1. No category

NYHETSBREV
från Landsbygdsnätverket
Tema:
Naturturism
Arbetsgrupp
ska reda ut
frågetecken
– sid 3
Nr 5 2015
Nordsvenska
hästar och
sportfiske lockar – sid 4
Tusentals turismföretag
hägrar i naturen
Trenden är tydlig. Naturturismen har strålande framtidsutsikter enligt branschens barometrar. Ny forskning från Mittuniversitetet visar att den typiske
företagaren arbetar deltid, driver en ”blandad” verksamhet med starkt personligt engagemang, men har svårt att leva på sitt företag.
Kajaking, vandring, jakt, skidåkning och
annan naturturism borde ha goda framtidsutsikter, eftersom allt fler har råd att
resa och är intresserade av upplevelser.
Det menar Peter Fredman, professor vid
Mittuniversitetet. Han har sänt ut en enkät
till 2000 företag och organisationer som
arbetar med naturturism för att få klarhet i
deras styrkor och svagheter. På frågan vilka
faktorer som bidragit till att ge framgång
tonar en tydlig bild fram.
– Hög kompetens, tillgång till naturresurser och starkt personligt intresse är
de tre viktigaste delarna, som lyfts fram,
menar Peter Fredman.
På minuskontot hamnar lönsamheten
Bland utmaningarna märks brist på eget
kapital samt lönsamhetsproblem, ingen
egen mark att tillgå samt svårigheter att
förstå regler som rör natur- och
markanvändning.
–Här finns det anledning att
titta på hindren. Reglerna kan
förenklas för företagare. Stöd
för att förbättra lönsamheten är
också angeläget. Ibland kan de
med goda idéer sakna tillgång
till natur eller mark. Kanske
kan markägare gå samman
med företagare, frågar sig Peter
Fredman.
Hur många av företagen som
egentligen kan leva på naturturism är svårt
att exakt säga utifrån undersökningen, men
siffror visar att hälften av dem omsatte
mindre än en miljon kronor årligen.
– Genomsnittet bland de 2000 företagen
låg på två miljoner kronor i omsättning, men
det var några stora som drog upp siffrorna.
Många är småföretagare, menar Fredman.
Företagare med många järn i elden
Generellt ger resultatet ett intryck av en
diversifierad bransch där många olika verksamheter ofta kombineras. Endast ett av
fem företag får 100 procent av sina intäkter
från naturturism.
– Många kombinerar med annan verksamhet och hur stora de kan bli är svårt att
spekulera i. Men hela 37 procent svarade
att de var i en tillväxtfas medan 43 procent
ansåg sig vara i en mer mogen fas.
Merparten ansåg att guidade
aktiviteter i naturen samt
boende var de viktigaste affärsverksamheterna medan fiske,
kajakpaddling och kanot/forsränning var de viktigaste friluftsaktiviteterna.
Text: Agneta Borgström Foto: Peter
Fredman/Ulrika Håård
Medlem har
ordet – sid 4
LEDARE
Landsbygdsnätverket satsar på
naturturism
Naturturism är ett av de nya områden som Landsbygdsnätverkets styrgrupp valt att
fokusera på under 2015 och 2016. Naturturism är turism med inriktning på naturupplevelser och här har vi en tydlig koppling till de program som Landsbygdsnätverket
arbetar med.
Arbetsgruppen har som övergripande mål att nå en ökad kvalitet i genomförandet av
landsbygdsprogrammet, havs- och fiskeriprogrammet och programmet för lokalt ledd
utveckling i de avseende de berör stärkt konkurrenskraft i företag inom branschen
för naturturism. Gruppen har även som mål att nå en ökad delaktighet i landsbygdsutveckling hos branschens organisationer och aktörer. En viktig aspekt här är att
arbetsgruppen ska verka för ett socialt och miljömässigt hållbart företagande.
Naturen lyfts ofta fram som en viktig resurs för svensk turism och den har stor betydelse för bilden av Sverige
internationellt. Vi har en fantastisk natur och vi är lyckligt lottade då vi har en bra tillgänglighet till densamma.
