1. No category

Statsbidrag ingen förutsättning
för arbete med Läslyftet
I Halmstad har man beslutat sig för att använda
Läslyftet vare sig huvudmannen får statsbidrag
eller ej. ”Vårt uppdrag är att utveckla verksamheten och se till att eleverna utvecklas så långt
som möjligt. I det arbetet kan Läslyftet vara ett
bra verktyg”, säger Erica Eklöf språk-, läs- och
skrivutvecklare och specialpedagog i Halmstads
kommun. Hon ansvarar för genomförandet av
satsningen i hela kommunen.
Organisation av arbetet i Läslyftet
Arbetet med att organisera skolornas deltagande i
Läslyftet pågår för fullt i Halmstad och alla detaljer
är ännu inte klara. Erica Eklöf påbörjar under våren
2015 arbetet med en kommunövergripande grupp där
rektorer från Halmstads tre skolområden ingår tillsammans med förstelärare från olika skolor. Tanken med
gruppen är att skapa delaktighet och inflytande genom
att gruppmedlemmarna tar med sig tankar och idéer
från sina verksamheter till gruppens möten. På så sätt
Alla Halmstads skolor har under en tid arbetat med
kan planeringen ta avstamp i de olika verksamheternas
Matematiklyftet, en satsning som har fungerat väl.
förutsättningar och behov. Gruppmedlemmarna ska
Därför var det inte svårt att fatta beslutet att också
också implementera planeringen i de egna verksamhevara med i Läslyftet. ”Att nu organisera
terna så att arbetet med Läslyftet kommer
för Läslyftet med de erfarenheter som
igång på det sätt som man tänkt.
deltagandet i Matematiklyftet gett skapar
När det gällde Matematiklyftet fattades
möjligheter att utveckla arbetet så att det
beslut om vilka moduler skolorna skulle
förhoppningsvis kommer att fungera
använda på Halmstads huvudmannanivå.
minst lika bra”, menar Erica.
I Läslyftet har man bestämt att varje skola
Ursprungligen planerade Halmstads
eller verksamhetsområde får avgöra vilken
kommun att ta del av Läslyftet endast
modul som ska användas eftersom skolorom de beviljades statsbidrag. Men när
nas förutsättningar och behov ser olika ut.
Erica Eklöf språk-, läs
det blev klart att fler hade sökt statsVarje skola startar arbetet med att foroch
skrivutvecklare
bidrag för handledare inom Läslyftet än
mulera en nulägesbeskrivning med utgångsstatsbidraget kunde nå tänkte man om.
punkt i skolans systematiska kvalitetsarbete,
Erica säger att de började fundera över allt det som re- den verksamhetsspecifika handlingsplanen och med
dan görs och de mål som satts upp för verksamheten.
stöd i Skolverkets diskussionsunderlag ”Förbered del”Vi såg att det arbetet skulle kunna flätas ihop med
tagandet i Läslyftet”. Underlaget ska sedan användas
Läslyftet”, säger Erica. Erica tycker att arbetet skolor- för att identifiera hur Läslyftet ska genomföras på den
na redan gör för att utveckla elevernas läs- och skrivenskilda skolan, vilken modul som blir lämplig att starförmåga är väldigt viktigt och måste värdesättas högt.
ta med och hur pågående arbete kan vävas ihop med
”Vi vill inte att deltagandet i Läslyftet ska vara målet i
arbetet med Läslyftet. Det kan till exempel innebära att
sig. Läslyftet kan bli ett verktyg för att fortsätta arbetet hitta ett sätt att väva ihop arbetet med Skapande skola
med att utveckla verksamheten och nå målen. När vi
med Läslyftets moduler och utveckla former för hur
tydliggjorde dessa tankar blev det plötsligt uppenbart
de estetiska lärprocesserna kan bidra i arbetet med att
att statsbidraget inte kunde vara en förutsättning för
utveckla elevernas läs- och skrivförmåga.
arbetet. Får vi statsbidrag blir det grädden på moset
Det är rektorn på varje skola som i detalj planerar
men arbetet ska genomföras oavsett. Med Läslyftet vill för sin verksamhets deltagande och det är rektor som
vi tydliggöra att det inte handlar om en kort insats som avgör vilka på skolan som ska arbeta med Läslyftet.
man blir ”färdig” med. Det vore synd om allt material
Från huvudmannens håll har man dock varit noga med
som kommer att finnas på Läs- och skrivportalen bara att tydliggöra att man vill att lärare i alla årskurser och
används under ett år för varje skola. Vår intention är
ämnen ska kunna vara med.
att använda materialet så länge det finns att tillgå”,
De som tar del av Läslyftet utan statsbidrag kan
säger Erica.
avgöra tempot på deltagandet själva. Erica anser att
utgångsläget för skolorna i Halmstad kan komma att
variera men att många inledningsvis kommer att delta
i samma takt som krävs av skolor med statsbidrag, det
vill säga en modul per termin. För vissa skolor, som
parallellt har andra utvecklingsinsatser igång på temat
språk- och kunskapsutvecklande undervisning, kan det
vara lämpligare att arbeta med en och samma modul
under ett helt läsår.
skolorna kommer antagligen att påbörja sitt deltagande
under läsåret 2016/17. Erica Eklöf menar att det är
bra att börja i lite mindre skala eftersom de första två
skolorna då kan fungera som piloter och deras erfarenhet med Läslyftet kan användas för att utveckla och
förbättra organisationen ytterligare.
