Slutrapport om verksamheten i landsbygdsnätverket
2 01 5 F i n l a n d s l a n d s b yg d s n ät v e r k 2 014 2009 Slutrapport om verksamheten i landsbygdsnätverket 2007–2014 Landsbygdsnätverksenheten 23.2.2015 Innehållsförteckning 1.Inledning................................................................................................................................................................................................................................... 4 2. Insatsområden och målsättningar i programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2007–2013....... 5 3. Landsbygdsnätverkets mål och uppgifter........................................................................................................................................................... 6 4. Analys av arbetet med att bygga upp landsbygdsnätverket – Hur byggdes verksamheten upp i Finland för perioden 2007–2013?............................................................................................ 7 5. Förändringar i omvärlden som påverkade landsbygdsnätverket i Finland...................................................................................11 5.1. Förändringar i landsbygdsförvaltningens kundkrets........................................................................................................................11 5.2. Politiska förändringar............................................................................................................................................................................................12 5.3. Ekonomiska förändringar...................................................................................................................................................................................13 5.4. Sociala förändringar...............................................................................................................................................................................................13 5.5. Teknologiska förändringar.................................................................................................................................................................................14 5.6. Ekologiska förändringar......................................................................................................................................................................................14 6.Intressentgruppsanalys..................................................................................................................................................................................................15 6.1. Organisationer inom förvaltningen.............................................................................................................................................................15 6.2.Kommuner..................................................................................................................................................................................................................16 6.3.Leader-grupper........................................................................................................................................................................................................17 6.4. Organisationer och föreningar.......................................................................................................................................................................17 6.5. Läroinrättningar och forskningsinstitut.....................................................................................................................................................18 6.6. De politiska beslutsfattarnas betydelse för landsbygdens utveckling..................................................................................19 6.7. Åland en del av landsbygdsnätverket........................................................................................................................................................19 7. Landsbygdsnätverkets uppgifter.............................................................................................................................................................................20 7.1.Kommunikation.......................................................................................................................................................................................................20 7.2.Utbildning....................................................................................................................................................................................................................24 7.3. Insamling och spridning av god praxis.....................................................................................................................................................27 7.4. Det internationella samarbetet......................................................................................................................................................................30 8.Förvaltning.............................................................................................................................................................................................................................33 8.1. Landsbygdsnätverksenhetens organisatoriska ställning...............................................................................................................33 8.2. Landsbygdsnätverksenhetens resurser och utvecklingen av funktionerna.......................................................................34 9.Slutledningar........................................................................................................................................................................................................................36 9.1.Framgångar................................................................................................................................................................................................................36 9.2.Utmaningar.................................................................................................................................................................................................................36 10. Budskap till den kommande verksamheten i landsbygdsnätverket.................................................................................................37 11.Bilagor.......................................................................................................................................................................................................................................38 Slutrapport om verksamheten i landsbygdsnätverket 2007–2013 1. Inledning År 2007 startade medlemsländerna i Europeiska unionen verksamheter med landsbygdsnätverk i syfte att effektivisera verkställandet av landsbygdens utvecklingsprogram och öka samarbetet mellan aktörerna. I Finland har alla axlar och aktörer i utvecklingsprogrammen för landsbygden i Fastlandsfinland och på Åland omfattats av landsbygdsnätverket. Under de föregående EU-programperioderna 1995–2000 och 2000–2006 hade Leadernätverksenheter verksamhet i Finland och i andra medlemsländer i Europeiska Unionen, vilket samlade aktörerna inom Leader-arbetet. Landsbygdsnätverken grundades i Europeiska unionens medlemsländer för programperioden 2007–2013 i enlighet med artikel 66 i rådets förordning (EG) nr 1698/2005 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU). I förordningen fastställdes landsbygdsnätverkens mål och uppgifter. Enligt artikel 68 kunde varje medlemsstat själv bestämma hur verksamheten i landsbygdsnätverket skulle organiseras. Om grundandet av ett nationellt landsbygdsnätverk i Finland stadgades i lagen om förvaltning av program som hänför sig till utveckling av landsbygden (532/2006), statsrådets förordning om förvaltning av program som hänför sig till utveckling av landsbygden (634/2007) och statsrådets förordning om ändring av statsrådets förordning om förvaltning av program som hänför sig till utveckling av landsbygden (861/2007). Som verksamhetsperiod för landsbygdsnätverket fastställdes programperioden och ytterligare ett övergångsår, dvs. åren 2007–2014. I Finland finansierades landsbygdsnätverket med hjälp av tekniskt bistånd från programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland. Särskilt följande dokument har utgjort bakgrundsmaterial för upprättandet av denna slutrapport över verksamheten i landsbygdsnätverket: 1. Strategin för verksamheten i landsbygdsnätverket från år 2008 2. Enkäter om utbildningsbehov från åren 2008 och 2009 3. Respons- och resultatundersökningar från åren 2010, 2012 och 2014 4. Respons från deltagarna på landsbygdsnätverkets utbildningar och evenemang åren 2008–2014 5. Verksamhetsbedömning som gjordes av medlemmarna i landsbygdsnätverkets styrgrupp hösten 2014. Som innehållsmässig struktur i slutrapporten tillämpas en interventionslogisk modell (bild 1) och underlaget för strategihandlingen för verksamheten i landsbygdsnätverket från år 2008. Särskilt när det gäller analyser av omvärlden och intressentgrupperna har jämförelser gjorts med läget år 2008. Interventionslogikmodellen för verksamheten i landsbygdsnätverket togs fram av europeiska utvärderingsnätverket år 2013. Interventionslogikmodellen fanns således inte tillhanda i början av den gångna programperioden, men kommer att tjäna verksamheten och programarbetet under den kommande perioden. Denna slutrapport strävar efter att genom utvärderingar av resultaten och genomslagskraften ge en bedömning av huruvida de mål och den vision som ställdes upp för verksamheten i landsbygdsnätverket har uppfyllts. Rapporten har sammanställts av personalen på landsbygdsnätverksenheten. Efter en diskussion i styrgruppen för landsbygdsnätverket och behandling av inlämnad skriftlig respons kunde man lägga sista handen vid rapporten. 4 Suomen maaseutuverkosto 2014 | MAASEUTUVERKOSTON JULKAISU Bild 1. Europeiska utvärderingsnätverkets interventionslogikmodell för landsbygdsnätverken. 2. Insatsområden och målsättningar i programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2007–2013 Verksamheten i det finländska landsbygdsnätverket bygger på insatsområdena i programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland. Arbetet i landsbygdsnätverket har omfattat utvecklingsprogrammen för landsbygden i Fastlandsfinland och på Åland. Insatsområdena beskrivs så här i strategin för utveckling av landsbygden i Finland 2007–2013: 1. Bedrivande av jord- och skogsbruk i hela Finland på ett sätt som är ekonomiskt och ekologiskt hållbart samt etiskt godtagbart. 2. Diversifiering av landsbygdsnäringarna och förbättring av sysselsättningen på ett sätt som gynnar och utvecklar företagens konkurrenskraft, ny företagsamhet och bildandet av nätverk mellan företagarna. 3. Stärkande av den verksamhet som baserar sig på lokala initiativ i syfte att främja livskraften och livskvaliteten på landsbygden. Målen för axlarna inom programmen för landsbygdens utveckling har styrt verksamheten i landsbygdsnätverket. Programperioden 2007–2014 hade programmen för utveckling av landsbygden fyra axlar: 1. Axel 1: Att förbättra jord- och skogsbrukets konkurrenskraft 2. Axel 2: Att förbättra miljön och landsbygdens tillstånd 3. Axel 3: Livskvalitet och diversifierad ekonomi på landsbygden 4. Axel 4: Leader MAASEUTUVERKOSTON JULKAISU | Suomen maaseutuverkosto 2014 5 3. Landsbygdsnätverkets mål och uppgifter Målen för landsbygdsnätverkets verksamhet under perioden 2007–2013 beskrivs så här i programmet för utveckling av landsbygden på Fastlandsfinland: ➢➢ Att öka kunskapen om de möjligheter som landsbygdsutvecklingsprogrammen medför och om deras resultat bland programaktörer, potentiella stödmottagare och allmänheten. ➢➢ Att förbättra informationsutbytet mellan de myndigheter som genomför programmen och intressentgrupperna. ➢➢ Att öka kompetensen genom erfarenhetsutbyte. Utifrån strategiarbetet för landsbygdsnätverkets verksamhet sammanställdes år 2008 en vision för landsbygdsnätverket samt en vision och en verksamhetsidé för landsbygdsnätverksenheten. Landsbygdsnätverkets vision År 2013 är Landsbygdsnätverket ett starkt och flexibelt nätverk av utvecklare som arbetar för landsbygdens bästa. Landsbygdsnätverket samlade de myndigheter, organisationer och medborgaraktörer som medverkade i arbetet med att utveckla landsbygden och i programmen för utveckling av landsbygden. Samarbete och växelverkan utgjorde hörnstenarna för landsbygdsnätverkets arbete. Varje aktörsorganisation har sin egen vision och egna mål och uppgifter, och därför var och är landsbygdsnätverket ett mycket mångsidigt och mångfasetterat nätverk. Verksamheten i landsbygdsnätverket hade som mål att skapa en positiv image för landsbygdsutvecklingsprogrammen och den verksamhet som drivs på landsbygden. Att arbeta för landsbygdens bästa var gemensamt för alla aktörer, och på denna tanke byggde landsbygdsnätverkets gemensamma vision. Landsbygdsnätverksenhetens vision Landsbygdsnätverksenheten får landsbygdsaktörerna att arbeta allt intensivare tillsammans. Utvecklingsprogrammens möjligheter utnyttjas fullt ut. Nätverksenhetens vision utgick från att enheten ska ha till uppgift att tillhandahålla tjänster dynamiskt och flexibelt och att utveckla och samordna landsbygdsnätverkets verksamhet. Målet för enheten var att göra det möjligt för landsbygdsnätverket att skapa och främja nya verksamhetsmodeller för utvecklingen av landsbygden och en ny slags bild av landsbygden och hur den kan utvecklas. Landsbygdsnätverket hade verksamhet på båda inhemska språken med beaktande av kulturbaserade bakgrunder och verksamhetsmodeller. Landsbygdsnätverksenhetens verksamhetsidé Landsbygdsnätverksenheten intensifierar kontakterna mellan landsbygdsaktörerna och effektiviserar kunskapsförmedlingen för att utveckla landsbygden. Ända från början strävade man efter att skapa och finslipa nätverksenhetens arbetssätt så att det skulle vara möjligt att bygga upp hela det omfattande landsbygdsnätverket och engagera aktörerna i det i syfte att driva fram utvecklingsprogrammen med stöd av nätverkets mål och uppgifter. 