Urvalskommitténs
arbete med lokalt
ledd utveckling
Just nu pågår det ett intensivt arbete med
urval av strategier för lokalt ledd utveckling. Först har en expertgrupp granskat
och bedömt strategierna. Därefter gör
urvalskommittén en egen bedömning med
expertgruppens bedömning som underlag.
Urvalskommitténs uppgift är att bedöma
och prioritera de lokala utvecklingsstrategierna utifrån av Jordbruksverkets fastställda
urvalskriterier. Urvalskommittén består
av personer från ideell, privat och offentlig sektor. Personerna i kommittén representerar de olika fondernas mål utifrån
sin kunskap och representerar därför inte
enbart sin egen organisations mål. Urvalskommitténs arbete är slutfört den 8 april
2015. Sedan tar Jordbruksverkets arbete
vid. Efter sommaren 2015 fattar Jordbruksverket det slutliga beslutet om vilka som ska
få starta leaderområden.
Enligt en nyligen publicerad rapport från Mittuniversitetet omsätter landets företag inom naturturism hela 3,6
miljarder kronor årligen och vart tredje företag bedömer
att de är i en tillväxtfas. Vi har med andra ord stora möjligheter att ytterligare på olika sätt stärka branschen.
Landsbygdsnätverkets arbetsgrupp för natur­
turism har här en möjlighet att bidra till denna utveckling.
Arbetsgruppen har många intressanta
utmaningar. Ni som inte kommer att
sitta med i gruppen kan följa deras arbete på Landsbygdsnätverkets webbplats. Givetvis är alla välkomna att
hålla kontakt med gruppmedlemmarna och bidra med värdefulla inspel. Det arbetsgrupperna gör ska
komma hela nätverket till nytta.
Vi kommer inom Landsbygdsnätverket även att arbeta på tvärs mellan våra olika arbetsgrupper. Här tror jag
vi har en fantastisk möjlighet att titta på beröringspunkter och hitta och se nya innovativa
lösningar.
I detta nyhetsbrev fokuserar vi på natur­
turism. Hoppas de artiklar som finns i nyhetsbrevet ska ge dig inspiration i ditt fortsatta arbete.
Peter Melin, Landsbygdsnätverkets ordförande
2
Nya grupper i det europeiska nätverket
Flera arbetsgrupper startar nu i det europeiska landsbygdsnätverket. Bland andra en
för lokalt ledd utveckling och en för innovationer. Två andra ska fördjupa sig i hur vi
når de övergripande målen för de nationella
nätverken. Hur kan vi få fler intressenter
mer delaktiga i landsbygdsutveckling och
hur ökar vi kvaliteten i genomförandena
av landsbygdsprogrammen? Grupperna
kommer att arrangera seminarier och skriva
slutrapporter om sina slutsatser. Ett sådant
seminarium är i slutet av mars. Då deltar
tre av ordförandena från svenska arbetsgrupper. De ska diskutera hur intressenters
delaktighet kan öka. Våra svenska nätverksrepresentanter kommer att fortlöpande rapportera på nätverkets webbplats.
"Det är inget fel på
förändring, bara den går i
rätt riktning."
– Winston Churchill
Arbetsgrupp ska reda ut frågetecken
Vilka regler gäller för branschen
natur­
turism? Hur kan nya, gröna
före­
tagare stöttas? Hur kan mark­
ägare samarbeta med till exempel
Skistar eller bonden med fågelskådaren? Det är några frågor som ska
hanteras av Landsbygdsnätverkets
nya arbetsgrupp för naturturism.
– Vi har en snabb urbaniseringsvåg, samtidigt som både skogs- och jordbrukssektorn
fortsätter att rationaliseras. Skogsbruket
skapar numera bara 10 000 årsarbeten på
gårdsnivå. Detta i en näring som tidigare
stod för kanske 100 000 jobb på landsbygden. Utvecklingen är densamma inom jordbruk och djurhållning. Men turismen går i
motsatt riktning med en stadig tillväxt på
cirka fyra procent årligen över hela världen.
Många nya jobb kan skapas på landsbygden
inom branschen naturturism, säger Leif
Öster, ordförande för den nya arbetsgruppen och styrelsemedlem i Ekoturismföreningen som var en av dem som tog initiativ
till gruppen.
