Varför mår barn dåligt som har det så bra?

Varför mår barn dåligt
som har det så bra?
Kristdemokraternas
förslag till budget
2016 och plan 2017-2018
www.gavleborg.kristdemokraterna.se
1
Materiellt har de flesta barn och unga aldrig haft det så bra som
idag. I internationell jämförelse har Sverige en fantastisk barn- och
familjepolitik. Vår föräldrapenning är generös, barnomsorgen lättillgänglig och Sverige var första landet i världen att förbjuda barnaga.
Men trots all materiell standard och utvecklad välfärd är rotlöshet,
ångest och bristande framtidstro, vardag för alltför många ungdomar. Antalet barn och unga som använder antidepressiva läkemedel
har ökat med mer än 30 procent på bara några år. Antalet självmord
har generellt minskat. Trots detta har självmordsförsöken bland unga
ökat med 40 procent under 2000-talet.
Det är ofta barn som känner sig ensamma, rädda, osynliga eller
känner sig vara i vägen. Det är barn som pressas av kamrattryck eller
skolans prestationskrav. I många högstadieklasser kan man finna ett
eller flera barn som skär sig därför att den smärtan är lättare att bära
än den smärta man känner inombords.
Vårt län är inget undantag. Varje barn eller ungdom som skär sig
för att döva smärtan eller tar sitt liv därför att de inte ser någon annan utväg är tragedier som knappast lämnar någon oberörd.
Kristdemokraterna vill vända utvecklingen!
Barn och ungdomspsykiatrin (BUP) måste intensifiera arbetet mot
självskadebeteende, självmordsförsök och självmord hos barn och
unga. För att lättare fånga upp de som far illa måste BUP fördjupa sin
samverkan med kommunernas skolhälsovård och socialtjänst.
2
Inledning
Kristdemokraternas hälso- och sjukvårdspolitik tar sin utgångspunkt från varje människas absoluta och okränkbara värde och att den som har störst behov också ska ges företräde till hälso- och
sjukvården. Kristdemokraterna har i regeringsställning prioriterat insatser för de mest utsatta patienterna med stora satsningar på psykiatrin, cancervården och vården av kroniskt sjuka. Vårdgarantin och kömiljarden har bidragit till kortare vårdköer. Viktiga steg har tagits mot en bättre och
mer tillgänglig och jämlik vård.
Men Kristdemokraterna är långtifrån nöjda med detta. Framtidens sjukvård står inför stora
utmaningar, vården är inte jämlik och det finns fortfarande brister med överbeläggningar, brister i
patientsäkerhet och vårdköer. Vården blir också alltmer högspecialiserad och högteknologisk.
Därför behöver vi se över sjukvårdens organisering. Det är knappast troligt att 21 olika landsting
och regioner med olika demografiska och ekonomiska förutsättningar ska kunna leverera jämlik
vård till hela befolkningen. Kristdemokraterna vill därför att staten får ett ökat ansvar för att säkra en god, effektiv och jämlik sjukvård i hela landet. För Kristdemokraterna är patientens rätt till
bra och jämlik vård viktigare än att slå vakt om dagens sätt att organisera vården.
En central del av den kristdemokratiska ideologin är förvaltarskapsprincipen som pekar på människans personliga ansvar för sig själv, sina medmänniskor, efterkommande generationer samt
den fysiska livsmiljön. Att förvalta våra ekonomiska tillgångar på ett långsiktigt och klokt sätt är
grunden för god samhällsekonomi och god privatekonomi. Att förvalta innebär inte något passivt
bevarande, utan handlar om att på ett ansvarsfullt sätt ta hand om och förädla de tillgångar vi har.
Tillväxt och nya jobb skapas genom fler och växande företag. Därför vill Kristdemokraterna skapa goda villkor för näringslivet. Ett gott företagsklimat präglas av enkla regler och effektiv administration och politisk insikt i företagandets villkor, kopplat till en positiv och konstruktiv attityd
till länets företagare.
Det ekonomiska läget
Under 2015 fortsätter den konjunkturella återhämtningen och antalet arbetade timmar ökar och
bidrar till skatteunderlagstillväxten, även pensionsinkomsterna ökar och timlöner stiger. SKL ser
att skatteunderlaget fortsätter att växa perioden ut men med något sjunkande takt, vilket skapar
förutsättningar för en ekonomi i balans 2016. Till skillnad mot ESV ser SKL en större ökning av
arbetade timmar under innevarande och nästa år.
Utgångspunkterna för planeringsförutsättningarna är budgeterade ramar för 2015, senaste
prognos och skatteprognos från SKL.
Sveriges ekonomi är fortsatt stark. Tack vare den inhemska konsumtionen så har vi relativt höga
tillväxttal jämfört med resten av Europa men som avtar under perioden. Gävleborg har lägre
skatteunderlagstillväxt än landet i stort vilket gör att våra utmaningar att få en ekonomi i balans är
extra stora. Vi ser dock att kostnadsökningstakten i landstingsektorn ökar något under perioden.
Trots kraftiga uppräkningar de senaste åren så visar fortfarande delar av sjukvården stora underskott. De analyser och åtgärder för att komma tillrätta med detta är ännu inte genomförda.
3
Riktlinjer för god ekonomisk hushållning
1 januari 2015 sammanfördes Landstinget Gävleborg och Regionförbundet och bildar nu Region
Gävleborg. Enligt Kommunallag (1991:900) åligger det landsting och region att redovisa riktlinjer
för god ekonomisk hushållning.
Regionfullmäktige beslutar om budget och riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Utifrån fastställda ramar och mål ska styrelse, nämnder och verksamheter bedrivas så att tilldelade resurser
brukas på ett ansvarfullt och kostnadseffektivt sätt. För att god ekonomisk hushållning ska uppnås är det därmed viktigt att varje verksamhet håller sig inom de ramar som fullmäktige fastställt.
Regionen ska redovisa ett positivt resultat över en konjunkturcykel som motsvarar 1,5 % av
nettokostnaderna. Ett finansiellt mål som innebär att resultatet ska vara högre i högkonjunktur
och att resultatet kan vara lägre under lågkonjunktur.
Sedan 1 januari 2013 har landsting/regioner och kommuner möjlighet att avsätta eller reservera
medel till en resultatutjämningsreserv – en möjlighet som inte Landstinget Gävleborg tidigare har
utnyttjat. En utjämningsreserv innebär att medel får användas för att utjämna intäkter under en
konjunkturcykel. Som en del av en ansvarsfull och stabil ekonomi bör därmed Regionen utnyttja
möjligheten när den ges.
För att hantera framtida utmaningar och perioder med lägre intäkter, krävs ett positivt resultat.
Dels för att möta framtida pensionskostnader, dels för att investeringar som görs i Regionen bör
göras med egna medel för att undvika beroenden av fluktuationer på den finansiella marknaden.
Finansiella mål
Ur ett finansiellt perspektiv finns tydliga riktlinjer i Kommunallag (1991:900) om mål för den
ekonomiska förvaltningen. De av Regionfullmäktige fastställda ramar och riktlinjer är utgångspunkten för de finansiella mål som Regionens verksamheter har att följa.
Ordning och reda i Regionens finanser och en sund och stabil ekonomi ligger till grund för en
god ekonomisk hushållning. Det är av största vikt att samtliga verksamheters arbete genomsyras
av de mål och riktlinjer som fastställts av Regionfullmäktige, samt att verksamheten bedrivs kostnadseffektivt och inom fastställda ramar. En ekonomi i balans är en förutsättning för att vi ska nå
de finansiella målen.
För att hantera framtida utmaningar och perioder med lägre intäkter, krävs ett positivt resultat.
Verksamheten ska ha en långsiktig betalningsförmåga och klara av perioder som ger sämre resultat. I tider av lågkonjunktur med kraftigt reducerade skatteintäkter finns det oftast skäl för ett
lägre resultatkrav, dels för att undvika drastiska åtgärder och dels för att hålla en budget i balans.
Vi ser nu en något starkare tillväxt av skatteunderlag och bedömer att finansiella målet kan höjas
till 1,5 % under perioden. Soliditeten ska vara lägst 30 %.
4
Kristdemokraternas förslag till beslut:








