1. No category

PM
Ärendenummer
Dokumentdatum
TRV 2015/84450
2015-09-30
Projektnummer
Sidor
[Projektnummer]
1(9)
TDOK 2010:29 Mall_PM v 2.0
Socioekonomisk indata till Samgods och Sampers:
övergripande beskrivning av stor uppdatering 2015 för
framtag av nya trafikprognoser from 1/10-2015 som blir
officiella 1/4-2016, TRV 2015/84450
Trafikverket
Röda vägen 1
781 89 Borlänge
Telefon: 0771 - 921 921
[email protected]
www.trafikverket.se
Gunilla Wikström
direkt: 010 - 1237516
[email protected]
PM
Ärendenummer
Dokumentdatum
TRV 2015/84450
2015-09-30
Projektnummer
Sidor
[Projektnummer]
2(9)
Innehåll
Socioekonomisk indata till Samgods och Sampers: övergripande beskrivning av stor uppdatering 2015 för framtag
av nya trafikprognoser from 1/10-2015 som blir officiella 1/4-2016, TRV 2015/84450 ................................................ 1
Syfte med detta PM ............................................................................................................................................................. 3
Socioekonomiska data ......................................................................................................................................................... 3
Förutsättningar för dataframtag ........................................................................................................................................ 3
Styrande riktlinjer, beslut och tidplan ............................................................................................................................ 3
Styrande dataunderlag och dokument ........................................................................................................................... 4
Styrande prognosår, områdes- och näringslivsindelningar .......................................................................................... 5
Framtag av data ................................................................................................................................................................... 5
Utmaningar ...................................................................................................................................................................... 5
Komplettering, anpassning och justering ...................................................................................................................... 6
Hantering av utrikeshandel med varor ........................................................................................................................ 7
Hantering av inom regional- och inomkommunal planering .................................................................................... 7
Kvalitetssäkring ............................................................................................................................................................... 7
Framtag av metod ......................................................................................................................................................... 8
Framtag av data ............................................................................................................................................................ 8
Socioekonomisk data till Samgods ..................................................................................................................................... 8
Per kommun utgångsår 2012 och 2040 varuproduktion, varuförbrukning mm ......................................................... 8
Per aggregerad varugrupp utgångsår 2012 och 2040 export och import för land/ländergrupper ............................ 8
Socioekonomiska data till Sampers .................................................................................................................................... 8
Per kommun och inom kommun utgångsår 2013, 2040 och 2060 befolkning, sysselsättning, förvärvsinkomst mm
.......................................................................................................................................................................................... 8
Motsvarande som ovan för delar av Danmark för utgångsår, 2040 och 2060 ............................................................ 8
Bilagor .................................................................................................................................................................................. 9
Bilaga A: Befolkningsutveckling per län och riket ......................................................................................................... 9
Bilaga B: Sammanställning Trafikverkets hantering av inomregional och inomkommunal planering för
socioekonomiska data 2015 ............................................................................................................................................ 9
TDOK 2010:29 Mall_PM v 2.0
Bilaga C: Trafikverkets bostadsenkät 2015 om lokalisering av framtida planerat bostadsbyggande inom
kommuner ........................................................................................................................................................................ 9
Bilaga D: Kort historisk tillbakablick vad gäller hantering av inomregional och inomkommunal planering vid
framtag av socioekonomiska data................................................................................................................................... 9
Bilaga E: Anpassning av socioekonomiska data (sysselsatt dagbefolkning) till Sampers map SNI2007 och
SNI2002 ........................................................................................................................................................................... 9
Bilaga F: Dokumentöversikt ........................................................................................................................................... 9
Trafikverket
Röda vägen 1
781 89 Borlänge
Telefon: 0771 - 921 921
[email protected]
www.trafikverket.se
Gunilla Wikström
direkt: 010 - 1237516
[email protected]
PM
Ärendenummer
Dokumentdatum
TRV 2015/84450
2015-09-30
Projektnummer
Sidor
[Projektnummer]
3(9)
Syfte med detta PM
Beskriva på ett övergripande sätt hur Trafikverket (ibland förkortat TRV) har tagit fram denna typ av indata till
trafikprognoser, att ”knyta ihop” och ge kort bakgrund samt referenser till dokument där mer information finns. I
bilaga F finns en dokumentöversikt, och i texten nedan anges därför bara t ex 2.a för att ange ett dokument i denna
översikt.
Socioekonomiska data
Med begreppet socioekonomiska data, ibland förkortat socek-data, menas i detta sammanhang både statistik och
prognos om t ex befolkning, sysselsättning, produktion etc. på olika aggregeringsnivåer. Detta innebär att det kan
handla om befolkning ett visst framtida år per län eller på delområden inom en kommun, det kan även handla om
hur olika branscher utvecklas i ekonomiska termer mm. I vissa sammanhang, framför allt på mera detaljerad
rumslig nivå, kan även begrepp som lokalisering och markanvändning ibland användas.
Beroende på var personer inom t ex en kommun eller stad bor och arbetar, så kan det påverka efterfrågan på
arbetsresor. På samma sätt med lokalisering av personer som jobbar inom varuproduktion eller tjänstenäringar, i t
ex fallet med fordonstillverkning så resulterar det i efterfrågan på godstransporter både inom landet och till/från
utlandet. I fallet med t ex turism så resulterar sysselsatta inom denna bransch i efterfrågan på resor till och från
platsen i fråga. Socioekonomiska data är därför en av flera viktiga indata i samband med t ex planering och
transportefterfrågemodellering.
Förutsättningar för dataframtag
Styrande riktlinjer, beslut och tidplan
Enligt Trafikverkets prognosriktlinjer 1 så ska socioekonomiska data utgå från s.k. Långtidsutredningar. Vidare
enligt styrande dokument2 så bör denna typ av indata i stort uppdateras en gång vart fjärde år till i början av en
mandatperiod. Mellan dessa stora uppdateringar så bör inte, pga. svårigheter att då bibehålla konsistens mm,
socioekonomiska data uppdateras.
Regering och riksdag brukar framhålla vikten av ökad samordning mellan planering av transportinfrastruktur och
övrig samhällsplanering. Trafikverket följer den inriktning som f.d. myndigheter har haft, nämligen att i den mån
det är möjligt och lämpligt beakta inomregional och inomkommunal planering. En kort historisk tillbakablick ges i
bilaga D.
Följande Trafikverksbeslut ligger till grund för nu framtagna socioekonomisk data:
Beslut om att en stor uppdatering ska göras, valet av prognosår etc.3
Inriktning för hur uppdateringen ska göras i fallet med socioekonomiska data 4
TDOK 2010:29 Mall_PM v 2.0
Socioekonomiska data ska vara helt framtagen till i mitten av september 2015, vilket innebär tidigare tidpunkter för
när olika delresultat behöver vara framtagna.
”Riktlinjer för framtagande av trafikprognoser”, TRV 2010/58780, ISBN: 978-91-7467-246-6, Trafikverket
http://www.trafikverket.se/Foretag/Planera-och-utreda/Planerings--och-analysmetoder/Samhallsekonomisk-analys-och-trafikanalys/Kortom-trafikprognoser/ under rubriken ”Länkar”.
