Resistens mot växtskyddsmedel
– frilandsgrönsaker 2015
www.jordbruksverket.se
Resistens mot växtskyddsmedel
i frilandsgrönsaker 2015
Vissa skadegörare börjar ibland visa tecken på motståndskraft (resistens) mot enskilda
växtskyddsmedel. Odlare reagerar när de märker en minskande effekt av medel som tidigare
har varit effektiva. Effekten avtar efterhand med varje ny generation som bekämpas med samma
medel. Flera medel med samma verkningsmekanism, vilka tillhör samma resistensgrupp, kan
sluta att fungera och då talar man om korsresistens.
Risken för resistens kan förhindras eller åtminstone minska genom att behovsanpassa
användningen av kemikalier.
Hur uppstår resistens?
Mutationer (förändringar i DNA) sker naturligt hela tiden i alla levande organismer. Ibland leder
det till att en individ blir mindre känslig för, eller motståndskraftig mot ett visst växtskyddsmedel.
Vid en bekämpning gynnas individer med låg känslighet och deras andel av populationen ökar.
När de mindre känsliga individerna förökar sig fortsätter dessa att öka i populationen. Detta gör
att populationen får en minskad känslighet och i värsta fall fullständig resistens.
Växtskyddsmedel delas in i grupper efter verkningssätt. I många fall finns risk för korsresistens
mellan medel inom samma grupp. Alla resistensgrupper är inte lika påverkbara (beroende
på verkningsmekanismer) och alla skadegörare är inte lika benägna att utveckla resistens.
Skadegörare med snabb förökning, t.ex. bladlöss och sallatsbladmögel, löper större risk att
utveckla resistens
Åtgärder som förebygger risken för resistens mot växtskyddsmedel
• Behovsanpassa alla bekämpningar efter nivån på angreppet och vädret.
Använd tröskelvärden, riskmodeller och varningssystem i största möjliga mån.
• Minska smittotrycket genom olika odlingsåtgärder som till exempel varierad växtföljd.
•Använd sorter med resistens eller motståndskraft mot sjukdomar eller insekter.
• Undvik upprepade behandlingar med samma växtskyddsmedel och växla mellan medel
som fungerar på olika sätt, det vill säga medel som tillhör olika resistensgrupper.
• Skydda och gynna naturliga fiender genom att skapa övervintringsplatser, ha födoväxter
i fältkanten m.m. Undvik bredverkande insektsmedel om det finns andra alternativ.
Svampmedels verkningssätt
Uppdelningen av svampmedel i fungicidgrupper efter verkningssätt är framtagen av FRAC
(Fungicide Resistance Action Committee). Gruppnummer anger FRAC-kod (se även www.frac.info).
Frilandsgrönsaker – kemiska svampmedel
Preparat
Aktiv substans
Registreringsinnehavare
Godkänt t.o.m.
Resistensgrupp
enligt FRAC
Risk för
Användningsområde
resistens
Acrobat WG
mankozeb,
dimetomorf
BASF
2016-06-30
Dithiocarbamate
M3, Carboxylic
Acid Amides F40
låg –
medium
kepalök, vitlök
Aliette 80 WG
fosetylaluminium
Bayer Crop Science
2019-04-30
Phosphonates F33
låg
sallat, frilandsgurka
Amistar
azoxystrobin
Syngenta
2015-12-31
Strobilurin
(Quinone outside
Inhibitors) F11
hög
ärtor, åkerbönor, morot, palsternacka, persiljerot, kepa-,
schalotten-, vit-, sallats-, gräs- och
purjolök, dill, persilja, stjälkselleri,
röd-, vit-, savoy-, bryssel-, grön-,
kina- och blomkål, broccoli, kålrot,
rova, sallat, ruccola, rödbeta
UPMA: rotselleri, frilandsgurka
Apron XL
metalaxyl-M
Syngenta
2016-12-31
PA fungicides
(PhenylAmides) F4
hög
ärtor, bönor, spenat, sallat, morot,
rödbetor, kepalök, broccoli, brysselkål, blomkål, kålrabbi, vitkål,
rädisa, kummin, dill, persilja och
gurka genom betning av utsäde
Candit
kresoximmetyl
BASF
2015-12-31
Strobilurin (Quinone outside
Inhibitors) F11
hög
UPMA: purjolök
Kumulus DF
svavel
BASF
2015-11-30
M2
låg
frilandsgurka, konservärt, morot,
palsternacka, kålrot
Mirador 250 SC
azoxystrobin
Makhteshim Agan
2015-07-31
Strobilurin (Quinone outside
Inhibitors) F11
hög
ärtor, åkerbönor, morot, palsternacka, persiljerot, kepalök,
schalottenlök, vitlök, sallatslök,
gräslök, purjolök, dill, persilja,
stjälkselleri, rödkål, vitkål, blomkål,
broccoli, savoykål, brysselkål,
grönkål, kinakål, kålrot, rova, sallat,
ruccola, rödbeta
Previcur Energy
propamokarb,
fosetyl
Bayer Crop Science
2018-09-30
Carbamates F28,
Phosphonates F33
låg –
medium
Sallat på friland. Sallat, huvudkål,
blomkål, broccoli och brysselkål
vid plantuppdragning i växthus.
