Vad gör en skicklig lärare bättre? Skola på vetenskaplig grund Malmö 15-03-05 Cristina Robertson Vad karaktäriserar riktigt skickliga lärares arbete? Student Performance The effekt of teacher quality 100 percentile Stud hig h t i tw er h c a e ng t i m r rfo h-pe en 53 percentile points 50 percentile Student w 90 percentile ith low-pe r forming t eacher 0 percentile Age 8 Age 11 Barber & Mourshed, 2007 37 percentile Variationen i procent i förhållande till elevresultat Lärare Elever Hem Kamrater Skola Rektor John Hattie (Oct 2003) Teachers make a difference: What is the research evidence? ACER Conference Utmärkande för mycket skickliga lärares arbete • Fokuserar det som är väsentligt • Optimalt klimat för lärande • Har full koll på lärandet • Respekt och passion • Utmanar och är engagerade Källa: John Hattie (Oct 2003) Teachers make a difference: What is the research evidence? Skickliga lärare har en innehållsrik verktygslåda! Att fråga vilken undervisningsteknik som är bäst är som att fråga en snickare vilket verktyg som är bäst – hammare, skruvmejsel, kniv, såg, tång, fil eller linjal. Källa: Peter Gärdenfors, 2010 Kännetecken på skickligt lärararbete är som fase5er i en ädelsten, där ingen fase5 är absolut nödvändig. Alla behöver inte vara lika framträdande utan det är mångfalden av överlappande fase5er som utgör profiler för skickligt lärararbete. Källa: HaAe, 2009 Vad gör en skicklig lärare bättre? Hargreaves & Fullan menar att ett professionellt kapital består av tre delar: 1. Humankapitalet 2. Det sociala kapitalet 3. Det beslutsmässiga kapitalet (Källa: Hargreaves & Fullan, 2012) Humankapital i relation till lärarprofessionen handlar om att inneha och utveckla lärares utrustning av diverse kunskaper och färdigheter. Högt humankapital har lärare som känner en passion och en moralisk förpliktelse att hjälpa och stödja alla elever i deras lärande samt att de har viljan att hela tiden förbättra sitt eget arbete med eleverna. Humankapitalet hör således ihop med individers förmågor, talanger och ambitioner. (Källa: Hargreaves & Fullan, 2012) Forskningsanvändning (forskningsbaserad kunskap) Transformerar Förändrar Medvetandegör Utmanar Problematiserar Motiverar till reflektion Verbaliserar Inspirerar Ger svar Bekräftar Legitimerar Hjärnan är plas+sk! Hjärnan är som en muskel som blir starkare och arbetar bä5re ju mer man övar med den. AllKör oLa tror studenter a5 hjärnan är staMsk, vilket får dem a5 tro, a5 talang och begåvning är oföränderliga personliga a5ribut som automaMskt leder Mll framgång senare i livet. Varje gång du arbetar hårt och anstränger dig med a5 lära dig något ny5, formar din hjärna nya nervkopplingar. Över Md blir du då fakMskt smartare. Med andra ord… det är inte vad du är född med som betyder något -‐ utan hur du tänker… Carol Dweck, professor of Psychology at Stanford University Syn på förmågan att lära Talang eller ansträngning? Statisk syn: Intelligensen är oföränderlig Min framgång beror främst på talang och intelligens! Dynamisk syn: Intelligensen kan utvecklas och växa Vill verka smart Vill lära mer och mer Källa: Carol Dweck, 2013 Min framgång beror främst på anstängning och hårt arbete! Syn på förmågan att lära Talang eller ansträngning? Statisk syn: Intelligensen är oföränderlig Jag känner e5 stort behov av a5 bevisa för andra a5 jag är smart! Därför vill jag helst göra sådant som jag kan och vet a5 jag är bra på. Dynamisk syn: Intelligensen kan utvecklas och växa Vill framstå som smart Vill lära sig mer och mer Källa: Carol Dweck, 2013 Jag känner e5 stort behov av a5 lära mig nya saker! Jag känner mig smart när jag jobbar med sådant som är svårt! Synen på förmågan är inlärd! Statisk syn: Intelligensen är oföränderlig Dynamisk syn: Intelligensen kan utvecklas och växa (hjärnan är plastisk) Varför elever har en sta+sk syn på sin förmåga: • Barn som Mdigt och oLa får beröm för sin stora talang eller intelligens löper hög risk a5 få en staMsk syn på sin förmåga. • Barn som Mdigt och oLa får höra a5 de saknar talang eller är ”svaga” löper hög risk a5 få en staMsk syn på sin förmåga. Källa: Carol Dweck, 2013 Integrerad förståelse Strukturerad kunskap Vetenskap TEORI komplexiteten i det pedagogiska resonemanget Beprövad erfarenhet PEDAGOGISK PRAKTIK reflek<on kring undervisning och lärande Fragmenterad kunskap Oreflekterad och intui<v prak<k Informerad och delvis reflekterad prak<k – men huvudsakligen utan kunskaps-‐ och erfarenhetsutbyte Avancerat reflekterad prak<k – med (delvis publikt) kunskaps-‐ och erfarenhetsutbyte med andra Källa: Se Olsson m fl 2010, LTH