att Regionfullmäktige bifaller Kristdemokraternas förslag till budget 2016 och plan
2017 – 2018
att Regionfullmäktige fastställer skattesatsen till 11,51
att Regionfullmäktige tillstyrker Kristdemokraternas förslag till investeringsplan
att samverkan fördjupas mellan Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och övriga verksamheter i regionens sjuk- och hälsovård som kommer i kontakt med barn och ungdomar
samt kommunernas socialtjänst och skolhälsovård
att 8 Mkr/år anslås till en utbildningskampanj i "Första hjälpen till psykisk hälsa", riktad
till vuxna som i sitt yrke eller i föreningslivet arbetar med barn och ungdomar med start
under våren 2016
att 14 Mkr/år anslås till en försöksverksamhet med psykiatriska ungdomsteam, samt att
verksamheten utvärderas efter tre år
att anslaget till folkhälsostrateger i kommunerna höjs med 0,5 milj/år, samt att krav på
kommunal medfinansiering ställs motsvarande den summa som tilldelas från Region
Gävleborg
att 20 Mkr/år anslås för s.k. mellanvårdsplatser i samverkan med länets kommuner
 att Lagen Om Valfrihetssystem (LOV) skall finnas kvar inom primärvården och utvecklas












i Region Gävleborg
att Fysisk Aktivitet på Recept (FAR) utvecklas och används i större utsträckning
att 2 Mkr/år anslås för att införa ”Kultur på recept” i Region Gävleborg, under en
försöksperiod på tre år
att patienterna, senast den 30 juni 2016, ges tillgång till sin egen journal på nätet
att 10 Mkr/år anslås för att utöka antalet rehabiliteringsplatser på ”Länsrehab” i
Sandviken
att Region Gävleborg initierar informations- och utbildningssatsningar för att öka
kunskapen hos vårdpersonalen om effektiva åtgärder för att förhindra vårdskador.
att alla städrutiner ses över och att avtalet sägs upp om inte entreprenören uppfyller
avtalat kvalitetskrav
att Regionstyrelsen uppdrar till rekryteringsansvariga att se över rutinerna i rekryteringsprocessen, för att tillgodose behovet av kompetent personal inom primärvården i hela
regionen
att anslaget till primärvården höjs med 100 Mkr under perioden. 20 Mkr 2016, 30 Mkr
2017 och 50 Mkr 2018
att ytterligare fokus sätts på bemötandefrågorna i den regionala hälso- och sjukvården
genom fortbildning av hälso- och sjukvårdens personal i bl.a. bemötandefrågor
att 5 Mkr/år under perioden anslås för att möjliggöra ett lönepåslag för den personal som
genomgått någon form av specialistutbildning
att 10 Mkr/år anslås under perioden för att höja lönen för regionens sjuksköterskor
att kostnaderna för inhyrd personal sänks med 100 Mkr under perioden. 20 Mkr 2016, 30
Mkr 2017 och 50 Mkr 2018
5