Finansiering och regelverk
Ökat företagande, mer entreprenörskapstänk, nya samarbeten och fler goda exempel
är enligt Leif Öster lösningar för att lyfta
naturturismen. Likaså menar han att naturturismen måste bli en begriplig näring för
potentiella finansiärer.
– Bankerna förstår idag hur man kan
belåna en skog, en åker eller jordbruksbyggnader. Men när det kommer till naturturism upplever de att det är svårt att finansiera satsningar, säger Leif Öster, som själv
driver konferensanläggningen Dalagård.
En lika central fråga är att titta på möjligheterna till samverkan kring markanvändning. Björn Galant på LRF, som är en av
flera initiativtagare till arbetsgruppens bildande, är expert på allemansrätt och infrastruktur.
– Om man som markägare och turismföretagare är överens, kan man göra mycket
mer än det som tillåts inom ramen för allemansrätten. Du skulle till exempel kunna
bygga vindskydd, ordna hus för packning
eller få hjälp med transporter, säger Björn
Galant.
”Ordning och reda” löser problem
Exempel finns; Skistar samarbetar med
markägare kring cykel- och längdskidspår
och med aktörer för ridleder, där ryttare
gjort upp med markägare. Ibland kan dock
olika intressen hamna i konflikt med varandra.
– I Funäsdalen löste man ett stort
problem med otillåten skoteråkning genom
att kommunen förbjöd skoterkörning över-
Många nya jobb kan skapas på landsbygden inom branschen naturturism, säger Leif Öster, ordförande för den
nya arbetsgruppen.
allt förutom på leder. Därefter slöts avtal
med 350 markägare och man byggde upp
ett finfint ledsystem. Till dessa kunde man
köpa ledkort som blev billigare för lokalbefolkningen att använda året om, men
dyrare för turister, menar Galant.
Mer ”ordning och reda” gynnar området
naturturism avslutar Leif Öster:
3
– Vi måste reda ut befintliga regelverk så
att de blir tydliga för företagare, markägare
och andra. Vi måste hitta en infrastuktur
för hur en utvecklad framtida naturturism
ska fungera på landsbygden. Det blir en av
arbetsgruppens stora frågor.
Text: Agneta Borgström
Foto: Staffan Widstrand, Ekoturismföreningen
Tillsammans för nya jobb på landsbygden
I början av mars presenterade vi en framtidsplan för svensk fisketurism. Bland våra
förslag och synpunkter gör vi tummen upp
för Jordbruksverkets vision att fördubbla
fisketurismen under det här årtiondet.
Visserligen är begreppet fisketurism inte
tydligt definierat och det saknas kunskap
kring antal jobb, omsättning och exportintäkter för basåret 2010. Trots dessa brister
är det odiskutabelt att en fördubbling av
fisketurismen åtminstone skulle skapa flera
hundra nya jobb och ett par hundra miljoner
kronor mer i omsättning på svensk landsbygd. En viktig del av dessa skulle dessutom bestå av exportintäkter för Sverige.
Årliga gränsundersökningar visar nämligen
att dubbelt så många utländska besökare
fiskade under sin Sverigevistelse, jämfört
med de som besökte ett idrottsevenemang.
En ambitiös vision är utmärkt, men det
räcker inte. Vad är det för fördubbling vi vill
uppnå? Dubbelt så många sålda fiskekort?
Hundra procent högre omsättning bland
företagen utifrån fler besökande sport- och
fritidsfiskare, som dessutom konsumerar
mer på resmålet i form av boende, måltider,
guidningar och annan service? Och viktigast av allt: Hur når vi dit?
Frågorna är många, svaren är få och nu
skriver vi 2015. Det är hög tid att visionen
omsätts i praktisk handling. Men då måste vi
veta vad som ska göras, i vilken ordning och
med vilka resurser. Branschens eget förslag
till framtidsplan är en bra början, men vi
behöver också klara ut vem som gör vad.
Branschen, inte minst på nationell nivå, bör
ha huvudansvaret och leda utvecklingen.
En nära samverkan och dialog mellan fiskevattenägare och utövande sport- och
fritidsfiskare är ett villkor för framgång,
liksom en ordentlig titt i backspegeln. Det
är ju inte första gången vi spänner bågen
för svensk naturturism, och eftersom resultaten inte alltid varit optimala måste vi lära
MEDLEM HAR ORDET
av tidigare misstag.