6 Suomen maaseutuverkosto 2014 | MAASEUTUVERKOSTON JULKAISU Landsbygdsnätverkets uppgifter I strategin för utveckling av landsbygden i Finland 2007–2013 fastställdes följande uppgifter i strävan att öka informationen och kunskapen: 1. Informera om programåtgärderna, stödsystemen och till dem anslutande aktuella frågor t.ex. via internet och publikationer. 2. Ordna träffar och kurser kring landsbygdsutvecklingsteman, t.ex. i form av landsomfattande seminarier. 3. Samla och förmedla information om kurser och evenemang som anknyter till landsbygdsutvecklingen och programgenomförandet, t.ex. genom en gemensam evenemangskalender på en webbplats. 4. I samarbete med förvaltningsmyndigheterna utarbeta en utbildningsplan för aktionsgrupperna och deras intressentgrupper. 5. Vid behov bistå myndigheterna vid planeringen av och arrangemangen kring kurser, seminarier och evenemang och vid produktionen av utbildningsmaterial. 6. Samla, analysera och sprida information om landsbygdsutveckling och om bästa praxis beträffande de till landsbygdsutvecklingen anknutna stödsystemen. 7. Främja bildandet och upprätthållandet av nätverk mellan landsbygdsaktörerna, t.ex. enligt målgrupp eller sektor. 8. Främja samarbetet och informationsspridningen mellan projekt som överskrider riksgränser eller regionala gränser. 9. Hålla kontakt med och förmedla information till EU:s landsbygdsnätverk och andra medlemsstaters landsbygdsnätverk. I kapitel 7 redogörs för verksamheten och resultaten och bedöms effekterna av dem. 4. Analys av arbetet med att bygga upp landsbygdsnätverket – Hur byggdes verksamheten upp i Finland för perioden 2007–2013? Planeringen av landsbygdsnätverket för perioden 2007–2013 startade på jord- och skogsbruksministeriet redan år 2005. Två planerare fortsatte beredningen intensivare i januari 2007. Under våren arrangerades 11 tillfällen där man hörde intressentgrupper inom landsbygdsutveckling. Dessa lade bl.a. fram följande önskemål om arbete i landsbygdsnätverket: ➢➢ Det bör skapas konstruktiv spänning ➢➢ En ny slags bild av landsbygden och dess utveckling ska tas fram ➢➢ Landsbygdsnätverket behöver nätverksledning. Nätverken ska byggas upp aktivt, de uppkommer inte av sig själv. ➢➢ Nätverket och nätverksenhetens gränssnitt behöver förtydligas. ➢➢ Man upplevde att det var bråttom med att starta verksamheten eftersom information efterlystes. Landsbygdsnätverksenheten var hjärtat av landsbygdsnätverkets arbete och den inledde verksamheten hösten 2007. Enheten hade till uppgift att samordna, aktivera och skapa möjligheter för verksamheten i hela landsbygdsnätverket. Den viktigaste uppgiften var att samla aktörerna på landsbygden till nätverket, och att ständigt komplettera och aktivera det. Enheten hade sju anställda som anordnade utbildningar och nätverksevenemang, samlade och spred information om god praxis, kommunicerade kring landsbygdens utveckling via olika kanaler MAASEUTUVERKOSTON JULKAISU | Suomen maaseutuverkosto 2014 7 och främjade internationaliseringen i branschen. Verksamheten fokuserade på programmen för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland och på Åland, på möjligheterna med dessa program och på deras resultat och effekter. Vem fick service, vem var kund hos landsbygdsnätverksenheten? Landsbygden och dess invånare, odlare, företagare, organisationer som genomför landsbygdsprojekt och andra potentiella stödmottagare är gemensamma kunder för landsbygdsnätverket. Aktörerna inom landsbygdsnätverket gav och ger alltjämt kunderna service inom ramen för sina egna uppgifter och mål. Nätverksenhetens kunder bestod närmast av aktörer inom landsbygdsprogrammen – aktörer som på samma gång bildade landsbygdsnätverket. NTM-centraler, Leader-grupper, kommuner, Centralförbundet för lantoch skogsbruksproducenter MTK, Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC, rådgivningsorganisationer, byföreningar, ungdomsorganisationer och andra organisationer och föreningar, skolor, forskningsinstitut, Landsbygdsverket, jord- och skogsbruksministeriet och andra programaktörer var de viktigaste kundorganisationerna hos landsbygdsnätverkets kommunikation, utbildningar och evenemang. Kunderna var i de flesta fall både målgrupp och samarbetspartner i verksamheterna. Utbildningar och evenemang anordnades som ett nätverkssamarbete. Förutom de ovan nämnda var särskilt den stora allmänheten och potentiella stödmottagare målgrupper för kommunikationen. Både när det gäller utbildning och kommunikation hade landsbygdsnätverksenheten särskilt till uppgift att producera och sprida bakgrundsinformation och kompletterande information om åtgärderna i programmen. Landsbygdsverket, NTM- centralerna och kommunerna ansvarade inom sitt verksamhetsområde för myndighetskommunikationen och för anordnandet av utbildning i stödvillkor osv. direkt till potentiella stödmottagare, odlare, företagare och projekt Landsbygdsverket gav NTM-centralerna och kommunerna utbildning i stödvillkoren. Landsbygdsnätverksenhetens utbildningar och evenemang var emellertid öppna för alla aktörer och enskilda personer som intresserar sig för utvecklingen av landsbygden. Landsbygdsnätverkets uppkomst och utveckling Landsbygdsnätverket planerades från första början som ett öppet nätverk. Nätverket rekryterade inga medlemmar utan alla som medverkade i landsbygdsprogrammet var en del av landsbygdsnätverket. Nätverket hade och har alltjämt en lökformig struktur. I kärnan finns centralförvaltningen, som möjliggör landsbygdsprogrammets administrativa existens, och i det yttre skalet finns kundgränssnitten. Under programperioden genomfördes tre analyser av landsbygdsnätverket (bild 2–4). Analyserna gjordes samtidigt med respons- och resultatundersökningarna om landsbygdsnätverket. Via analyserna strävade man efter att skissera upp ett abstrakt landsbygdsnätverk. Hurdana relationer råder det i växelverkan mellan aktörerna? Var ligger knutpunkterna i nätverket? Hur har samarbetsrelationerna utvecklats under programperiodens gång? I enkäterna bad man de som svarade uppge de mest betydande samarbetspartnerna i arbetet med att utveckla landsbygden, både kvantitativt och kvalitativt sett. Aktörerna inom programmen för utveckling av landsbygden bildar ett omfattande nätverk. Nätverkets form och öglorna som ingår i det har varierat under programperioden beroende på organisationernas egna behov och tajmning. Programmets förvaltningsmyndigheter är på ett naturligt sätt i kärnan av landsbygdsnätverket, och kring denna genomförs programmet av organisationer och andra intressentgrupper. I avsnittet som behandlar intressentgrupperna, kapitel 4, redogörs för verksamheterna i olika intressentgrupper som en del av landsbygdsnätverket. 8 Suomen maaseutuverkosto 2014 | MAASEUTUVERKOSTON JULKAISU Annat ministerium Arbets- och näringsministeriet Annan medborgarorganisation Landsbygdsverket Miljöministeriet Samarbetsgruppen (YTR) och dess temagrupper Ungdomsorganisation Byverksamhet Ungdomsorganisation MTK Ålands landskapsregering Landsbygdsnätverksenheten Jord- och skogsbruksministeriet Annan Aktionsgrupp NTM-centralen Kommun Landsbygdsföretag Annan läroinrättning Pro Agria/Svenska Lantbrukssällskapets förbund Miljöorganisation Yrkeshögskola Universitet/forskningsinstitut Landskapsförbund Organisation i skogsbranschen Skogscentralen Maa- ja kotitalousnaiset Annan rådgivningsorganisation Bild 2. Analys av landsbygdsnätverket 2010. Omfattningen av samarbetet mellan olika aktörer. Ju närmare mitten en aktör är, desto fler är kontakterna till de övriga aktörerna. Sitra JSM Landsbygdsverket Maa- ja kotitalousnaiset Organisation i skogsbranschen Landsbygdsföretag JSM Universitet Maa- ja kotitalousnaiset ProAgria/SLC Samarbetsgruppen (YTR) Forskningsinstitut Landsbygdsföretag Kommun MTK/SLC Aktionsgrupp Samarbetsgruppen (YTR) Byverksamhet MTK/SLC YH Övriga Aktionsgrupp ProAgria/SLC NTM-central YH NTM-central Landskapsförbund Landskapsförbund Miljöorganisation Miljöministeriet Kommun Forskningsinstitut ANM Universitet Byverksamhet Landsbygdsverket Ungdomsorganisation Skogscentralen Skogscentralen Ungdomsorganisation Bild 3. Analys av landsbygdsnätverket 2012. Omfattningen av samarbetet mellan olika aktörer. MAASEUTUVERKOSTON JULKAISU | Suomen maaseutuverkosto 2014 9 ANM Samarbetsgrupp (YTR) Kommun Yrkeshögskola Universitet Annan Landskapsförbund Landsbygdsföretag NTM-central Forskningsinstitut Maa- ja kotitalousnaiset Byverksamhet Landsbygdsverket JSM Ungdomsorganisation ProAgria/SLF Skogscentralen Ålands landskapsregering Leader-grupp Miljöorganisation MKT/SLC Organisation i skogsbranschen Bild 4. Analys av landsbygdsnätverket 2014. Omfattningen av samarbetet mellan olika aktörer. Landsbygdsnätverkets styrgrupp och arbetsgrupper Landsbygdsnätverkets verksamhet styrdes av en styrgrupp bestående av 21 medlemmar. Styrgruppen styrde och drog upp riktlinjerna för landsbygdsnätverkets verksamhet och följde upp utfallet av den årliga verksamhetsplanen och verksamhetsplanen för hela perioden. Till en början var en representant för jord- och skogsbruksministeriet ordförande för styrgruppen, och under programperiodens senare hälft var en representant för NTM-centralen ordförande. Landsbygdsnätverksenhetens direktör var föredragande. Jord- och skogsbruksministeriet tillsatte styrgruppen för landsbygdsnätverket för ca 2,5 år i taget för att säkerställa ett jämlikt deltagande bland olika regioner och intressentgrupper. Styrgruppen hade en viktig roll för ledningen av nätverkets verksamhet. Styrgruppen samlades fyra gånger per år, vilket möjliggjorde en tillräcklig uppföljning och planering av ärendena. På grund av det stora antalet medlemmar i styrgruppen fungerade sammanträdena kanske dock inte på bästa möjliga sätt när det gällde att hitta en gemensam syn och dra upp riktlinjerna för verksamheten. Man lyckades inte dra tillräckligt fördel av medlemmarnas expertis i nätverkets verksamhet, även om diskussionerna för det mesta var mycket givande och främjande för verksamheten. I en nätverksliknande verksamhet framhävs ordförandens roll särskilt som den som sparrar och samarbetar med direktören för landsbygdsnätverksenheten, som är föredragande på styrgruppens möten. I fortsättningen bör man ända från början fästa uppmärksamhet vid att bygga upp denna relation. Under perioden tillsatte styrgruppen sammanlagt fem arbetsgrupper: arbetsgruppen för interregionalt samarbete, Leader-arbetsgruppen, innovationsgruppen, kommunikationsarbetsgruppen och arbetsgruppen 10 Suomen maaseutuverkosto 2014 | MAASEUTUVERKOSTON JULKAISU för företagande. Kommunikationsarbetsgruppen arbetade under ett års tid strax i början av perioden, medan arbetsgruppen för företagande tillsattes för det sista året av perioden, dvs. 2014. De övriga arbetsgrupperna var verksamma under hela perioden från och med 2008. Arbetsgrupperna hade som mål att skapa kanaler för deltagande som stöd för det nätverksliknande arbetet och att fungera som ett stöd främst för den operativa verksamheten. Arbetsgrupperna strävade efter att hitta och göra nya öppningar och att ge förslag i anslutning till dessa öppningar till landsbygdsnätverkets årliga verksamhetsplaner, inspirerade aktörerna, stärkte nätverket samt producerade och förmedlade information om funktionerna i landsbygdsprogrammen. Till varje arbetsgrupp kallades minst fem experter från olika intressentgrupper. Arbetsgrupperna samlades efter behov. Experterna på landsbygdsnätverksenheten beredde de ärenden som skulle behandlas i arbetsgrupperna och var sekreterare på möten. Innovationsgruppen främjade tillämpandet av innovationer inom vetenskap och forskning och landsbygdspolitiken i det praktiska arbetet. Kommunikationsgruppen var ett forum för kommunikationsbehov. Leadergruppen var en resurs för utvecklingen, planeringen och genomförandet av aktionsgruppsarbetet. Arbetsgruppen för interregionalt samarbete tog fram modeller för främjandet av det nationella och internationella samarbetet. Arbetsgruppen för företagande främjade i första hand åtgärder för etablering och utveckling av företag inom landsbygdsprogrammet under den kommande programperioden. Det europeiska landsbygdsnätverket Landsbygdsnätverken i Europeiska unionens medlemsländer bildade tillsammans det europeiska landsbygdsnätverket. Europeiska landsbygdsnätverksenheten, ENRD Contact Point, grundades hösten 2008 för att samordna verksamheten i EU-ländernas landsbygdsnätverk. ENRD Contact Point hade till uppgift att främja informationsflödet och samarbetet mellan landsbygdsnätverken och samla resultaten och effekterna av landsbygdens utvecklingsarbete på det europeiska planet. ENRD Contact Point arbetade i Bryssel i nära samarbete med huvudavdelningen för utveckling av jordbruk och landskap vid kommissionen. Kommissionens samordnande kommitté för landsbygdsnätverken behandlade och följde upp verksamheten. I kommittén företräddes Finland av en representant för jord- och skogsbruksministeriet och landsbygdsnätverksenhetens direktör. I Europa arbetade de nationella landsbygdsnätverken på mycket varierande sätt eftersom varje land hade satt upp egna mål. Nätverken startade också vid olika tidpunkter, och i vissa medlemsstater var det mycket svårt att få i gång verksamheten. I början hade den finländska landsbygdsnätverksenheten som mål att skapa ett särskilt tätt samarbete med Sverige och Estland. Samarbetet var också mycket intensivt under hela programperioden och beskrivs i avsnittet om främjandet av internationalisering, kapitel 7.4. 