1. No category

Dokument
Sida
Mötesanteckningar
1(6)
Avd/Enhet/Ort
Datum
ES/NS/Ö
2015-10-08
Utfärdare
Marcus Lundgren
Mötesanteckningar: Användarrådet för
ekonomisk statistik 24 september 2015
Närvarande
Anna Thoursie, ordförande
Harald Edquist
Ledarna
Ericsson Research
Finansdepartementet
Marcus Widén
(ersatte Martin Solberger)
Jyry Hokkanen
Joakim Skalin
Pär Hansson
Anna-Kirsti Löfgren
Riksbanken
Konjunkturinstitutet
Tillväxtanalys
LO
SCB
Christina Ekblom
(ersatte Folke Carlsson)
ES/LEDN
Ylva Hedén Westerdahl
NR/LEDN
ES/NS
NR/OEM
ES/IFI
NR/FSR
KOM/LEDN
NR/LEDN
Marcus Lundgren, sekreterare
Daniel Lennartsson, punkt 2
Sven Silvander, punkt 3
Mårten Pappila, punkt 4
Lisa Thiel, punkt 5
Michael Wolf, punkt 6
Dagordning
1. Information från SCB och rådets medlemmar
2. Kvartals-FEK
3. Innovationsundersökningarna
4. Förmögenhetsbalanser
5. SCB:s hantering av historisk statistik
6. Framtidens nationalräkenskapssystem (uppföljning)
7. Övriga frågor
Postadress
Besöksadress
Box 24 300, 104 51 STOCKHOLM
701 89 ÖREBRO
www.scb.se
Organisationsnummer: 20 21 00-0837
Karlavägen 100
08-506 940 00
Klostergatan 23
019-17 60 00
E-post: [email protected]
Momsregnummer: SE202100083701
Telefon
Fax
08-661 52 61
019-17 70 80
2(6)
1. Information från SCB och rådets medlemmar
Anna-Kirsti Löfgren (LO) är tjänstledig från LO för att arbeta på en utredning
som ska ta fram ett förslag till en skatt på finanssektorn som minskar den
skattefördel som sektorn kan antas få till följd av att omsättning av finansiella
tjänster har undantagits från mervärdesskatt.
Jyry Hokkanen (Riksbanken) berättade att Riksbanken och SCB arbetar med
en upphandling av utveckling av databaser för värdepappersinnehav respektive
krediter. Arbetet med detta projekt ska löpa till slutet av 2017 och ska leverera
två nya statistikprodukter.
SCB och Riksbanken har skrivit på en överenskommelse om samarbete avseende
statistik. Överenskommelsen ger struktur och en organisation för samarbete med
bland annat ett gemensamt forum med möten 3-4 gånger per år.
Riksbanken organiserade nyligen en workshop om big data. Riksbanken håller
på och tar fram en informationsförsörjningsstrategi där detta är en del i arbetet.
Riksbanken tar över arbetet med att sammanställa växelkursindexet KIX från
Konjunkturinstitutet. Handelsdata från alla inblandade länder används och
vikterna beräknas en gång per år.
Pär Hansson (Tillväxtanalys) håller på med en rapport om utländska uppköp
som snart är färdig. Rapporten visar intressanta resultat för mindre företag som
får en ”skill upgrade” när de köps upp. Inga effekter ses på större företag. Pär
arbetar också på ett forskningsprojekt om friställningar inom olika sektorer. Till
detta används registerdata från SCB.
Tillväxtanalys tittar på effekterna av sänkningen av restaurangmoms. Det
används en metod som går ut på att skapa en syntetisk bransch för jämförelse
med restaurangbranschen.
En utvärderdering av Vinnovas företagsstöd visade att det inte ger några effekter.
Joakim Skalin (Konjunkturinstitutet) arbetar med en lönebildningsrapport
som kommer ut om två veckor samt en rapport om restaurangmomssänkningen.
Andra arbeten som pågår är en översyn av Konjunkturinstitutets
miljöekonomiska rapport samt ett uppdrag att se över den makroekonomiska
modellen.
Harald Edquist (Ericsson Research) har tillsammans med Magnus Henrekson
på IFN skrivit en rapport om tillväxtens koppling till investeringar i IKT och
FoU. Rapporten bygger på data från SCB och går att läsa på IFN:s hemsida.
FN har tagit fram nya mål för hållbar utveckling (Sustainable Development
Goals, SDG). Ericsson har tillsammans med Earth Institute, Columbia
University, deltagit i arbetet med en rapport om hur ICT kan öka möjligheterna
att uppnå FN:s mål. Rapporten är inte klar, men en sammanfattning av de
viktigaste resultaten presenterades under FN-veckan i New York.
Marcus Widén (Finansdepartementet) berättade att det pågår ett kontinuerligt
arbete med förbättring av deras system för att ta emot makrodata. Oftast används
inte SCB som primärkälla för data. Det hämtas istället via t.ex. Macrobond.
För tillfället följer man Riksbankens obligationsköp och utvecklingen i Kina med
intresse.
