Förbered för Läslyftet 2016/17

Diskussionsunderlag
2015-09-30
Dnr: 2014:1254
1 (6)
Skolhuvudmän och rektorer
En mer omfattande broschyr om förberedandet och organiserandet av Läslyftet är under bearbetning under hösten 2015. Broschyren heter "Planera och organisera för Läslyftet” och kommer att
skickas ut till alla huvudmän som ansökt om statsbidrag inför Läsåret 2016/17 när den är
färdig. Broschyren kommer också att finnas att ladda ner på www.skolverket.se/laslyftet i januari
2016.
Förbered för Läslyftet 2016/17
Detta diskussionsunderlag kan användas som stöd när deltagande i Läslyftet planeras och organiseras. Diskussionsunderlaget syftar till att stimulera samtal om viktiga
beslut som behöver fattas i samband med ansökan om statsbidrag.1 Det är huvudmannen som tillsammans med rektor avgör hur fortbildningen ska organiseras lokalt. Det är också huvudmannen som skickar in ansökan och rekvisition för handledare.
Rektorns engagemang och delaktighet är avgörande för fortbildningsinsatsens avtryck och rektorn har en central roll när det gäller att skapa förutsättningar för det
kollegiala lärandet.
Det är också en fördel om medarbetare inom organisationen, med kunskap om läsoch skrivundervisning och kännedom om elevers språk-, läs- och skrivutveckling,
bjuds in till samtalet. Exempelvis kan en utvecklingsgrupp, specialpedagog eller
förstelärare med utvecklingsuppdrag föra in ny kunskap och bidra till diskussionen.
Finns det språk-, läs- och skrivutvecklare eller motsvarande på huvudmannanivå,
kan dessa också medverka i planeringen av den lokala organisationen.
Nedan följer fyra huvudområden att reflektera över i samband med ansökan om att
delta i Läslyftet med statsbidrag.
1.
2.
3.
4.
Nulägesbeskrivning och analys
Lärargrupper och organisation av lärarnas tid
Val av moduler
Val av handledare
Vilken ordning man hanterar dessa områden i, kan se olika ut på olika skolor och
inom olika huvudmän. Områdena kan också behöva bearbetas parallellt. Valet av
modul kan påverka vilka lärargrupper man utser men man kan också välja att först
bestämma vilka lärargrupper man vill prioritera för att nå ett visst mål och sedan
fundera över lämplig modul. Valet av lärargrupper och modul kan också få effekter
för vem man finner mest lämplig som handledare.
Även huvudmän och skolor som inte ansöker om statsbidrag utan avser att arbeta med fortbildningsmodellen och stödmaterialet på Läs- och skrivportalen på egen hand kan ha nytta av diskussionsunderlaget.
1
Diskussionsunderlag
Skolverket
2015-09-30
2 (6)
1. Nulägesbeskrivning och analys
Det övergripande syftet med Läslyftet är att förbättra elevers läsförståelse och
skrivförmåga. Lokalt behöver man, utifrån nulägesbeskrivning och analys, prioritera
ett eller ett par specifika områden som är särskilt angelägna att utveckla.
En lärdom från en mängd utvecklingssatsningar är att det är viktigt att våga
prioritera och att ta sikte på vissa mål tills de verkligen är uppnådda. /…/
Skolor måste motstå frestelsen att göra många bra saker om man ska nå fram
till ett djupt lärande och en verklig förändring. För att lyckas krävs enligt
Timperley att man fokuserar på ett eller få mål som är mest angelägna för
den verksamhet man befinner sig i och inte ”springer på alla bollar”.2
För att kunna utveckla och förbättra verksamheten är det nödvändigt att veta vad
som fungerar bra och mindre bra. Allt förbättringsarbete bör därför starta i en nulägesbeskrivning. Flera olika källor kan användas till nulägesbeskrivningen. Elevers kunskapsresultat, resultat från nationella prov och kartläggningar av elevers
språk-, läs- och skrivutveckling kan exempelvis vara användbara.
Utifrån nulägesbeskrivningen görs en analys och bedömning av vad som är särskilt
angeläget att förbättra för att skapa de bästa förutsättningarna för elevernas kunskapsutveckling. Analysen börjar med att man tillsammans samtalar om vad som
orsakar och påverkar resultat och måluppfyllelse (analysera bakåt). Utifrån detta
görs sedan en analys av vad som behöver utvecklas (analysera framåt). I arbetet
med att analysera (både framåt och bakåt) är det viktigt att försöka hitta mönster
och tendenser, att tolka, problematisera och inhämta ny kunskap.
För att kunna bedöma kvaliteten i utbildningen och vad som behöver utvecklas för
att de nationella målen ska uppnås krävs dialog. Allas delaktighet är grundläggande
för kvalitetsarbetet. Dialog med både lärare och elever är en viktig förutsättning för
att förstå och hitta samband. Ju större delaktighet i framtagandet av underlag och
analys, desto större blir förståelsen för de insatser som genomförs och de prioriteringar som görs.
Att diskutera
1. Vad vet vi om våra elevers skrivförmåga och läsförståelse? Vilka kartläggningar, utvärderingar och analyser har gjorts?
