
Kärnis
• Bildas på ytan, växer på
isens undersida
• Klar (utom på våren)
• Stark och värmetålig
© Johan Porsby
•
•
•
•
Bildas ovanpå isen av snö
Nyanser av grått
Varierande styrka
Mjuknar vid plusgrader
8
Iskunskap del 1
2015-01-08
Saltis
Snöis
?
Krav
Bottenis
Kravis
© Johan Porsby
9
Iskunskap del 1
2015-01-08
Bottenis som flutit upp
Våris
Överis
Vrakis - svåråkt
© Johan Porsby
Glasis
Vrakis – oåkbar
10
Iskunskap del 1
2015-01-08
Vätternvrakis
Köldbågnad
Köldsprickor
Mittspricka
Råkutbredning
Råkar
© Johan Porsby
Vanliga sträckningar:
• Tvärs sund
• Inlopp till vik
• Ut från udde
• Mellan öar
• Ut i vakar
11
Iskunskap del 1
2015-01-08
Rännor
Släppråk
Slukhål
Blöt is och öppet vatten
Landlöst
© Johan Porsby
12
Iskunskap del 1
2015-01-08
Tvärtomfenomen
Nära land: Värme från strand och botten.
Läbrunnar, vattenståndsändringar.
Gammal is: Snön kan ligga kvar längre och isen
under försvagas.
Under snö: Snön skyddar isen mot solen.
Strömmande vatten: Inströmmande kallt vatten
kan förstärka istillväxten.
Vass: Ibland stabilare is, ibland svagare.
Ljud: Saltis, stöpis och utmattad is är ofta tyst.
Blåst: Ojämn isläggning under vind, jämn efter.
Utflöde av underkylt vatten
Vanliga svaga områden
Tillflöde
Sund
Se upp för dessa risker!
Ström Sönderbrytning
Motstrålning Övrigt
Vindbrunn
Isgräns
Pika på!
© Johan Porsby
13