att 5 Mkr/år anslås under perioden för att intensifiera det påbörjade arbetet i ”regional
planering för tillväxt” för att i samverkan med länets tio kommuner, näringsliv och övriga
aktörer genomföra ett utvecklingsarbete för att förbättra regionens näringslivsklimat
att 10 Mkr/år anslås under perioden för att skapa utrymme för satsningar inom
kollektivtrafiken
att Regionstyrelsen initierar en fördjupad samverkan mellan länets folkhögskolor, studieförbunden och andra aktörer i samhället som arbetar med människor i utanförskap
att anslaget till studieförbunden höjs med 0,3 Mkr/år
att 10 Mkr/år anslås under perioden för att utarbeta och genomföra en regional integrationsstrategi samt att strategin utvecklas och genomförs i samverkan med Migrationsverket, Länsstyrelsen, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, länets kommuner och regionens näringsliv
att 3 Mkr/år anslås under perioden för att höja ambitionerna att uppfylla fullmäktiges
beslut om att erbjuda praktikplatser för människor från tredje land med medicinsk
kompetens.
Sjukvården ser hela människan!
Samhället utvecklas och förändras hela tiden. För att möta framtidens utmaningar måste även
Region Gävleborg följa med i utvecklingen. Patienten ska erbjudas en behovsanpassad, tillgänglig
och effektiv vård av hög kvalitet. Regionen måste därför underlätta för alternativa vårdgivare att
etablera sig, samtidigt som Regionen vårdar de avtal och relationer med vårdgivare som finns
idag. Med ökad valfrihet och ett bredare utbud av aktörer kan tillgängligheten, kvaliteten och
effektiviteten öka även inom våra egna verksamheter.
Barn och ungas psykiska hälsa
Den ökande psykiska ohälsan hos barn och unga är ett av vår tids största samhällsproblem. Enligt
Socialstyrelsen uppvisar alltfler ungdomar i riket psykiska besvär som oro eller ängslan. Det är
framförallt depressioner, ångestsjukdomar och missbruk som ökar. Det har också skett en ökning
bland ungdomar som behöver sjukhusvård på grund av psykisk sjukdom. Våra unga mår helt
enkelt inte så bra som de, materiellt sett, har det.
Barn och unga som har, eller riskerar att utveckla, psykisk ohälsa är ett högt prioriterat område
för Kristdemokraterna. Vi vill därför öka tillgängligheten till förebyggande arbete och till den så
kallade första linjen, dvs. primärvården, elevhälsan och länets ungdomsmottagningar. Större och
mer samordnade insatser krävs. Föräldrar, socialtjänst, skola/elevhälsa, BUP och övrig sjukvård
behöver samarbeta bättre. Målsättningen är sammanhållna förebyggande insatser som de aktörer
som är involverade i barnets vardag deltar i och bidrar till.
I linje med tidigare lagd motion vill Kristdemokraterna erbjuda barn och ungdomar som visar
tecken på psykisk ohälsa en "Första hjälp" att hantera den psykiska krisen innan de kommer in
under professionell behandling.
En arbetsmetod som prövats med framgång inom Barn- och Ungdomspsykiatrin på Skaraborgs
sjukhus i Region västra Götaland är att psykiatriska ungdomsteam besöker ungdomar i hemmen
för att i vardagen hjälpa familjerna med konkreta lösningar, vilket innebär att de ungdomar som
6
behöver stöd får mycket tidigare hjälp än tidigare varit möjligt. Behovet av vårdplatser har nästan
halverats och de som fått hjälp har fördubblats under ett år.



Kristdemokraterna föreslår att samverkan fördjupas mellan Barn- och ungdomspsykiatrin
(BUP), och övriga verksamheter i regionens sjuk- och hälsovård som kommer i kontakt
med barn och ungdomar samt kommunernas socialtjänst och skolhälsovård
Kristdemokraterna föreslår att 8 Mkr/år anslås till en utbildningskampanj i "Första hjälpen till psykisk hälsa", riktad till vuxna som i sitt yrke eller i föreningslivet arbetar med
barn och ungdomar med start under våren 2016
Kristdemokraterna föreslår att 14 Mkr/år anslås till en försöksverksamhet med psykiatriska ungdomsteam, samt att verksamheten utvärderas efter tre år
Friskvårdsinsatser och förebyggande hälsovård
Hälsa är viktigt för vårt välbefinnande. För att förbättra hälsoläget och nå riksgenomsnittet för
hälsa krävs kraftfulla insatser och en utvecklad samverkan mellan Region Gävleborg och övriga
aktörer i länet.
Hälsofrämjande och förebyggande åtgärder är de viktigaste åtgärderna för att uppnå ett gott
hälsoläge för befolkningen. Hälsofrämjande och förebyggande insatserna skall därför ingå som en
naturlig del i alla vårdkontakter på alla vårdnivåer. Folkhälsoarbetet i Gävleborg är viktigt för att
driva utvecklingen mot en god hälsa för hela befolkningen.
För att folkhälsoarbetet skall få avsedd effekt måste det finnas folkhälsostrateger i varje kommun
med tillräckligt hög tjänstgöringsgrad och kompetens. För att utveckla folkhälsoarbetet i länet
behöver anslagen till folkhälsostrateger i kommunerna höjas till 3 milj/år samt att krav på
kommunal medfinansiering ställs motsvarande den summa som tilldelas från regionen.