3(6)
Anna Thoursie (Ledarna) berättade att många av Ledarnas avtal är
tillsvidareavtal, men förberedelser sker för övriga avtal inför
avtalsförhandlingarna 2016. Den 30 september 2015 anordnas en konferens om
lönebildningen i framtiden, ”Lön 2035 - Ledarnas lönesamtal om framtiden”.
Ylva Hedén Westerdahl (SCB) informerade om att det arbetas med SCB:s
vision 2020. Det pågår ett stort projekt om gemensam produktionsmiljö (GPM)
inom SCB. Det arbetas med samordning av statistik för att minska
uppgiftslämnarbördan och NR blir kravställare på detta arbete. Maskin-tillmaskinlösningar mot företag är ett sätt att minska uppgiftslämnarbördan.
NR Fiber är ett projekt som ska ta fram ett nytt IT-system för NR men detta är
egentligen ett kombinerat beräknings-, produktions- och analyssystem. En del i
detta är att systematisera leveranserna från primärstatistiken. Arbetet är en
utmaning då den löpande produktionen måste skötas samtidigt och det arbetas
också med BNI-dokumentationen.
Från och med kvartal 2 har en ny metod implementerats för beräkning av
arbetade timmar i offentlig sektor.
Christina Ekblom (SCB) berättade att budgetproposition var ungefär som
förväntat för SCB:s del. Det ges inga extra medel för Kvartals-FEK och det
försvinner tidsbegränsade medel som var kopplade till projektet om utveckling
av Innovationsindikatorer (se mer under punkt 3).
Det har skickats ut en enkät, Impact assessment, om FRIBS (Framework for
Integrated Business Statistics) där det ska anges kostnader för förändringar som
FRIBS för med sig på produktionen av statistiken men också för uppgiftslämnare
och användare. Svar ska vara klart 16 november. Vid frågor kontakta Jens Olin.
Arbetet med redesign av SIMSTAT fortgår också.
2 Kvartals-FEK
För information (Daniel Lennartsson)
Idag fås uppgifter om företagens förbrukning på årsbasis från undersökningen
Företagens ekonomi (FEK). För att kunna beräkna förädlingsvärden på
kvartalsbasis görs antagandet att förädlingsvärdets utveckling är lika med
produktionsvärdets utveckling. Detta antagande håller bara om
förbrukningsvärdet utvecklas i samma takt som produktionsvärdet. Antagandet
blir extra känsligt i konjunktursvängningar. Om företagen genomför
rationaliseringar vid lågkonjunktur medför det att antagandet om samma
utveckling för produktion och förbrukning inte längre håller.
För BNP från användningssidan finns det bra med data på kvartal men det finns
bristande information till beräkning av BNP från produktionssidan. Syftet med
den nya undersökningen Kvartals-FEK är att ge bättre kvartalsskattningar av
BNP vilket skulle minska revideringarna mellan NR-år och NR-kvartal.
Ansatsen bakom Kvartals-FEK är att de 500 största företagen undersöks med
hjälp av enkäter och resterande företag undersöks registervägen via moms- och
LAPS-registret. Studien som ligger bakom Kvartals-FEK visar att momsregistret
inte håller tillräcklig kvalitet för de största företagen. Då felaktiga värden för
dessa företag slår på totalen har man kommit fram till att det krävs
enkätinsamling för dessa företag. Tester på tio stora företag visar att det tar ca 2
timmar att fylla i enkäten. Tester av metoden på årsdata har gett goda resultat.
Användarrådet rekommenderar SCB att påbörja arbetet med Kvartals-FEK.
4(6)
3 Innovationsundersökningarna
För information (Sven Silvander)
SCB fick ett uppdrag från Näringsdepartementet 2011 att ”…utveckla
existerande och, där så bedöms relevant, nya indikatorer för innovation…” och
”…bidra till ökad förståelse av förutsättningar och drivkrafter för innovation i
hela näringslivet på nationell och regional nivå, såväl tillverkande som
tjänsteföretag, samt i offentligt finansierad verksamhet.”. Slutrapporten ska vara
klar i februari 2016. Projektet inleddes med en grundlig behovskartläggning och
har därefter bland annat resulterat i tre delrapporter som går att läsa på
www.scb.se/innovation.
En insikt från projektet är att 10 % av företagen är genuint innovativa. Dessa
företag finns inom alla branscher och de har fler ingenjörer och disputerade
anställda. De har också högre produktivitet än andra företag.
I ett samarbete med Patent- och registreringsverket och Vinnova görs en
koppling mellan patent och organisationsnummer. Tanken är att uppgifterna blir
mer lättillgängliga om de finns hos SCB.
Innovationer mäts idag inte inom offentlig sektor. Ett delprojekt gick därför ut på
att genomföra en undersökning av innovationer inom sjukvården. En enkät
skickades till alla vårdcentraler och sjukhus. Cirka hälften av sjukhusen och en
tredjedel av vårdcentralerna svarade på enkäten. Undersökningen var frivillig
och det är troligt att det finns en inbyggd bias då de mest intresserade svarar på
enkäten. En innovation definieras som en ny vara eller tjänst som har införts för
att förändra verksamheten.
