1. No category

Dagen:
• Vad är det med samtalet som fenomen, ngt som är på allas läppar idag? – Samtalets syfte och
funktion. Vi ska undersöka det.
• Bakomliggande kunskaps- och kommunikationsteorier.
• Det metakognitiva – metasamtalet.
• Vad är det ni ska stötta? Era olika roller, (utvecklare) stöttning av handledare i Läslyftet, stöttning
och länk till huvudmän, er egen roll som lärare.
• Vad kan vara bra att veta just specifikt i relation till Läslyftet? Titta lite på Läslyftets innehåll i
relation till samtalet/handledning. Del A,B,C,D i arbetsgången. Vilka samtal kan föras i del B och
vilka i del D? Fördjupa tankarna kring samtal och titta på hur vi hanterar samtalet: Vad behöver
jag veta, förstå, se för att kunna stötta och kan jag använda mig av det själv i mina egna roller?
SAMTALET
Samtalet……. Vad kan det ge? Varför pratar alla om ”samtalet” just nu?
Vi ser!
SAMMANHANG
Se det gråa vädret. Himlen runnit
genom dess fibrer ned i jorden –
bara en skrumpen sky är kvar när
jorden druckit. Stulen rymd
vrides i flätverket av rötter, tvinnas
till grönska. – De korta ögonblicken
av frihet stiger ur oss, virvlar
genom parcernas blod och vidare.
(Tranströmer, 17 dikter, 1954)
1. Läs var och en
2. Skriv ner ord du tycker är intressanta
3. Jämför dina ord med två andra
4. Förklara varför du valde dessa ord
5. Resonera om vad ni tycker dikten förmedlar/säger
Hur blev det? Fick någon lite ”draghjälp” av samtalet för sin förståelse?
Det lilla samtalet!
Hur tänka kring fenomenet samtal i relation till teori och vetenskap?
Teoretiska bakgrunder:
1. Kunskapsteori
2. Kommunikationsteori
3. Systemteori
Kunskapsteori
Hur tänker du kring:
Språk- och kunskapsutveckling
språkutveckling
kunskapsutveckling
personlig utveckling
Behavioristiskt synsätt
Kunskapsutveckling
Språkutveckling
Personlig
utveckling
• Kognitivt och konstruktionistiskt synsätt
Individuell utveckling som sker i takt med elevens mognad
En socialkonstruktivistisk syn på kunskap:
språkutveckling
kunskapsutveckling
Social arena
personlig utveckling
Kunskapssyn
Teori
Lärarens roll
Elevens roll
Att kunna innebär
Behavioristiskt
Skinner.
Överföra ”sin”
kunskap
Lära in så mycket
som möjligt av det
läraren kan
Reproducera
lärarens kunskaper
Kognitivt eller
konstruktivistiskt
synsätt
Piaget
Att stimulera eleven
med
individanpassade
uppgifter
Förmågor är
medfödda o
utvecklas
individuellt,
(stadieteoeri)
Sociokulturell teori
Vygotskij
Skapa
förutsättningar för
att eleverna skall
lära sig
Aktivt utveckla sin
kunskap utifrån det
eleven redan kan
Utvecklas i takt med
elevens mognad och
genomgår vissa
stadier tills man
behärskar det man
ska kunna
Utrycka ”sin”
konstruerade
kunskap. Språkets
betydelse.
Kommunikationsteori
Någonting händer när man hör varandras röster; att prata sig fram till ett
svar…..
Påverkar varandra,
hör och förstår nytt….
Kommunikationsteori
* Försöker beskriva HUR kommunikation fungerar.
• Vad i samtalet gör att det sker en utveckling och en förändring?
• Hur skapar man de processer som leder till utveckling och
förändring, hur synliggör man dem? Vad händer i ett samtal?
• Målet för kommunikationen är gemensamt meningsskapande.
• Språkets betydelse för hur vi konstruerar verkligheten och utvecklar
kunskap är grundläggande.
Systemteori
Kvinnan som gäspade…..
….. Egna erfarenheter måste omprövas
….. Att förstå det den andre förstår
Detta är det som många behöver hjälp med.
Handledningen blir här ett möjligt redskap….
Vi behöver vara noga med:
Samtalets syfte måste vara klart
Exempel på olika typer av samtal:
Konsultativt/rådgivande
Utforskande
Problemlösande
Verksamhetsutvecklande
Konflikthanterande
Koncensusskapande
Samtalets funktion:
Sätta ord på
kunskapen
Deltag
ande
Utveckling av
språket
Se mönster
Tankemodeller –
synliggörs/
prövas
Konstruerade
av egna
erfarenheter
Vardags
nära
Ta emot
återkop
pling
Utveckla mer
nyanserade
föreställningar
Ny
kompetens
Högre
reflektionsnivå
Självinsikt
Gör att vi väljer
Samtalets
kraft
Samtalet som
metod
Struktur i samtalet viktigt. Varför?