Kristdemokraterna föreslår att anslaget till folkhälsostrateger i kommunerna höjs med 0,5
milj/år, samt att krav på kommunal medfinansiering ställs motsvarande den summa som
tilldelas från Region Gävleborg
Mellanvårdsplatser
Vården av våra äldre är ett område där samverkan mellan region Gävleborg och länets kommuner är extra viktig. För att vårdbehövande inte skall behöva falla mellan stolarna är det nödvändigt att Region Gävleborg inleder förhandlingar med kommunerna om att inrätta s.k.
mellanvårdsplatser.

Kristdemokraterna föreslår att 20 Mkr/år anslås för s.k. mellanvårdsplatser i samverkan
med länets kommuner.
Valfrihet
En grundläggande del i utvecklingen av vård och omsorg är självbestämmande och valfrihet.
Självbestämmande stärker kvaliteten inom vården och skapar en mer värdig omsorg. Rätten att
bestämma över sin vardag upphör inte vid en viss ålder. En äldre person har, precis som yngre,
7
individuella behov som inte kan tillgodoses i en mall. Skall dessa mänskliga och självklara behov
tillfredsställas även i framtiden kan inte Lagen Om Valfrihetssystem (LOV) avvecklas.
 Kristdemokraterna föreslår att Lagen Om Valfrihetssystem (LOV) skall finnas kvar inom
primärvården och utvecklas i Region Gävleborg
Natur och kultur som friskvård
Det är väl omvittnat att fysisk aktivitet samt kultur- och naturupplevelser har positiva effekter på
den individuella hälsan. Därför är det viktigt att Region Gävleborg utvecklar satsningen motion
på recept men även att en modell för kultur på recept utvecklas.
Forskning visar att kulturupplevelser aktivt kan bidra till hälsa och snabbare rehabilitering. Att
delta i eller uppleva kulturaktiviteter stimulerar sinnena, kan bidra till välbefinnande och ge en
känsla av sammanhang och meningsfullhet. Kulturunderstödd rehabilitering kan vara lämplig i
detta skede. Erfarenheter kan hämtas från bl.a. Jönköpings läns landsting där Kultur på recept
förekommer i projektform sedan 2013.


Kristdemokraterna föreslår att Fysisk Aktivitet på Recept (FAR) utvecklas och används i
större utsträckning
Kristdemokraterna föreslår att 2 Mkr/år anslås för att införa ”Kultur på recept” i Region
Gävleborg, under en försöksperiod på tre år
Patientens delaktighet i vården
Patienten och anhöriga skall ses som samarbetspartners vid planering av vård. Vården skall därför
erbjuda patienten individuellt anpassade förutsättningar att inhämta kunskap om sina behov
genom hänvisning till patientföreningar, forskningsresultat och annan kunskapsinhämtning. Ett
första steg är att i utifrån erfarenheter från det utvecklingsarbete som genomförts i Region Skåne,
Jönköpings läns landsting och landstinget i Uppsala ge patienten tillgång till sin egen journal på
nätet.

Kristdemokraterna föreslår att patienterna, senast den 30 juni 2016, ges tillgång till sin
egen journal på nätet
”Länsrehab” i Sandviken
Länsrehabiliteringen på Sandvikens sjukhus har väl anpassade och ändamålsenliga lokaler.
Verksamheten utgör en mycket viktig del i rehabiliteringen av patienter under behandling. Aktiva
rehabiliteringsinsatser är en förutsättning för att människor, efter förmåga, ska kunna återgå till
arbete och ett självständigt liv.
För att ge fler människor möjlighet till snabbare rehabilitering och för att minska vårdköerna
finns ett tydligt behov av fler rehabiliteringsplatser på Sandvikens sjukhus.

Kristdemokraterna föreslår att 10 Mkr/år anslås för att utöka antalet rehabiliteringsplatser
på ”Länsrehab” i Sandviken
8
Patientsäkerhet
Patientsäkerhet är grundläggande inom en hälso- och sjukvård med god kvalitet. I Sverige har
vårdskador legat på ett fall för var tolfte patient.
Socialstyrelsens ”Förslag till nationell strategi för ökad patientsäkerhet” uttrycker en nollvision,
som innebär att ingen patient ska få en vårdskada och att vården skall kännetecknas av en
patientsäkerhetskultur där vårdskador förhindras genom en aktivt riskförebyggande verksamhet.
De föreslagna insatsområdena för att åstadkomma en god patientsäkerhet torde vara väl kända
för regionstyrelsen.
För att åstadkomma en god patientsäkerhet i regionens hälso- och sjukvård ser Kristdemokraterna ett behov av informations- och utbildningssatsningar för att öka kunskapen hos vårdpersonalen om effektiva åtgärder för att förhindra vårdskador.
Ett annat allvarligt problem som hotar patientsäkerheten och som påtalats vid ett flertal tillfällen
är den bristfälliga städningen på våra sjukhus.