”Just nu funderar vi över hur vi ska få med lärare
i modersmål och personalen i skolbiblioteken i Läslyftets arbete”, säger Erica. Hon anser att det kan bli
nödvändigt att ha kommungemensam tid när arbetet
med Läslyftet ska genomföras eftersom det gör det
möjligt för till exempel modersmålslärare att schemaläggas så att de kan ingå i en handledningsgrupp
trots att de ofta har undervisning på eftermiddagstid.
Handledare
De förstelärare som uppfyller Skolverkets kriterier för
att bli handledare kan komma att få handledaruppdrag
i Halmstads satsning. Andra lärare som på olika sätt
visar lämplighet för uppdraget kommer sannolikt också att ha möjlighet att delta som handledare. Eftersom
Läslyftets handledarutbildning enbart erbjuds dem
som beviljats statsbidrag planerar Halmstads skolförvaltning, tillsammans med övriga huvudmän och
skolförvaltningar i regionen, att starta en regional handledarutbildning. Denna utbildning är ett
samarbete med Regionala
utvecklingscentret och
Högskolan i Halmstad. Utbildningen
ska förhoppningsvis kunna omfatta
7,5 högskolepoäng och
planeras starta till hösten
2015.
Under Matematiklyftet hade
vissa handledare uppdrag på två
skolor och så kommer det troligtvis att bli även under
Läslyftet. För att handledarna skulle hinna med uppdraget lades arbetet i Matematiklyftet upp så att de
båda skolorna var i olika fas i förhållande till modulens
olika moment. Den ena av de två skolorna startade
med moment A ena veckan medan den andra skolan
startade veckan efter. Det är möjligt att man kommer
att lösa det på samma sätt under Läslyftet.
För att stötta handledarna att genomföra sitt uppdrag är tanken att de, förutom att gå handledarutbildningen, ska få egen handledning som kommunens
skolutvecklare kommer att hålla i. Här kan det eventuellt också bli fråga om ytterligare fortbildning kring
modulernas innehåll.
Råd på vägen
”Den största utmaningen hittills för oss har varit
den där tankevändan där statsbidraget gick från att
ses som en förutsättning för deltagande till att bli en bisak eller en
möjlig bonus i ett arbete som
ändå måste göras”, säger
Erica Eklöf. Hon menar
att alla huvudmän
som funderar på
om de ska arbeta
med Läslyftet utan
statsbidrag bör fundera
över hur Läslyftet kan bli
ett verktyg i det kontinuerliga utvecklingsarbetet som alla
skolor ändå ska göra. ”Det går ju
aldrig att skylla på att man inte gjort sitt uppdrag för
att man inte fick statsbidrag”, menar Erica.
Stödmaterialet som kommer att finnas på Läs- och
skrivportalen underlättar dessutom huvudmännens
och skolornas utvecklingsarbete och det kan man verkligen ha stor nytta av. Förutom det vill Erica trycka på
vikten av att starta arbetet i skolans eller kommunens
nuläge och att de ansvariga frågar sig själva:
Deltagare
Det finns 35 skolor i Halmstads kommun. Kommunen har sökt statsbidrag för två av dem och dessa två
kommer att starta sitt arbete med Läslyftet till hösten
oavsett om de får statsbidrag eller inte. Målet är att
samtliga skolor ska delta så småningom. De allra flesta
Erica berättar att entusiasmen för Läslyftet är stor i
Halmstads kommun. Hon tror att det varit en fördel
att ha med sig de positiva erfarenheterna från deltagandet i Matematiklyftet in i planeringen av Läslyftet. En
annan fördel är antagligen att kommunen tidigt beslutade sig för att vara med i Läslyftet så det har funnits
gott om tid att förankra och implementera insatsen.
”Den största utmaningen hittills för oss har varit
den där tankevändan där statsbidraget gick från att ses som en förutsättning för deltagande till att bli en bisak
eller en möjlig bonus i ett arbete som
ändå måste göras”.
• Var ligger våra utmaningar och behov?
• Vilka åtgärder behöver vi sätta in för att komma till
rätta med de utmaningar vi ser?
• På vilket sätt kan Läslyftet bli ett verktyg för oss i
det pågående utvecklingsarbetet?