• Skapar ett demokratiskt rum
• Skapar en form som alla känner/rutin/trygghet
• Hjälper till att hålla fokus på det som det ska samtalas om
• Stöttar ditt ledarskap som samtalsledare
Syftet med samtalet avgör vilken struktur som används.
Skillnaden mellan ett vanligt samtal och ett fördjupande
samtal/handledningssamtal
- vad tänker ni?
Ett vanligt samtal –
Kan vara problemlösning, att prata av sig – ge/få energi, att samordna
sig- samarbete, att lära känna varandra- socialt kitt, förmedling av
information, erfarenhetsutbyte…
Ett fördjupande samtal/handledningssamtal –
Ska utvidga, fördjupa tänkandet, rita om kartan över terrängen både i
tanke och handling, det är en forskning, att vara så öppen som möjligt
så länge som möjligt för att upptäcka, ett slags utforskande detektiv.
Övning: Utforska min föreställning om handledarens roll i
Läslyftet
Arbeta i fem-grupper. Prata i ”rundor”. En person leder samtalet
1. Börja med att beskriva rollen som handledare i Läslyftet. Beskriv en och en. Stötta
varandras beskrivningar med hjälp av frågor som klargör:
Var? När? Vilka? Hur?
2.
Fördjupa beskrivningen genom att ni tillsammans ställer utforskande frågor. Syftar till att
belysa frågan ur nya perspektiv. Fortsätt prata i ”rundor”. Ta hjälp av frågor som:
Hur ser du på …? Hur tänker du om detta? Vad innebär detta för dig? Vad är dåligt/bra med …? Vad
vet du om …? På vilket sätt …? Jag skulle vilja veta lite mera…
3.
Avsluta med en runda: Hur ser du nu på rollen som handledare i Läslyftet? Har du fått några
nya tankar?
Att prata sig fram till ett svar, en ny föreställning…….
”Metaprata” - metakognition
Vad hände i samtalet?
- bekräftade tankar?
- nya tankar?
- ny känsla? Vilken?
- erfarenhetsutbyte?
- ny förståelse?
- nya ord?
METAKOMMUNIKATION EFTER ETT HANDLEDNINGSSAMTAL/SAMTALET
Vad handlade egentligen samtalet om?
Vilka perspektiv fördes in?
Kunde det ha funnits andra perspektiv?
Var det någon av de ställda frågorna som
verkade särskilt tankeväckande?
Fanns det fördjupande frågor? Exempel.
Verkade någon fråga vara särskilt
utmanande för sakägaren?
Kan några erfarenheter av dagens
handledning hjälpa dig att utveckla din
handledning ytterligare?
ROLLER
Skolkultur/fortbildningskultur, lärarroll , rektors roll…
Idealbild av en lärare?
*Läraren som är full av idéer och projekt.
*Den som hjälper andra men själv sällan
behöver hjälp.
*Den lärare som alltid har goda råd att ge
men som sällan själv behöver råd av
andra.
*Den lärare som tröstar sina kollegor när
relationerna till klasserna brutit samman
men som aldrig själv har problem med sin
egen klass.
Solisten….
Idealbild av en rektor?
Vilka roller att möta som språk-, läs- och skrivutvecklare?
Rektorns roll
• Skapa goda förutsättningar baserade på lokala behov och förutsättningar
• Följa upp resultatet av fortbildningen
• Skapa förutsättningar för långsiktig utveckling
Handledarens roll
• Informera om Läslyftet (syftet, fortbildningsmodellen etc.)
• Vägleda på Läs- och skrivportalen
• Stötta lärarna att dela med sig av kunskaper och erfarenheter
• Leda samtalen i lärargrupperna på skolan
• Bidra till att lärarnas kunskaper medvetandegörs, utmanas och fördjupas
Lärarnas roll
• Ta del av information om Läslyftet, syftet etc.
• Delta aktivt i moment A, B, C och D.
• Bidra till det kollegiala lärandet genom att reflektera, pröva och utbyta erfarenheter.
Er roll: Huvudman (språk-, läs- och skrivutvecklarens roll)
• Följa upp resultatet av fortbildningen
• Bidra till långsiktig utveckling
• Vara ett stöd för handledarna
Vilket stöd behöver ni för ert stöttande av handledarna?
- Ha kännedom om handledarnas arbete
- Ha kännedom om vad de får med sig från sin utbildning
- Känna till vilka svårigheter/dilemman de kan få
Följande arbetar vi med i handledarutbildningarna:
Läslyftets handledare
• Uppdrag
• Arbetssätt
• Roll
• Behov av stöd
• Att vara förändringsagent
Vikten av att introducera Läslyftet:
- klargöra förväntningar
- klargöra roller
- klargöra lyftets målsättning och syfte
- ”undervisa” om Läslyftets struktur och arbetsformer
- Synliggöra stödstrukturer för handledarna
Förslag på arbetsformer. Hur arbeta med de olika delarna?
