Forskning pågår…
om äldre och åldrande
2015-03-11
Seminarium
Kost och fysisk aktivitet –
hur åstadkommer man hälsosam förändring?
Margaretha Nydahl
Institutionen för kostvetenskap
Uppsala universitet
Institutionen för kostvetenskap
120 år……..
”Den bekymmersamma maten”äldre reflekterar över ändrade livsförhållande
M Nydahl
Forskning om mat och äldre……..
- på
sjukhus/äldreboende
- kartläggningar som visar andel (%) undernärda äldre
- genomförs ofta bland de allra äldsta
- olika strategier för att förbättra nutritionsstatus
Få studier med utgångspunkt från….
-
friska hemmaboende äldre
att främja goda matvanor liksom rutiner som främjar detta
goda exempel på förebyggande arbete
att undersöka äldre- kunskaper, attityder och beteende
kring mat och måltider
”Food security”
WHO (1992) FAO (1996)
Äldreforskning vid institutionen
√ Hemmaboende äldre
√ Ensam- eller sammanboende
√ Män och kvinnor (kunskap, rutiner, attityder)
√ ”Friska” = klarar sin egen matsituation
√ Åldersgrupper: 65 - >90 år
Meals Eating habits and Nutrient intake in Elderly Women (MENEW)
”Food in Later Life” – EU-projekt
”Community Health to Enhance changed behaviour ” (CHANCE) – EU-projekt
EU - projektet
”Food in later life”- choosing food,
eating meals: sustaining independence
and quality of life”
Äldre kvinnor –
ambitionen att laga mat som man alltid
gjort
”Måltiden som gåva”
Att inte längre laga mat till andra begränsar ätandet
Förenklad matlagning och mindre portioner
Färdigmat – inte den naturliga lösningen
Självständigheten viktigast
Äldre män- matrelaterade sysslor och
måltider
Saknar ”helheten kring måltiden”
Planering, inköp och matlagning fortfarande kvinnans ansvar
Bristande delaktighet – ängsliga, saknar strategier & enkla lösn.
Känner sig ”tvingade” inruta sitt liv efter en förändrad livssituation
Viktigt förmedla till hälso- och sjukvården → behov av alternativa ”lösningar”
Självständighet i relation till sjukdom….
Hur påverkar handikapp och annan sjukdom matsituationen?
Reumatoid arthritis, Parkinsons sjukd. och stroke – begränsar matrelaterade sysslor
♀ Självständighet och ansvaret för maten fortfarande viktig
Strategier, rationaliserar, halvfabrikat, lagar mycket mat som räcker flera dagar
♂ Ensamstående – färdigmat, halvfabrikat och matlådor
Hustru/sambo sjuk- otillräckliga och ängsliga särskilt för fullgott näringsintag
Äldres reflektion över motsägelsefulla
hälsobudskap
Följer sina egna tankar och invanda beteenden snare än att förlita
sig på ”experter”
Att följa ”hälsobudskap” en fråga om ålder
”Bra” eller ”dålig” mat
Hemlagad mat (= från grunden) = mest hälsosam
Skeptiska mot processad- och förpackad mat, tillsatser och tydligt
misstroende till industriproducerad färdigmat
”Food in Later Life”
Kunskap och beteenden kulturella skillnader, en reflektion
EU-projektet CHANCE
Jämförelse äldre svenskar med äldre rumänska deltagare
Svenska äldre deltagare –
bättre kunskap, hälsosammare matvanor & större intresse för fysisk aktivitet
Professioner inom hälso- och sjukvården viktigt ha kunskap
och förståelse för att kulturell och livsstilsrelaterad bakgrund ligger till grund
för en äldre persons mat- och måltidsvanor
Vilka resurser behövs för att stödja & underlätta?
Vilka deltar i forskningsstudier
bland äldre?
Bortfallsanalys (MENEW) (65-75) (75-85) (85-95)
Vilka anledningar och vilka åldersgrupper tackar nej?
- de allra yngsta (mest aktiva, tidsbrist)) och
- de allra äldsta (alltför trötta, har inget att bidra med,dementa, begränsad
rörlighet, vill inte vara med i forskningsstudier
Slutsats
Bilden av äldre hemmaboende kvinnors mat och måltider beskrivs utifrån
en ”mellangrupp”
Summering & tankar hur vi arbetar
vidare
Äldre – såväl kvinnor som män har en uttalad oro kring mat och måltider
Kvinnor- fortfarande huvudansvar (sammanboende),ensamhet begränsar ätandet
vill bo hemma men svårt förenkla matlagningen, negativa till färdigmat,
oro för medias beskrivning av äldres undernäringsproblematik
Män - i begränsad utsträckning delaktiga i matrelaterade sysslor, oro för framtiden,
vill bo kvar hemma, i något större utsträckning nya strategier och användning
av färdigmat
Vilka strategier och ”redskap” behövs och vad
kan tillföras så att den bekymmersamma maten
istället upplevs som en ingrediens i vardagen
som ger livslust, välbefinnande och god hälsa?