1
2
”Årliga uppdateringar av prognosförutsättningar och verktyg”, TRV 2013/83082
http://www.trafikverket.se/Foretag/Planera-och-utreda/Planerings--och-analysmetoder/Samhallsekonomisk-analys-ochtrafikanalys/Dokumentarkiv-Samhalls/, under rubriken ”Trafikverkets PM”, 2013
3
4
Beslut 2014 om nya prognosår mm, TRV 2014/50048
Inriktning enligt bilaga 3 i beslutet hösten 2014 om gällande modellanpassad indata, TRV 2014/73077
Trafikverket
Röda vägen 1
781 89 Borlänge
Telefon: 0771 - 921 921
[email protected]
www.trafikverket.se
Gunilla Wikström
direkt: 010 - 1237516
[email protected]
PM
Ärendenummer
Dokumentdatum
TRV 2015/84450
2015-09-30
Projektnummer
Sidor
[Projektnummer]
4(9)
Styrande dataunderlag och dokument
I bilaga F finns en dokumentöversikt som visar dels de dokument om uppdaterad socioekonomisk data som
Trafikverket tagit fram, dels vilka underlag och dokument som är utgångspunkt för Trafikverkets dataframtag (det
senare under rubriken REF socioekonomiska data bakgrundsmaterial).
Riksnivå (inom ramen för LU155):
KI (Konjunkturinstitutet) tar fram, på uppdrag av LU15, långsiktiga ekonomiska scenarier på riksnivå. Trafikverket
utgår från basscenariot6, och har av LU15 även fått tillgång till underlag som troligen inte publiceras inom ramen
för LU157, exempel på sådant underlag kan vara antaganden på riksnivå om genomsnittliga årliga utvecklingstakter
för export och import för vissa aggregerade varugrupper. Under rubriken om hantering av utrikeshandel för varor
nedan framgår hur denna typ av underlag beaktas i samband med att Trafikverket tar fram viss detaljerad
socioekonomisk indata kopplad till varuexport och varuimport fördelad på land/ländergrupper.
Observera att vissa grundläggande antaganden kan skilja för basscenariot beroende på tidsintervall. Skälet är att
tidsperioden är 2014-2040 i den kommande bilagan med scenarier för den långsiktiga ekonomiska utvecklingen på
riksnivå, medan bilagan om regional demografisk utveckling utgår från intervallet 2011-2040.
Läns- och kommunnivå (inom ramen för LU15):
Tillväxtanalys (myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser) tar på uppdrag av LU15 fram en bilaga
(”Demografibilaga”) som behandlar den regionala utvecklingen till år 2040, utgående från basscenariot i LU15.
Trafikverket utgår från detta regionaliserade basscenario8, och har av LU15 även fått tillgång till underlag som
troligen inte publiceras inom ramen för LU159, exempel på sådant underlag kan t ex vara befolkningssiffror per län
och kommun för 2040.
Kommun- och delkommunal nivå (TRV):
För utgångsläget är det oftast socioekonomisk statistik, framtagen av SCB på uppdrag av Trafikverket, som är
utgångspunkten (2.d och 2.e).
Trafikverket beaktar för 2040 dessutom, i den mån det är möjligt och lämpligt, inomregional och inomkommunal
planering vilket inte LU15:s Demografibilaga gör. Under rubriken nedan om hantering av inomregional och
inomkommunal planering samt företagsspecifika bedömningar framgår hur denna typ av dataunderlag från LU15:s
Demografibilaga, i kombination med styrande regionala och kommunala planeringsunderlag, beaktas i samband
med att Trafikverket tar fram socioekonomiska indata.
TDOK 2010:29 Mall_PM v 2.0
De av TRV gjorda kompletteringarna, anpassningarna och justeringarna uppfyller länsramar, motsvarande
Demografibilagans dataunderlag, vad gäller befolkning, sysselsättning, produktion mm. Även övriga centrala
konsistensvillkor och ramar för befolkning och ekonomi på riksnivå enligt LU15:s kommande Demografibilaga
5
LU15:s hemsida finns här.
Kommande LU15-bilaga om den långsiktiga ekonomiska utvecklingen
7 Underlag framtaget inom ramen för kommande LU15-bilaga om den långsiktiga ekonomiska utvecklingen, detta underlag
framgår troligen inte helt av LU15-bilagorna utan beskrivs i konsultrapport som tagits fram på uppdrag av Trafikverket (2.a och
2.b i Dokumentöversikten i bilaga F).
8 Kommande LU15-bilaga om regional demografisk utveckling
9 Underlag Framtaget inom ramen för kommande LU15-bilaga om regional demografisk utveckling, detta underlag framgår
troligen inte helt av LU15-bilagorna utan beskrivs i konsultrapport som tagits fram på uppdrag av Trafikverket (2.a och 2.b i
Dokumentöversikten i bilaga F).
6
Trafikverket
Röda vägen 1
781 89 Borlänge
Telefon: 0771 - 921 921
[email protected]
www.trafikverket.se
Gunilla Wikström
direkt: 010 - 1237516
[email protected]
PM
Ärendenummer
Dokumentdatum
TRV 2015/84450
2015-09-30
Projektnummer
Sidor
[Projektnummer]
5(9)
gäller för Trafikverkets socioekonomiska indata. Däremot så gäller inte alltid Demografibilagans dataunderlag per
kommun, eftersom det pga. TRV-justeringar map inomregional planering kan ha skett en omfördelning av
befolkning mellan kommuner inom ett län. Mera om detta nedan under rubriken hantering av inomregional och
inomkommunal planering.
I fallet med framtag av detaljerad socioekonomisk statistik för delar av Danmark så utgår Trafikverket från bland
annat följande dataunderlag och dokument: Forecasting, Population synthesis, household pattern, employment
and Income (LTM version 1.0.8.3, DTU Transport, mars 2015), officiell dansk statistik och data från den danska
Transportvaneundersökningen. Då data ej är konsistent med Sampers, krävs en del justeringar, vilket beskrivs i 2.c.
Styrande prognosår, områdes- och näringslivsindelningar
I fallet att socioekonomiska data ingår som indata i trafikprognoser som ska användas inom ramen för
samhällsekonomiska (objekts)kalkyler, så är det särskilt viktigt med lång tidshorisont, hög detaljeringsgrad och
jämförbarhet.
Socioekonomiska data är så långt det är möjligt gemensamma för Samgods och Sampers.
Prognosåren för Samgods och Sampers är 2040 och i fallet för Sampers även 2060. Utgångsår för socioekonomisk
statistik är för Samgods är 201210 och för Sampers 2013.
Information om Samgods varugrupper finns i dokument 2.a (i bilaga). Nuvarande Sampers är anpassad till
SNI2002 vilket innebär en särskild hantering då SCB-statistik bara finns i SNI2007, mera information om detta
finns i bilaga E.
Information om Samgods områdesindelning finns i dokumentöversikten i bilaga F, dvs i denna under punkt 3.j.
Sampers områdesindelning består av 10455 områden i Sverige (och ett antal i Danmark), mera information om
detta 3.e-3.i.
Framtag av data
Utmaningar
TDOK 2010:29 Mall_PM v 2.0
För att säkerställa aktuella indata är det mycket värdefullt att Trafikverket av LU15 11 fått tillgång till data. Att ta
fram LU15 är en omfattande och komplicerad process vilket gör att oplanerade förseningar inte kan uteslutas.
Vidare så tas LU15-data fram innan texter (och därmed officiella rapporter) är klara, och av förklarliga skäl så får
inte data (och information om denna) spridas innan publicering av motsvarande LU15-rapporter. Detta innebär
dels att Trafikverket har behövt invänta viss data, dels att Trafikverket inte kunnat sprida LU15-data och
information om denna (med visst undantag för kommunernas befolkningsandelar av respektive län 2040 samt
motsvarande för delområden inom en kommun för 2040). Trafikverkets framtag av vissa nedbrutna data utifrån
LU15-data, liksom tillhörande mottagningskontroller och kvalitetssäkring, har således av Trafikverket gjorts i den
omfattning som i praktiken varit möjlig pga. pressat tidsschema mm.
Framtagna socioekonomiska data resulterar i en sammanhållen och konsistent databas som det i efterhand kan
vara mycket svårt att i praktiken uppdatera med bibehållen konsistens (eftersom en ändring i t ex
förvärvsarbetande dagbefolkning i varuproducerande branscher påverkar både Samgods och Sampers).