Ta del av ett
material
kollegialt
samtal/plane
ring
genomförande
handledning
-
Förväntningar
Roller
Gruppen som resurs
Kunskapssyn
Samtalsstrukturer
Att ingå en överenskommelse om hur man ska arbeta (kontrakt)
Kontrakt
Sammanfattningsvis kan ett kontrakt innehålla följande:
• Förväntningar
• Målsättning
• Innehåll (och hur innehållet initieras)
• Gruppens sammansättning (praktikanter och vikarier?)
• Hur chefen hålls informerad
• Sekretess
• Samtalsstruktur
• Ramar (tid och plats)
• Betoning av närvaro och vikten av att hålla tiderna samt hur frånvaro
anmäls
• Vikten av ostördhet och hur detta skapas
• Fika, barn…
• Utvärdering
Stödstrukturer för en handledare:
-
Samtalsstruktur
Kontrakt
Klargjorda roller
Hålla mål och syfte levande
Förslag till läs-/samtalsstrategi för del 1:
Arbeta på följande sätt då du förbereder dig:
• Fundera över följande när du läser:
• Vad undrar du över i texten?/ Vad vill du fråga texten om? (lista ner)
• Vad i texten har du lust att parata med andra om? (lista ner)
• På vilket sätt knyter texten an till dina egna erfarenheter av handledning? (lista ner)
• Ta med dina ”listor” till vår träff
När vi träffas:
• Jämför era ”undringar”
• Välj några av undringarna/frågorna och försök besvara dem tillsammans i gruppen.
• Gör en ”runda” och berätta vad ni listat som ni vill prata med andra om
• Vilka frågor har kommit upp? Likheter – olikheter – se mönster.
• För slutligen ett meta-resonemang kring hur man läst texten, konkret, hur man skapat förståelse
för den under sin läsning, och hur/om förståelsen förändrats i mötet med de andra.
En samtalsstruktur att använda för att reflektera över det man provat i sin undervisning
(del 4):
1. Var och en i gruppen presenterar kort ett dilemma/exempel
2. Man väljer ett exempel som man vill undersöka.
3. Den som ”äger” exemplet (sakägaren), ger en beskrivning av
situationen
4. Gruppen startar ”rundor” då var och en formulerar klargörande och
utforskande frågor. En fråga i taget. Inga råd/lösningar ges.
Ex:
Gerald förstår inte det han läser…….
Klargörande frågor: När? Vad? Vilka? Hur?
Utforskande/utvidgande frågor: Hur ser du på …? Hur tänker du om detta? Vad
innebär detta för dig? Vad är dåligt/bra med …? Vad vet du om …? På vilket sätt …?
Jag skulle vilja veta lite mera…
5. Efter några rundor formulerar var och en sin syn på
problemet/exemplet – t.ex. skriv för dig själv och berätta sedan.
6. Sakägaren kommenterar/förhåller sig till det som läses upp.
7. Om sakägaren vill ha råd ger man det. Ett råd per
person och runda.
8. Runda då var och en formulerar vad han/hon tar med sig från dagens
handledning.
9. Gemensam reflektion kring den genomförda samtalet/handledningen. Vad kan
vi bli bättre på så att samtalet blir mer givande nästa gång?
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Tips på frågor:
Hur skulle det vara om…
Vad kan man stå ut med att inte göra?
Vad betyder det för dig?
Vad skulle du vilja göra istället?
Vad händer om du ingenting gör?
Vad är det värsta som skulle kunna hända?
Bekräfta
Jag hör att…
Det jag uppfattar…
Det här låter som det var en besvärlig situation.
Erbjudande: Hur skulle det vara om du…?
Exempel på dilemman:
• Jag kan inte få mina elever att bli motiverade att läsa en skönlitterär
bok?
• En av mina elever får inget flyt i sitt läsande! (Hur ska jag få en av
mina elever att läsa med flyt?)
Hur kan gruppen utforska denna problematik?
Börja med att ställa klargörande frågor för
att förstå situationen/sammanhanget:
• Är det alla elever som inte är motiverade?
• Hur många?
• Hur vet du att de inte är motiverade?
• Hur har du försökt skapa motivation?
• Vilka hjälpmedel har du använt?
• Kan du berätta lite mer om deras reaktioner…
Övergå till utforskande frågor för att belysa frågan ur
nya perspektiv:
• Vad vet du om den typen av svårigheter?
• Vad tror du det betyder att hon kommer från ett
annat land?
• Har du funderat över om det spelar någon roll att hon
är flicka?
