Datum
2015-11-09
Minnesanteckningar möte med chefer från socialtjänstens
vuxenenheter och verksamhetschefer för samtliga LAROmottagningar i Skåne 2015-11-09
Nytt om LARO-behandling
Gunnel Hedman Wallin, & Daniel Svensson, Socialstyrelsen
Resultat av regeringsuppdrag 2013- 2015 som avrapporterades mars 2015 med ett
flertal studier samt kartläggningar avseende dödsfall och dödlighet och framtida
uppföljning. Alla rapporter finns på https://www.socialstyrelsen.se/ De två
brukarstudierna och dödsfallsstudierna är inte publicerade men går att beställa. Man
har inte gjort någon särskild studie om socialtjänsten men man har försökt fokusera
på samverkan.
Minnesanteckningarna är ett komplement till bifogat bildspel.
Brukarnas synpunkter
Första månaden i behandling upplevs som mycket positiv medan man efter en tid
inte upplever att man utvecklas i sin behandling. Det saknas ”morötter” i
behandlingen. Man ser inte behandlingen som transparent och förutsägbar.
Omfattningen och tillgänglighet
Enkät till verksamhetschefer 2012-2013. Organisationen ser olika ut beroende på hur
landstingen valt att organisera sin verksamhet. Den geografiska tillgängligheten i
Sverige ser olika ut beroende på hur man valt att organisera sig. Nationellt fanns inga
längre väntetider till första bedömning och det är oftast olika väntetider till olika
mottagningar i samma landsting. Vanligaste skälet till att man nekas behandling var
att man inte har ett dokumenterat missbruk och att man inte har ett ”rent”
opiatberoende. Återfall i missbruk och hot/våld är vanligaste orsaken till uteslutning.
Det saknas en helhet av vad som ska erbjudas inom LARO behandling och det
saknas samstämmighet om krav för att komma igång med behandling, remisskrav,
hur dokumentation inhämtas, hur man hämtar medicin, hur drogkontroller
genomförs mm. Samverkan med socialtjänsten ser olika ut i sin omfattning. Få hade
samverkan med primärvården och annan hälso- och sjukvård. Även den interna
samverkan inom psykiatrin visade på brister bl.a. tillgång till neuropsykiatriska
utredningar. För låg andel i behandling får kvalificerat psykologiskt stöd.
80 % av de 3 700 patienterna i kartläggningen hade varit inskrivna i mer än 6 år. Ca
65 % hämtade läkemedel på sin mottagning.
Läkemedelsförskrivning
Kartläggningen omfattar uttag på apotek som registreras vilket innebär att läkemedel
på rekvisition inte finns med. Det finns en underrapportering vilket innebär att det
finns personer som hämtar både på apotek och på mottagning.
Rekvisitionsläkemedel har ökat under de senaste åren i förhållande till uttag på
apotek. Det kan finnas ekonomiska incitament för landstingen att använda läkemedel
på rekvisition. 13 % av patienterna har fått förskrivet mer buprenorfin än den
Postadress: Box 53, 221 00 Lund. Besöksadress: Armaturen, Gasverksgatan 3a, Lund. Telefon: 0728-85 47 00 Telefax: 046-71 99 30
Plusgiro: 34 68 83-2 Bankgiro: 312-8154 Organisationsnummer: 837600-9109
E-post: [email protected] Webb: www.kfsk.se
rekommenderade dagsdosen i FASS. Förskrivningen för Metadon är mer splittrad
med 6 % av patienterna ligger över den rekommenderade dagsdosen. Förskrivningen
av metadon och buprenorfin på smärtindikation har ökat mycket sedan 2006 till
50 000 patienter år 2013. Det finns troligen ca 6 % av denna grupp som redan finns i
LARO.
Vanligaste sidoförskrivingen till LARO patienter är bensodiasepiner.