I fallet med utgångsår kan det i praktiken vara svårt att genomgående utgå från ett och samma år, utan här är det
tillgång till statistik på detaljerad nivå som avgör vad som är praktiskt möjligt.
10
Den socioekonomiska statistiken är för 2010 och har skrivits fram till 2012.
Inom ramen för kommande bilagor om den långsiktiga ekonomiska utvecklingen samt regionala demografiska utvecklingen.
Telefon: 0771 - 921 921
Trafikverket
Gunilla Wikström
[email protected]
Röda vägen 1
direkt: 010 - 1237516
www.trafikverket.se
781 89 Borlänge
[email protected]
11
PM
Ärendenummer
Dokumentdatum
TRV 2015/84450
2015-09-30
Projektnummer
Sidor
[Projektnummer]
6(9)
Komplettering, anpassning och justering
TRV behöver komplettera och anpassa visst LU15-dataunderlag för att få fram tillämpningsbar socioekonomiska
indata till Samgods och Sampers. Detta innebär bla följande:

komplettering med socioekonomiska indata på riksnivå vad gäller export och import av varugrupper till
land/ländergrupper för 2040 till Samgods

komplettering med socioekonomisk indata på kommunal nivå för 2012 och 2040 relaterad till
varuproduktion och varuförbrukning till Samgods
Dessutom gör TRV, i den mån det är möjligt och lämpligt, vissa justeringar av dataunderlaget med avseende på
inomregional planering. Dessa TRV-justeringar är bland annat vissa kommuners befolkningsandelar för 2040 inom
givna länsramar enligt dataunderlaget hörande till LU15:s kommande Demografibilaga. Inom en kommun kan
dessa TRV-justeringar map inomkommunal planering innebära förändringar av delområdens befolkningsandelar
för 2040 inom givna kommunala ramar (och dessa kommunala ramar motsvarar ibland dataunderlaget per
kommun från LU15:s Demografibilaga beroende på om det gjorts någon TRV-justering map inomregional
planering). Det innebär även vissa följdjusteringar, t ex map befolkningsanknuten sysselsättning inom skola, vård
och omsorg.
Det TRV-justerade dataunderlaget ligger sedan till grund för framtag av indata till Sampers vad gäller följande:

ökad detaljeringsgrad för viss data per kommun till Sampers för 2040, t ex i fallet med befolkningsrelaterad
indata till Bilinnehavsmodell

komplettering med viss data inom kommuner till Sampers för 2013 och 2040, för 2013 SCB-statistik och
för 2040 utgående från framtagen data per kommun. De styrande ramarna per kommun för 2040
sammanfaller, beroende på vilka kommuner som det gjorts TRV-justeringar för, i vissa fall med t ex
befolkningssiffror för dataunderlaget hörande till LU15:s kommande Demografibilaga.

komplettering med socioekonomisk indata till Sampers för 2060, motsvarande den som tas fram för 2040
både per kommun och inom kommuner.

komplettering med viss socioekonomisk data till Sampers för vissa delar av Danmark
De av TRV gjorda anpassningarna, kompletteringarna och justeringarna för 2040 uppfyller länsramar vad gäller
befolkning, sysselsättning, produktion mm samt övriga centrala konsistensvillkor och ramar för befolkning och
ekonomi på riksnivå enligt LU15:s kommande Demografibilaga.
TDOK 2010:29 Mall_PM v 2.0
Dessa TRV-justeringar påverkar inte lokaliseringen av varuproducerande branscher (dvs sysselsatt
varuproducerande dagbefolkning), vilket innebär att socioekonomisk indata till Samgods utgår från av Trafikverket
anpassad och kompletterad LU15-data som inte beaktar inomregional planering och inte heller företagsspecifika
bedömningar om framtida produktion mm. Däremot påverkar som sagts tidigare TRV-justeringarna bland annat
befolkningsanknuten sysselsättning inom skola, vård och omsorg.
Dessa TRV-justeringar som görs per kommun i vissa fall innebär rent tekniskt i princip att en ny
befolkningsframskrivning görs (för berörda kommuner), genom att födslar och flyttningar justeras för att dels
stämma med de justerade befolkningsandelarna och dels för att stämma överens med nationella och länsvisa
styrande ramar. TRV-justeringarna innebär bland annat att förvärvsarbetande dagbefolkning (dock ej för
varuproducerande branscher) också behöver justeras för att det ska vara konsistent. TRV-justeringarna av
befolkningen per kommun leder även till att förvärvsinkomster per kommun behöver justeras.
I bilaga B finns en sammanställning över vilka län och kommuner som påverkas av TRV-justeringar.
Trafikverket
Röda vägen 1
781 89 Borlänge
Telefon: 0771 - 921 921
[email protected]
www.trafikverket.se
Gunilla Wikström
direkt: 010 - 1237516
[email protected]
PM
Ärendenummer
Dokumentdatum
TRV 2015/84450
2015-09-30
Projektnummer
Sidor
[Projektnummer]
7(9)
Hantering av utrikeshandel med varor
Att utifrån dataunderlag, framtaget inom ramen för kommande LU15-bilaga om långsiktig ekonomisk utveckling, ta
fram export och import per aggregerad varugrupp (19 st) till Samgods land/ländergrupper. Återstående steg, dvs
att utifrån dessa data ta fram data för varuexport och varuimport per kommun och Samgods varugrupper i ton
beskrivs i kommande rapporter om nya PWC-matriser till Samgods.
Mycket kortfattat kan sägas att för 2040 sker en förskjutningen till Asien/Oceanien både vad gäller export och
import. I fallet med Övriga Västeuropa så minskar export och import, mera information om detta finns i 2.b.
Export och import fördelat på ländergrupper, år 2012 och 2040 (%)
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Afrika söder
om Sahara
Asien,
Oceanien
Export (Procent) 2012
Central- och Latinamerika
Östeuropa,
Turkiet
Export (Procent) 2040
MENA
Nordamerika
Import (Procent) 2012
Norden
Övriga
Västeuropa
Övrig
Import (Procent) 2040
Figur framtagen av SWECO på uppdrag av TRV.
Hantering av inom regional- och inomkommunal planering
Trafikverket gör, efter viss samverkan med regioner och kommuner, vissa justeringar map inomregional och
inomkommunal planering. Justeringar har gjorts map befolkning, och därtill följdjusteringar kopplad till
sysselsättning inom skola, vård och omsorg mm. De län som berörs av denna typ av Trafikverks-justeringar (dvs
per kommun inom given länsram) är följande: Västra Götaland, Stockholm, Uppsala, Örebro, Västmanland,
Södermanland, Östergötland. För övriga kommuner är det generell metod som är utgångspunkten, dvs i detta fall
sammanfaller kommuners befolkning, sysselsättning etc med de resultat som är framtagna inom ramen för
kommande LU15-bilaga.
Motsvarande justeringar inom kommuner utgår i vissa fall från regionala planeringsunderlag men även
bostadsenkäter, och för övriga kommuner så är det generell metod som används. Detta sammanfattas i bilaga B. I
bilaga C beskrivs den bostadsenkät som TRV gjort för att samla in information om framtida planerat
bostadsbyggande.
TDOK 2010:29 Mall_PM v 2.0
Liksom vid tidigare dataframtag av socioekonomiska data sker ingen samverkan direkt med företag, utan
företagsspecifika bedömningar kommer med i de fall sådana ingår i den inomregionala och inomkommunala
planering som beaktas.
Kvalitetssäkring
Tidigare gjord uppföljning har varit styrande så långt som möjligt för åtgärder inför detta dataframtag, t ex har
vissa metoder vidareutvecklats i fallet med socioekonomiska data kopplade till Samgods PWC-matriser och
Sampers områdesindelning har uppdaterats.