5. Förändringar i omvärlden som påverkade landsbygdsnätverket i Finland 5.1. Förändringar i landsbygdsförvaltningens kundkrets Under programperioden var det tufft att idka företagsverksamhet såväl på landsbygden som i städerna. Lantbruksföretagandet präglades särskilt av att gårdsstorleken ökade och antalet gårdar minskade – vid vissa produktionsinriktningar till och med radikalt. Att gårdsstorleken ökade var emellertid ingen garanti för ökad lönsamhet. Programmet för utveckling av landsbygden gav ett betydande stöd åt jordbruksföretagen och den MAASEUTUVERKOSTON JULKAISU | Suomen maaseutuverkosto 2014 11 inhemska matproduktionen under programperioden. Exempelvis skulle de investeringar som tillväxt förutsätter varit nästintill omöjliga utan finansiering ur programmet. Landsbygdsföretagandet blev mer mångsidigt och i och med att gårdsstorleken ökade grundades bl.a. aktiebolag, men mikroföretagen var fortfarande drivkrafter i branschen. Sysselsättningseffekten består fortsättningsvis ofta av företagare som sysselsätter sig själva. Å andra sidan finns det branscher där det särskilt på landsbygden råder brist på arbetskraft, något som accentueras särskilt i branscher med fysiskt säsongsarbete. Genom programarbetet lyckades man underlätta samarbetet mellan företagarna och främja tillväxten. Under programperioden var ett mål att ta fram nya distributionskanaler för produkter och tjänster och att utveckla vidareförädlingen av olika produkter. Målet uppnåddes delvis. I ett läge där ekonomin försämras stöder konsumentbeteendet emellertid inte tillräckligt t.ex. ökningen i närproducerad och ekologiskt producerad mat, utan det är ofta priset som styr köpbesluten. Genom nätverksarbetet lyckades man dock stärka konsumenternas intresse för inhemska produkter och konstruera modeller som underlättar tillgången till olika produkter och tjänster. Att livsmedelssäkerheten och -lagstiftningen lyftes fram och ledde till utmaningar för företagsverksamheten medförde tidvis kraftiga reaktioner. Det förefaller som om företagarna, liksom även medborgarna, saknar möjligheter/låter bli att fatta beslut och påverka allteftersom verksamhetsmiljön och tolkningarna blir striktare. Detta återspeglades tidvis även i nätverksarbetet: man var tvungen att gallra bort färska livsmedel av de smakprov som gästerna hade tagit med sig till det internationella LINC-seminariet. Inget av de länder som tidigare arrangerat seminariet hade vidtagit liknande åtgärder. I nätverksarbetet ville man dock hjälpa till att omsätta förändringar i praktiken och engagera företagare och därigenom underlätta verksamheten för alla parter. Sysselsättningsgraden har sjunkit på landsbygden och i hela landet, men utvecklingen har tidvis varit bättre på landsbygden än i städerna. Detta torde delvis kunna förklaras av åldersstrukturen på landsbygden. Befolkningen på landsbygden blir snabbt äldre i genomsnitt när ungdomarna flyttar till städerna. Sysselsättningsgraden har ökat snabbare på landsbygden än i städerna, men utvecklingen hade varit ännu snabbare utan de arbetsplatser som skapades och bevarades genom programfinansieringen. 5.2. Politiska förändringar Stramhet och koncentrering präglade det politiska fältet under hela programperioden. De återspeglades i allt som företogs – i företagsverksamheterna, servicen och regionpolitiken, som har blivit en betydande påverkare i utvecklingen av landsbygden. Politiska inslag har fått fotfäste i dagliga konversationer allteftersom människorna mer öppet börjat ta ställning till de politiska beslut som fattas i samhället, till exempel mängden byråkrati. Landsbygdsnätverket erbjöd gemensamma forum där kunderna, aktörerna, förvaltningen och beslutsfattarna kunde främja landsbygdspolitiken och diskutera landsbygdens utveckling. Att EU-parlamentet gick med i processen för att utarbeta och godkänna programmet för utveckling av landsbygden bromsade upp beslutsfattandet på unionsnivå, men gjorde visserligen att medborgarnas åsikter beaktades bättre i besluten. Detta återspeglades i medlemsländernas verksamhet under den gångna programperioden: det tog längre att få ärenden till behandling och ta beslut på det nationella planet. Regionpolitiken präglas mer och mer av lokala avgöranden och lokalt förankrad politik. Detta skapar behov av 12 Suomen maaseutuverkosto 2014 | MAASEUTUVERKOSTON JULKAISU 5.3. Ekonomiska förändringar Från år 2008 fram till idag har de ekonomiska förändringarna varit den mest betydande och omfattande faktorn i det finländska samhällets och därigenom landsbygdens och landbygdsnätverkets omvärld. Den ekonomiska recessionen har berört alla nivåer av samhället. Det försämrade ekonomiska läget återspeglades även i verkställandet av landsbygdsprogrammet. Låg sysselsättningsgrad, kriser i kommunekonomierna, effektiviserat sparande och därigenom en minskning av den privata konsumtionen var utmärkande för den finländska vardagen. Dessa omständigheter gjorde också att exporten fick och fortsättningsvis har en stor betydelse. Hemmamarknaden är begränsad. För närvarande står exporten inför stora utmaningar, särskilt när det gäller jordbruksprodukter. För matpotatis har förbudet att exportera till Ryssland varit i kraft drygt ett år, för griskött sedan januari 2013. Detta har kraftigt försämrat lönsamheten för gårdarna. Även för mjölkgårdarna har lönsamheten gått ned efter att sanktionerna mot Ryssland fått mjölkpriset att sjunka. Företagarna på landsbygden och därigenom hela landsbygden har varit sekundärt men konkret utsatt till följd av den aktuella krisen i världspolitiken och den försämrade marknadsekonomin. Omstruktureringen inom jordbruket, i synnerhet koncentreringen av produktionen, ökar omfattningen av de investeringar som behövs och därigenom även företagarens risk. Jordbruksföretagande förutsätter ständigt nya kunskaper, också om företagsledning och organiseringen av arbetet. Under programperioden försämrades lönsamheten i många produktionsinriktar inom jordbruksproduktion. På grund av den kärva ekonomiska situationen har nätverksarbetet haft en betydande roll i arbetet med att förmedla och samla information om finansieringsmöjligheterna i programmet för utveckling av landsbygden på Fastlandsfinland och know-how om utveckling. 5.4. Sociala förändringar Servicebehoven och -strukturerna förändrades ständigt under hela programperioden. Behovet av närservice har ökat allteftersom befolkningen blir äldre, men samtidigt har servicen koncentrerats till större enheter. När kommunerna lägger ut sina tjänster till privata serviceproducenter uppkommer nya modeller för serviceproduktionen. Detta har öppnat nya möjligheter att utnyttja landsbygdsutvecklingsprogrammet för utvecklingen av olika tjänster. Även i framtiden kommer det säkert att finnas behov av att ta fram nya strukturer och lösningar. Enligt landsbygdsbarometern 2014 är livskvaliteten på landsbygden fortfarande bra och den stora allmänheten har en positiv bild av landsbygden. Naturen, genuinheten och ett bra liv är aspekter som lyfts fram i undersökningar om människors föreställningar om landsbygden. Visserligen förknippas landsbygden även med negativa uppfattningar, såsom oron för att det ska vara svårt att skapa sig en smidig vardag. I programmet för utveckling av landsbygden har man strävat efter att skapa och kommunicera om de mångsidiga möjligheterna som landsbygden erbjuder – inte enbart i anslutning till naturen. Landsbygden ses alltjämt som en resurs och allt fler finländare önskar att de skulle kunna bo på landet. Att arbetsplatserna koncentreras till städerna är emellertid ett faktum, och flyttningsrörelsen sammanfaller med dagens utvecklingsorienterade regionpolitik. När det blir enklare för informationen och människorna att röra sig kan också nya nätverk skapas på både det nationella och det internationella planet. Samarbetet och den effektivisering av verksamheten som samarbetet har bidragit till har varit en betydande del av verksamheten i nätverket. Information om god praxis och framgångsrika projekt förmedlades till olika aktörer inom nätverket och resultaten av dem har också utnyttjats på EU-nivå. MAASEUTUVERKOSTON JULKAISU | Suomen maaseutuverkosto 2014 13 5.5. Teknologiska förändringar Utvecklingen av teknologin och de möjligheter och förändringar som utvecklingen medfört har förändrat hela samhället. Tillgången till information och den mångsidiga kommunikationen inverkar på allt och alla, men visar samtidigt på olikvärdigheten mellan regionerna. På landsbygden, särskilt i skärgårdsområdena, har man tillsvidare inte kunnat bygga upp en tillräcklig infrastruktur. Kapaciteten i gamla bredbandsnät räcker inte längre till för överföring av stora mängder data. Dataöverföringshastigheterna i mobilnäten har förbättrats betydligt, men utvecklingen är en balansgång mellan tjänsternas täckning och lönsamhet. I nätverksarbetet har tekniken gjort det möjligt att införa nya kommunikationssätt. Nya tekniska lösningar kunde utnyttjas bl.a. vid anordnandet av utbildningar. Å andra sidan är distansförbindelserna också en utmaning för nätverksarbetet eftersom kundservicen och stärkandet av nätverket förutsatte att man umgicks ansikte mot ansikte. Sociala medier, massfinansiering, mångsidig användning av YouTube, webbkurser och arbete som är oberoende av rum är nya fenomen som uppkom eller växte fram under programperioden. Vid nätverksarbetet strävade man efter att i mån av möjlighet reagera på de förändringar som teknologin medförde, men under nästa period bör nya metoder och tjänster utnyttjas med betydligt större skärpa, mod och resurser. Exempelvis gav övergången till sociala medier landsbygdskommunikationen en ny kick. Resurserna för detta är emellertid alldeles för små och kommunikationen går tillsvidare för det mesta i en riktning. Man uppnådde inte de resultat, det aktiva engagemang och den diskussion man hade hoppats på. Sociala medier är ett krävande verktyg där det inte alla gånger är så enkelt att lyckas med nya fenomen. Medierna och sätten att använda dem genomgick också stora förändringar. På grund av kortsiktigheten och det väldiga konkurrerande utbudet av tjänster och information blir verksamhetsfältet kärvare i takt med teknologins utveckling. Informationen sprids allt mer endast i digital form, och medierna splittras och personifieras. Innehållsmassan ökar dag för dag och det blir allt svårare att bli hörd och sedd i konkurrensen med alla andra kanaler som vill väcka sensation och uppmärksamhet. 5.6. Ekologiska förändringar Enligt undersökningar förbättrades miljöns och särskilt vattendragens tillstånd med hjälp av vidtagna miljöåtgärder. Odlarna förband sig bra till åtgärderna och odlingspraxisen belastar miljön mindre numera. Miljöfrågornas betydelse och intresset för miljön har ökat. Bilden av den finländska landsbygden som en ren och lockande omgivning stärktes under programperioden. Satsningar gjordes på djurens välbefinnande och man lyckades också påverka attityder och värderingar. Ansvar och ekologisk hänsyn har varit växande konsumtionstrender, men realiseras inte tillräckligt när konsumenterna fattar köpbeslut. Trenderna sticker upp huvudet när diskussionen går in på välfärd och produktion. Bioekonomi har varit en växande produktionsbransch och här bör möjligheterna utnyttjas effektivt på landsbygden. I Finland vill man öka den decentraliserade produktionen av förnybar energi som en del av en hållbar energipolitik och den gröna ekonomins tillväxt. Landsbygdens resurser är i nyckelposition när det gäller att minska användningen av fossila bränslen för att stävja klimatförändringen och beroendet av importerad energi. På samma gång kan nya innovationer och verksamhetsmodeller för decentraliserad energiproduktion skapa hållbara näringar och välfärd för landsbygden. Dagens produktion av förnybar energi och särskilt små produktionsenheter ställs emellertid inför betydande utmaningar när det gäller verksamhetsbetingelserna, lönsamheten och konkurrenskraften. 