Läckagestudie
Ca 10 % av polisens beslag kunde härledas från Sverige. 82 % av beslagen kom från
Frankrike där alla läkare har rätt att skriva ut läkemedlen. Förslag att sluta använda
begreppet ”läckage” till förmån för ”avledning” som då innefattar ett vidare begrepp.
Dödsfall och dödlighet
Dödsfall av heroin minskar och bensodiasepiner ökar kraftigt. 90 % av de som
avlider har diagnoser i hälso- och sjukvården. Vanligast är att avlidna personer har två
preparat i kroppen. Dödligheten bland personer med opiatmissbruk är snarare ett
mått på livssituationen för målgruppen. Bakomliggande data är trubbigt och ger
kanske inte rätt bild av verkligheten och man hoppas kunna utveckla dessa i sitt nya
uppdrag.
Förslag
Förändring av regelverket – vidga målgruppen, behandling tydliggör de två benen
läkemedelsbehandling och psykosociala insatser, hinder för inskrivning och reglering
av uteslutning. Man föreslår att man drar ner tiden för övervakat intag till 3 månader.
Syfte att nå bättre tillgänglighet. Förslaget är ute på remiss och man hoppas kunna
presentera förslag i slutet på året. Föreskrifterna är inte tillräckliga för att nå likvärdig
vård och behandling i Sverige.
Nationellt kunskapsstöd för LARO behandling ska utvecklas. Hela
behandlingsförfarandet ska kunna följas tillsammans med tydliga rekommendationer.
Vem ska ansvara för vad och hur ska samverkan se ut. Socialtjänstens erfarenheter
måste in tydligare.
Det nationella ansvaret för LARO behandling ska utredas. Från 1 juli genomförs en
översyn över statlig styrning genom kunskapsstyrningsrådet.
Ökad möjlighet till överblick över all läkemedelsförskrivning inklusive
rekvisitionsförskrivning.
Läkemedelsregistret blir utgångspunkt för uppföljning.
Uppmärksamma patientsäkerhetsperspektivet.
Utveckla den officiella statistiken och öka kunskapen om dödfall.
Nya föreskrifterna
Finns en viss risk för fördröjning av de nya riktlinjerna. Remissvaren drar åt olika
håll. Hur ska man reglera psykologisk behandling så att det inte blir villkorad för att
få ingå i LARO?
Hur ska man förhålla sig till att man tar bort vissa hinder vilket innebär att fler
avvägande hamnar hos den enskilde läkaren?
Hur ska man förhålla sig till opiodberoende? Vilka är målgruppen för behandlingen?
Man har beräknat tillströmningen till 2 000 – 3 000 individer till en början för att
sedan öka succesivt.
Sammanfattning av gruppdiskussioner
Dagverksamhet för LARO patienter saknas
Arbetsterapeuter behövs för bedömning
Hur kan brukare bli självförsörjande?
Hur når vi den ”tyngsta” grupper- personer med funktionshinder etc.?
Samverkan på strategisk nivå, hur går man från den övergripande
missbruksöverenskommelsen till ”verkligheten”?
Det nya regelverket – hur blir konsekvenserna? Inklusion av opioidbereonde
personer kommer att ställa nya krav på behandlingen. Är det möjligt med separata
mottagningar?
Behovet av avgiftningsplatser för den nya målgruppen?
Tydlighet avseende psykosocialbehandling- vem gör vad? Behövs en bättre
samverkan mellan LARO mottagningar och socialtjänsten.
Lokala avtal utifrån missbruksöverenskommelsen?
Nytt möte och förslag på ämnen
Det finns ett önskemål om gemensamma möten i denna konstellation. Mer fokus på
socialtjänsten annars hade det varit intressant med det nationella kunskapsrådet för
LARO.
Psykosocial behandling, hur ser uppdraget ut för respektive huvudman.
Finns större patientgrupper inom missbruksvården där det saknas forum för
samverkan. Kan man bredda mötet till att inkludera all missbruksvård?
Det finns även ett behov av att träffas lokalt för att prata utifrån sina lokala
förutsättningar.
Vid anteckningarna Emelie Sundén