Trafikverket
Röda vägen 1
781 89 Borlänge
Telefon: 0771 - 921 921
[email protected]
www.trafikverket.se
Gunilla Wikström
direkt: 010 - 1237516
[email protected]
PM
Ärendenummer
Dokumentdatum
TRV 2015/84450
2015-09-30
Projektnummer
Sidor
[Projektnummer]
8(9)
Framtag av metod
Forskning och metodutveckling har genomförts av ledande expertis inför detta framtag av socioekonomiska data,
och resulterande metoder har sedan tillämpats för dataframtag. I dokumentöversikten framgår i vilka dokument
mera information om detta finns.
Framtag av data
Det konsultföretag, som på uppdrag av TRV tar fram nedbrutna socioekonomiska data, har gjort kvalitetssäkring av
levererad data. Vidare har ett annat konsultföretag på uppdrag av TRV gjort kompletterande kvalitetssäkring av
levererad data genom olika typer av tester mm. Inga allvarliga fel har upptäckts. Det bör dock noteras att den
metod som används för framtag av denna typ av data på detaljerad nivå av naturliga skäl i vissa fall är generell, dvs.
eventuellt inte beaktar vissa specifika förutsättningar fullt ut. Detta gör att framtagna data kan vara korrekt utifrån
tillämpad metod, men att vissa enskilda siffror eventuellt kan diskuteras.
Den kvalitetssäkring som gjorts har fokuserat på att framtagen data uppfyller olika typer av konsistensregler. I
kombination med detta har, i den mån det varit möjligt och lämpligt, inomregional och inomkommunal planering
beaktats.
Socioekonomisk data till Samgods
Per kommun utgångsår 2012 och 2040 varuproduktion, varuförbrukning mm
Beskrivning av hur denna data tagits fram samt resultat finns i 2.a.
Per aggregerad varugrupp utgångsår 2012 och 2040 export och import för
land/ländergrupper
Detta beskrivs i 2.b.
Socioekonomiska data till Sampers
Per kommun och inom kommun utgångsår 2013, 2040 och 2060 befolkning,
sysselsättning, förvärvsinkomst mm
Beskrivning av hur denna data tagits fram samt resultat finns i 2.a.
TDOK 2010:29 Mall_PM v 2.0
Motsvarande som ovan för delar av Danmark för utgångsår, 2040 och 2060
Beskrivning av hur denna data tagits fram finns i 2.c.
Trafikverket
Röda vägen 1
781 89 Borlänge
Telefon: 0771 - 921 921
[email protected]
www.trafikverket.se
Gunilla Wikström
direkt: 010 - 1237516
[email protected]
PM
Ärendenummer
Dokumentdatum
TRV 2015/84450
2015-09-30
Projektnummer
Sidor
[Projektnummer]
9(9)
Bilagor
Bilaga A: Befolkningsutveckling per län och riket
Figur där utvecklingen framgår 1970-2040.
Bilaga B: Sammanställning Trafikverkets hantering av inomregional och inomkommunal
planering för socioekonomiska data 2015
Tabell där det framgår vilka kommuner inom ett län som utgår från regionala planeringsdokument vad gäller
befolkning per kommun för 2040, och vilka kommuner som utgår från TRV:s bostadsenkät vad gäller lokalisering
av befolkning inom kommunen.
Bilaga C: Trafikverkets bostadsenkät 2015 om lokalisering av framtida planerat
bostadsbyggande inom kommuner
Urval, vilka kommuner som svarat, svarsfrekvens, utskick mm.
Bilaga D: Kort historisk tillbakablick vad gäller hantering av inomregional och
inomkommunal planering vid framtag av socioekonomiska data
Kort sammanfattning av Trafikverkets och fd myndighets framtag av socioekonomiska data med fokus på hur
inomregional och inomkommunal planering hanterats.
Bilaga E: Anpassning av socioekonomiska data (sysselsatt dagbefolkning) till Sampers
map SNI2007 och SNI2002
Beskrivning av den hantering som expert på uppdrag av Trafikverket tagit fram.
Bilaga F: Dokumentöversikt
TDOK 2010:29 Mall_PM v 2.0
Sammanställning över dokument med koppling till nu framtagen socioekonomisk data.
Trafikverket
Röda vägen 1
781 89 Borlänge
Telefon: 0771 - 921 921
[email protected]
www.trafikverket.se
Gunilla Wikström
direkt: 010 - 1237516
[email protected]
Bilaga A
2,10
1,90
Stockholm
Uppsala
Södermanland
Östergötland
1,70
Jönköping
Kronoberg
Kalmar
Gotland
1,50
Blekinge
Skåne
Halland
V Götaland
Värmland
1,30
Örebro
Västmanland
Dalarna
Gävleborg
1,10
Västernorrland
Jämtland
Västerbotten
Norrbotten
riket
0,90
0,70
1970
1980
1990
2000
2010
2020
2030
2040
Figuren är ursprungligen framtagen av TRV, men uppdaterad av SWECO på uppdrag av TRV.
Bilaga B
Sammanställning av hanterat planeringsunderlag på inomkommunal nivå
Lista över kommuner för vilka kommunalt planeringsunderlag beaktats vid framtag av data
för år 2040 på inomkommunal nivå. Underlag har varit användbara bostadsenkäter samt
övrigt tillämpbart planeringsunderlag.
Inkomna bostadsenkäter har sammanställts av WSP på uppdrag av Trafikverket.
Bilaga B
För följande kommuner beaktas inomkommunalt planeringsunderlag, för övriga ej namngivna
kommuner tillämpas generell metod (den senare finns beskriven i dokument 2a).
Tillämpbara resultat av bostadsenkät på inomkommunal nivå1
Kommun
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
1
Enköping
Gävle
Göteborg2
Helsingborg
Håbo
Höganäs
Karlstad
Landskrona
Lerum
Lomma
Luleå
Malmö3
Mark
Norrköping
Nyköping
Partille
Sjöbo
Strängnäs
Sundsvall
Trollhättan
Ulricehamn
Umeå
Uppsala
Varberg
Ystad
Ängelholm
Örebro
Östersund
Pga tidspress mm kan inte Trafikverket skicka bostadsenkäten till landets samtliga 290 kommuner, utan ett 60-tal kommuner har
mottagit enkäten varav ett 30-tal har besvarat denna (fyra av besvarade bostadsenkäter var ej tillämpbara). Kommuner med tillämpbara
bostadsenkäter finns även längre fram i denna sammanställning, dessa är markerade med *.
2
Trafikverket har för Västra Götalands län beslutat om att utgå från Västra Götalands regions befolkningsprognos, Befolkningsprognos
Västra Götaland 2014-2030, Rapport 2014:4 (Tillväxt och utveckling), Västra Götalandsregionen. Inget tillämpbart och sammanhållande
material på inomkommunal nivå, motsvarande det för kommunerna i Stockholms län samt berörda ÖMS-län, finns att tillgå för
kommunerna i Västra Götaland. Däremot har ett förslag tagits fram av Trafikverket (region Väst), i samverkan med Göteborgs stad, utifrån
gällande planeringsunderlag för framtida bostadsbyggande etc, Strategi för Göteborg 2035 utbyggnadsplanering, Göteborgs stad 2013
samt Älvstaden, Diskussionsunderlag – utbyggnadspotential, fördelning bostäder/arbetsplatser, Göteborgs stad 2012.
3
Inget tillämpbart och sammanhållande material på inomkommunal nivå, motsvarande det för kommunerna i Stockholms län samt
berörda ÖMS-län, finns att tillgå för kommunerna i Skåne län.