14 Suomen maaseutuverkosto 2014 | MAASEUTUVERKOSTON JULKAISU 6. Intressentgruppsanalys 6.1. Organisationer inom förvaltningen Jord- och skogsbruksministeriet Jord- och skogsbruksministeriet har till uppgift att dra upp de politiska riktlinjerna för utvecklingen av landsbygden, bereda program, lagar, förordningar och bestämmelser samt ansvara för uppföljningen och utvärderingen. Landsbygdsnätverksenheten arbetade vid jord- och skogsbruksministeriets matavdelning åren 2007–2013. Ministeriet hade en viktig roll i landsbygdsnätverket. Tjänstemän från ministeriet medverkade som experter på landsbygdsnätverkets evenemang. Ministeriet var på det hela taget intresserat av de möjligheter som landsbygdsnätverket erbjöd för verkställandet av programmet. Såsom krävdes i denna roll följde jord- och skogsbruksministeriet aktivt upp hur landsbygdsprogrammet fortskred, hur målen uppnåddes och hur verkställandet av programmet förflöt. Programperioden, särskilt början av den, präglades av diskussionen om omfattningen av byråkratin. Aktörerna uttryckte stor oro för den ständigt ökande byråkratin. De spridda stödformerna, långa behandlingstiderna, antalet ändringsbeslut, de knappa kostnadsslagen, problem i anslutning till kravet på verifikatkopior samt oklarheter i fastställandet av allmänna omkostnader upplevdes som de största problemen i förfaringssätten. Ministeriet tillsatte en arbetsgrupp som hade till uppgift att utreda hur man skulle kunna lätta på den administrativa bördan i samband med processerna för ansökning om företags- och projektfinansiering. Arbetsgruppen gav resultat och en del av byråkratin kunde avvecklas. Vid beredningen av det nya landsbygdsprogrammet och på tröskeln till den nya programperioden ökade än en gång oron för ökad byråkrati och tillsyn bland stödmottagarna och dem som verkställer programmet. Landsbygdsverket Landsbygdsnätverksenheten övergick från jord- och skogsbruksministeriet till Landsbygdsverket i början av 2014. Under programperioden samarbetade nätverksenheten med Landsbygdsverket på bred front. Landsbygdsverket tillhandahöll behövlig sakkunskap för verkställandet av programmet. Att Landsbygdsverket omstrukturerades och flyttade från Helsingfors till Seinäjoki i början av programperioder hade förstås effekter för den dagliga verksamheten. Omsättningen bland tjänstemännen var mycket hög och de nya anställda hade fullt upp med de grundläggande arbetsuppgifterna. Avvecklingen av byråkratin fick också Landsbygdsverket att se över sina arbetssätt. På grund av Landsbygdsverkets karaktär har verket en mycket teknisk syn på landsbygdsprogrammet. Uppgifter i anslutning till utbetalning, inspektion och tillsyn hör till Landsbygdsverkets kärnverksamhet och denna roll har hört till de mest synliga även i landsbygdsnätverkets verksamhet. NTM-centralerna På grund av reformen av regionförvaltningen var NTM-centralerna i ständig förändring under hela programperioden. Förvaltningsstrukturerna ändrades flera gånger och ändringarna pågår fortfarande när den nya programperioden börjar. De stora organisationsförändringarna försvårade NTM-centralernas nätverkande och deltagande i arbetet för landsbygdens utveckling. De var tvungen att i första hand inrikta de minskande resurserna på att fullgöra sina skyldigheter i egenskap av myndighet. NTM-centralerna var dock den starkaste administrativa länken i landsbygdsnätverkets verksamhet. NTMcentralerna var de som drev och verkställde den regionala utvecklingen av landsbygden. LandsbygdssektioMAASEUTUVERKOSTON JULKAISU | Suomen maaseutuverkosto 2014 15 nerna i landskapens samarbetsgrupper, styrgrupperna för landsbygdens utvecklingsarbete och motsvarade grupper har arbetat ledda av NTM-centralerna och på det sättet samlat de regionala landsbygdsnätverken och aktörerna inom programmet för utveckling av landsbygden. NTM-centralerna var nöjda med att de via de evenemang som landsbygdsnätverket anordnade kom i kontakt med sina kolleger runt om i Finland. Enligt den respons som gavs hade till exempel utbetalare, Leaderansvariga och företagsforskare tidigare inte tillräckligt med möjligheter att träffa varandra på riksplan. Behovet av personalnedskärningar på NTM-centralerna som en del av besparingarna i statsekonomin är oroväckande. Hur blir det om det regionala utvecklingsarbetet för landsbygden måste göras med ännu mindre resurser? Trots ökningen i tillsyns- och övervakningsarbetet borde NTM-centralernas resurser kanaliseras även till en bredbasig utveckling av landsbygden och utnyttjandet av de möjligheter som utvecklingsprogrammen erbjuder. Att förståelsen för kunderna faller i dunkel är ett orosmoment. Förvaltningen, jord- och skogsbruksministeriet, Landsbygdsverket och NTM-centralerna borde se över sin kundattityd. Odlarna, företagarna och invånarna på landsbygden är kunder till landsbygdsförvaltningen och dessa ska erbjudas service. Är det viktigare att lyckas med ett riskfritt och felfritt verkställande än att sist och slutligen ge sådan service som på bästa sätt tjänar kundens intresse med beaktande av lagarna och förordningarna? 6.2. Kommuner Kommunerna har gedigen sakkunskap om lokal utveckling och är en viktig resurs i arbetet för landsbygdens utveckling. Kommunerna uppvisar potential för utnyttjandet av landsbygdsprogram. Det för närvarande dåliga ekonomiska läget med personalnedskärningar som följd medför stora utmaningar för utvecklingen av kommuncentra och byar. Kommunernas verksamhetsfält och relationer till landskapscentrum och region- och statsförvaltningen förändras när kommuner slås samman. År 2008 upplevde landsbygdsnätverksenheten att det var mycket svårt att nå kommunerna. Man hade gärna kontaktat regionsekreterare och kommundirektörer, men det gick inte att samla e-postlistor och Kommunförbundet lämnade inte ut centraliserad information. Under programperioden bildades samarbetsområden för landsbygdsförvaltningen i kommunerna. Att samarbetsområden bildades betraktades som positivt för nätverksarbetet, eftersom de gör det lättare att hålla kontakten till kommunerna. Samarbetsområdena ger också bättre utgångspunkter för landsbygdsförvaltningens utvecklingsarbete som ett komplement till förvaltningen av odlarstöden. Förhållandet mellan kommuner och byar har diskuterats kontinuerligt. Gjorda kommunsammanslagningar har också påverkat detta. Kommunsammanslagningarna har ökat behovet av att främja förhandlings- och avtalsprocessen mellan kommunen och dess byar, utarbeta ett eget landsbygdsprogram för kommunen, samordna kommunens landsbygdsprogram och byplaner, göra upp avtal och dra för del av dem t.ex. vid serviceproduktionen samt främja närdemokrati. Tack vare landsbygdsnätverkets verksamhet har landskapsförbunden engagerat sig mer i landsbygdsdiskussionen och utvecklingen av landsbygden. Europeiska kommissionen har lyft fram möjligheten till lokalt ledd utveckling (CLLD) även i andra fonder än landsbygdsfonden. Under den nya programperioden kommer verksamhet av Leader-typ dock bara att idkas i landsbygdsfonden och i havs- och fiskeriprogrammet. Lokalt ledd utveckling fortskred inte i strukturfonderna. Modellerna för lokalt ledd utveckling och resultaten av dem bör framhävas gentemot landskapsförbunden även i framtiden för att på så sätt öka förståelsen för lokal utveckling. 16 Suomen maaseutuverkosto 2014 | MAASEUTUVERKOSTON JULKAISU 6.3. Leader-grupper Under programperioden 2007–2013 fanns det 55 Leader-grupper i Fastlandsfinland och en Leader-grupp på Åland. Leader-verksamheten täckte hela den finländska landsbygden. Leader-grupperna är aktiva, fördomsfria, kreativa och synliga aktörer som har en mycket stor roll i landsbygdsnätverkets arbete. Hela Leader-verksamheten påverkar landsbygden. Leader-grupperna har lyckats skapa och upprätthålla en positiv bild av landsbygden i Finland. Deras synlighet har gått i spetsen för landsbygdsprogrammet. Samarbetet mellan Leader-grupperna utvecklades lovande under programperioden. Detta märktes såväl i landskapen som på det rikstäckande planet. I många NTM-centralsområden anställde Leader-grupperna en gemensam informatör. NTM-centralen medverkade i många av fallen. Leader-grupperna hade också gemensamma koordinatorer för internationella ärenden. Grupperna sparrade varandra i strategi- och kvalitetsarbetet och vissa införde jämförande inbördes auditeringar som en del av kvalitetsarbetet. På riksplan anställde Leader-grupperna ett gemensamt Leader-ombud som hade till uppgift att följa upp och föra fram Leader-aspektet till exempel vid utarbetandet av landsbygdsprogrammet och de lagar och förordningar som styr programmet. Vidare hade Leader-grupperna representanter i alla beredningsgrupper för det nya programmet. På riksnivå genomförde Leader-grupperna, landsbygdsnätverksenheten, jord- och skogsbruksministeriet och Landsbygdsverket omfattande varumärkes- och kvalitetsprocesser i anslutning till Leader-verksamheten. Dessa bidrog till att öka samarbetet, synligheten och resultaten av Leader-arbetet på riksnivå. På EU-plan utvidgades Leader- till nya områden. Antalet Leader-grupper mer än fördubblades jämfört med föregående programperiod 2000–2006 och täckte nu 77 % av den europeiska landsbygden. I Europa fanns det sammanlagt 2 402 Leader-grupper. Leader-verksamhetens budget utvecklades också positivt. Över 9 miljoner euro stod till förfogande för lokal utveckling, när den europeiska budgeten för föregående period var ca 5 miljarder euro. De finländska Leader-grupperna och -aktörerna var mycket synliga i denna europeiska familj, bl.a. tack vare den aktiva verksamheten med internationella projekt. Leader-gruppernas europeiska takorganisation ELARD blev också mer känd i organen på EU-nivå. 6.4. Organisationer och föreningar Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK och Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC var aktiva aktörer för landbygdens utveckling under programperioden. På odlarnas centralförbund har man utnyttjat de möjligheter som programmet erbjuder samt planerat och genomfört gemensamma regionala utvecklingsåtgärder. Landsbygdsnätverket betraktade ProAgria och de andra rådgivningsorganisationerna som en samarbetspartner, producent av köpta tjänster och målgrupp för utbildningar. Rådgivningsorganisationerna utgör en nödvändig påverkanspart i verkställandet av landsbygdsprogrammet. Dessa borde kunna ge en profilerad input för arbetet med landsbygdens utveckling. Under nätverksarbetet väcktes frågan om hur man i fortsättningen kan stärka rådgivningsorganisationernas sakkunskap. Företagarna i Finland har tyvärr varit rätt så passiva i landsbygdsnätverkets verksamhet. Man lyckades inte nå de lokala föreningarna via eller med hjälp av centralorganisationen. Det skulle ha behövts fler representanter för företagarorganisationerna bl.a. vid kampanjer för företagande och på innovationsläger. Företagarnas lokalorganisationer känner kanske inte tillräckligt bra till landsbygdsfinansieringen, och därför är de viktigt med ett systematiskt engagemang bland organisationerna i framtiden. MAASEUTUVERKOSTON JULKAISU | Suomen maaseutuverkosto 2014 17 4H är en rikstäckande, framåtsträvande medborgarorganisation som stöder barns och ungdomars företagande och livshantering. 4H är den ledande organisationen när det gäller att tillhandahålla ungdomstjänster i Finland. 4H-förbundet har varit en mycket aktiv projektaktör. Verksamheten har utvecklats och nya arbetsformer har tagits fram i både riksomfattande och regionala projekt. Även lokala 4H-föreningar har haft egna landsbygdsutvecklingsprojekt som riktat sig till ungdomar. 4H-organisationen har också varit en aktiv part i landsbygdsnätverkets verksamhet: under miljötemaåret genomfördes bl.a. kampanjen Miljöbanan för elever i åk 5 och 6 som ett samarbete mellan organisationen och landsbygdsnätverket. Byverksamheten är en levande del av den lokala medborgarverksamheten på landsbygden. I arbetet med att utveckla byarna deltog förutom organiserade byföreningar även idrottsföreningar, jaktföreningar och ungdomsföreningar. Att aktivera byborna, utarbeta och genomföra utvecklingsplaner, anordna evenemang, värna om boendemiljön och ordna talkon har varit kärnan i byverksamheten. Med hjälp av byverksamhet vill man påverka utvecklingen av den egna livsmiljön och därför har framförandet av byaspekten i det kommunala beslutsfattandet varit en viktig del av verksamheten. I framtiden kommer förändringarna på det kommunala fältet att få blickarna att vändas mot byarna och mot samarbetet mellan kommunen och byarna. Under den kommande programperioden blir det allt viktigare att koppla byaktörerna till nätverken av andra landsbygdsutvecklare. Att utveckla byarna var ett av insatsområdena i Leader-programmen. De möjligheter som Leader-grupperna gett till projektfinamsiering har varit till stor hjälp för genomförandet av byprojekt. Med dessa medel kunde man bl.a. iståndsätta landskap, farleder och byggnader, anordna evenemang och öka möjligheterna till fritidssysselsättningar. Inom ramen för landsbygdsnätverkets arbete nådde man direkt ut till byaktörerna särskilt i början av programperioden genom kurser i bl.a. uppdatering av byplaner. I samarbete med Byaverksamhet i Finland rf hölls regionala utvecklingsdagar för Leader-grupper och byaktörer och en riksomfattande road show, där man bl.a. marknadsförde programmet för utveckling av landbygden på Fastlandsfinland och särskilt möjligheterna att ansöka om projekt- och företagsstöd. Den rikstäckande kampanjen Byar med livskraft och Landepaku- och butiksbilsturnéerna var betydande former av samarbetet med byarna 6.5. Läroinrättningar och forskningsinstitut Att på ett effektivt sätt knyta forskning och utbildning till utvecklingen av landsbygden är en av de kritiska punkterna för landsbygdsnätverket. Aktörerna, forskningen och utbildningen borde ständigt växelverka och sparra varandra. Forskningsrön borde utnyttjas på ett mångsidigt sätt för utvecklingsarbetet, forskningen borde återigen ta sig an utmaningarna i vardagen och läroinrättningarna borde ha en aktiv roll i bägge riktningarna. Den regionala utvecklingen är en av högskolornas samhälleliga uppgifter. Högskolorna har en central roll när det gäller att producera know-how och de utgör samtidigt också grunden för innovationssystemet. Läroinrättningarnas roll i landsbygdsnätverkets arbete borde emellertid stärkas. De har upplevt bl.a. innovationslägren som givande. Yrkeshögskolornas uppgift att utveckla regionen borde bindas tydligare till läroplanerna för att främja utvecklingsarbetet. På det sättet skulle examensarbeten i större utsträckning kunna ha en lokal förankring. Forskningsinstitut, såsom universitet och ekonomiska forskningsinstitut, var starkt engagerade i utvecklingen av landsbygden under den gångna programperioden. Växelverkan mellan landsbygdsutvecklarna och forskarna borde dock ökas ytterligare. Att forskningen är så splittrad är en utmaning, och det är också svårt att omsätta forskningsresultaten i praktiken. Den nya landsbygden rf har erbjudit ett bra forum för landsbygdsforskningen som hjälpt forskare och utvecklingsaktörer att komma närmare varandra. 