Datum 2015-11-09 Minnesanteckningar möte med chefer från socialtjänstens vuxenenheter och verksamhetschefer för samtliga LAROmottagningar i Skåne 2015-11-09 Nytt om LARO-behandling Gunnel Hedman Wallin, & Daniel Svensson, Socialstyrelsen Resultat av regeringsuppdrag 2013- 2015 som avrapporterades mars 2015 med ett flertal studier samt kartläggningar avseende dödsfall och dödlighet och framtida uppföljning. Alla rapporter finns på https://www.socialstyrelsen.se/ De två brukarstudierna och dödsfallsstudierna är inte publicerade men går att beställa. Man har inte gjort någon särskild studie om socialtjänsten men man har försökt fokusera på samverkan. Minnesanteckningarna är ett komplement till bifogat bildspel. Brukarnas synpunkter Första månaden i behandling upplevs som mycket positiv medan man efter en tid inte upplever att man utvecklas i sin behandling. Det saknas ”morötter” i behandlingen. Man ser inte behandlingen som transparent och förutsägbar. Omfattningen och tillgänglighet Enkät till verksamhetschefer 2012-2013. Organisationen ser olika ut beroende på hur landstingen valt att organisera sin verksamhet. Den geografiska tillgängligheten i Sverige ser olika ut beroende på hur man valt att organisera sig. Nationellt fanns inga längre väntetider till första bedömning och det är oftast olika väntetider till olika mottagningar i samma landsting. Vanligaste skälet till att man nekas behandling var att man inte har ett dokumenterat missbruk och att man inte har ett ”rent” opiatberoende. Återfall i missbruk och hot/våld är vanligaste orsaken till uteslutning. Det saknas en helhet av vad som ska erbjudas inom LARO behandling och det saknas samstämmighet om krav för att komma igång med behandling, remisskrav, hur dokumentation inhämtas, hur man hämtar medicin, hur drogkontroller genomförs mm. Samverkan med socialtjänsten ser olika ut i sin omfattning. Få hade samverkan med primärvården och annan hälso- och sjukvård. Även den interna samverkan inom psykiatrin visade på brister bl.a. tillgång till neuropsykiatriska utredningar. För låg andel i behandling får kvalificerat psykologiskt stöd. 80 % av de 3 700 patienterna i kartläggningen hade varit inskrivna i mer än 6 år. Ca 65 % hämtade läkemedel på sin mottagning. Läkemedelsförskrivning Kartläggningen omfattar uttag på apotek som registreras vilket innebär att läkemedel på rekvisition inte finns med. Det finns en underrapportering vilket innebär att det finns personer som hämtar både på apotek och på mottagning. Rekvisitionsläkemedel har ökat under de senaste åren i förhållande till uttag på apotek. Det kan finnas ekonomiska incitament för landstingen att använda läkemedel på rekvisition. 13 % av patienterna har fått förskrivet mer buprenorfin än den Postadress: Box 53, 221 00 Lund. Besöksadress: Armaturen, Gasverksgatan 3a, Lund. Telefon: 0728-85 47 00 Telefax: 046-71 99 30 Plusgiro: 34 68 83-2 Bankgiro: 312-8154 Organisationsnummer: 837600-9109 E-post: [email protected] Webb: www.kfsk.se rekommenderade dagsdosen i FASS. Förskrivningen för Metadon är mer splittrad med 6 % av patienterna ligger över den rekommenderade dagsdosen. Förskrivningen av metadon och buprenorfin på smärtindikation har ökat mycket sedan 2006 till 50 000 patienter år 2013. Det finns troligen ca 6 % av denna grupp som redan finns i LARO. Vanligaste sidoförskrivingen till LARO patienter är bensodiasepiner. Läckagestudie Ca 10 % av polisens beslag kunde härledas från Sverige. 82 % av beslagen kom från Frankrike där alla läkare har rätt att skriva ut läkemedlen. Förslag att sluta använda begreppet ”läckage” till förmån för ”avledning” som då innefattar ett vidare begrepp. Dödsfall och dödlighet Dödsfall av heroin minskar och bensodiasepiner ökar kraftigt. 90 % av de som avlider har diagnoser i hälso- och sjukvården. Vanligast är att avlidna personer har två preparat i kroppen. Dödligheten bland personer med opiatmissbruk är snarare ett mått på livssituationen för målgruppen. Bakomliggande data är trubbigt och ger kanske inte rätt bild av verkligheten och man hoppas kunna utveckla dessa i sitt nya uppdrag. Förslag Förändring av regelverket – vidga målgruppen, behandling tydliggör de två benen läkemedelsbehandling och psykosociala insatser, hinder för inskrivning och reglering av uteslutning. Man föreslår att man drar ner tiden för övervakat intag till 3 månader. Syfte att nå bättre tillgänglighet. Förslaget är ute på remiss och man hoppas kunna presentera förslag i slutet på året. Föreskrifterna är inte tillräckliga för att nå likvärdig vård och behandling i Sverige. Nationellt kunskapsstöd för LARO behandling ska utvecklas. Hela behandlingsförfarandet ska kunna följas tillsammans med tydliga rekommendationer. Vem ska ansvara för vad och hur ska samverkan se ut. Socialtjänstens erfarenheter måste in tydligare. Det nationella ansvaret för LARO behandling ska utredas. Från 1 juli genomförs en översyn över statlig styrning genom kunskapsstyrningsrådet. Ökad möjlighet till överblick över all läkemedelsförskrivning inklusive rekvisitionsförskrivning. Läkemedelsregistret blir utgångspunkt för uppföljning. Uppmärksamma patientsäkerhetsperspektivet. Utveckla den officiella statistiken och öka kunskapen om dödfall. Nya föreskrifterna Finns en viss risk för fördröjning av de nya riktlinjerna. Remissvaren drar åt olika håll. Hur ska man reglera psykologisk behandling så att det inte blir villkorad för att få ingå i LARO? Hur ska man förhålla sig till att man tar bort vissa hinder vilket innebär att fler avvägande hamnar hos den enskilde läkaren? Hur ska man förhålla sig till opiodberoende? Vilka är målgruppen för behandlingen? Man har beräknat tillströmningen till 2 000 – 3 000 individer till en början för att sedan öka succesivt. Sammanfattning av gruppdiskussioner Dagverksamhet för LARO patienter saknas Arbetsterapeuter behövs för bedömning Hur kan brukare bli självförsörjande? Hur når vi den ”tyngsta” grupper- personer med funktionshinder etc.? Samverkan på strategisk nivå, hur går man från den övergripande missbruksöverenskommelsen till ”verkligheten”? Det nya regelverket – hur blir konsekvenserna? Inklusion av opioidbereonde personer kommer att ställa nya krav på behandlingen. Är det möjligt med separata mottagningar? Behovet av avgiftningsplatser för den nya målgruppen? Tydlighet avseende psykosocialbehandling- vem gör vad? Behövs en bättre samverkan mellan LARO mottagningar och socialtjänsten. Lokala avtal utifrån missbruksöverenskommelsen? Nytt möte och förslag på ämnen Det finns ett önskemål om gemensamma möten i denna konstellation. Mer fokus på socialtjänsten annars hade det varit intressant med det nationella kunskapsrådet för LARO. Psykosocial behandling, hur ser uppdraget ut för respektive huvudman. Finns större patientgrupper inom missbruksvården där det saknas forum för samverkan. Kan man bredda mötet till att inkludera all missbruksvård? Det finns även ett behov av att träffas lokalt för att prata utifrån sina lokala förutsättningar. Vid anteckningarna Emelie Sundén
© Copyright 2024