Bilaga B
Övrigt tillämpbart planeringsunderlag på inomkommunal nivå
Stockholms län
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
4
RUFS (Stockholmsförhandlingen4)
Upplands Väsby
Vallentuna
Österåker
Värmdö
Järfälla
Ekerö
Huddinge
Botkyrka
Salem
Haninge
Tyresö
Upplands-Bro
Nykvarn
Täby
Danderyd
Sollentuna
Stockholm
Södertälje
Nacka
Sundbyberg
Solna
Lidingö
Vaxholm
Norrtälje
Sigtuna
Nynäshamn
Underlag för dataframtag med beaktande av inomkommunal planering enligt förslag från Trafikverket Region Stockholm, en rapport med
tillhörande datauppsättning enligt Anpassning av befolkning och sysselsatta år 2030 enligt RUFS 2010 till utfallet av
Stockholmsförhandlingen, Stockholms läns landsting (TMR), 2014. Detta underlag behandlar både lokalisering på kommunal nivå inom
Stockholms län samt inomkommunal nivå för respektive kommun. Trafikverket har beslutat att utgå från detta underlag vad gäller
lokalisering, ej totalnivåerna.
Bilaga B
Övriga berörda län och
kommuner inom östra
Mellansverige
ÖMS-rapporten5
Uppsala län
55
56
57
58
59
Håbo*
Älvkarleby
Knivsta
Heby
Tierp
Uppsala*
Enköping*
Östhammar
Tillämpbar bostadsenkät
Tillämpbar bostadsenkät
Tillämpbar bostadsenkät
Södermanlands län
60
61
62
63
64
65
66
67
Vingåker
Gnesta
Nyköping*
Oxelösund
Flen
Katrineholm
Eskilstuna
Strängnäs
Trosa
Tillämpbar bostadsenkät
Östergötlands län
68
69
70
71
72
5
Ödeshög
Ydre
Kinda
Boxholm
Åtvidaberg
Underlag för dataframtag med beaktande av inomkommunal planering enligt önskemål från Trafikverket-Öst, dvs rapport med
tillhörande datauppsättning enligt Framskrivning av befolkning och sysselsättning i östra Mellansverige – scenarier för kommuner och
tätorter till år 2050, Stockholms läns landsting, TMR-rapport 2013:8 alt denna länk (en framtidsbild som togs fram gemensamt 2013 av de
regionala utvecklingsaktörerna i östra Mellansverige, dvs Gävleborgs län, Stockholms län, Södermanlands län, Uppsala län, Västmanlands
län, Örebro län och Östergötlands län). Detta underlag behandlar både kommunal nivå inom berörda ÖMS-län samt inomkommunal nivå.
Trafikverket har beslutat att utgå från detta underlag vad gäller lokalisering, ej totalnivåer. Detta underlag är utgångspunkten för följande
län; Södermanlands län, Uppsala län, Västmanlands län, Örebro län och Östergötlands län. Kommunerna i Stockholms samt Gävleborgs län
inkluderas således ej vad gäller detta underlag för framtag av Trafikverket-data på inomkommunal nivå för 2040.
I fallet med Stockholms läns kommuner så utgår de i stället från Stockholms läns landstings uppdaterade RUFS2010 map
Stockholmsförhandlingen, och i fallet med Gävleborgs kommuner så beaktas inomkommunal planering i den mån den finns till hands via
tillämpningsbara bostadsenkäter (för exempelvis Gävle, i övrigt tillämpas generell metod för framtag av data på inomkommunal nivå för
Gävleborg).
I fallet med de kommuner som är markerade med *, så utgår de från en tillämpbar bostadsenkät istället för det sk ÖMS-materialet (detta
för att bostadsenkäten är mera aktuell). Dessa kommuner finns med på två ställen i sammanställningen, dels här, men även i början av
sammanställningen. Skälet att de finns med två ggr är att dels sammanställs samtliga kommuner som utgår från en tillämpbar
bostadsenkät, dels länsvis hur berörda kommuner i Mellansverige hanteras.
Bilaga B
73
74
75
76
77
78
79
Finspång
Valdemarsvik
Linköping
Norrköping*
Söderköping
Motala
Vadstena
Mjölby
Tillämpbar bostadsenkät
Örebro län
80
81
82
83
84
85
86
87
88
89
90
Lekeberg
Laxå
Hallsberg
Degerfors
Hällefors
Ljusnarsberg
Örebro*
Kumla
Askersund
Karlskoga
Nora
Lindesberg
Västmanlands län
91
92
93
94
94
96
97
98
99
100
Skinnskatteberg
Surahammar
Kungsör
Hallstahammar
Norberg
Västerås
Sala
Fagersta
Köping
Arboga
Tillämpbar bostadsenkät
Bilaga C
Beskrivning av Trafikverkets bostadsenkät
Urvalet av kommuner utgår huvudsakligen från gränsen på 1 500
tillkommande bostäder fram till 2040. Enkäten har skickats ut till 63
kommuner och av dessa har 32 stycken svarat1, vilket ger en svarsfrekvens på
ca 50 procent.
Ett exempel på utskicket till kommunerna återfinns sist i denna bilaga. Av
detta framgår att kommunen i undersökningen ombeds att fördela sitt
planerade bostadsbyggande mellan SAMS-områdena i sin kommun. Därefter
har konsult på uppdrag av Trafikverket fördelat prognosens
bostadsbyggande enligt berörda kommuners enkätsvar.
1
Följande 28 kommuner har lämnat användbara svar på enkäten: Enköping, Gävle, Göteborg, Helsingborg, Håbo,
Höganäs, Karlstad, Landskrona, Lerum, Lomma, Luleå, Malmö, Mark, Norrköping, Nyköping, Partille, Sjöbo,
Strängnäs, Sundsvall, Trollhättan, Ulricehamn, Umeå, Uppsala, Varberg, Ystad, Ängelholm, Örebro och
Östersund.
Bilaga C
Bilaga C
Bilaga C
Bilaga D
Kort tillbakablick vad gäller justeringar map inomregional och inomkommunal
planering
Framtag av nedbrutna socioekonomisk data till Samgods och Sampers har gjorts av Trafikverket 1 och
innan den myndigheten fanns av fd myndigheten SIKA2. Dataframtag har hittills oftast gjorts inför en
åtgärdsplanering (men 2011 även inom ramen för en inriktningsplanering).
Justeringar map inomregional och inomkommunal planering görs med fokus på rumslig fördelning av
befolkning och sysselsättning inom ett län och tillhörande kommuner, medan befolkningstotaler per
län är givna för att landets totala befolkning ska stämma överens med styrande SCB-prognos på
riksnivå. Trenden syns tydligt med på detta sätt ökat beaktande av inomregional- och inomkommunal
planering.
På SIKA-tiden togs denna typ av indata fram för prognosår 2020 utifrån LU2003/2004. SIKA
beaktade inomregional planering genom att för Stockholms län beakta RUFS 2001 (scenario hög) 3.
Konsult, på uppdrag av SIKA, tog även fram denna typ av indata utifrån LU08 för prognosår 2030.
SIKA beaktade då justeringar map inomregional planering för storstadsregionerna genom att för
Stockholms län utgå från RUFS 2010 (alternativ hög), för Göteborgs FA utgå från Västra
Götalandsregionens befolkningsprognos till 2020 och för Malmö FA genom att utgå från
Öresundsregionens befolkningsprognos till 2026 4. Konsult gjorde även på uppdrag av SIKA en
bostadsenkät för att fånga framtida planering av bostäder inom en kommun.