18 Suomen maaseutuverkosto 2014 | MAASEUTUVERKOSTON JULKAISU 6.6. De politiska beslutsfattarnas betydelse för landsbygdens utveckling Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen (YTR) har till uppgift att påverka landsbygdspolitiken och verkställa den. I början av år 2013 överfördes samarbetsgruppen till arbets- och näringsministeriet. När det gäller den politiska strukturen är Finland ett exceptionellt land i Europa: ett så omfattande nätverk för genomförandet av landsbygdspolitiken finns inte i något annat land. Samarbetsgruppen borde våga driva en modig landsbygdspolitik. Utmaningarna när det gäller landsbygdens livskraft växer allteftersom landsbygden avfolkas och så länge statsekonomin uppvisar ett stort hållbarhetsunderskott. I och med den nya organisationsstrukturen finns det en risk för att landsbygdspolitiska samarbetsgruppen börjar likna en grupp tjänstemän som saknar kraft att tala för landsbygden. Landsbygdsnätverket samarbetade med landsbygdspolitiska samarbetsgruppen (YTR) bland annat genom att anordna olika evenemang och kampanjer. Man lyckades lösa upp den disproportion som rådde mellan det nationella politiska nätverket och landsbygdsnätverket i början av programperioden, vilket ledde till ett resultatrikt samarbete. I arbetet inom landsbygdsnätverket borde man redan i början av programperioden ha involverat de politiska beslutsfattarna, eftersom arbetet för landsbygdens utveckling till största delen handlar om att påverka levnadsförhållandena och möjligheterna på landsbygden. Genomförandet av landsbygdsprogrammet borde vara en väsentlig del i utvecklingen av det finländska samhället och därför borde beslutsfattarna ha bättre kännedom om möjligheterna med och resultaten av EU-finansieringen. Politik och utvecklingsarbetet har i viss utsträckning betraktats som uteslutande, även om de i bästa fall skulle kunna stödja varandra. 6.7. Åland en del av landsbygdsnätverket Åland är ett speciellt område av Finland. Åland kan inte ses som en vanlig finländsk NTM-central eller landskap. I framtiden bör Ålands särställning eventuellt ges större uppmärksamhet i landsbygdsnätverkets arbete. Aktörerna i Fastlandsfinland och på Åland nätverkade och byggde upp samarbete ända från programperiodens början. Verksamhetens omfattning var tillräcklig i förhållande till antalet invånare och aktörer. En företrädare för Åland var med i landsbygdsnätverkets styrgrupp och i de interregionala arbetsgrupperna. Fastlandsfinland och Åland utböt erfarenheter och tankar i anslutning till landsbygdsprogrammen. Frågan är om Ålands eget program kunde tas i beaktande i tillräcklig omfattning i landsbygdsnätverkets verksamhet? Enligt erhållen respons tillgodosåg verksamhetens omfattning Ålands önskemål och behov, och ämnesområdena var mångsidiga. På grund av begränsade resurser hade Åland inte alltid möjlighet att ta fasta på landsbygdsnätverksenhetens initiativ. Man strävade efter att koncentrera resurserna på verkställandet av Ålands eget program. Vad gäller Åland bör man även i fortsättningen tänka på att det bör anordnas tillräckliga och fungerande videokonferensförbindelser för att resandet inte ska bli en faktor som begränsar deltagandet. Landsbygdsnätverksenheten uttrycker sin oro för hur tillräckliga resurser för programförvaltningen ska kunna säkerställas för Åland. MAASEUTUVERKOSTON JULKAISU | Suomen maaseutuverkosto 2014 19 7. Landsbygdsnätverkets uppgifter I det här kapitlet behandlas landsbygdsnätverkets resultat för respektive uppgift och bedöms effekterna av resultaten. De för landsbygdsnätverket fastställda nio uppgifterna (se kapitel 3) kan indelas i fyra grupper: kommunikation, utbildning, insamling och spridning av god praxis och internationellt samarbete. 7.1. Kommunikation Landsbygdsnätverkets uppgifter i anslutning till kommunikation Landsbygdsnätverksenheten hade som mål att kommunikationen skulle vara aktiv, allmänbegriplig och lätt för målgrupperna att ta till sig. Kommunikationen riktades dels till aktörerna i landsbygdsnätverket och dels till den stora allmänheten. Landsbygdsnätverksenheten var ingen myndighetsinformatör. Jord- och skogsbruksministeriet och Landsbygdsverket ansvarade bl.a. för information i anslutning till ansökning och utbetalning av stöd. Landsbygdsnätverksenhetens främsta mål för kommunikationen var att förmedla information om programmets möjligheter, resultat och effekter. Kommunikationen hade följande uppgifter: 1. Informera om programåtgärderna, stödsystemen och till dem anslutande aktuella frågor t.ex. via internet och publikationer. 2. Främja bildandet och upprätthållandet av nätverk mellan landsbygdsaktörerna, t.ex. enligt målgrupp eller sektor. 3. Samla och förmedla information om kurser och evenemang som anknyter till landsbygdsutvecklingen och programgenomförandet, bl.a. genom evenemangskalendern på webbplatsen Landsbygd.fi. 7.1.1. Utfall och resultat Som informationskanaler användes bland annat internet (www.maaseutu.fi / www.landsbygd.fi / rural.fi), sociala medier såsom Facebook och YouTube) samt meddelanden och tryckta publikationer. I kommunikationen medverkade landsbygdsnätverkets aktörer och särskilt kommunikationsnätverket för programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland. Landsbygdsnätverksenheten ansvarade för produktionen av landsbygdsnätverkets kommunikationsmaterial i samarbete med programmets kommunikationsgrupp. Kommunikationen har varit mångformig. Fördelade per kostnadsslag hörde de största satsningarna samman med tilläggsblad (12 %), marknadsföring av temaår (11 %), mässor (10 %) samt broschyrer och publikationer (10 %) (Bilaga 5). För allmän kommunikation kring programmet används dessutom 9 % av kommunikationsbudgeten för programperioden. Om man ser till numeriska mängder nåddes den potentiella publiken med hjälp av olika tryckta publikationer, tilläggsblad, broschyrer, handböcker (av vilka sammanlagt nästan 80 st. producerades) samt mässor. Genom dessa skapades ca 1,5 miljoner potentiella kontakter. Det är emellertid svårt att uppskatta det verkliga antalet kontakter och kvaliteten på dem: tilläggsblad och broschyrer läses eller läses inte beroende på det egna intresset och behovet. Kanalerna för elektronisk kommunikation ökade under programperioden och resultaten av dem är betydligt enklare att mäta. Av dessa kanaler var Landsbygd.fi den överlägset viktigaste. Antalet besökare var ca 5 000 per månad. Besöken varade i genomsnitt tre minuter, vilket är en mycket bra indikator på intresset för innehållet. Programaktörerna blev vana vid att använda webbplatsen som primär informationskälla. 20 Suomen maaseutuverkosto 2014 | MAASEUTUVERKOSTON JULKAISU I de sociala medierna ökade antalet mot slutet av programperioden. Under år 2014 nästan tredubblades antalet gillare till ca 2 500. Även kanalens täckning och lojaliteten mot den var tillfredsställande. Förutom ovan nämnda innehöll den elektroniska bildbanken hundratals bilder som kunde användas av nätverket, och på YouTube publicerades över 100 videor. För videorna borde användningsgraden förbättras. Temaåren inom programmet för utveckling av landsbygden visade sig vara en bra praxis under programperioden. Temaåren var följande: 2009 Företagande, 2010 Miljö, 2011 Unga vuxna och livskvaliteten på landsbygden, 2012–2013 Spåren in i framtiden och 2014 Framgång genom samarbete. 2009 Företagande 2010 Miljö 2011 Unga vuxna och av landsbygdsnätverkets årliga verksamhetsplan. Innehållet livskvaliteten på landsbygden byggde på nätverksaktörernas önskemål och behov. Vid ut- 2012–2013 Spåren in i framtiden arbetandet av kommunikationsplanen strävade man efter att 2014 Landsbygdsnätverkets årliga kommunikationsplaner gjordes upp i samarbete med landsbygdsprogrammets kommunikationsgrupp. Kommunikationsplanen var en del Framgång genom samarbete säkerställa att rätt innehåll skulle distribueras i rätt tid med hänsyn till tidtabellen för verkställandet av programmet. 7.1.2. Kommunikationens genomslagskraft Det är omöjligt att få några entydiga svar på vilken effekt nätverksenhetens kommunikationsverksamhet hade, eftersom kommunikationen idkas av varje aktör i landsbygdsnätverket. Hur ska man då påvisa vilken typ av kommunikation som har lett till vissa resultat? Som en indikator på genomslagskraften torde man dock kunna betrakta det att medlen för landsbygdsprogrammet i vårt land i huvudsak användes i enlighet med de uppsatta målen och på rätt sätt. Genomslagskraften har bedömts utifrån fyra aspekter: intressant och behövligt innehåll, kommunikationens inriktning, rätt timing av kommunikationen och olika sätt att bedriva kommunikation. Intressant och behövligt innehåll Hur man skulle få den stora allmänheten att intressera sig för landsbygdsprogrammet, som vid första anblicken verkade innehålla svåra frågor, och hur man skulle få människorna att förstå sambanden mellan frågorna konstaterades vara den största utmaningen för genomförandet av program- och landsbygdskommunikationen. På denna utmaning ville man s vara genom att använda så mycket konkreta och lokala praktiska exempel som möjligt i kommunikationen. I kommunikationen lyckades man greppa ämnen som är betydande för hela samhället. Dessa ämnen behandlades särskilt under programmets temaår. Genom kommunikationen påverkade man den allmänna bilden av landsbygden. Landepaku-turnén och Bästa praxis-tävlingen var kanske de effektivaste metoderna för detta. Mässor var ett bra sätt att ge information till den stora allmänheten. Exempelvis har utställningen Farmari tydligt karaktären av en konsumentmässa och här utdelades information om landsbygdsprogrammet och dess resultat. Tyvärr blev man många gånger besviken på att de stora mediehusen inte behandlade innehållen. Varför intresserade de sig inte för dessa ämnen? På vilket sätt kunde man ha byggt upp bättre relationer till medierna? Berodde det på att experter talade ett svårbegripligt språk med andra experter? Borde frågorna ha personifierats i större utsträckning? Under den gångna programperioden drog man inte tillräcklig fördel av lokala ansikten MAASEUTUVERKOSTON JULKAISU | Suomen maaseutuverkosto 2014 21 inom landsbygdsförvaltningen. Till och med lokala faktorer förblev främmande inom den egna regionen. Inom kommunikationen borde man ha frigjort sig tydligare från programvärlden och -språket och gjort djärvare experiment på standardspråk i den kommunikation som riktade sig till den stora allmänheten. Enligt responsen från aktörerna hade landsbygdsnätverkets kommunikation dock ett mångsidigt innehåll och man konstaterade att den elektroniska kommunikationen hade förbättrat informationsutbyget mellan aktörerna i nätverket. Det finns dock frågor som kan förbättras. Exempelvis han nätverksenheten inte satsa tillräckligt på kommunikationen kring innehållet i olika utbildningar. I fortsättningen bör samarbetet med nätverksaktörerna och särskilt med det omfattande kommunikationsnätverket effektiviseras när det gäller att sprida information om kurser och evenemang och särskilt om innehållet på dessa. Enligt responsen ansåg aktörerna att det var svårt att agera i den komplicerade myndighetsmiljön: lagstadgat innehåll och det rikliga antalet intressentgrupper försvårade arbetet med innehållet i landsbygdsnätverkets kommunikation. Man upplevde att kommunikationen lätt blev för byråkratisk och svårläst. Önskemål lades fram om ett tydligt standardspråk och enkel terminologi i kommunikationen. Kommunikationens inriktning Kommunikationen gjorde det enklare för landbygdsaktörerna att bilda och upprätthålla nätverk. Den stora allmänheten, befolkningen på landsbygden, stödmottagarna, de som genomförde programmet och landsbygdsnätverksenheterna i de övriga medlemsländerna i Europeiska unionen var målgrupper för kommunikationen. Genom att rikta in kommunikationen strävade man efter att