Kristdemokraterna föreslår att Region Gävleborg initierar informations- och utbildningssatsningar för att öka kunskapen hos vårdpersonalen om effektiva åtgärder för att förhindra vårdskador.
Kristdemokraterna föreslår att alla städrutiner ses över och att avtalet sägs upp om inte
entreprenören uppfyller avtalat kvalitetskrav
Primärvård
Primärvården utgör första linjens sjukvård, dit vårdsökande uppmanas att i första hand vända sig.
Kontinuitet av familjeläkare leder till trygghet och stabilitet för både patienter och personal.
Ett generellt problem är att primärvården lider av personalbrist och att personalfördelningen är
ojämn över länet. För att öka kontinuiteten inom primärvården och förbättra patientsäkerheten
och tryggheten för våra patienter krävs en effektivare rekryteringsprocess. Därför bör Regionstyrelsen uppdra till rekryteringsansvariga att se över rutinerna i rekryteringsprocessen, i syfte att
tillgodose behovet av kompetent personal i hela regionen.
Ett annat problem som försvårar för primärvården fullgöra sitt uppdrag är att primärvården under senare år har tilldelats utökade uppdrag utan att det följt med några medel klara. Detta har
tyvärr lett till att situationen för primärvården blivit allt mer ansträngd. Kristdemokraterna ser
därför ett behov av utökade anslag till primärvården.


Kristdemokraterna föreslår att Regionstyrelsen uppdrar till rekryteringsansvariga att se
över rutinerna i rekryteringsprocessen, i syfte att tillgodose behovet av kompetent
personal i hela regionen
Kristdemokraterna föreslår att anslaget till primärvården höjs med 100 Mkr under perioden. 20 Mkr 2016, 30 Mkr 2016 och 50 Mkr 2017
9
Ökat förtroende för Region Gävleborg
En av Regionens största utmaningar är att återupprätta förtroendet hos våra patienter och personal. Skall Region Gävleborg kunna behålla dagens personal och klara framtida nyrekryteringar
måste regionen bli en mer attraktiv arbetsgivare. Om inte kommer de höga kostnaderna för inhyrd personal att även fortsättningsvis hindra andra viktiga satsningar och investeringar.
Samtal med patienter och patientföreningar visar på brister i kommunikation och förtroende.
Anställda upplever en känsla av toppstyrning och att inte kunna påverka sin arbetssituation.
Därför måste beslut flyttas närmare personalen. Genom mer självstyrande enheter med budgetansvar kan en bättre arbetsmiljö uppnås. Ett arbetsklimat som bygger på personalens kompetens
och erfarenheter kan i sin tur leda till bättre effektivitet och resultat.
Kristdemokraterna står för ett lyssnande ledarskap som förutsätter att även politiken tar till vara
de goda idéer och innovativa lösningar som finns hos personalen. Ett bra ledarskap bygger på
förtroende, ödmjukhet och kompetens och att man vågar fördela ansvar och befogenheter till alla
medarbetare.
Bemötande
Patienter och anhöriga skall känna trygghet och tillit till den personal de möter och uppleva att de
blir sedda och hörda och får ett respektfullt bemötande. Sjuk- och hälsovården måste garantera
att alla människor blir jämlikt bemötta och rättvist behandlade.
Nationella patientenkäten visar att bemötandefrågorna är den vanligast förekommande anledningen till att man vänder sig till Patientnämnden. Därför behöver Region Gävleborg sätta
ytterligare fokus bemötandefrågorna i den regionala hälso- och sjukvården.

Kristdemokraterna föreslår att ytterligare fokus sätts på bemötandefrågorna i den regionala hälso- och sjukvården genom fortbildning av hälso- och sjukvårdens personal i bl.a.
bemötandefrågor.
Personal
Personalen är en oskattbar resurs för en god utveckling av vården i vårt län. All vidareutveckling
av vården tar sitt ursprung i den medicinska kompetensen. Personalens kunskaper är en resurskälla och är utgångspunkten vid förändringsarbete på såväl kliniknivå och divisionsnivå som länsövergripande nivå. Personalens trivsel och upplevelse av delaktighet i förändringsarbetet är en
förutsättning för en god utveckling. Därför behövs en översyn av ledningsfunktionen i vår organisation för att ge verksamhetscheferna utökat ansvar i verksamhetsutvecklingen i dialog med
sina medarbetare.
Det är viktigt att medarbetarna uppmuntras att aktivt medverka i utvecklingen av sjuk- och hälsovården och premierar den personal som t.ex. genomgår en specialistutbildning. En genomförd
specialistutbildning får inte bara resultera i utökat ansvar, utan måste även synas i lönekuvertet.
Sjuksköterskebristen i regionen innebär också att löneläget långsiktigt måste justeras uppåt.
Kortsiktiga panikåtgärder för att klara t.ex. semesterbemanningen riskerar att skapa osämja från
övrig personal och åstadkomma mer skada än nytta ur ett långsiktigt perspektiv. Därför är en
satsning nödvändig för att åstadkomma ett generellt påslag på sjuksköterskelönerna.
10