2. Vad vet vi om lärarnas kompetens, förhållningssätt och arbetssätt och hur
detta har påverkat elevers språk-, läs- och skrivutveckling?
3. Vad fungerar bra när det gäller att stötta elevers läsförståelse och skrivförmåga? Varför fungerar detta bra?
4. Vad fungerar inte bra när det gäller att stötta elevers läsförståelse och skrivförmåga? Varför fungerar detta mindre bra?
2
Skolverket (2013). Forskning för klassrummet: vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Skolverket
Diskussionsunderlag
2015-09-30
3 (6)
5. Vad behöver framförallt utvecklas för att förbättra elevers läsförståelse och
skrivförmåga?
6. Vilka effekter förväntar vi oss att Läslyftet ska ge på våra elevers läsande,
skrivande och lärande?
2. Lärargrupper och organisation av lärarnas tid
Detta diskussionsunderlag använder för enkelhetens skull genomgående begreppet
lärare men i tillämpliga delar omfattas även förskollärare och skolbibliotekarier.
Elevers språk-, läs- och skrivutveckling är ett gemensamt ansvar för alla lärare oavsett ämne. Detta tydliggörs både i läroplanens övergripande uppdrag och mål och i
kurs- och ämnesplanernas syftestexter och kunskapskrav. Trots detta är det inte
självklart att alla lärare på en skola samtidigt ska arbeta med Läs-och skrivportalens
material. Materialet kommer att finnas tillgängligt på Läs- och skrivportalen under
lång tid framöver, vilket möjliggör en långsiktig planering. När huvudmannen och
rektorn väljer vilka lärare som ska delta, bör detta göras i linje med det systematiska
kvalitetsarbete och de nulägesbeskrivningar och analyser som gjorts.
Arbetet med det kollegiala lärandet behöver organiseras i grupper. Forskningen ger
inget entydigt svar på frågan om hur många deltagare en handledningsgrupp bör
bestå av, men den optimala gruppstorleken anses röra sig mellan tre och tio personer.3 Syftet med arbetet och gruppens sammansättning kan ha betydelse för val av
gruppstorlek. Utgångspunkten när Skolverket fördelar statsbidrag är att en handledare på 20 % handleder två grupper på sammanlagt mellan 12 och 20 lärare och en
handledare på 10 % handleder en grupp på mellan 6 och 10 lärare. Det är viktigt att
tänka på att en grupp sammansatt av lärare som undervisar i olika ämnen och/eller
årskurser kan behöva mer tid för diskussioner.
Lärarna kan grupperas på olika sätt, till exempel utifrån arbetslag eller ämneslag.
Valet av modul kan påverka hur man organiserar arbetet. Det finns moduler som
riktar sig till en mer specifik grupp lärare (t.ex. inom särskilda ämnen) men även om
man väljer någon av de mer övergripande modulerna som riktar sig till många olika
lärarkategorier, behöver huvudmannen/rektorn reflektera över vilken gruppindelning som bäst svarar mot de utvecklingsbehov man identifierat. Också de övergripande modulerna fungerar för t.ex. en specifik ämnesgrupp.
Det är viktigt att organisera arbetet så att fortbildningsmodellens alla moment (A,
B, C och D) blir givande för de förskollärare och lärare som deltar. I moment B
och D arbetar deltagarna kollegialt. I moment B diskuterar lärarna det innehåll som
de tagit del av i moment A och de planerar dessutom en lektion eller annan undervisningsaktivitet tillsammans. Det deltagarna planerar i moment B ska genomföras i
Åberg, Karin (2009). Anledning till handledning: skolledares perspektiv på grupphandledning. Diss.
3
Diskussionsunderlag
Skolverket
2015-09-30
4 (6)
moment C, och i moment D reflekterar förskollärarna och lärarna tillsammans över
den genomförda lektionen/aktiviteten.
Att skapa organisatoriska förutsättningar innebär även att schemalägga så att lärarna kan träffas inom ramen för sin arbetstid. Deltagande lärare ska hinna med två
moduler under ett läsår. En modul består av åtta delar och det tar cirka två veckor
att arbeta med en del. Detta innebär att lärargrupperna behöver ges förutsättning
att träffas cirka en gång i veckan (två gånger under en tvåveckorsperiod). För moment B ska minst 90-120 minuter avsättas och för moment D ska minst 45- 60
minuter avsättas.
Att diskutera
1. Utifrån nulägesbeskrivningen och analysen, hur bör arbetet med Läslyftet
läsåret 2015/16 organiseras? Bör vi planera för ett ämnesövergripande arbete eller ett arbete organiserat utifrån ämnesgrupper? Finns det ämnesgrupper som särskilt bör prioriteras, till exempel lärare som undervisar i
texttunga ämnen?
2. Kan vi dra nytta av befintliga strukturer (ämneslag eller arbetslag) eller bör
vi skapa nya?
3. Hur många lärare bör ingå i varje grupp?
4. Finns det anledning att organisera arbetet tillsammans med närliggande huvudmän och skolor? Hur kan detta i så fall ske?