Resultaten av undersökningen visar att nivåerna skiljer sig åt mellan sjukhus och
vårdcentraler. Detta kan förklaras av att sjukhus är större än vårdcentraler. De
vanligaste effekterna av innovationer inom sjukvården är förbättrad
patientsäkerhet och snabbare och effektivare behandlingar av patienter. Den
största drivkraften för innovationer är önskemål från vårdpersonalen och idéerna
kommer oftast från sjuksköterskor, ledning och läkare.
4 Förmögenhetsbalanser
För information (Mårten Pappila)
Inom Nationalräkenskaperna finns det idag ingen redovisning av Sveriges reala
tillgångar. SCB har tidigare sammanställt förmögenhetsbalanser men statistiken
lades ner av resursskäl. I ENS 2010 finns det krav på mer fullständiga
balansräkningar per institutionell sektor och typ av tillgång. Även forskare vill ha
data över inkomst- och förmögenhetsfördelning. Tanken är att SCB ska utveckla
beräkningar för mark, lager och en marknadsvärderad realkapitalstock och bygga
på den gamla tidsserien som sträcker sig från 1980 till 1994 för att få en obruten
tidsserie. Ny data från tre områden ska tas fram:

Kapitalstocken på NR: marknadsvärderas (Fasta tillgångar som
redan är publicerade till medelpris).

Lagerstockar: beräknas med lagerstatistik för industrin och
varuhandeln, lagerförändringar i NR och kompletterande källor
som ESV, Jordbruksverket och Skogsstyrelsen.

Mark beräknas med registerdata som samkörs:
i.
FTR = fastighetstaxeringsregistret = Värden
5(6)
ii.
FDB = företagsdatabasen = ägare och sektorfördelning.
iii.
Eurostat: compilation guide on land
För skattebefriade fastigheter skattas taxeringsvärdet.
EU-kravet är att publicera en mer fullständig balansräkning 2017 men
förhoppningen är att vara färdig i december 2015. Publiceringstidpunkten är
ännu inte bestämd och användarrådet vill ha information om när det ska
publiceras.
5 SCB:s hantering av historisk statistik
För information (Lisa Thiel)
Det har skett en dramatisk minskning av antal besök på SCB:s bibliotek och
antalet tryckta publikationer har minskat. Detta ledde till en utredning av
bibliotekets verksamhet. SCB kom fram till att det svenska materialet ska finnas
kvar helt ogallrat på SCB, men fjärrlånen tas bort så man måste komma till SCB
för att komma åt materialet. Samma sak gäller all litteratur om statistisk teori och
metod.
Vad gäller den internationella statistiken letar SCB efter en ny hemvist. Delar av
denna statistik är unik och detta kommer inte att slängas. Målet är att behålla
statistiken samlad. Resurserna som sparas efter dessa åtgärder vill SCB lägga på
ökad digitaliseringstakt. SCB har ännu inte hittat något bibliotek som sagt ja till
att ta över samlingen. SCB vill helst hitta ett universitetsbibliotek i Sverige som
tar över samlingen. Plan B är att Nationalbiblioteket i Norge tar över samlingen.
Den norska statistikbyrån har donerat sin internationella statistik dit. Om dessa
två alternativ inte fungerar så är planen att göra en hård gallring av materialet
men behålla all unik statistik. Förhoppningsvis finns ett beslut inom första
halvåret 2016. Det finns inga planer på att ge tillbaka det internationella
materialet till respektive ursprungsland.
5 Framtidens nationalräkenskapssystem (uppföljning)
För information (Michael Wolf)
En arbetsgrupp på Eurostat har tillsatts för att diskutera omfattning och
prioritering av utvecklingsbehoven inför nästa version av SNA/ENS. Som
underlag till detta ska användare och producenter av NR konsulteras och
det har därför skickats ut en enkät till 27 myndigheter och organisationer.
Det inkom sex svar, varav fem svar kom från representanter i
användarrådet för ekonomisk statistik. Nedan följer huvuddragen av
synpunkterna:
•
•
•
•
Kommunikation vid införandet av ENS 2010: bra mot användarrådet,
sämre mot allmänheten.
De stora metodförändringarna: förbättrad strukturinformation men risk
för sämre konjunkturinformation.
”Big bang” eller gradvis implementering: allt på en gång och långa
tidsserier utan tidsseriebrott som beror på metodförändringar. Det blir
mer jobb att upprätthålla tidsserien vid många små uppdateringar.
Önskemål på framtida NR: globalisering och reavinster som del av
disponibel inkomst, inkomst- och förmögenhetsfördelning, produktivitet
(immateriella tillgångar), redovisning av aggregat exklusive kapital och
miljökostnader, närmare koppling NR-företagsbokföring.
6(6)
De olika önskemålen åsattes en prioritering utefter ett antal kriterier. Förslag som
ingen har lämnat någon synpunkt på fick en låg prioritering. På mötet framfördes
också önskemål om utökad information om tjänstesidan av ekonomin (främst
utrikeshandeln). Detta gäller primärstatistiken men NR kan fungera som
kravställare. Slutrapporten ska vara klar i december.
7 Övriga frågor
Nästa möte är den 26/11 kl. 12-16.
Justeras:
Anna Thoursie