i Ryegård (red). Det sociala kapitalet har enligt Hargreaves & Fullan (2012) att göra med en skolas kultur och kan sägas vara det bränsle, som håller yrkespassionen hos lärarna vid liv. I en skola med stort socialt kapital finns det alltid lärare som prövar nya idéer, ger varandra kollegialt stöd, ger kollegial återkoppling, stöttar kolleger när misstag begås, gärna delar med sig av sina egna erfarenheter och tillsammans tar ansvar för att genomföra planerade förändringar. Om det sociala kapitalet är svagt på en skola, misslyckas alla övriga ansträngningar att förbättra skolan! Vad säger forskningen? Läraryrket är en profession med gemensamma inten3oner, kollek3vt ansvarstagande och ömsesidigt lärande. (Källa: Hargreaves & Fullan, 2012 s 144) 15-03-12 19 Skickliga lärares har sin verktygslåda i huvudet Långvarig stress och <dspress kan dras<skt minska denna verktygslådas kapacitet! E"ersom stress påverkar så många delar av kroppen och e"ersom symtomen på för mycket stress är olika mellan olika personer, kan det visa sig på flera sä=. Till exempel kan man • få sömnproblem • känna stor trö=het som inte går a= vila bort • känna sig rastlös, ha svårt a= koppla av och varva ner • känna sig irriterad, rädd, nedstämd eller få ångest • få sämre minne och svårt a= koncentrera sig Källa: h5p://www.1177.se/Jonkopings-‐lan/Fakta-‐och-‐rad/Sjukdomar/Stress/ Lärare blir friskare när de själva lär Enligt Yvonne Lagrosen, docent vid Högskolan Väst, innebär en känsla av flow att arbetsbelastningen upplevs som lägre: – Om man får göra något intressant så ger det positiv stimulans och då upplevs arbetsbelastningen inte som så hög. – Samtidigt får utmaningen inte vara för stor, det måste finnas en balans mellan krav och egen kontroll av arbetssituationen. – Vad den här forskningen visar är att för att behålla vår hälsa, behöver vi ständigt lära och utvecklas, både i vårt yrke och som människor. Källa: www.forskning.se 229 lärare i Västra Götaland fick svara på en enkät som innehöll frågor om hälsa, kvalitet och arbetsintegrerat lärande. Resultaten visade på en tydlig koppling mellan dessa tre faktorer. Arbetsgruppens sociala kapital Drar åt olika håll Energiförlust Gemensamt syfte Gemensamma visioner ”Har flyt” Systema<skt kvalitetsarbete Forma<v undervisning SySe: AU förbäUra och fördjupa lärandet EFFEKTER PLANERING GENOMFÖRANDE ? Det beslutsmässiga kapitalet fokuserar på människors förmåga att fatta omdömesgilla beslut If a teacher always has to consult a teacher’s manual, or follow the lesson line by line in a script, you know that that teacher is not a professional, because he or she doesn’t know how to judge or isn’t allowed to. (a.a. s 93) Det beslutsmässiga kapitalet skärps, när dess innehåll diskuteras kollegialt. Detta medför att beslutsfattandet förfinas, vilket i sin tur leder till mer precisa resultat. (Hargreaves & Fullan, 2012) Schleicher: "Sverige har ett svagt utbildningssystem" 15-‐03-‐12 och antagligen lite obalanserat… 25 Balans mellan inre och yMre styrning Inre styrning YMre styrning Komplex och obestämd Mätbar och ”genomskinlig” Professionellt ansvarstagande Uppdragsreglering Undervisningskvalitet UndervisningskvanMtet Lärarexcellens Nöjda avnämare Förtroende Kontroll Kollegial dialog Öppna jämförelser Inre moMvaMon Y5re moMvaMon Sammanhang Fakta Mål Cris+na Robertson Djuplärande ”Rä5” kunskap i ”rä5” Md Resultat Förändring av <llstånd: Man lär sig något nyU, men fortsäUer aU arbeta inom välbekanta mönster och sammanhang. Förändring av inställning: Sammanhanget (bakgrund och fond mot vilken man lär sig) förändras, vilket innebär aU det man redan kan får en ny innebörd. Källa: Oskar Öquist (2010) Vågar erkänna misstag Ansvarsförskjutning respekt, kompetens, etik och professionell integritet Skolhuvudman Politiskt ansvar Kontroll Kontroll ByråkraM Rektor Kontroll ByråkraM Kontroll eftergivenhet, passivitet och anpassning till förbestämda standardsystem. Rädda för att göra fel Förtroende Professionellt ledaransvar Lärare Elever Förtroende Professionellt läraransvar Ansvarstagande EffekMv undervisning uppnås bäst i en skola där all personal står helt enad i si5 ansvar a5 hjälpa alla elever a5 lyckas, oberoende av vilka problem man möter på vägen mot de5a mål. (John Adsit, on May 2, 2011) Vad säger forskningen? Skolans fokus är på det dagliga arbetet! Kärnan i skolutveckling bygger på förbättringar av de dagliga metoderna för undervisning och lärande! Alla är ansvariga för att de lyckas! Källa: Levins (2008): How to change 5000 schools Tack för aM ni lyssnade! [email protected]
© Copyright 2024