Implementering av forskningsresultat
till samhällets äldre……
”Matskola för äldre”
En möjlighet för äldre – 65+ - att få ökade kunskaper om
hur man handskas med mat och hur den kan komponeras
till enkelt tillagade, goda måltider med en bra
näringssammansättning.
En möjlighet att stifta nya kontakter för gemensamma
måltidsmöten i framtiden
”Matskola för äldre”- upplägg och
genomförande
5 gruppträffar
1. Mat och hälsa på äldre dar….med fokus mot ett hälsosamt åldrande
2. Att handla mat. Näringsinnehåll och innehållsdeklarationer – att göra val
utifrån min egen livs- och hälsosituation
3. Hantering och förvaring av mat
4. Att laga från grunden eller köpa färdigmat – provsmakning och jämförelser
5. Deltagarnas egna önskemål
Teoretisk introduktion
Alla lagar sin egen portion x 2
Gemensam måltid
Reflektion- frågor mm
”Matskola för äldre” vad har hänt?
Cirka 25 kommuner initierat matskolor
Matskolor- samma innehåll även till hemtjänstpersonal
Uppsala kommun- regelbundna matskolor 2007-2011
ca 350 deltagare (män och kvinnor)
Utvärdering (enkät)
Enkät
209 deltagare
Svarsfrekvens
n= 166 (79.4%)
* 58 % kvinnor
* 42 % män
Medelålder
72 (±6.5)år
41 % anmäler sig för att de vill lära sig mer generellt om matlagning
33 % för att de vill förenkla matlagningen – 66 % svarar att matskolan
gett dem just detta
33% vill lära sig hur man sammanställer hälsosamma måltider –
50% säger sig lärt sig just detta
99 % är positiva till den gemensamma måltiden och 10% träffas efter
kursen för gemensamma måltider
25 % positiva köpa färdigmat – 46 % har lärt sig använda nya produkter
65% har lärt sig välja utifrån märkning (näringsinnehåll, ingredienser mm)
91 % har lärt sig hur hantera sin matsituation även om hälsan blir sämre
64% - läser närings- och innehållsdeklaration
i större utsträckning efter att de deltagit i matskolan
97% - har lärt sig mer förstå ”fördelar” med att välja färdigmat
47% - har lärt sig använda nya
produkter
men
25% - är tveksamma om de kommer
att välja färdigmat i större utsträckning
i framtiden
50% - har lärt sig mer om vad som
är ”hälsosam mat” efter matskolan
62% - har lärt sig hur man kan
förenkla matlagningen
79% ”Jag vill deltaga i andra kurser som inkluderar
lättare fysisk aktivitet”
85% ställer sig positiva till att kommunen
erbjuder matskolor som en del i ett hälsofrämjande
arbete riktat mot äldre
Varför matskolor?
- äldre är oroliga för sin matsituation- idag och inför
framtida dagar
- kunskap och strategier i vardagen för att undvika malnutrition
- självständighet värderas mycket högt
- en möjlighet etablera sociala nätverk för gemensamma
måltider
Vad kan matskolor ge äldre?
- ökad kunskap om alternativa strategier/lösningar
- ett sätt att stödja och underlätta sociala nätverksärskilt för ensamboende
- möjliggöra en ökad livskvalité genom att kunna
bo kvar i hemmet längre
- förbättrad nutritions- och hälsostatus även bland de
äldre, äldre
”Matskola för äldre” som hälsofrämjande aktivitet…….
Regelbunden implementering i kommunal regi
Andelen ofrivilligt isolerade äldre kan minska
Andelen undernärda och anorektiska äldre kan minska
Potential att utvidgas med andra livsstilsfaktorer- ex. vis
fysisk aktivitet - i former som passar alla – flexibla lösningar
MÅL: att ta hänsyn till hela människan vilket ofta är begränsat idag inom
hälso- och sjukvården
Min ”önskelista”
• Utökad forskning även bland hemmaboende äldre
• Tvärvetenskap - att initiera och utvärdera hälsofrämjande
aktiviteter/projekt bland hemmaboende äldre
• Flexibla ”Matskolor” – delvis finansierade av kommunerna
• Att livsmedelsindustrin satsar på produkter som ”anpassas” mot äldre –
inklusive äldre med en icke svensk bakgrund
”You have to do something before the
trousers are too loose……”
Louise Davies