Proplant
propamokarb
Nordisk Alkali
2018-09-30
Carbamate F28
låg –
medium
gurka vid plantuppdragning, sallat
Ranman
cyzofamid
Nordisk Alkali
2016-07-31
Qil (Quinone
inside Inhibitors)
F21
medium
– hög
UPMA: frilandsgurka
Ranman Top
cyazofamid
Nordisk Alkali
2016-07-31
Qil (Quinone
inside Inhibitors)
F21
medium
– hög
UPMA: frilandsgurka
Revus
mandipropamid
Syngenta
2015-12-31
CAA-fungicides
(Carboxylic Acid
Amides) F40
låg –
medium
sallat
Shirlan
fluazinam
Syngenta
2020-02-28
F29
låg
kepalök
Signum
boskalid,
pyraklostrobin
BASF
2015-12-31
Carboxamide F7,
Strobilurin F11
hög
morot, palsternacka, persiljerot, ärter, bönor, rödkål, vitkål,
savoykål, brysselkål, blomkål,
broccoli, sallat, ruccola, kepalök,
UPMA: rödbeta
Insektsmedels verkningssätt
Insektsmedlen i tabellen är uppdelade i grupper efter verkningssätt enligt IRAC
(Insecticide Resistance Action Committee).
Gruppnummer anger IRAC-kod (se även www.irac-online.org).
Frilandsgrönsaker – kemiska insektsmedel
Preparat
Aktiv substans
Registreringsinnehavare
Godkänt t.o.m.
Resistensgrupp
enligt IRAC
Användningsområde
Beta-Baythroid SC 025
betacyflutrin
Makhteshim Agan
2017-10-31
Pyretroid 3A
brysselkål, vitkål, rödkål, salladskål,
grönkål, ärter
Biscaya OD 240
tiakloprid
Bayer Crop Science
2018-04-30
Neonicotinoid 4A
UPMA: åkerböna
Calypso SC 480
tiakloprid
Bayer Crop Science
2018-04-30
Neonicotinoid 4A
UPMA: morot, frilandsgurka
Confidor WG 70
imidakloprid
Bayer Crop Science
2016-09-30
Neonicotinoid 4A
UPMA: sallat och salladskål
(vid plantuppdragning i växthus)
Du-Dim 48 SC
diflubensuron
Nordisk Alkali, får användas t.o.m. 2015-06-30
Inhibitor of chitin
biosynthesis, type 0, 15
kål
Fastac 50
alfacypermetrin
BASF
2018-07-31
Pyretroid 3A
ärtor, bönor, majs, röd-, vit-, savoy-, spetsoch blomkål, broccoli, sallat, ruccola,
purjolök, kepalök
Karate 2,5 WG
lambda-cyhalotrin
Syngenta
2015-12-31
Pyretroid 3A
knipplök, kepalök, vitlök, schallottenlök,
morot, palsternacka, pepparrot, rotpersilja,
rödbeta, rotselleri, huvud-, savoy-, brysseloch blomkål, broccoli, ärtor, bönor,
åkerbönor, persilja, gräslök, purjolök
UPMA: primörbladgrönsaker ”baby leaf”,
spenat
Mavrik 2F
tau-fluvalinat
Makhteshim Agan
2016-09-30
Pyretroid 3A
ärter
UPMA: morot, palsternacka
Mospilan SG
acetamiprid
Nordisk Alkali
2018-04-30
Neonicotinoid 4A
sallat,
UPMA: blomkål, broccoli, vit-, röd-, savoy-,
spets-, och brysselkål
Sumi-alpha 5 FW
esfenvalerat
Nordisk Alkali
2015-12-31
Pyretroid 3A
sockermajs, rödbetor, ärter (ej färska ärter
med skida), broccoli, vit-, röd-, savoy-,
spets-, blomkål
Steward 30 WG
indoxakarb
Du Pont
2018-10-31
Voltage-dependent
sodium channel blocker 22A
broccoli, vit-, röd-, savoy-, bryssel-, blomkål
Warrant 700 WG
imidakloprid
Nordisk Alkali
2016-10-30
Neonicotinoid 4A
UPMA: sallat och salladskål
(vid plantuppdragning i växthus)
Jordbruksverket
551 82 Jönköping
Tfn 036-15 50 00 (vx)
E-post: [email protected]
www.jordbruksverket.se
OVR272