5. Hur kan vi skapa förutsättningar för de lärare som ska genomföra Läslyftet
att träffas en gång i veckan?
6. Hur planerar vi för de lärare som eventuellt inte arbetar med Läslyftet på
skolan?
7. Kan vi inkludera personal i skolbibliotek på ett sätt som gynnar elevernas
språk-, läs- och skrivutveckling? Hur?
8. Kan vi inkludera modersmålslärarna på ett sätt som gynnar elevernas
språk-, läs- och skrivutveckling? Hur?
9. Vilken organisation av lärargrupper skapar bästa möjliga förutsättningar för
utveckling av elevers läsförståelse och skrivförmåga?
3. Val av moduler
Valet av modul behöver inte göras i och med ansökan av statsbidrag. Då detta val
kan påverka hur man väljer till exempel vilka lärarkategorier man prioriterar och
vilka handledare man utser, är det emellertid fördelaktigt att börja diskutera möjliga
moduler i ett tidigt skede. Lärargrupperna kommer att hinna arbeta med två moduler under det läsår som man deltar med statsbidrag. Därefter kan man naturligtvis
fortsätta att arbeta med fler moduler.
Det finns nio moduler att välja mellan på Läs- och skrivportalen och antalet kommer successivt att utvecklas. Redan inför vårterminen 2016 kommer det att finnas
ytterligare moduler att välja på.
Skolverket
Diskussionsunderlag
2015-09-30
5 (6)
Den nulägesbeskrivning och analys som rektorn/skolhuvudmannen gjort, kan användas som vägledning för vilka moduler som är lämpliga att arbeta med.
Att diskutera
1. Vilka moduler riktar sig till de lärare som kan/vill/bör arbeta med Läslyftet
inom vår organisation läsåret 2015/16?
2. Vilka moduler skulle kunna svara mot de utvecklingsbehov som identifierats som särskilt angelägna?
4. Val av handledare
Statsbidrag lämnas till huvudmannen för att frigöra tid för handledaren att vara ett
stöd för lärargrupperna i det kollegiala lärandet. Handledarens uppdrag är bland
annat att bidra till att lärarnas kunskaper medvetandegörs, utmanas och fördjupas.
Den som utsetts till handledare inom Läslyftet erbjuds kostnadsfri utbildning. Kriterierna nedan ska vara uppfyllda för att huvudmannen ska få statsbidrag för en
handledare.
Handledaren som huvudmannen utser ska:
 vara legitimerad lärare eller förskollärare
 vara behörighet att undervisa i svenska eller svenska som andraspråk eller
på annat sätt ha tillägnat sig goda kunskaper i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt
 ha minst fyra års erfarenhet av att undervisa
 ha erfarenhet av och intresse för att utveckla undervisningen tillsammans
med andra förskollärare eller lärare
Förutom att handledaren ska uppfylla kriterierna, är det viktigt att handledaren har
ett starkt mandat och legitimitet i lärargruppen. Om handledaren inte har de övriga
kollegornas förtroende riskerar handledningen att försvåras.
Det finns möjlighet att utse en handledare som leder det kollegiala arbetet på 20
eller 10 procent av sin tjänst. För att en huvudman ska få statsbidrag för en handledare på 20 procent ska antal lärare som deltar i fortbildningen uppgå till 12-20
stycken. För att en huvudman ska få statsbidrag för en handledare på 10 procent
ska antal lärare som deltar i fortbildningen uppgå till 6-10 stycken.
En av fördelarna med att utse handledare på 20 procent är att handledare som har
nedsättning om 20 procent får mer sammanhållen tid för arbetet. Utvärderingen
från utprövningsomgången visar att handledare med nedsättning om 20 procent är
något mer nöjda och i större omfattning upplever att tiden räcker till. Fördelar med
att utse handledare på 10 procent, istället för på 20 procent (om huvudmannen har
blivit beviljad fler än en handledare på 10 procent) är att huvudmannen får fler
utbildade handledare som kan stötta det kollegiala lärandet på lång sikt. En annan
fördel om huvudmannen väljer att ha två handledare på 10 procent på en skola kan
vara att dessa kan samarbeta och att olika lärargrupper kan mötas, på samma position i schemat, för kollegiala samtal med en handledare.
Diskussionsunderlag
Skolverket
2015-09-30
6 (6)
Möjlighet finns också för samarbete mellan skolor. Under vissa omständigheter kan
det vara fördelaktigt att en handledare kommer till lärargruppen från en annan
skola. Men det finns också fördelar med att handledaren finns på skolan hen vanligtvis verkar på.
Att diskutera
1. Vad finns det för fördelar respektive nackdelar med att vara handledare på
den egna skolan? Hur skulle ett eventuellt samarbete mellan skolor eller huvudmän kunna byggas upp?
2. Vilka för- respektive nackdelar kan vi se med att handledare handleder på
20 respektive 10 procent? Hur bör vi organisera detta hos oss?
3. Vilka lärare eller förskollärare uppfyller kriterierna och skulle ha förutsättningar att göra ett gott arbete som handledare inom Läslyftet utifrån den
planerade lokala organisationen?