Iskunskap del 1 2015-01-08 Johan Porsby Iskunskap • Medlem i SSSK 1987 • Undervisat – Iskurser från 1990 – Iskunskapskusen 2007 • Skridskoledare i SSIF 1989, SSSK 1994 • Medlem av säkerhetsgruppen 2006 Konsten att hitta rolig is … utan att plurra [email protected] Johan Porsby Varför iskunskap? Upplägg 1 Grunder – – – 2 • • • • Undvika plurr och faror Hitta bästa isen Tolka israpporter Förutse isutvecklingen Vanliga svagheter Istyper Isfenomen Svårbedömd is – – – Saltis Is på tillbakagång Skiktning & isbildning 3 Isbedömning – – – – Risker Farlig is Isbedömning Isprognoser & väderpåverkan – Åka säkert Lektion 2: vanliga svaga områden Lektion 1 Isens styrka varierar (både i tid och rum) 1a. Isen kan hålla här, men inte där 1b. … nu, men inte sen Alla plurrningar börjar på bärig is! © Johan Porsby 1 Iskunskap del 1 2015-01-08 Istillväxt Utstrålning Luften Sol (vårvintern) (fri himmel) (kallt väder) • Isen kan försämras även i stark kyla – Strömfrätning, under snö – Råkar, rännor, flakdrift • Istillväxt kan ske trots plusgrader Avdunstning (torr luft) – Utstrålning – Torr vind Vind Is Ström Motstrålning (skymd himmel) Värme från vattnet Några typiska svagheter Mekanisk Mot- Under snö åverkan strålning (råk/ränna) (bro/strand) Vindbrunn Strömt Strömt i sund (nyis) Olika typer av uttunning Underfrätning sund med äldre is © Johan Porsby 2 Iskunskap del 1 2015-01-08 Tillflöde (bäckmynning) Utflöde Avlopp Kallkällor Grund Udde © Johan Porsby 3 Iskunskap del 1 2015-01-08 Motstrålning Motstrålning • • • • • Bro, brygga Vass, träd Strand Klippbrant Moln Nyis och blidväder Brygga Bro Vass – försäsong Klippvägg © Johan Porsby 4 Iskunskap del 1 2015-01-08 Gasbubblor Vass – senare Under snö Bär Bär Bär Bär ej Bär • Döljer svagheter • Dämpar ljud • Isolerar (isen kan tunnas ut under) Under snö Ojämn isläggning Vindbrunnar • • © Johan Porsby Uppträder oregelbundet Vanligare … vid snabb isläggning … vid blåsig isläggning … på djupare vatten 5 Iskunskap del 1 2015-01-08 Vindbrunn (svårupptäckt) Vindbrunn Läbrunn Isgränser Vind Kallt ytvatten Vak Äldre is Nyis Varmt djupvatten Mekanisk åverkan Svårtolkade isgränser • • • • • Råkar Båtar, rännor Svinga, vågor Vind Skridskoåkare Kan ske plötsligt! © Johan Porsby 6 Iskunskap del 1 2015-01-08 Istyper och isfenomen Snö på isen de 155 vanligaste Apelsinskalsis Avsaltad Bilis Bladis Blankis Blockis Blåis Bottenfruset Bottenis Bottenstöp Brunn Bräcka Bräckvattensis Bubbelvak Bågnad Cirkelspricka Degenererad Drivis Dränkstöp Dubbelis Elefanthudsis Fräthål Genomstöpt Glanskis Glasis Grovkristallin Grovkrackelerad Havsis Havsisvall Havsråk Hängmatta Insjöis Isbana Isberg Isbro Isbrygga Isbräm Isdamm Isdrift Isflak Isfritt Isfält Isfärja Ishävning Iskant Iskax Islossning Isläggning Isnålar Ispress Isrivare Isrygg Isskjutning Isskott Isskruvning Issula Issörja Istagg Istunga Karmis Kluna Knaggelis Kompanjonspricka Konstis Kornig Kravis Kärnis Laminatis Landfast Landkalle Landlöst Långsvinga Läbrunn Lästrut Madrassis Marängis Menspjär Mittspricka Morgonfrossa Nattgammal Natthård Naturis Nedstöpt Nedråk Nyis Packis Packisvall Pipis Plurrhål Premiäris Regnstöp Rimfrost Rutten Råk Råmning Ränna Saltfickor Saltis Saltstöp Sarr Självstöp Skjuvråk Skravelis Skredföre Skridskois Skålgropig Skärgårdsis Slukhål Släppråk Smalstavig Snöbrygga Snöis Snösörja Språngskikt Stampvall Strandbräcka Strömställe Strömfrätt Styrföre Stöp Stöpis Stöpvattenhål Stöpknaggel Svallis Svartis Sving Svingsprucken Sättis Sönderbråkad Sörpa Sötis Tallriksis Trummis Tunnis Turbulensstråk Tvångsfrysning Tvåskiktsis Tyndallsblomma Underfrätning Underis Uppsaltning Utmattad Uppråk Vak Vindbrunn Vrakis Vred Vråk Våris Vårkrackelering Värmekrackelering Ytmjuk Öppna Överis Överlagrad Stöpning • • • • • Snö faller på isen Snöns tyngd trycker ned isen under vattenytan Vatten tränger upp genom hål och sprickor Snön blir vattendränkt (snön stöper) Stöpet fryser till stöpis Stöpis Snö stöper © Johan Porsby Stöpning 7 Iskunskap del 1 2015-01-08 Stöpvattenhål Ej genomfruset stöp Istyper Stöpstråk (grundtyper) Kärnis – Stöpis Sötis – Saltis Stöpis Kärnis • Bildas på ytan, växer på isens undersida • Klar (utom på våren) • Stark och värmetålig © Johan Porsby • • • • Bildas ovanpå isen av snö Nyanser av grått Varierande styrka Mjuknar vid plusgrader 8 Iskunskap del 1 2015-01-08 Saltis Snöis ? Krav Bottenis Kravis © Johan Porsby 9 Iskunskap del 1 2015-01-08 Bottenis som flutit upp Våris Överis Vrakis - svåråkt © Johan Porsby Glasis Vrakis – oåkbar 10 Iskunskap del 1 2015-01-08 Vätternvrakis Köldbågnad Köldsprickor Mittspricka Råkutbredning Råkar © Johan Porsby Vanliga sträckningar: • Tvärs sund • Inlopp till vik • Ut från udde • Mellan öar • Ut i vakar 11 Iskunskap del 1 2015-01-08 Rännor Släppråk Slukhål Blöt is och öppet vatten Landlöst © Johan Porsby 12 Iskunskap del 1 2015-01-08 Tvärtomfenomen Nära land: Värme från strand och botten. Läbrunnar, vattenståndsändringar. Gammal is: Snön kan ligga kvar längre och isen under försvagas. Under snö: Snön skyddar isen mot solen. Strömmande vatten: Inströmmande kallt vatten kan förstärka istillväxten. Vass: Ibland stabilare is, ibland svagare. Ljud: Saltis, stöpis och utmattad is är ofta tyst. Blåst: Ojämn isläggning under vind, jämn efter. Utflöde av underkylt vatten Vanliga svaga områden Tillflöde Sund Se upp för dessa risker! Ström Sönderbrytning Motstrålning Övrigt Vindbrunn Isgräns Pika på! © Johan Porsby 13
© Copyright 2025