så bra som möjligt beakta mottagarna och de andra aktörerna som idkar kommunikation. Att prioritera målgrupperna kändes emellertid som en omöjlig uppgift under programperioden eftersom nätverket var så omfattande. Även om man generellt sett var medveten om att samma innehåll inte tjänar alla målgrupper lyckades man inte tillräckligt bra med att anpassa det för olika målgrupper. Åsikterna gick också isär när det gällde att välja målgrupper. Å ena sidan önskade man att kommunikationen riktas mer till de nuvarande aktörerna för att säkerställa kvaliteten på verkställandet. På samma gång efterlyste man också marknadsföring av programmets möjligheter och effekter till den s.k. stora allmänheten. Under programperioden ville man också aktivera ungdomarna, och de var den särskilda målgruppen för temaåret 2011, Unga vuxna och livskvaliteten på landsbygden. Temana för Östersjöstrategins flaggskeppsprojekt riktades till unga aktörer på landsbygden, och ungdomarna var målgruppen även för de innovationsläger som hölls i Kajanaland och aLive-projektets evenemang i Lappland. E-postmeddelanden och andra nyhetsbrev betraktades som en effektiv och snabb metod att förmedla information. Men för att underhålla kontaktuppgifter behövs det resurser och nya och effektiva system. Landsbygdsnätverkets expertregister var ett sätt att samla och distribuera kunskap i nätverket, men även här är det dags att övergå till moderna tjänster som är öppna för alla. Rätt timing av kommunikationen En av de viktigaste principerna för kommunikation är att informationen ges ut i rätt tid. Den som informerar borde kunna förutse vad som ska hända när och hur detta påverkar innehållet i kommunikationen. Det bredbasiga landsbygdsprogrammet och det omfattande nätverket av intressentgrupper gjorde det svårt att schemalägga åtgärderna rätt i det dagliga kommunikationsarbetet. Att nätverket är tvåspråkigt gjorde det också svårare att fastställa den rätta timingen – eller snarare att få ut informationen på båda språken samtidigt, eftersom det på grund av de växlande situationerna inte alltid gick att få översättningar till svenska klara inom den önskade måltidtabellen. Det aktiva intressentgruppssamarbetet kom till uttryck i den långa tid vissa 22 Suomen maaseutuverkosto 2014 | MAASEUTUVERKOSTON JULKAISU kommunikationsprocesser tog i anspråk, t.ex. när det gällde att producera broschyrer, handböcker och videor. Det tog tidvis alltför mycket tid att skapa material tillsammans, kommentera alster och samordna olika frågor, även om det otvivelaktigt förbättrade kvaliteten på kommunikationsprodukterna. Publikationssystemets slutna karaktär var en flaskhals för timingen på webbplatsen Landsbygd.fi under hela programperioden. Det gick bara att använda webbplatsen via jord- och skogsbruksministeriets och Landsbygdsverkets datanät och regionala aktörer kunde inte producera innehåll direkt på webbplatsen. Därför inväntade lokalt innehåll ibland oskäligt länge på publiceringen. Aktörernas tillgänglighet till publikationssystemet förbättrades i och med omarbetningen av webbplatsen åren 2013 och 2014. Programinformatörerna behöver inte längre mata innehållet utan aktörerna kan själva använda uppdateringsverktygen. Kommunikationsmaterialet och anvisningarna om användningen av det, som hade sammanställts för hela nätverket, var en bra praxis. Olika sätt att bedriva kommunikation Kommunikationsmiljön förändrades i många avseenden under programperioden: mediefältet splittrades upp, kommunikationskanalerna fick en annan karaktär och människornas sätt att konsumera, söka och få information förändrades. Landsbygdsnätverket reagerade på denna brytning genom kontinuerlig utveckling av webbplatsen Landsbygd.fi och ibruktagandet av sociala medier för kommunikationen. Den växelverkan man hade efterlyst i de sociala medierna uppkom på landsbygdsnätverkets kanaler (Maaseutu – Tilaa elämälle, Maailman mahtavin maaseutu, Maaseudun mahtavin Kauppa-auto). Växelverkan gällde ofta innehållen i programkommunikationen, vilket är glädjande. De största framgångarna inom landsbygdsnätverkets kommunikation uppnåddes i koncepten för att engagera aktörerna, t.ex. i fråga om de kampanjer och turnéer som arrangerades som ett samarbete. Att regionerna medverkade aktivt och att verksamhetsmodellen förankrades i regionerna var den största framgången med tävlingen Bästa praxis. Landepaku-turnén hade den trumfen, att aktörerna själva fick hitta på hur de skulle kommunicera kring de delområden av landsbygdsprogrammen som var de viktigaste för just sin region. Butiksbilsturnén visade återigen vilken betydelse landsbygdsprogrammet har för närproducerad mat i Finland. Leadertältet var ett ypperligt sätt att marknadsföra landsbygdsföretagande, miljöfrågor och landsbygdsprogrammet som en helhet. Även om satsningar gjordes på elektronisk kommunikation kan man inte påstå att programkommunikationen skulle ha varit någon föregångare inom moderna kommunikationsmedel. Förvaltningens infrastruktur och de tillgängliga resurserna begränsade och bromsade alltför ofta upp ibruktagandet av nya tekniska lösningar för kommunikationen. Nätverksenheten saknade också någon som skulle ha sökt nya kommunikationsmetoder och fördomsfritt sniffat upp och testat nya förfaringssätt. Enligt responsen borde användningen av sociala medier vara mer interaktiv och man önskade uttryckligen ökad växelverkan. Ibland, kanske fortfarande för det mesta, fungerar en lokaltidning bättre än Facebook. Tryckta publikationer var det kommunikationssätt som tydligast delade mottagarnas åsikter. Allteftersom de elektroniska kanalerna och innehållen utvecklades mot slutet av programperioden började man ifrågasätta produktionen av trycksaker. Men på samma gång fick tryckta publikationer tack även i slutet av programperioden, och till och med nya upplagor önskades. Nya öppningar efterlystes hos landsbygdsnätverksenheten under hela programperioden, även inom kommunikationen. Under programperioden erbjöd nätverksenheten både konkret kommunikationsmaterial och ett samordnande stöd även för den regionala landsbygdskommunikationen. För temaåren och kampanjerna producerades mångahanda kommunikationsmaterial och allt reklammaterial som landsbygdsprogrammet behövde från godis till blyertspennor införskaffades. Nätverksenheten ansvarade också för köp och leverans av informationsskyltar som informerade om finansiering från landsbygdsprogrammet. MAASEUTUVERKOSTON JULKAISU | Suomen maaseutuverkosto 2014 23 Nätverket av regionala kommunikationskontaktpersoner för landsbygdsprogrammet (medlemmar från NTM-centralerna, Leader-grupperna och kommunerna) var ett fungerande koncept för hela kommunikationsverksamheten. Man ville ge alla parter som var intresserade av landsbygdskommunikationen möjlighet att medverka. Via kommunikationsnätverket fick regionerna sin röst hörd och särdrag kunde beaktas i den riksomfattande kommunikationen. I framtiden skulle det löna sig att ytterligare öka detta samarbete. I regionerna producerades stora mängder innehåll av god kvalitet som man inte till alla delar lyckades samla och utnyttja i tillräcklig omfattning. Kommunikationsverkets verksamhet utvecklades genom att man bearbetade planerna för den nya programperioden i arbetsrummet i Aitta. Egna kommunikationsanvisningar utarbetades som hjälp och stöd för programinformatörerna. 7.1.3. Webbplatsens betydelse för landsbygdsnätverkets kommunikation Landsbygden.fi var den huvudsakliga kommunikationskanalen för landsbygdsnätverksenheten och programkommunikationen under hela programperioden, men också en av de viktigaste tjänsterna som producerades för landsbygdsnätverket. Genom omarbetningar av webbplatsen strävade man efter göra den till en mer interaktiv kommunikationskanal som samlar hela landsbygdsnätverket. Rikligt med respons gav på webbplatsen Landsbygd.fi och responsen utnyttjades vid utvecklingsarbetet. Den rikliga mängden information som hade samlats under årens lopp var ett problem med den gamla webbplatsen. På grund av den breda målgruppen hade man kanske varit för försiktig med att ta bort material. I fortsättningen kommer man att förhålla sig mer kritiskt till uppdateringar och göra fler tester av användbarheten. Av egenskaperna hos webbplatsen Landsbygd.fi var evenemangskalendern den mest använda och populäraste funktionen. I nätverksarbetet var den ett effektivt sätt att marknadsföra evenemang, men den bidrog också till att bygga upp varumärket och aktivera verksamheten i nätverket. På grund av verksamhetens natur började man konstruera en kalender för marknadsföringen av evenemang genast när nätverksenheten inledde verksamheten. Kalendern blev en lätt användbar funktion för hela landsbygdsnätverket. Att aktörerna hade möjlighet att själva lägga ut evenemang på webbsidan var kalenderns viktigaste egenskap. Målet med det senaste projektet med att utveckla webbplatsen Landsbygd.fi var att ta fram en modern, flexibel och nätverkande webbplats för den nya programperiodens behov och främjandet av det kommande arbetet med att skapa nätverk. Utvecklingsprojektet omfattade rikligt med nya tekniska egenskaper: externa användare fick möjlighet att logga in på tjänsten i egenskap av innehållsproducenter, sökfunktionen förenklades och gjordes mångsidigare, projektsidor upprättades, det blev möjligt att diskutera och kommentera innehåll, användarna fick möjlighet att ge förslag på nyheter och månadens bild och det blev möjligt för gästande skribenter att skriva artiklar. Att få kommentarer och artiklar utifrån till webbplatsen förutsätter emellertid mycket marknadsföring, ett arbete som blev på hälft under den gångna perioden. 7.2. Utbildning Landsbygdsnätverkets utbildningar och evenemang syftade till att erbjuda aktörer bakgrundsinformation och information som komplement till myndigheternas utbildning om landsbygdsutvecklingsprogrammen och att skapa ett underlag för nätverkande och samarbete. Landsbygdsnätverkets uppgifter i anslutning till utbildning 24 Suomen maaseutuverkosto 2014 | MAASEUTUVERKOSTON JULKAISU 1. Anordna träffar och kurser i frågor som gäller landsbygdens utveckling 2. Samla och förmedla information om kurser och evenemang som anknyter till landsbygdsutvecklingen och programgenomförandet, bl.a. genom evenemangskalendern på webbplatsen Landsbygd.fi. 3. Utarbeta utbildningsplaner för aktionsgrupper och deras intressentgrupper i samarbete med förvaltningsmyndigheterna och aktionsgrupperna. 4. Hjälpa myndigheterna anordna utbildningar, seminarier och evenemang samt producera utbildningsmaterial. 7.2.1. Utfall och resultat Åren 2008–2014 anordnade landsbygdsnätverksenheten sammanlagt 283 utbildningar och nätverksevenemang (Bilagorna 1–3). Av dessa var över hälften (62 %) nätverksträffar, dvs. utbildningar och möten för flera målgrupper. Evenemang i anslutning till Leader-arbetet utgjorde 13 % och evenemangen som riktades till rådgivningsorganisationerna 9 %. De övriga evenemangen fördelades jämnt över flera målgrupper. Via utbildningarna lyckades man nå hela det omfattande aktörsfältet på landsbygden såväl geografiskt som branschvis. Under de 7 åren mötte man inalles 29 000 personer på evenemangen. Varje evenemang hade i medeltal ca 60 deltagare. Utbildningarna anordnades i regel på tre olika sätt: utbildning i egen regi, utbildning anordnad tillsammans med intressentgrupper eller utbildning i form av upphandlade, köpta tjänster (Bilaga 4–5). Varje år lyftes särskilda teman i landsbygdsprogrammet fram inom ramen för temaåret. Landsbygdsnätverket prövade också på nya metoder vid anordnandet av utbildningar och evenemang. Som exempel på detta kan innovationslägren, miljöturnén och framtidsworkshoparna nämnas. Processen för att utarbeta årliga planer Planeringen av utbildning och nätverksevenemang ingick i landsbygdsnätverkets årliga verksamhetsplan. Som en del av den sedvanliga verksamheten samlade Landsbygdsnätverksenheten kontinuerligt in information om landsbygdsnätverkets behov. Därtill genomfördes varje år en elektronisk enkät inom nätverket i syfte att kartlägga vilka behov nätverksarbetet borde tillgodose. År 2008 gick enkäten på djupet med behoven av utbildning och service, och år 2009 var NTM-centralerna en särskild målgrupp för enkäten. Med denna information som grund gjorde nätverksenheten ett utkast till nästa års verksamhetsplan redan på våren, och utkastet behandlades därefter av styrgruppen. Utifrån styrgruppens riktlinjer skickades utkastet till parterna i landsbygdsnätverket för kommentering. Responsen på utkastet togs i beaktande och styrgruppen behandlade verksamhetsplanen för andra gången på hösten. Jord- och skogsbruksministeriet godkände årsplanen officiellt. Processen för att utarbeta årsplanen har byggt på växelverkan och bestått av flera faser. Genom detta förfarande vill man säkerställa att olika målgruppers behov beaktas så bra som möjligt. Processen fungerade i princip bra. Det var lätt att få svar på de elektroniska enkäterna, men i övrigt var landsbygdsnätverket passiv när det gällde att kommentera utkasten till årsplaner. Aktörerna tog inte tillvara möjligheten att påverka. Landsbygdsnätverkets styrgrupp ville inte heller dra upp för strikta riktlinjer för nätverksenhetens arbete i årsplanerna. I utkasten gjordes inga betydande ändringar under processen. Årsplanerna har varit som en bra buffé där