Kristdemokraterna föreslår att 5 milj/år under perioden anslås för att möjliggöra ett
lönepåslag för den personal som genomgått någon form av specialistutbildning.
Kristdemokraterna föreslår att 10 milj/år anslås under perioden för att höja lönen för
regionens sjuksköterskor
Kostnader för inhyrd personal
Landstinget Gävleborg har under flera år varit det landsting som haft landets högsta kostnader
för inhyrd personal, varav kostnaderna för hyrläkare utgjort den största andelen. Förutom den
ekonomiska belastning som detta innebär har det lett till försämrad kontinuitet i vården och
minskat förtroende från patienterna. Att få bukt med kostnaderna för inhyrd personal är en ödesfråga för regionens hälso- och sjukvård. Målet måste därför vara att sänka kostnaderna för inhyrd
personal med 100 Mkr under perioden. 20 Mkr 2016, 30 Mkr 2017 och 50 Mkr 2018

Kristdemokraterna föreslår att kostnaderna för inhyrd personal sänks med 100 Mkr under
perioden. 20 Mkr 2016, 30 Mkr 2017 och 50 Mkr 2018
Regional utveckling
I och med sammanförandet av Landstinget Gävleborg och Regionförbundet den 1 januari 2015
bildades Region Gävleborg, med ett uttalat ansvar även för den regionala utvecklingen.
Uppdraget är både ansvarsfullt och stimulerande. Att vända utvecklingen för ett län med hög
arbetslöshet och låg utbildningsnivå, jämfört med övriga Sverige är en tuff uppgift som kräver
politisk samsyn och en förmåga att både se och erkänna de problem regionen har att ta itu med.
Gävleborg är en region med goda förutsättningar och kapacitet att utveckla sin konkurrenskraft.
Detta kräver dock att politiken är beredd att skapa de förutsättningar som krävs.
Näringslivsklimat och arbetstillfällen
Tillväxt och nya jobb skapas genom fler och växande företag. Ett starkt näringsliv är en garant
för nya arbetstillfällen. Därför är det viktigt att goda villkor skapas för näringslivet. En viktig
faktor för den regionala tillväxten är näringslivsklimatet i länets kommuner.
Nedanstående sammanställning av de genomsnittliga placeringarna i Svenskt Näringslivs företagsranking visar på en dyster utveckling i länet.
Genomsnittligt Näringslivsklimatet i Gävleborgs län
Placering
2014
2013
2012
2011
2010
241
221
219
216
196
Det finns utan tvekan en koppling mellan näringslivsklimat, arbetstillfällen och sysselsättningsgrad. Länets dåliga näringslivsklimat är därför en inte oväsentlig förklaring till att Gävleborg
fortfarande har landets högsta arbetslöshet.
Nedanstående sammanställning av Arbetsförmedlingen visar att regionen har tydliga problem att
erbjuda sina medborgare arbete för egen försörjning.
Abetslöshet i Gävleborgs län
2014
2013
2012
2011
2010
Öppet arbetslösa
9,8 %
9,7 %
10,2 %
8,7 %
9,5 %
11
Regionen måste höja ambitionen inom det regionala tillväxtarbetet, genom exempelvis förenklade
regler och villkor för byggnation och etableringar. För öka antalet arbetstillfällen och minska antalet arbetslösa behöver Region Gävleborg fördjupar och genomför ett strukturerat utvecklingsarbete i samverkan med länets tio kommuner, näringsliv och övriga aktörer att förbättra regionens näringslivsklimat. Målet för regionen näringslivsklimat skall vara att den genomsnittliga
placeringen år i Svenskt Näringslivs företagsranking, år 2016 skall vara plats 200 och år 2018 plats
150.
Målet för sysselsättningsgraden skall vara att länets arbetslöshet år 2016 sjunker till 9 % för att år
2018 stanna på högst 8 %.
Region Gävleborg är en del av Europagemenskapen. Därför är det viktigt att Region Gävleborg
tar vara på de utvecklingsmöjligheter som erbjuds genom internationella kontakter och genom att
fördjupa samarbetet med vårt Brysselkontor Central Sweden.

Kristdemokraterna föreslår att 5 Mkr/år anslås under perioden för att intensifiera det
påbörjade arbetet i ”regional planering för tillväxt” för att i samverkan med länets tio
kommuner, näringsliv och övriga aktörer genomföra ett utvecklingsarbete för att förbättra regionens näringslivsklimat
Kollektivtrafik
Under en rad av år har det visat sig att X-trafik har svårt att klara sina åtaganden inom fastställd
budgetram. Detta visar att verksamheten varit underbudgeterad. För att inte beskära kollektivtrafikens utvecklingsmöjligheter i länet så krävs ett budgettillskott.

Kristdemokraterna föreslår att 10 Mkr/år anslås under perioden för att skapa utrymme
för satsningar inom kollektivtrafiken
Utbildning
Regionens folkhögskolor och studieförbund fyller en viktig funktion i samhället och ger möjlighet till utbildning och meningsfull sysselsättning, för inte minst de människor som befinner sig
långt från arbete. Därför behövs en utökad samverkan mellan länets folkhögskolor, studieförbunden och andra aktörer i samhället som arbetar med människor i utanförskap.
För de kommuner i länet som lämnar bidrag till studieförbunden har det visat sig att allmänna
besparingskrav alltför lätt resulterar i sänkta anslag till deras verksamhet. Efter att landstingets
anslag till studieförbunden varit oförändrat under flera år har en blygsam uppräkning skett för
2014 och 2015. För att förbättra studieförbundens möjlighet att fullfölja sitt folkbildande uppdrag
och kunna utvidga sin satsning på integrationen av nyanlända är det viktigt att anslagen höjs.