Sammantaget blir
visionen om fördubblad fisketurism
en rejäl utmaning
att sätta tänderna i.
Knappast något som
branschen klarar på
egen hand, och inget
som uppnås genom spridda projektskurar
runt om i Sverige. Istället måste vi fokusera på egenskaper, som vi brukar vara
bra på i Sverige. Lagarbete, långsiktighet
och rollfördelning. Detta är därför några
av de strategiska frågor som Landsbygdsprogrammets nybildade arbetsgrupp kring
naturturism nu sätter upp på sin agenda.
Per Jiborn är verksamhetsansvarig på
Ekoturismföreningen och har arbetat med
utveckling av svensk natur- och ekoturism
sedan 2000.
Per Jiborn, Ekoturismföreningen
Nordsvenska hästar och sportfiske lockar
Lappländskt flugfiske eller hästtur i
trolsk hälsingeskog. När Per Jobs
vågade ”hoppa från kanten” och
släppa allt annat kunde hans fiskeföretag FishYourDream utvecklas.
Maria Strömbäck Svärds helhjärtade
satsning på hästupplevelseföretaget
Tur o Ton, har vuxit genom starka
lokala samarbeten och känslan för
traditioner.
Text: Agneta Borgström Foto:Trons
Som många andra började gotlänningen Per
Jobs sin sportfiskeverksamhet i liten skala.
Under vår och höst erbjud han havsöringsfiske från Gotlands kalkrika stränder. Efter
några år kände han att verksamheten skulle
må bra av att utvecklas och byggas ut med
fler upplevelser.
– Det fanns ingen havsöring på sommaren, så vi investerade i en anläggning vid
Kaitumälven, Tjuonajokk i Kirunafjällen.
Dit flyger vi nu gäster med helikopter för
mycket fint flugfiske, säger Per Jobs, som
nyligen också köpt en fiskeverksamhet i
Ammarnäs.
Utbyggd verksamhet med boende
Fiskeupplevelser vid hav och raukar, men
också fjäll och sjö kompletterar varandra
väl. Det innebär att turismföretagaren kan
rikta sig till olika kunder. Lättillgängligt
havsfiske med billigare vistelse tilltalas av
vissa och mer exklusiva upplevelser i svårtillgänglig miljö av andra.
– Jag kan erbjuda fiske året runt. Från
början satsade jag bara på guidning, men
så fort jag kunde satsa på boende samt mat
Upplevelseföretaget Tur o Ton i Hälsingland har en verksamhet som står på flera ben, åkturer i häst och vagn,
slädfärder, musikupplevelser, historieberättande och lokal mat.
och dryck ökade intäkterna, säger Per Jobs,
vars verksamhet i dag har en helårsanställd
fiskeguide samt tio säsongsanställda.
Certifiering vinnande faktor
Även upplevelseföretaget Tur o Ton i Hälsingland har en verksamhet som står på
flera ben, åkturer i häst och vagn, slädfärder, musikupplevelser, historieberättande
och lokal mat. Verksamheten, som startade
2006, bedrivs nu året om på två anläggningar nära Järvsö. Ägaren Maria Strömbäck Svärd menar att upplevelserna skapar
en fin helhet. Den lokala förankringen och
livet i skogen är kärnan.
– Vår produkt kretsar kring hållbarhet. Vi
4
har byggt upp ett stort nätverk av lokala
matleverantörer som valts med omsorg,
säger Maria Strömbäck Svärd, som driver
företaget med sin man.
För de båda företagen har certifieringen
à la naturens bästa hjälpt dem att synas och
öka sin trovärdighet. Tur o Ton samarbetar med Destination Järvsö, Hälsingland
Turism, Region Gävleborg och har marknadsförts i allt från tunnelbanekampanjer
till Coop och nordiska resemagasin.
– Att nischa sig inom naturturism
är viktigt, säger Maria Strömbäck Svärd. I dia­
log med gäster förbättras ständigt utbudet.