Trafikverket har hittills gjort tre framtag av denna typ av indata. Det första innebar att konsult 2011 på
uppdrag av Trafikverket tog fram data för 2050 utifrån LU08, vilket innebar att utgångspunkten för
detta arbete var SIKA:s tidigare framtagna data för 2030. Den långa tidshorisonten gjorde det mindre
lämpligt att ytterligare beakta planering än det som redan gjorts av SIKA för 2030 enligt ovan. Det
andra dataframtaget gjordes av konsult 2012, även det utifrån LU2008 men med bla nyare SCBbefolkningsprognos på riksnivå för 2030 och 2050 och viss nyare SCB-statistik som utgångspunkt.
Även då beaktades inomregional planering för storstadsområdena, men det var även möjligt för
Trafikverkets regioner att inkomma med justeringsförslag map inomregional och inomkommunal
planering som sedan beaktades vid framtag av data. Nästan samtliga Trafikverksregioner lämnade in
sådana justeringsförslag. Ingen uppdatering av bostadsenkäten var tidsmässigt möjlig att göra, utan
SIKA:s sedan tidigare gjorda bostadsenkät var utgångspunkten.
Trafikverkets tredje dataframtag, som görs med konsultstöd, innebär en stor uppdatering 2015 av
indata till trafikprognoserna till i början av en mandatperiod. Relevanta LU15-bilagor5 är
utgångspunkten, och därmed på riksnivå både ett nytt ekonomiskt basscenario och en ny SCBbefolkningsprognos. Det har även denna gång varit möjligt för Trafikverkets samtliga regioner att
inkomma med justeringsförslag, men pga tidsbrist mm så var det möjligt att beakta inomregional och
inomkommunal planering för Västra Götaland (befolkningsprognos från Västra Götalandsregionen,
planerat bostadsbyggande mm från Göteborgs kommun), Stockholms län (uppdaterad RUFS2010)
samt för vissa övriga län i östra Mellansverige6. Även en ny bostadsenkät har gjorts för att få
information om planerat bostadsbyggande på inomkommunal nivå.
Trafikverket bildades ¼-2010
Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA) upphörde ¼-2010.
3 Sidan 39 i ”Nedbrytning av nationella scenarier för 2020”, Inregia AB på uppdrag av SIKA, mars 2004
4 Sidan 95 i ”Indata till de nationella svenska person- och godstrafikmodellerna Sampers och Samgods för prognosår 2030”, PM
2010:1, Trafikanalys (publicering av det dataframtag som gjordes av WSP på uppdrag av SIKA).
5 Kommande LU15-bilagor om den långsiktiga ekonomiska utvecklingen och regional demografisk utveckling.
6 Uppsala, Örebro, Södermanland, Västmanland, Östergötland.
1
2
Bilaga E
SNI2007 och SNI-klassificeringen i Sampers (rev 20150127, 20150303,
20150312 och 20150316)
Framtagen av Staffan Algers på uppdrag av Trafikverket.
Bakgrund och syfte
Klassificeringen på näringsgren i Sampersmodellerna påverkas av den nya indelningen
SNI2007. SCB kommer fortsättningsvis endast att tillhandahålla statistik enligt 2007. Detta
innebär att indata till Sampersmodellerna kommer att påverkas. Denna PM syftar till att ge ett
underlag för hur den förändrade näringsgrensindelningen bör hanteras i Sampers.
Revideringen 20150126 innebär endast att denna hantering genomförts. Revideringen
20150303 avser förslag till konkret hantering av tabellen Samsdag när Sampers 2.x ska köras
med data enligt SNI 2007. Revideringen 20150312 innebär en mer utförlig rubriksättning av
den önskade Samsdagstabellen. Revideringen 20150316 innebär korrigering av beskrivning
till tabell 3.
Nuvarande modeller
De nuvarande Sampersmodellerna skattades 2003 (se Utveckling av Sampers 2.1 Del 1
Estimeringen). Skattningen baserade på näringsgrensindelning enligt SNI92.
Modellskattningen baserades på samma sysselsättningsdata som togs fram för den
ursprungliga modellskattnigen. För denna skattning fanns följande variabler tillgängliga
(SAMSdatabas SAMS98xxxx):
Avdelningar
i SNI 1992
F
G
H
I
J
K
L
M
N
SNI92
P
Data levererade för 2001 (levererad 2002) var också baserade på SNI92 (se kommentar från
SCB nedan). Senare leveranser av sysselsättningsdata har haft betydligt större upplösning än
avdelningsnivå. Den leverans som gjordes 2007, avseende 2005, innehöll data på 2-siffernivå
enligt SNI2002. Följande kommentar lämnades då av SCB:
”Statistiken över dagbefolkningen 2005 redovisas enligt näringsgren SNI2002. I leveransen 2002 redovisades
enligt SNI92.
SCB kan till stora delar skriva tillbaka SNI2002 till SNI92, enligt tidigare levererad statistik. Men vissa
näringsgrenar går inte att återskapa vilket gör det svårt att jämföra över tiden.
Bilaga E
Förändringarna berör främst näringsgrenarna utbildning, SNI 80, och hälso- och sjukvård, sociala tjänster mm,
SNI 85.
En näringsgren har exempelvis ändrats från 85.321+.322 barnomsorg till 80 utbildningsväsendet och 85.312.315+.324+.325 övrig vård och omsorg. En annan näringsgren har ändrats från 85.311+.323 servicehus,
ålderdomshem, hemtjänst, dagcentraler till 85.312-.315+.324+.325 övrig vård och omsorg.
Statistiken inom ovan nämnda näringsgrenar är alltså inte jämförbar mellan åren. Om beställargruppen gör en
översyn av näringsgrensindelningen så att en bättre överensstämmelse med statistikbehovet uppnås inom de
näringsgrenar som påverkas kan SCB ta fram ny statistik utan extra kostnad försåvitt beställning sker före årets
slut.”
I nedanstående tabell visas vilka variabler som ingick i den ursprungliga skattningen (och
således även i skattningen för version 2.1), och vilka variabler i SNI2002 respektive SNI2007
som dessa närmast motsvarar.
Tabell 1. Jämförelse näringsgrensindelning SNI92, SNI2002 och SNI2007
Modell
Arbetsresor
Skolresor
Tjänsteresor
Besöksresor
Fritidsresor
Övriga resor
Variabler i Samsdag
Totalt antal sysselsatta
Antal sysselsatta i utbildning
Totalt antal sysselsatta
Sysselsatta i summa
NG_G_I_J_K_L_M_N
Totalt antal sysselsatta
Hotell och restaurang
Kultur och sport
Size_NGG parti- och
detaljhandel
SNI92
alla
Avd M
alla
se
nedan
alla
avd H
SNI 92
avd G
SNI2002
alla
SNI 80
alla
se
nedan
alla
SNI 55
SNI 92
SNI50 +
SNI 51 +
SNI 52
SNI2007
alla
SNI 85
alla
se nedan
NG_N Hälso och sjukvård,
sociala tjänster veterinärverks.
NG_H Hotell och restaurang
NG_L Offentlig förvaltning och
försvar, obl. Socialförsäkring
NG_M Utbildning
I+J+K
Avd N
SNI 85
SNI 86 + SNI75
Avd H
Avd L
SNI 55
SNI 75
SNI 55 + SNI56
SNI 84
Avd M
Avd IJK
SNI 80
SNI 6074
SNI 85
SNI49-53 + SNI 58-63 + SNI6468 + SNI68-82
alla
SNI 55, SNI56
SNI 59, SNI90-93
SNI 45 +
SNI 46 +
SNI 47 +
SNI95110-95290
Som framgår av SCB’s kommentar är skillnaderna mellan SNI92 och SNI2002 ganska små.
Det har troligen en försumbar effekt, särskilt efter kalibrering. Ändringen av metodiken
mellan SNI2002 och SNI2007 innebär mer påtagliga ändringar. Överensstämmelsen på
avdelningsnivå är dock fortfarande stor. Ett utdrag ur SCB’s rapprt MIS 2007.2 ”SNI2007
Standard för svensk näringsgrensindelning 2007” där en jämförelse gjort på avdelningsnivå
finns i bilaga.