Kristdemokraterna föreslår att Regionstyrelsen initierar en fördjupad samverkan mellan
länets folkhögskolor, studieförbunden och andra aktörer i samhället som arbetar med
människor i utanförskap.
Kristdemokraterna föreslår att anslaget till studieförbunden höjs med 0,3 Mkr/år
12
Regional integrationsstrategi
Invandrare och asylsökande är i överlag en outnyttjad resurs. Hur regionen förvaltar denna resurs
har avgörande betydelse för en förbättrad integration i vårt samhälle utan även för den regionala
utvecklingen. Regionstyrelsen bör därför initiera ett utarbetande av en regional
strategi för samverkan kring utveckling av etablering och integration för invandrare i Gävleborgs
län. Integrationsstrategin bör utvecklas i samverkan med Migrationsverket, Länsstyrelsen,
Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, länets kommuner och regionens näringsliv.
För utvecklingen av den regionala sjukvårdens är det också nödvändigt att ambitionerna
väsentligt höjs för att uppfylla fullmäktiges beslut om att erbjuda praktikplatser för människor
från tredje land med medicinsk kompetens.


Kristdemokraterna föreslår att 10 Mkr/år anslås under perioden för att utarbeta och
genomföra en regional integrationsstrategi samt att strategin utvecklas och genomförs i
samverkan med Migrationsverket, Länsstyrelsen, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan,
länets kommuner och regionens näringsliv
Kristdemokraterna föreslår att 3 Mkr/år anslås under perioden för att höja ambitionerna
att uppfylla fullmäktiges beslut om att erbjuda praktikplatser för människor från tredje
land med medicinsk kompetens
Investeringar
Kristdemokraterna stödjer de investeringsförslag som tidigare lagts av Samverkan Gävleborg.
Under flera år har inte Landstinget Gävleborg lyckats investera enligt fastställda planer. Om Region Gävleborg skall klara av att upprätthålla kvaliteten och utveckla vården i den takt som behövs och klara av sitt nya uppdrag för den regionala utvecklingen behöver vi komma ifrån dagens
alltför kortsiktiga investeringsplaner och impulsartade investeringsbeslut som lätt kan leda till
felinvesteringar. Därför krävs en mer långsiktig investeringsplan på minst 5 år, men med en årlig
avstämning utifrån utveckling och förändrad behovsbild.
Ombyggnationer av vårdavdelningar
Många av sjukhusens vårdavdelningar är gamla och slitna. Ur ett patientsäkerhetsperspektiv underlättar moderna och bättre rustade lokaler städning och skötsel vilket leder till att infektionsrisken på våra sjukhus kan förbättras avsevärt. Region Gävleborg behöver därför utarbeta en
renoveringsplan av sjukhusens vårdavdelningar.
Ändamålsenliga lokaler för neonatalvården
FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna antogs 1948. I FN:s förklaring om barnets rättigheter (1959) står det bland annat: ”Barnet och modern ... skall beredas särskilt skydd och särskild
omvårdnad, vari innefattas ändamålsenlig vård före och efter födelsen.”
Inte minst med stöd av detta är det viktigt för Kristdemokraterna att neonatalvården har tillgång
till fräscha och ändamålsenliga lokaler som främjar de för tidigt födda barnens behov av en
infektionsfri miljö.
13
Barnens Hus
Region Gävleborg behöver höja ambitionsnivån för vården av våra barn och unga patienter.
Därför behöver en projektering påbörjas för ett Barnens Hus där relevant hälso- och sjukvård för
barn och ungdomar kan samlas under ett tak.
Patienthotell
Inte minst Gävle sjukhus är i behov av ett patienthotell. Hotellet bör vara en fristående
anläggning i anslutning till sjukhuset. Hotellet bör planeras tillsammans med extern aktör, som
därefter med fördel kan bygga, finansiera och driva verksamheten.
Parkeringshus, Gävle sjukhus
För att långsiktigt lösa parkeringsproblemen vid Gävle sjukhus är det nödvändigt att en
helhetslösning för parkering utarbetas. Initialt ska parkeringen utökas med 200 nya platser.
Samtidigt ska en plan för byggnation av ett parkeringshus tas fram.
Hospice
För Kristdemokraterna är det viktigt att det skall vara gott att leva även om man bara har två
veckor kvar av sitt liv. Därför behöver Region Gävleborg kunna erbjuda en god palliativ vård i
hela länet, där hospicefilosofin utgör en viktig del. Eftersom människors önskemål om hur och