Från finska nätverkets webbplats.”Nätverk byggs i samarbete”
Finska Landsbygdsnätverket
rustar för nystart
Nu planerar det finska Landsbygdsnätverket för fullt inför den nya programperioden. Den 25 och 26 mars går startskottet vid en första nätverksträff. Och redan har utbytet av erfarenheter påbörjats med det svenska nätverket.
Den 24 februari träffade representanter
från det svenska nätverket det finska nätverket på skogs- och jordbruksministeriet i
Helsingfors. Från Sverige deltog tre representanter från olika arbetsgrupper, Contact
Points resursperson samt en representant
från Landsbygdnätverkets kansli.
Efter att det svenska Landsbygdsnätverket berättat om sin verksamhet och planerade struktur fick det finska ta vid.
även på att ha ett checksystem med medel
som organisationerna kan söka, motsvarande som det svenska nätverket arbetade
med förra perioden.
Vad gäller EIP planerar man att inom
nätverket ha tio stycken större innovationsgrupper. Utöver det planerar man att få till
ca 300 mindre innovationsprojekt på regional nivå som finansieras av samarbetsåtgärden i programmet.
Satsning på kommunikation, innovation
och checksystem
Arbetsgrupper och koordinering av
nationella projekt
Representanterna från det finska nätverket
berättade att det finländska Landsbygdsnätverkets budget ligger på över 91 miljoner
kronor totalt under programperioden, vilket
är motsvarande ca 30 miljoner kr större än
vår svenska. Nätverket lägger mycket resurser på kommunikation. Det planeras en stor
lanseringsplan för att informera om landsbygdsutvecklingsprogrammet. Samverkan
mellan Landsbygdsnätverkets kommunikationsavdelning och de regionalt kommunikationsansvariga, som ofta är finansierade
inom landsbygdsutvecklingsprogrammet
i samverkansprojekt mellan leadergrupperna, gör nätverket starkare, menar man.
Det finska Landsbygdsnätverket funderar
Det finska nätverket har hittills startat fyra
arbetsgrupper som ska arbeta med entreprenörskap, innovation, miljö och unga.
Ledamöterna i arbetsgrupperna handplockas av de utsedda ordförandena.
Det finländska nätverket har tidigare gjort
och kommer även framöver att koordinera
de nationella projekten inom landsbygdsutvecklingsprogrammet. Sofia Lindblad, ordförande i Gröna näringar-gruppen, tyckte
det var inspirerande att lyssna till det finska
nätverkets planering:
– Det var exempelvis intressant att
höra hur de ser på medlemskapet i Lands­
bygdsnätverket där alla på landsbygden är
medlemmar. Det skiljer sig ju från hur vi gör
5
i Sverige där det är nationella organisationer
och myndigheter som söker medlemskap.
Det var även intressant att höra om deras
arbets­grupper och jämföra med våra, att
de hand­
plockar vilka som ska vara med
medan vi låter medlemsorganisationerna
nominera.
Diskussion om framtida samarbeten
Under mötet diskuterades en alternativ
möjlighet till framtida utvärdering där det
svenska nätverkskansliet utvärderar det
finska och vice versa. Diskussioner fördes
även om ett gemensamt styrgruppsmöte,
exempelvis på Åland. Helt klart är att samarbetet och utbytet av erfarenheter med det
finska Landsbygdsnätverket kommer att
fortsätta under programperioden.
– Snart ska vi börja ha gemensamt fika
med det svenska nätverkskansliet. Den här
typen av mer regelbunden kontakt ska bli
intressant att dra igång, eftersom vi genom
våra diskussioner upptäcker gemensamma
frågor att arbeta vidare med. Som till
exempel samarbeten mellan våra respektive arbetsgrupper som vi tillsammans kan
säkra upp, avslutar Juha-Matti Markkola, på
det finska nätverkskansliet.
Text: Jessica Hagård och Nils Lagerroth
Ny chef för lokalt
ledd utveckling
Johan Magnusson är ny chef på den nya enheten för lokalt ledd utveckling
på Jordbruksverket. Johan började den 1 mars. Han har lång erfarenhet från
arbete på EU-kommissionen och kommer nu direkt från Bryssel.