allt har serverats alla. Tydligare val och en gruppering av utbildningarna och evenemangen till större helheter skulle ha gjort årsplanerna mindre splittrade. Man drog snabba slutsatser men ingen djupare analys gjordes av helheten. MAASEUTUVERKOSTON JULKAISU | Suomen maaseutuverkosto 2014 25 7.2.2. Utbildningarnas genomslagskraft Utbildningarnas och nätverksevenemangens genomslagskraft kan granskas ur tre synvinklar: utbildningarnas innehåll, tillgången till utbildning och hur man nådde olika målgrupper. Utbildningarnas innehåll Kvaliteten på nätverksevenemangen och utbildningarna mättes med hjälp av responsenkäter. Vid enkäterna kartlade man bl.a. vilka förväntningar deltagarna hade haft på evenemangen och hur förväntningarna infriades. Responsen var mycket positiv under hela programperioden. Utbildningarna tillgodosåg behoven väl. Deltagarna var nöjda både med utbildningsinnehållet och med sättet att genomföra utbildningen. Landsbygdsnätverksenheten fick särskilt tack för sin flexibilitet och serviceattityd. Via utbildningarna och nätverksevenemangen lyckades man täcka hela det omfattande utvecklingsprogrammet. De valda insatsområdena berodde också på den aktuella tidpunkten. Tänkesättet med temaår syntes tydligt på evenemangen. Detta ledde till positiv respons. I början var utbildningarna i huvudsak enskilda evenemang men i slutet av programperioden anordnades också större paket. Detta ökade utbildningarnas genomslagskraft. Exempel på detta var bl.a. Leader-kvalitetsarbetet, utvecklingen av Leader-konceptet, miljöturnén, framtidsworkshoparna och innovationslägren. Ibland hände det att uppvärmningsfasen för ett tema upplevdes som lång, men den var nödvändig. Det tar tid att väcka intresse och engagera parter. En bra indikator på behovet av utbildningar och nätverksevenemang är antalet inställda kurser. Det kom in mycket anmälningar till evenemangen, och under hela programperioden behövde bara fem kurser inställas. Den elektroniska kommunikationen och antalet virtuella möten ökade dramatiskt under programperioden. Trots detta hade människorna ett stort behov av att träffas ansikte mot ansikte. Evenemangen i landsbygdsnätverket var ett effektivt sätt för människorna att nätverka. Nätverksenhetens evenemang var i allmänhet landskapsöverskridande, rikstäckande eller internationella. Att regionala nätverk inte hade verksamhet i hela Finland kom som en överraskning. Med hjälp av olika evenemang strävade man efter att främja utvecklingen av samarbetet inom regionerna. Sammanfattningsvis kan konstateras att de satsningar som gjordes på utbildning och nätverksevenemang gav resultat och motsvarade väl aktörernas behov: de gav information och möjlighet att träffa gamla och nya bekanta. Det fanns också punkter som bör förbättras. Inom kommunikationen lyckades man inte förmedla resultaten av evenemangen tillräckligt bra till en större publik. Om man hade lyckats med detta skulle utbildningarna ha haft ännu större genomslagskraft. Det som evenemangen gav borde ha spridits vidare via kommunikationsnätverket. En bättre gruppering av åtgärderna, de regionala och rikstäckande evenemangen, studieresorna osv. till större helheter skulle ha effektiviserat verksamheten och ökat genomslagskraften. Till innehållen borde man ha tagit fler intryck från branscher utanför landsbygdsaspekten. Vad man säger är viktigt, men mer uppmärksamhet borde fästas vid hur man säger saker. Landsbygdsnätverksenheten skulle ha kunnat söka och pröva på nya utbildningsmetoder mer förutsättningslöst: nya sätt att engagera och aktivera människor på evenemangen. Särskilt workshoparna bör fås att fungera mer effektivt i framtiden. Landsbygdsnätverksenheten skulle ha föregått med exempel och fått hela nätverket att agera mångsidigare vid anordnandet av evenemang. En brinnande iver för utveckling borde komma fram på utbildningarna. Man måste ge rum för känslorna. Genuin delaktighet leder till känslomässigt engagemang. Men för att uppnå ett sådant tillstånd behövs mer tid för planering och förberedelser. 26 Suomen maaseutuverkosto 2014 | MAASEUTUVERKOSTON JULKAISU Tillgången till utbildning och målgrupperna för utbildningen Att evenemangen skulle vara geografiskt tillgängliga var något man strävade efter under hela programperioden. Evenemangen fördelade sig regionalt över hela Finland och även Åland. De hölls på inalles 174 olika orter (Bilaga 6). När det gällde att anordna rikstäckande evenemang blev orten ofta Helsingfors på grund av trafikförbindelserna. Tillgängligheten och genomslagskraften skulle ha ökat om landsbygdsnätverksenheten hade föregått med exempel i användningen av datatekniska medel, såsom utnyttjandet av webcasting-tjänsten. På samma gång skulle man ha lärt ut nya tillämpningssätt till aktörerna. Det är viktigt att hålla balansen mellan elektroniska tjänster och personliga möten: ju fler e-tjänster, desto större risk att nätverkandet minskar. Nätverksenheten nådde bra ut till olika målgrupper i sin verksamhet. Kärnan i utvecklandet av landsbygden har legat i fokus. Vissa målgrupper har varit svårare att nå, t.ex. kommunernas näringsombudsmän, utvecklingsbolag och läroinrättningarna. En delorsak till detta är att landsbygden inte på alla håll ses som en resurs, och programmet för utveckling av landsbygden upplevs inte som något eget. I nätverksenkäterna följde man upp hur aktörerna förhåller sig till landsbygdsnätverket. Upplevde de att de var en del av landsbygdsnätverket? Denna indikator beskriver också hur väl verksamheten nådde olika målgrupper och hur väl man lyckades mobilisera dem. Av de som svarade upplevde 52 % att de var en del av landsbygdsnätverket år 2008. År 2014 var siffran 63 %. Större satsningar bör göras på att engagera aktörerna i landsbygdsnätverket och delegera ansvaret för olika uppgifter. Under den gångna perioden blev nätverksenheten tvungen att axla för mycket arbete: ”Ni kan väl göra det.” Aktörerna i nätverket borde ha tagit ett aktivare och mer konkret grepp om arbetet och landsbygdsnätverksenheten borde snarare ha varit den som skapar förutsättningar för verksamheten. De största framgångarna uppnåddes när aktörerna i landsbygdsnätverket tog ansvar och åtgärder genomfördes som ett samarbete mellan flera aktörer. 7.3. Insamling och spridning av god praxis Målet med insamlingen och spridningen av god praxis var att få nya idéer att breda ut sig och öka programmets genomslagskraft samt att aktörerna skulle kunna dra fördel av varandras erfarenheter i sitt arbete. Landsbygdsnätverkets uppgifter i anslutning till god praxis: 1. Samla, analysera och sprida information om landsbygdsutveckling och om bästa praxis beträffande de till landsbygdsutvecklingen anknutna stödsystemen. 2. Främja bildandet och upprätthållandet av nätverk mellan landsbygdsaktörerna, t.ex. enligt målgrupp eller sektor. 7.3.1. Utfall och resultat Företagare, odlare, projektaktörer och andra experter på utvecklingsprogram presenterade god praxis och lyckade exempel på utbildningar och andra evenemang. God praxis söktes även utanför landsbygdsprogrammet för införandet av nya arbetssätt. Under programperioden lades ett femtiotal finländska, representativa projektexempel fram för Europeiska landsbygdsnätverksenheten Contact Point under programperioden. MAASEUTUVERKOSTON JULKAISU | Suomen maaseutuverkosto 2014 27 Till tävlingen Bästa praxis inlämnades sammanlagt 585 bidrag under programperioden. Bästa praxis belönades och resultaten av landbygdens utvecklingsarbete firades på Landsbygdsgalor som hölls i oktober 2010 på Gamla studenthuset i Helsingfors, i november 2012 på Palatsi i Tammerfors och i oktober 2014 på Sibeliustalo i Lahtis. Definition av god praxis Det är svårt att ge en entydig definition av god praxis. Hur bra en praxis fungerar beror på omgivningen och aktörens behov. En allmän princip för god praxis är att den har en mycket stark koppling till den egna omvärlden, dvs. till den omgivning där man bedömer funktionaliteten. Därför kan god praxis inte alltid tillämpas som sådan av en annan aktör. Graden av framgång definieras alltid mer eller mindre subjektivt, eftersom den varierar beroende på vem som gör definitionen och dennes synvinkel. God praxis kan vara en produkt som uppkommit som resultat av ett innovativt utvecklingsarbete eller en exemplarisk och användbar metod som skiljer sig ur mängden och som kan tillämpas även av andra. God praxis kan också handla om en berövad metod för inlärning och utbyte av information och erfarenheter mellan aktörerna. När man talar om god praxis vore det bra att inse att även ett misslyckande är ett resultat då när väsentlig information om det förmedlas vidare. Man borde alltså också diskutera dålig praxis för att fel inte ska upprepas och allmänna fallgropar ska kunna undvikas. En som misslyckas med något inom utvecklingsarbete behöver alltså inte känna skam utan också ge andra möjligheter att lära sig av felet, dvs. låta andra veta vad som gick snett. Förutom projektexempel skulle man ha kunnat satsa mer också på att dela med sig av användbar praxis och också av misslyckanden. Insamling och spridning av god praxis Målet med landsbygdens utvecklingsarbete är inte enbart att skapa nya öppningar utan också att förankra ny praxis i verksamheten och att sprida den vidare till andra aktörer. Målet med spridningen av god praxis i landsbygdsnätverket är att nya idéer som är förenliga med landsbygdsprogrammet och som finansierats genom landsbygdsfonden ska breda ut sig och att aktörerna ska kunna dra fördel av varandras erfarenheter i sitt eget arbete såväl i Finland som i övriga Europa. Spridningen av god praxis ökar programmets genomslagskraft och möjligheten att bilda större, interregionala projekthelheter förbättras. Under sina sju verksamhetsår presenterade landbygdsnätverksenheten resultaten av arbetet för landsbygdens utveckling i Finland och förmedlade god praxis för vidare tillämpning både på det nationella och det internationella planet. Målet med insamlingen och spridningen av god praxis var att effektivisera programarbetet så att medlen för landsbygdsprogrammet skulle disponeras så bra som möjligt för de rätta ändamålen. I Finland har man förhållit sig öppet till god praxis. Det har inte funnits några särskilt fastställda kriterier för god praxis, om man bortser från de kriterier som tillämpades i tävlingen Bästa praxis. Om aktörerna ville lyfta fram ett bra exempel, förmedlade landsbygdsnätverksenheten det vidare till andra aktörer. Utgångspunkten var att bra exempel är källor till inspiration som skapar nya tankar och aspekter. Lyckade exempel presenterades på landsbygdsnätverkets utbildningar och de utgjorde också ett centralt innehåll i kommunikationen. God praxis från olika delar av Finland togs upp på mässor, i tilläggsblad, på webbplatsen Landsbygd.fi samt i databasen för god praxis, som finns på nämnda webbplats. Resultat av internationellt utvecklingsarbete presenterades också i EU-medlemsländernas gemensamma databas för god praxis. 28 Suomen maaseutuverkosto 2014 | MAASEUTUVERKOSTON JULKAISU Tävlingarna Bästa praxis var särskilda insatser för att samla in och sprida god praxis. Åren 2010, 2012 och 2014 sökte landsbygdsnätverksenheten pärlor i landsbygdens utvecklingsarbete: de bästa projekten och verksamhetsmodellerna och andra framgångar. Målet var framför allt att inspirera och uppmuntra aktörerna i branschen att upprätta förbindelser mellan de parter som på olika sätt bidrar till återupplivningen av landsbygden med hjälp av gemensamma projekt och enskilda åtgärder. Vidare hoppades man att tävlingen skulle öka intresset för landsbygden i hela samhället. Aktörerna uppmuntrades att ta del av resultaten av landsbygdsutvecklingsarbetet i databasen på Landsbygd.fi och att tillämpa praxisen på det sätt som lämpar sig bäst för den egna verksamheten. Att få ut information om lyckade projekt till den stora allmänheten på riksplan var dock den främsta uppgiften. Mångsidig kommunikation var en mycket väsentlig del av tävlingsprocesserna i anslutning till Bästa praxis. Som kommunikationskanaler användes bl.a. Landsbygd.fi, sociala medier (Facebook och YouTube) och under processerna publicerades också särskilda tilläggsblad och broschyrer. En arbetsgrupp som varit involverad i tävlingsprocesserna utsåg tävlingsserierna med utgångspunkt i de viktigaste ämnesområdena i landsbygdsprogrammet eller de målgrupper man ville nå: beaktande av miljöfrågor, kulturverk, mobilisering av ungdomar, utveckling av företag och näringsverksamhet samt ny slags utvecklingsarbete. Det stora antalet bidrag till tävlingarna visade att det finns kunniga, påhittiga och samarbetsvilliga aktörer på den finländska landsbygden. Man kunde i flera omgångar konstatera att det vid varje tävlingsrunda varit mycket svårt att bland de rikliga bidragen utse den bästa av den bästa praxisen eftersom det inte existerar någon entydig segrare i granskningar av den här typen. I Finland var tävlingen Bästa praxis också ett välfungerande verktyg för självutvärdering. Processen fick finländska landsbygdsutvecklare på såväl det lokala och regionala planet som på riksplan att fundera på hur de för utvecklingsarbetet uppsatta målen hade uppnåtts. Tävlingen blev populärare för varje gång. Antalet tävlingsbidrag ökade och presentationen av utvecklingsarbetet i den egna regionen för den stora allmänheten