var de vill tillbringa sin sista tid i livet måste Region Gävleborg kunna erbjuda en större mångfald
än vad som idag är fallet. Där kan alternativa utövare vara ett värdefullt tillskott. Därför bör en
projektering av ett Hospice i anslutning till Gävle sjukhus snarast påbörjas. Därutöver är det viktigt att en utredning för Hospice i norra delen av länet genomförs utan dröjsmål.
Ny akutmottagning
Situationen på akutmottagningen i Gävle är känd sedan lång tid och bristerna har påtalats vid ett
flertal tillfällen. Att det behövs en ny akutmottagning på Gävle sjukhus behöver knappast påpekas ytterligare. I samband med att en komplett lokalförsörjningsplan tas fram skall därför en helt
ny akutmottagning inarbetas. Samtidigt prioriteras ett särskilt väntrum för våra unga patienter.
Kollektivtrafik
Kristdemokraterna arbetar för att livsmiljön i Region Gävleborg ska vara förknippat med attraktivt boende och väl fungerande infrastruktur. Kristdemokraterna stödjer därför en politik som
syftar till en fungerande kollektivtrafik som kan underlätta vid arbets- och studiependling.
I enlighet med egen lagd motion stödjer Kristdemokraterna Hållbarhetsnämndens prioritering av
WiFi på X-tågen och länets bussar.
14
Ekonomisk plan
Planeringsförutsättningar
2016-2018
Utfall
2014
Skattesats (kr)
Skatteintäkter, utjämning och bidrag (%)
Resultatmål (%)
Nettokostnadsutveckling (%)
11,51
4,2
1
Budget Prognos Plan
2015
2015
2016
11,51
4,3
1
Planeringsramar, faktisk uppräkning (%)
– Regionstyrelsen
– Hälsoval
– Hälso- och sjukvårdsnämnden
– Hållbarhetsnämnd
– Kultur- och kompetensnämnd
– Övriga nämnder
Resultatutveckling
Nettoskostnad (Mkr)
Verksamhetens nettokostnad
Skatteintäkter
Generella statsbidrag och utjämning
Resultat före finansnetto
Finansiella intäkter
Finansiella kostnader
Resultat efter finansnetto
Utfall
2014
1,1
2,2
2,4
1,7
6,9
1,7
11,51
4,2
1
Plan
2018
11,51
3,9
1
11,51
3,4
1
11,51
3,3
1,5
7,2
4,3
4
9,7
– 1,6
0
3,9
3,6
2,9
0
– 3,5
2,5
4,1
3,8
2,7
1,5
2,4
2,4
Budget Prognos Budget
2015
2015
2016
– 7 708 – 8 044
5 881
6 140
1 912
1 987
85
83
150
63
– 89
– 66
146
80
Plan
2017
Plan
2017
Plan
2018
– 8 007 – 8 346,6 – 8 574,5 – 8 800,8
6 135
6 432
6 681
6 930
1 986
2 004
2 040
2 077
114
89
147
206
138
41
41
41
– 67
– 43
– 91
– 134
185
87
97
113
15
Planeringsramar (Mkr)
Utfall
2014
Budget
2015
Prognos Budget Plan
2015
2016
2017
Plan
2018
Regionstyrelse
– varav Hälsoval
– varav Integration
– varav Näringslivsklimat och arbetstillfällen
2 104,4
1 299,5
Hälso- och sjukvårdsnämnden
– varav Barn- och ungdomspsykiatri
– varav Mellanvårdsplatser
– varav Länsrehab
– varav Lönesatsning, vårdpersonal
– varav Kultur på recept
5 304,2
5 515,4
22
20
10
15
2
5 676,7
22
20
10
15
2
5 827,3
22
20
10
15
2
Hållbarhetsnämnden
– varav Folkhälsa
– varav Kollektivtrafik
392,4
434,6
0,5
10
445,7
0,5
10
452,2
0,5
10
Kultur och kompetensnämnd
– varav Folkbildning
163,7
161,1
0,3
155,4
0,3
159,6
0,3
Patientnämnd
Företagshälsovårdsnämnd
Gemensam nämnd
Revisorer
Planeringsreserv
Total
4
0
0
5,5
69,8
8 044
4
0
0
5,8
0
8 376,6
4,1
0
0
6
0
8 624,5
4,2
0
0
6,1
0
8 880,8
– 20
– 10
8 346,6
– 30
– 20
8 574,5
– 50
– 30
8 800,8
Minskade hyrläkarkostnader
Besparing central administration
Total nettokostnad
2 255,70 2 336,60 2 431,40
1 355,1 1 403,3 1 457,3
13
13
13
5
5
5
16
Investeringsramar 20162020 (Mkr)
GÄVLE
Hus 04, etapp 3
Parkeringsplatser, 200 platser
Parkeringshus, 250 platser/
våning
Ny akutmottagning
Ombyggnationer, vårdavdelningar
Onkologiskt centrum
Bro till Valls Hage
Hospice
Neonatal
Barnens Hus
Övrigt
HUDIKSVALL
Hus 07, etapp 3
Hälsans Hus
Neonatal
Barnens Hus
Forsa Folkhögskola
Övrigt
SÖDERHAMN
Ny godsmottagning, etapp 1
Övrigt
SANDVIKEN
Anpassning för ny verksamhet
Utökning, mellanvårds- och
rehabplatser
Övrigt pågående
Tillkommande projekt
Budget
totalt
2016 - 2020
Prognos Plan
2015
2016
90
5
40
Plan
2017
30
5
20
100
200
Plan
2019
Plan
2020
60
20
30
50
150
5
60
10
150
40
70
50
50
50
100
50
5
48
10
10
100
50
20
48
21
5
10
5
60
5
20
20
10
5
10
40
20
40
264
Plan
2018
5
50
50
100
50
50
10
11
5
20
20
25
34
10
30
40
150
20
15
Wifi på X-tågen och länets bussar
Totalt – investering byggnader
Investeringar – inventarier
2,7
1 407,7
990
2,7
207,7
190
340
200
320
200
240
200
300
200
TOTALT
2 397,7
397,7
540
520
440
500
17