Bilaga E
Praktiskt taget alla förändringar mellan SNI2002 och SNI2007 har skett inom respektive
avdelning. Vissa avdelningar i SNI2002 har dock delats upp i SNI2007. Dessa kan dock
enkelt aggregeras till avdelningar enligt SNI2002. Att driva de befintliga modellerna vidare
med data från SNI2007 är därför knappast något problem, den enda avvikelsen på
tvåsiffernivå ser ut att vara vissa reparationstjänster som i SNI2007 återfinns inom en annan
tvåsiffergrupp (SNI95110-95290). Denna avvikelse är sannolikt av ytterst marginell betydelse
(kan ev verifieras av SCB?)
När det gäller att omskatta modeller finns det fler frihetsgrader. Redan gjorda skattningar
(inköpsresemodellen) visar att det finns anledning att gå ner på tvåsiffernivå när det gäller
Parti- och detaljhandel. För att kunna använda tvåsiffernivån från SNI2002 i modellskattningen och kunna dataförsörja den med data enligt 2007 är det önskvärt att anpassa
skattningsdata så långt möjligt till tvåsifferindelningen för SNI2007. I nedanstående tabell har
en sådan anpassning gjorts för de variabler som hittills använts.
Tabell 2. Jämförelse näringsgrensindelning SNI2002 och SNI2007
Modell
Arbetsresor
Skolresor
Tjänsteresor
Besöksresor
Fritidsresor
Övriga resor
Variabler i Samsdag
Totalt antal sysselsatta
Antal sysselsatta i utbildning
Totalt antal sysselsatta
Sysselsatta i summa
NG_G_I_J_K_L_M_N
Totalt antal sysselsatta
Hotell och restaurang
Kultur och sport
Size_NGG parti- och
detaljhandel
NG_N Hälso och sjukvård,
sociala tjänster veterinärverks.
NG_H Hotell och restaurang
NG_L Offentlig förvaltning och
försvar, obl. Socialförsäkring
NG_M Utbildning
I+J+K
SNI2002
alla
SNI 80
alla
se nedan
SNI2007
alla
SNI 85
alla
se nedan
alla
SNI 55
SNI 92
SNI50 –
SNI50500
alla
SNI 55, SNI56
SNI 59, SNI90-93
SNI 45
SNI 51
SNI 46
SNI 52 +
SNI50500 –
SNI5271052740
SNI 85
SNI 47
SNI 55
SNI 75
SNI 55 + SNI56
SNI 84
SNI 80
SNI 60-74
SNI 85
SNI49-53 + SNI 58-63 +
SNI64-68 + SNI68-82
SNI 86 + SNI75
Anpassningen har gjorts med hjälp av SCB’s databas. En preliminär anpassning gjordes med
hjälp av de data över arbetsställen som KTH har tillgång till från HUI Research. Det kan i det
fortsatta skattningsarbetet visa sig att andra två-siffergrupper är viktiga att skilja ut. I dessa
fall bör så långt möjligt en anpassning av SNI2002-data till SNI2007-definitioner göras.
Bilaga E
Förslag till konkret hantering av Samsdag-tabellen genererad på SNI2007 för
körning av Sampers 2.x
Det enklaste sättet att få en Samsdagstabell baserad på SNI2007 som kan användas för
prognoser med den nuvarande Sampersmodellen (2.x) är att lägga in relevant SNI2007-data i
kolumner namngivna som i tidigare tabeller genererade med SNI2002. Denna procedur
beskrivs av Tabell 3. Tidigare har ibland flera kolumner ingått i variabler använda i Sampers,
till exempel består variabeln för Övriga resor av SNI50 + SNI51 +SNI52. Här föreslås att låta
endast en kolumn representera motsvarande data enligt SNI2007 och att man sätter de övriga
till noll. I exemplet med Övriga resor innebär det alltså att man sätter kolumnen betecknad
med SNI50 lika med summan av SNI45+ SNI46+ SNI47 + SNI95110-95290.
För att använda SNI-data enligt 2007 i Samperskörningar med Samper 2.x krävs att alla
kolumner som finns i SAMS-tabeller baserade på indelning enligt SNI2002 finns med i
Samsdag. Endast de kolumner som anges i Tabell 3 kolumn 4 ska innehålla data, övriga
kolumner i SAMSDAG sätt lika med 0. Dessa data ska vara de data som beskrivs i kolumn 3
”SNI2007”. Kolumnbeteckningen ska vara den som anges i kolumn 4 ”Beteckning”.
Tabell 3. Innehåll i SamsDag baserad på SNI2007 men använd i Sampers 2.x. Övriga
kolumner nollställda.
Variabler i Samsdag
SNI2002
SNI2007
Beteckning i SamsDag
Totalt antal sysselsatta
Kultur och sport
Size_NGG parti- och
detaljhandel
alla
SNI 92
SNI50
Dagbef_tot
Dag _ SNI92
Dag _ SNI50
NG_N Hälso och sjukvård,
sociala tjänster
veterinärverks.
NG_H Hotell och
restaurang
NG_L Offentlig förvaltning
och försvar, obl.
Socialförsäkring
NG_M Utbildning
I+J+K
SNI 85
alla
SNI 59, SNI90-93
SNI 45 +
SNI 46 +
SNI 47 +
SNI95110-95290
SNI 86 + SNI75
SNI 55
SNI 55 + SNI56
Dag _ SNI55
SNI 75
SNI 84
Dag _ SNI75
SNI 80
SNI 60
SNI 85
SNI49-53 + SNI 58-63 +
SNI64-68 + SNI68-82
Dag _ SNI80
Dag _ SNI60
Dag _ SNI85
På detta sätt undviker man att behöva programmera om vissa delar av Sampers, till priset av att vissa
kolumner inte kommer att motsvara sin beteckning.
Bilaga E
SNI-kodfördelad Sysselsatt nattbefolkning
Vissa modeller (arbets- tjänsteresor) innehåller SNI-kodsvariabler i regenereringen. Dessa
återspeglar skillnader i benägenhet att göra tjänsteresor mellan sysselsatta i olika
näringsgrenar. Det är andelen sysselsatta i respektive näringsgren i startpunkten (oftast
bostaden) som används. Sådana data saknas f.n., och i stället används andelar i
dagbefolkningen som proxy, eller också är andelarna hårdkodade (bildade på RVU-data).
RVU-data innehåller SNI-kod för intervjupersonen på femsiffernivå.
De variabler som använts är
Modell
Nya Långväga
tjänsteresor
Nya Långväga
arbetsresor
Regionala
tjänsteresor
Variabler
M+N
SNI2002
SNI80 +SNI85
SNI2007
SNI85 + SNI 86 +
SNI75
SNI51
K+L
SNI51
SNI70-74 + SNI75
SNI46
SNI68-82 + SNI84
E+F
DD_N
SNI40-41 + SNI45
SNI20-37
SNI35 + SNI36-39
SNI16-33
E+F
SNI40-41 + SNI45
SNI35 + SNI36-39
Det förefaller möjligt att hantera dessa variabler med utgångspunkt från 2-siffernivån, såväl
när det gäller att driva redan skattade modeller vidare, som att använda variablerna för omskattning. I det senare fallet är det som när det gäller målpunktsvariablerna viktigt att ta
hänsyn till SNI2007 om man väljer andra förklaringsvariabler.