Under de senaste åren har Johan arbetat
med EU:s integrerade havspolitik på DG
Mare och dessförinnan DG Regio där han
var ansvarig för EU:s sammanhållningspolitik i Litauen. Han arbetade även med att
få in lokalt ledd utveckling i regionalfonden. Tidigare har Johan arbetat i nio år på
DG Agri med landsbygdsutveckling. Han
var ansvarig för första versionen av landsbygdsprogrammet (2000–2006) och kontakterna med Sverige. Han arbetade även
med Leader+ under den tiden. Innan dess,
under andra halvan av 90-talet arbetade
han med Leader mål 5b och Leader mål 6.
– Jo, jag har en viss erfarenhet av lokalt
ledd utveckling även om det ligger några år
tillbaka i tiden säger Johan. Det är en del
som är nytt nu. Att vi har fyra fonder gör att
innehållet kan bli bredare. Det är verkligen
en styrka. Inom landsbygdsprogrammet
och fiskeriprogrammet har man jobbat med
lokalt ledd utveckling förut men för regional- och socialfonden är det nytt. Johan
känner till Landsbygdsnätverket och tycker
förstås att det är mycket viktigt.
Text: Carin Hörnsten. Foto: Jessica Hagård
Samordningsgruppen för lokalt ledd utveckling
Samordningsgruppen är en plattform för dialog och utbyte av erfarenheter mellan leadergrupper, nationella organisationer och myndigheter under programperioden. Gruppen i sin nuvarande form har funnits i snart ett år och har jobbat
intensivt med att lärdomar från tidigare programperiod tas till vara i uppbyggnaden av det nya.
Att prata med varandra och att kunna
utbyta erfarenheter är särskilt viktigt nu i
startskedet av den nya programperioden.
Oavsett om grupperna arbetar uteslutande
med en eller alla fyra av de tillgängliga fonderna kallas de leadergrupper.
Eftersom det är möjligt för leadergrupperna att arbeta med en lokal utvecklingsstrategi finansierad från flera olika fonder,
är det bra att både regionalfonden och socialfonden är representerade i samordningsgruppen tillsammans med Jordbruksverket,
som har huvudansvaret för de två övriga
fonderna, konstaterar Staffan Markström
som är samordningsgruppens ordförande.
Även de nationella organisationerna Hela
Sverige ska leva, LRF, Naturskyddsföreningen och Hushållningssällskapen är med
för att tillsammans bidra med ett brett perspektiv på hur lokalt ledd utveckling kan
genomföras på bästa sätt.
Leaders representation
I förra programperioden delade leadergrupperna in sig i sex regioner och valde
representanter till den dåvarande Samverkansgruppen. Fram till att de nya leadergrupperna har kommit igång och därmed
kan välja sina nya representanter, är det de
ursprungliga leaderrepresentanterna som
ingår i Samordningsgruppen. Två representanter för fiskegrupperna FOG i den förra
perioden, finns också med. Under senhösten 2015 blir det aktuellt med en omstrukturering av Samordningsgruppen baserad
på de nya grupperna.
Arbetar genom utskott
och undergrupper
Samordningsgruppens ordförande Staffan Markström.
Det är totalt 23 personer i Samordningsgruppen och dessutom är ytterligare fem
personer adjungerade bland andra från
näringsdepartementet och Landsbygdsnät-
verkets kansli. För att få ett fungerande
arbete har flera utskott bildats. Ett dialogutskott har avstämningar med Jordbruksverket varannan vecka och tar ansvar för att
förankra sig bland de övriga i samordningsgruppen. Ett av utskotten har ansvar för
planering av regionala och nationella leaderträffar, ett ansvarar för specifika frågor
för Havs- och fiskerifonden och en nybildad undergrupp, den så kallade kvalitetsgruppen arbetar med handläggnings- och
IT-frågor. Syftet med den sistnämnda är att
identifiera orsaker till avvikelser och fel i
projekthandläggningen från idé till slutrapport och försöka hitta lösningar.
Text: Hans-Olof Stålgren
Följ oss även på internet:
www.landsbygdsnatverket.se
facebook.com/landsbygdsnatverket
Twitter: @landsbygdsnatve
Ansvarig utgivare: Maria Gustafsson Grafisk form: Holmbergs i Malmö AB
För att prenumerera på nyhetsbrevet anmäl dig på www.landsbygdsnatverket.se
6