Försök att fördjupa ytterligare för att kanske komma åt
attityder, känslor och värderingar:
• Vem har du svårast att möta?
• Vad förväntar du dig av en elev som har ett annat
modersmål än svenska?
• Hur hanterar du din besvikelse?
• Försök åstadkomma perspektivbyten för att
synliggöra problemets olika parter eller tänka kring
problemet ur ett annat perspektiv:
• Hur tror du att hon upplevde det?
• Om du fått önska hur hade du då velat ha det?
Utmana för att ställa sakägarens tänkande ”på
huvudet”:
• För vem är det här egentligen ett problem?
• Vad skulle hända om du inte gjorde något?
• Om du vaknade i morgon och problemet var löst, hur
skulle du märka det? (mirakelfråga!)
Be sakägaren omformulera:
Hur ser du på problematiken nu?
Att vara förändringsagent……..
https://www.youtube.com/watch?v=5U6UD3537yw&list
Känsla av sammanhang/begriplighet
Kontrakt
Syftet?
Dess variabler
Begripligt
hanterbart
meningsfullt
För dig?
För personen?
För gruppen?
För dig?
För personen?
För gruppen?
För dig?
För personen?
För gruppen?
Struktur/arbetss För det som ska
ätt
behandlas?
Vilken är
relevant?
Roller (sakägare, För dig?
samtalsledare,
För gruppen?
handledare)
För det som ska
behandlas?
För det som ska
behandlas?
Din roll som språk-, läs- och skrivutvecklare?
- Vilket stöd behövs?
- Vem behöver vad?
Språk-, läs- och skrivutvecklarens roll
En språk-, läs- och skrivutvecklare kan ge huvudmän, förskolechefer och
rektorer stöd i det systematiska kvalitetsarbetet. Det kan till exempel
handla om att ge stöd att:
• Följa upp och analysera det språk-, läs- och skrivutvecklande arbetet
• Prioritera och organisera utvecklingsinsatser
• Ordna pedagogiska samtal och lyfta forskning inom området
• Vara ett stöd för handledare inom Läslyftet
För att kunna det måste vi ta reda på:
1. Var är vi?
2. Vart ska vi ?
3. Hur gör vi?
4. Hur blev det?
”Den grafiska modellen” – det som ska undersökas/klargöras skissas upp som en grafisk
bild
Aktuellt tillstånd
Nyckelord
Aktörer
Önskat tillstånd
(vision)
Hinder
Resurser
Vad händer om ingenting
görs?
Konkreta steg
Arbetsgång:
1. Beskriv nuläget, aktuellt tillstånd
2. Formulera önskat tillstånd, vision
3. Resonera kring vad som händer om ingenting görs
4. Finns några konkreta steg som skulle kunna leda
fram till visionen?
5. Finns det några hinder för att göra detta?
6. Vilka resurser finns för att nå visionen? (yttre och
inre resurser)
7. Vad tar vi/du med oss/dig av dagens samtal? (Koppla till
situationen/frågan som skulle undersökas)
8. Runda där deltagarna formulerar vad de tar med sig från samtalet
Efterfrågat stöd från handledarna:
•
•
•
•
Få till planeringstid med rektor
Att inte rektor eller annan bokar in möten samtidigt som man ska ha handledning
Att få hjälp med att få mandat i relation till sina kollegor
Att man har uthållighet på skolan när det gäller fortbildning så att man inte börjar
nya saker hela tiden
• Få hjälp med sin roll, att man är handledare. ”Disciplinära” frågor tas av
arbetsgivaren. Vilka frågor är fackliga osv.
• Om man som handledare arbetar på olika skolor, att få det att fungera.
• Att känna att huvudmän och ledning känner till lyftets villkor, t.ex. när det gäller
storlek på handledningsgrupp osv.
Uppgift till nästa gång:
Läslyftets handledare startar upp sin handledning nu höst.
Samla handledarna som finns i din närhet. Samtala med dem med hjälp
av den ”grafiska modellen” för att stötta dem i deras arbete. Låt dem
beskriva sin situation, en och en, se mönster, samla nyckelord och
aktörer. Gå sen vidare till formuleringar om hur/vad de önskar (vision).
Vilka hinder alt. resurser finns i deras arbete? Formulera konkreta steg
som ni tillsammans kan ta mot det önskade tillståndet.
Skissen som här blir till kan användas i samtal med skolledningar och
andra som behöver vara med i sammanhanget. Skissen kan fungera
som en ”informationslänk” i arbetet med fortbildningsinsatsen.
Mål för utbildningen:
• Verktyg för att kunna göra nulägesbeskrivningar, analys, uppföljning,
och övergripande planering av språk-, läs- och skrivutvecklande
arbetet
• Kunna stödja ett kollegialt lärande