Bilaga E
Bilaga Utdrag ur SCB’s rapport MIS 2007.2 – jämförelse på avdelningenivå
Bilaga F
REF Socioekonomiska data1
1. Övergripande TRV-PM
a. ”Socioekonomiska indata till Samgods och Sampers: övergripande beskrivning av stor
uppdatering 2015 för framtag av nya trafikprognoser from 1/10-2015 som blir
officiella 1/4-2016.”, TRV 2015/84450, Trafikverket
2. Teknisk dokumentation2
a. ”Socioekonomiska indata för prognosår 2040 och 2060 – teknisk dokumentation för
indata till Samgods och Sampers, TRV 2015/81019”, framtagen av WSP på uppdrag
av Trafikverket
b. ”Prognos för fördelning av svensk varuexport och varuimport på utrikes länder 2040,
TRV 2015/81020”, framtagen av WSP på uppdrag av Trafikverket
c. ”Uppdatering av socioekonomisk indata för Danmark i Sampers, TRV 2015/81021”,
framtagen av M4Traffic AB på uppdrag av Trafikverket
d. ”Indata till nationella svenska persontrafikmodellen Sampers för basår 2013 med
avseende på socioekonomisk statistik, TRV 2015/75504”, framtagen av SCB på
uppdrag av Trafikverket
e. ”Indata till nationella svenska godstrafikmodellen Samgods för utgångsläge med
avseende på socioekonomisk statistik”3, framtagen av SCB på uppdrag av
Trafikverket.
3. Kartmaterial4
a.
b.
c.
d.
e.
f.
g.
1
Relativ befolkningsutveckling kommun 2013-2040
Relativ befolkningsutveckling inom kommuner (”sams”) 2013-2040
Relativ sysselsättningsutveckling kommun 2013-2040
Relativ sysselsättningsutveckling inom kommun (”sams”) 2013-2040
Sampers områdesindelning5 (detaljerad bakgrund och hela SAMS-ID)
Sampers områdesindelning (detaljerad bakgrund och slutet av SAMS-ID)
Sampers områdesindelning (mindre detaljerad bakgrund och hela SAMS-ID)
Finns på TRV:s hemsida 1/10-2015 tom 31/3-2016 under troligen rubriken kommande gällande förutsättningar from 1
april 2016 för Trafikverkets samhällsekonomiska analyser och trafikprognoser, och därefter under troligen rubriken
Modellanpassade indata- och omvärldsförutsättningar. Vid tidpunkten för framtag av denna dokumentöversikt så är det
följande länk som gäller http://www.trafikverket.se/Foretag/Planera-och-utreda/Planerings--ochanalysmetoder/Samhallsekonomisk-analys-och-trafikanalys/
2 2a-2b framtagna av WSP på uppdrag av TRV, 2c framtagen av M4Traffic AB på uppdrag av TRV och 2d och 2e framtagna av
SCB på uppdrag av TRV.
3 Teknisk dokumentation för denna statistik finns beskriven i kommande rapport om nya PWC-matriser till Samgods.
Kortare beskrivning av SCB (av gjord leverans) finns att vid behov tillgå på TRV 2013/91824.
4 Karta 3a-3d är framtagna av WSP på uppdrag TRV och karta 3e-3h är framtagna av SWECO på uppdrag av TRV.
5 De två första kartorna inkluderar en detaljerad bakgrundskarta som kan vara tung att ladda ner, därför två till kartor med
en inte lika detaljrik bakgrund. För vissa delar av landet är sams-områdena väldigt små och då kan det ibland underlätta om
man bara använder en del av siffrorna i SAMS-ID för att kunna se vilket SAMS-ID som hör till vilket område (för stora samområden däremot så kan man behöva zooma rejält för att se SAMSID). För ytterligare information om Sampers
områdesindelning hänvisas till 2.d ovan, där framgår tex att SAMS-ID består av en kommunkod + ett fyrsiffrigt löpnummer.
Bilaga F
h. Sampers områdesindelning (mindre detaljerad bakgrund och slutet av SAMS-ID)
i. Sampers områdesindelning för Danmark6
j. Samgods områdesindelning7
4. Excel-tabeller
4.a Excelfil med befolknings- och sysselsättningssiffror per län och kommun för 2013, 2040
och 2060
REF Socioekonomiska data bakgrundsmaterial8
5. kommande LU15-bilagor9
a. om den långsiktiga ekonomiska utvecklingen10
b. om den regionala demografiska utvecklingen
c. bakomliggande befolkningsprognos på riksnivå från SCB (publicerad våren 2014)
6. Planeringsunderlag
a. Västra Götalands län
i.
per kommun inom länet
ii.
inom Göteborgs kommun
b. Stockholms län
i. per kommun och inom kommuner
c. Östra Mellansverige11
i. per kommun och inom kommuner
Övrigt relaterat material på TRV:s hemsida12
7. Kompletterande kvalitetssäkring
a. Kommande rapport13
6
Sampers områdesindelning i Danmark beskrivs i 2.c
Samgods områdesindelning utgörs av kommuner i Sverige och zoner för utlandet och dessa utrikeszoner beskrivs
översiktligt i rapport 2b ovan.
8
Finns på samma länk som den ovan angivna för REF Socioekonomiska data.
9 Dessa bilagor ännu ej publicerade vid framtaget av denna dokumentöversikt.
10 I fallet med båda de kommande LU15-bilagorna så har, inom ramen för framtag av dessa, dataunderlag tagits fram som
inte nödvändigtvis publiceras i bilagorna. Detta dataunderlag är i vissa delar helt centralt för TRV:s dataframtag, och TRV
har därför av LU15 fått ta del av detta dataunderlag. Det dataunderlag det handlar om finns beskrivet i 2.a och 2.b.
11 Dokumentet avser länen Uppsala, Örebro, Södermanland, Västmanland, Östergötland, Gävleborg och Stockholm men i
fallet med framtag av socioekonomiska data så gäller detta dokument ej för Stockholms län och ej heller för Gävleborgs län.
12
Finns på samma länk som den ovan angivna för REF Socioekonomiska data, men då under rubriken Dokumentarkiv.
13 Tas fram av SWECO på uppdrag av Trafikverket.
7
Bilaga F
8. Forskning- och utveckling
a. Framtag av data14
b. Kompletterande kvalitetssäkring av framtagen data15
9. Uppföljning mm
a. För senaste uppdateringen 2012 av denna typ av indata16
10. Översiktligt om socioekonomiska data och transportefterfrågemodellering
a. kommande Samgods
b. Sampers17
14
Under den ovan angivna länken, under rubriken Dokumentarkiv(Forskningsresultat, 2014), ”Socioekonomiska indata till
transportmodeller – metodutveckling på kort sikt”, framtagen av WSP på uppdrag av TRV (TRV 2014/33331). Under den
ovan angivna länken, under rubriken Dokumentarkiv(Trafikverkets PM, 2014), ”Second opinion: metodutveckling på kort
sikt för nedbrutna socioekonomiska data” (TRV 2014/34359)
15
Under den ovan angivna länken, under rubriken Dokumentarkiv (Externa rapporter och PM, 2013), ”Kvalitetssäkring av
socioekonomiska indata till transportmodeller – metodutveckling på kort sikt”, framtagen av Vectura (numera SWECO) på
uppdrag av TRV (TRV 2014/33331). Under den ovan angivna länken, under rubriken Dokumentarkiv(Trafikverkets PM,
2014), ”Second opinion: metodutveckling på kort sikt för nedbrutna socioekonomiska data” (TRV 2014/34359)
16 Under den ovan angivna länken, under rubriken Dokumentarkiv(Trafikverkets PM, 2013), ”LU-nedbrytning – uppföljning
och framtidsutblick” (TRV 2013/80284).
17 Under den ovan angivna länken, under rubriken Dokumentarkiv(Externa rapporter och PM, 2014), ”Så används
nedbrutna socioekonomiska data i Sampers”, TRV 2014/25100