Resistens mot växtskyddsmedel – frilandsgrönsaker 2015 www.jordbruksverket.se Resistens mot växtskyddsmedel i frilandsgrönsaker 2015 Vissa skadegörare börjar ibland visa tecken på motståndskraft (resistens) mot enskilda växtskyddsmedel. Odlare reagerar när de märker en minskande effekt av medel som tidigare har varit effektiva. Effekten avtar efterhand med varje ny generation som bekämpas med samma medel. Flera medel med samma verkningsmekanism, vilka tillhör samma resistensgrupp, kan sluta att fungera och då talar man om korsresistens. Risken för resistens kan förhindras eller åtminstone minska genom att behovsanpassa användningen av kemikalier. Hur uppstår resistens? Mutationer (förändringar i DNA) sker naturligt hela tiden i alla levande organismer. Ibland leder det till att en individ blir mindre känslig för, eller motståndskraftig mot ett visst växtskyddsmedel. Vid en bekämpning gynnas individer med låg känslighet och deras andel av populationen ökar. När de mindre känsliga individerna förökar sig fortsätter dessa att öka i populationen. Detta gör att populationen får en minskad känslighet och i värsta fall fullständig resistens. Växtskyddsmedel delas in i grupper efter verkningssätt. I många fall finns risk för korsresistens mellan medel inom samma grupp. Alla resistensgrupper är inte lika påverkbara (beroende på verkningsmekanismer) och alla skadegörare är inte lika benägna att utveckla resistens. Skadegörare med snabb förökning, t.ex. bladlöss och sallatsbladmögel, löper större risk att utveckla resistens Åtgärder som förebygger risken för resistens mot växtskyddsmedel • Behovsanpassa alla bekämpningar efter nivån på angreppet och vädret. Använd tröskelvärden, riskmodeller och varningssystem i största möjliga mån. • Minska smittotrycket genom olika odlingsåtgärder som till exempel varierad växtföljd. •Använd sorter med resistens eller motståndskraft mot sjukdomar eller insekter. • Undvik upprepade behandlingar med samma växtskyddsmedel och växla mellan medel som fungerar på olika sätt, det vill säga medel som tillhör olika resistensgrupper. • Skydda och gynna naturliga fiender genom att skapa övervintringsplatser, ha födoväxter i fältkanten m.m. Undvik bredverkande insektsmedel om det finns andra alternativ. Svampmedels verkningssätt Uppdelningen av svampmedel i fungicidgrupper efter verkningssätt är framtagen av FRAC (Fungicide Resistance Action Committee). Gruppnummer anger FRAC-kod (se även www.frac.info). Frilandsgrönsaker – kemiska svampmedel Preparat Aktiv substans Registreringsinnehavare Godkänt t.o.m. Resistensgrupp enligt FRAC Risk för Användningsområde resistens Acrobat WG mankozeb, dimetomorf BASF 2016-06-30 Dithiocarbamate M3, Carboxylic Acid Amides F40 låg – medium kepalök, vitlök Aliette 80 WG fosetylaluminium Bayer Crop Science 2019-04-30 Phosphonates F33 låg sallat, frilandsgurka Amistar azoxystrobin Syngenta 2015-12-31 Strobilurin (Quinone outside Inhibitors) F11 hög ärtor, åkerbönor, morot, palsternacka, persiljerot, kepa-, schalotten-, vit-, sallats-, gräs- och purjolök, dill, persilja, stjälkselleri, röd-, vit-, savoy-, bryssel-, grön-, kina- och blomkål, broccoli, kålrot, rova, sallat, ruccola, rödbeta UPMA: rotselleri, frilandsgurka Apron XL metalaxyl-M Syngenta 2016-12-31 PA fungicides (PhenylAmides) F4 hög ärtor, bönor, spenat, sallat, morot, rödbetor, kepalök, broccoli, brysselkål, blomkål, kålrabbi, vitkål, rädisa, kummin, dill, persilja och gurka genom betning av utsäde Candit kresoximmetyl BASF 2015-12-31 Strobilurin (Quinone outside Inhibitors) F11 hög UPMA: purjolök Kumulus DF svavel BASF 2015-11-30 M2 låg frilandsgurka, konservärt, morot, palsternacka, kålrot Mirador 250 SC azoxystrobin Makhteshim Agan 2015-07-31 Strobilurin (Quinone outside Inhibitors) F11 hög ärtor, åkerbönor, morot, palsternacka, persiljerot, kepalök, schalottenlök, vitlök, sallatslök, gräslök, purjolök, dill, persilja, stjälkselleri, rödkål, vitkål, blomkål, broccoli, savoykål, brysselkål, grönkål, kinakål, kålrot, rova, sallat, ruccola, rödbeta Previcur Energy propamokarb, fosetyl Bayer Crop Science 2018-09-30 Carbamates F28, Phosphonates F33 låg – medium Sallat på friland. Sallat, huvudkål, blomkål, broccoli och brysselkål vid plantuppdragning i växthus. Proplant propamokarb Nordisk Alkali 2018-09-30 Carbamate F28 låg – medium gurka vid plantuppdragning, sallat Ranman cyzofamid Nordisk Alkali 2016-07-31 Qil (Quinone inside Inhibitors) F21 medium – hög UPMA: frilandsgurka Ranman Top cyazofamid Nordisk Alkali 2016-07-31 Qil (Quinone inside Inhibitors) F21 medium – hög UPMA: frilandsgurka Revus mandipropamid Syngenta 2015-12-31 CAA-fungicides (Carboxylic Acid Amides) F40 låg – medium sallat Shirlan fluazinam Syngenta 2020-02-28 F29 låg kepalök Signum boskalid, pyraklostrobin BASF 2015-12-31 Carboxamide F7, Strobilurin F11 hög morot, palsternacka, persiljerot, ärter, bönor, rödkål, vitkål, savoykål, brysselkål, blomkål, broccoli, sallat, ruccola, kepalök, UPMA: rödbeta Insektsmedels verkningssätt Insektsmedlen i tabellen är uppdelade i grupper efter verkningssätt enligt IRAC (Insecticide Resistance Action Committee). Gruppnummer anger IRAC-kod (se även www.irac-online.org). Frilandsgrönsaker – kemiska insektsmedel Preparat Aktiv substans Registreringsinnehavare Godkänt t.o.m. Resistensgrupp enligt IRAC Användningsområde Beta-Baythroid SC 025 betacyflutrin Makhteshim Agan 2017-10-31 Pyretroid 3A brysselkål, vitkål, rödkål, salladskål, grönkål, ärter Biscaya OD 240 tiakloprid Bayer Crop Science 2018-04-30 Neonicotinoid 4A UPMA: åkerböna Calypso SC 480 tiakloprid Bayer Crop Science 2018-04-30 Neonicotinoid 4A UPMA: morot, frilandsgurka Confidor WG 70 imidakloprid Bayer Crop Science 2016-09-30 Neonicotinoid 4A UPMA: sallat och salladskål (vid plantuppdragning i växthus) Du-Dim 48 SC diflubensuron Nordisk Alkali, får användas t.o.m. 2015-06-30 Inhibitor of chitin biosynthesis, type 0, 15 kål Fastac 50 alfacypermetrin BASF 2018-07-31 Pyretroid 3A ärtor, bönor, majs, röd-, vit-, savoy-, spetsoch blomkål, broccoli, sallat, ruccola, purjolök, kepalök Karate 2,5 WG lambda-cyhalotrin Syngenta 2015-12-31 Pyretroid 3A knipplök, kepalök, vitlök, schallottenlök, morot, palsternacka, pepparrot, rotpersilja, rödbeta, rotselleri, huvud-, savoy-, brysseloch blomkål, broccoli, ärtor, bönor, åkerbönor, persilja, gräslök, purjolök UPMA: primörbladgrönsaker ”baby leaf”, spenat Mavrik 2F tau-fluvalinat Makhteshim Agan 2016-09-30 Pyretroid 3A ärter UPMA: morot, palsternacka Mospilan SG acetamiprid Nordisk Alkali 2018-04-30 Neonicotinoid 4A sallat, UPMA: blomkål, broccoli, vit-, röd-, savoy-, spets-, och brysselkål Sumi-alpha 5 FW esfenvalerat Nordisk Alkali 2015-12-31 Pyretroid 3A sockermajs, rödbetor, ärter (ej färska ärter med skida), broccoli, vit-, röd-, savoy-, spets-, blomkål Steward 30 WG indoxakarb Du Pont 2018-10-31 Voltage-dependent sodium channel blocker 22A broccoli, vit-, röd-, savoy-, bryssel-, blomkål Warrant 700 WG imidakloprid Nordisk Alkali 2016-10-30 Neonicotinoid 4A UPMA: sallat och salladskål (vid plantuppdragning i växthus) Jordbruksverket 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 (vx) E-post: [email protected] www.jordbruksverket.se OVR272
© Copyright 2024