och konceptet med regionala Landsbygdsgalor spred sig till många områden. Sätten att utnyttja dessa pärlor kan dock förbättras ytterligare. Att följa upp och analysera fortsättningen av lyckade projekt kräver också särskilda insatser. Trots allt upplevdes en brist på konkreta verksamhetsmodeller och exempel t.ex. inom landsbygdsförvaltningen. Man hade hoppats på fler ändringar, förbättringar eller justeringar i de dagliga rutinerna på landsbygdsförvaltningen: beprövade sätt att göra saker och ting annorlunda. Arbetspraxisen tjänar i första hand landsbygdsförvaltningen själv men skulle ha en stor betydelse även för smidigheten i hela landsbygdsförvaltningen. De innovationsläger som landsbygdsnätverksenheten arrangerade, Leader-kvalitetsarbetet och utbildningen i god praxis för utbetalning gav aktörerna konkreta möjligheter att systematiskt se över sina egna verksamhetsmodeller. Exempelvis behandlades spridning av praxis på djupet på innovationslägren. De studieresor till utlandet som landsbygdsnätverket företog under programperioden betraktades också som förmedling av god praxis och enligt responsen var resorna mycket givande åtminstone för dem som deltog. Europeiska landsbygdsnätverksenheten Contact Point samlade god praxis från EU-medlemsländerna under programperioden. Från Finland skickade man in ett stort antal lyckade projekt som exempel på god praxis och rikligt med exempel för seminarier, utbildningar, broschyrer, tävlingar om god kommunikationspraxis föreslogs också för Contact Point – till och med fler än vad de kunde ta emot och filtrera vidare. En av våra bästa framgångar var att projektet Klimatförändring och landsbygd togs med som finländskt exempel på god praxis i en broschyr som Contact Point publicerade om utvecklingen av den europeiska landsbygden. Därtill bad man om en presentation av projektet på ett Leader-seminarium som anordnades i Portugal, och det gick också till final i Europeiska landsbygdsnätverkets tävling om bästa kommunikationsprojekt. Granskat som en helhet lyckades Contact Point kanske ändå inte dra tillräckligt stor nytta av det stora antalet lyckade projekt som förmedlades från Finland. MAASEUTUVERKOSTON JULKAISU | Suomen maaseutuverkosto 2014 29 Analys av insamlingen och spridningen av god praxis När god praxis fungerar som bäst väcker den både intresse och inspiration. God praxis visar på ett konkret sätt vad man kan åstadkomma med programarbete. Under programperioden samlade man in rikligt med god praxis från olika delar av Finland. Praxisen användes vid sammanställandet av innehåll för många olika kanaler. Den satte också fart på nätverkandet och höjde motivationen (tävlingen Bästa praxis och Landsbygdsgalan). Det totala antalet exempel på god praxis uppvisade regionala skillnader. De områden där det pågick ett kommunikationsprojekt under programperioden föreslog aktivt egna pärlprojekt både för innehållet i landsbygdsnätverkets kommunikation och som bidrag till tävlingen Bästa praxis. I det här sammanhanget bör betydelsen av regionala kommunikationsprojekt framhävas. Efterfrågan och utbudet på lyckade exempel var inte i balans i alla regioner, t.ex. när det gällde att publicera riksomfattande artikelserier inom kommunikationen. 7.4. Det internationella samarbetet I fråga om internationalisering hade landsbygdsnätverksenheten som mål att skapa plattformar för landsbygdsprogrammens aktörer. Som ambition hade man att få idéer, information och människor att mötas på olika sätt. Landsbygdsnätverksenheten hade till uppgift att skapa förutsättningar och sparra aktörerna, men ansvaret för utvecklingen av samarbetet vilade på varje enskild aktör. Det internationella samarbetet baserade sig på elektroniska kanaler, studieresor, seminarier, utbildningar och arbetsgrupper. Landsbygdsnätverkets uppgifter i främjandet av internationalisering 1. Främja samarbetet och informationsspridningen mellan projekt som överskrider riksgränser eller regionala gränser. 2. Hålla kontakt med och förmedla information till EU:s landsbygdsnätverk och andra medlemsstaters landsbygdsnätverk. 7.4.1. Utfall och resultat Elektronisk informationsförmedling med Europeiska landsbygdsnätverkets webbplats www.enrd.eu som huvudkanal var det grundläggande verktyget för det internationella arbetet. Webbplatsen omfattande bl.a. databaser för projektansökningar och god praxis. De finländska Leader-aktörerna hörde till de mest aktiva i den internationella projektverksamheten, vilket kom till uttryck både i antalet projektansökningar och genomförda internationella projekt. Landsbygdsnätverksenheten i Finland anordnade själv eller var samarbetspartner i anordnandet av 13 internationella seminarier. Det sammanlagda antalet deltagare på dessa uppgick till över 700. Varje år anordnades dessutom flera utbildningar i internationellt samarbete som riktade sig till finländare. Under programperioden var landbygdsnätverksenheten med om att skapa helt nya internationella evenemangskoncept, bl.a. LINC-seminarienätverket och evenemanget Amaze Me Leader. Åren 2008–2013 anordnade landsbygdsnätverksenheten 21 studieresor i vilka sammanlagt över 600 personer deltog. Nätverksenheten var också värd för ett flertal studieresor som utlänningar företog till Finland. Nätverksenheten hjälpte också till med att starta flera internationella Leader-projekt i Finland, söka projektpartner, utreda administrativa komplikationer och sprida resultat av internationella projekt. Det finns ingen statistisk information om antalet åtgärder i detta sammanhang. Under programperioden genomfördes sammanlagt XX internationella projekt. Inofficiella och officiella arbetsgrupper på EU-nivå var en viktig kanal där aktörer från hela Europa kunde träffas. 30 Suomen maaseutuverkosto 2014 | MAASEUTUVERKOSTON JULKAISU 7.4.2. Resultaten av internationaliseringsfrämjandet Studieresor Målet var att årligen anordna en studieresa om varje axel i landsbygdsprogrammet. Studieresorna hade ett särskilt tema och deltagarna företrädde aktörer från olika delar av Finland, från gräsrotsnivå till ministeriet. Programmet sammanställdes i samarbete med aktörerna och landsbygdsnätverksenheten i det land resan skulle gå till. Konceptet fungerade bra och reseprogrammen var högklassiga. Under programperioden anordnades sammanlagt 21 studieresor. Resornas teman täckte hela landsbygdsprogrammet. Responsen på studieresorna var utmärkt. Studieresorna hade effekter på två plan. De fick finländarna att nätverka effektivt sinsemellan. Deltagarna kom från olika organisationer på olika håll i landet. Tankar, erfarenheter och idéer utböts flitigt på varje resa. Huvudsyftet med resorna var att lära sig nytt, få idéer och inspiration och att lära känna landsbygdsutvecklare i värdlandet. Responsen var mycket positiv även i detta hänseende. Temakonceptet fungerade bra och de utländska kollegerna och platserna som besöktes gav mycket att tänka på. De inhemska och utländska kontakter som uppstod under resorna fortsatte efteråt. Landskapsnätverksenheten borde ha haft mer tid för efterarbetet. Man hade inte tillräckligt med tid att följa upp vad som hände efter studieresorna. Med hjälp av extra sparrande skulle man ha kunnat stärka de nya bekantskaperna och säkerställa det fortsatta samarbetet. Seminarier och utbildningar Landsbygdsnätverksenheten anordnade internationella seminarier och gjorde det möjligt för aktörer att delta i seminarier i utlandet. Seminarierna var ett bra sätt för aktörerna att träffa kolleger. Information förmedlades mellan länderna och som bäst utvecklades samarbetet till ett internationellt projekt. I början av programperioden gav landsbygdsnätverksenheten tillsammans med Landsbygdsverket utbildning i internationella samarbetsprojekt och uppmuntrade regionerna att gå med i sådana. Arbetet fortsatte med möten för internationella koordinatorer som hölls två gånger per år. Mötena var öppna för alla som är intresserade av internationellt samarbete och aktörerna gav mycket positiv respons på dem. Nätverkandet bland internationella samordnare var imponerande: information och erfarenheter utböts aktivt och de som var äldre i gamet gav nya koordinatorer handledning i praktiskas frågor. Man hade gärna sett att fler representanter för NTM-centralerna skulle ha deltagit på mötena. Intressent för internationella ärenden var svalt på NTM-centralerna och know-howen var koncentrerad till några enstaka centraler. Europeiska landsbygdsnätverket Europeiska landsbygdsnätverket utvecklades till en fast och flexibel samarbetsform för förmedling av information mellan länderna. De nationella landsbygdsnätverken arbetade på olika sätt beroende på det egna landets behov. Den finländska nätverksenheten var en aktiv aktör i europeiska landsbygdsnätverket: Finland betraktades i det här hänseendet som en av föregångarländerna inom EU. De övriga nationella landsbygdsnätverken var mycket intresserade av experimenten inom det finländska nätverksarbetet, såsom innovationsläger, Landepakuturnén och evenemanget Amaze Me Leader. Samarbetet med landsbygdsnätverken kring Östersjön startade på Finlands initiativ år 2008. Det utvecklades under åren från utbyte av information och god praxis till gemensamma åtgärder. Exempel på dessa var bl.a. Nordic-Baltic Leader Cooperation Award, gemensamma studieresor med estländare och flaggskeppsprojektet i MAASEUTUVERKOSTON JULKAISU | Suomen maaseutuverkosto 2014 31 anslutning till Östersjöstrategin. På EU-nivå betraktades samarbetet mellan landsbygdsnätverken i Östersjöländerna som en god praxis: det visade hur verksamheten kan stöda EU-politiken på makroregionnivå. Under programperioden fanns det ett flertal officiella och inofficiella arbetsgrupper på EU-nivå. Landsbygdsnätverksenheten aktiverade och skapade förutsättningar för många aktörer att medverka i arbetsgrupperna. Europeiska landsbygdsnätverkets arbetsgrupper hade egna teman och samlade människor och aktörer från olika nivåer, från gräsrotsnivå till tjänstemän vid Europeiska kommissionen. Arbetsgrupperna diskuterade livligt och öppet. Via arbetsgrupperna fick finländare möjlighet att påverka vid EU-borden. På samma gång marknadsfördes den finländska landsbygdsutvecklingen och i gentjänst fick man information om andra länder. Arbetsgrupperna öppnade de finländska deltagarnas ögon och höjde självkänslan: finländare är bra på att utveckla landsbygden. Utmaningar i det internationella samarbetet Finland var ett av föregångarländerna i den internationella verksamheten. Detta bevisas bl.a. av antalet internationella Leader-projekt. I hela EU-området genomfördes knappt 500 internationella projekt under programperioden. En finländsk aktör medverkade i ungefär vart femte projekt. Det internationella samarbetet är mycket mera än projekt: dagliga kontakter mellan länderna, seminarier, studieresor och andra möten. Trots den intensiva internationella verksamheten gick attityderna till internationellt samarbete isär under den gångna programperioden. Å ena sidan framhävdes betydelsen av internationalisering och satsningar på internationalisering förutsattes, men å andra sidan fanns det också dem som nedvärderade det internationella samarbetet och betraktade det som meningslös turism. Den konfliktfyllda inställningen till internationellt samarbete kom också till uttryck i de önskemål som lades fram för landsbygdsnätverksenheten. Hurdant internationellt arbete som skulle göras på landsbygdsnätverksenheten och i vilken omfattning var inte helt entydigt. Intresset för internationella frågor var emellertid stort. Under programperioden kunde man inte tillgodose alla behov. Resurserna för internationellt arbete var för knappa i förhållande till efterfrågan. Styrgruppen för landsbygdsnätverket drog inte upp några särskilda riktlinjer för målen och insatsområdena i nätverkets internationella arbete, även det skulle ha varit möjligt. Landsbygdsnätverksenheten var den länk i landsbygdsprogrammet som hade mandat att samarbeta internationellt. Denna möjlighet bör utnyttjas bättre i det framtida nätverksarbetet. Attityderna behöver ses över för ett bättre utnyttjande av möjligheterna med det internationella samarbetet. Det internationella samarbetet bör ses mer som ett strategiskt verktyg som för valda lokala och regionala mål framåt. På samma gång är det viktigt att förmedla information om den finländska landsbygden och utvecklingsarbetet i Finland till aktörer i andra länder. För att främja det internationella samarbetet behöver landsbygdsnätverket en gedigen verktygslåda. Förutom redan vidtagna åtgärder skulle man behöva något slag av ”lågtröskelverktyg” för internationaliseringsarbetet. Här skulle det platsa med det planerade expertbytesprogrammet som tidigare snubblade på administrativa omständigheter. Tanken var att landsbygdsnätverket skulle ha ersatt en del av en aktörs resekostnader om det handlade om en resa i anslutning till projektplanering eller kamratinlärning. Den internationella kommunikationen är också ett område som bör förbättras i framtiden. Enheten på sju personer hade inte tillräckligt med tid för internationell kommunikation, varken för att planera eller genomföra den. Under den nya programperioden borde den internationella kommunikationen kring landsbygdsprogrammet att disponeras systematiskt och tydliga roller fastställas. Det skulle löna sig att göra specifikationsarbetet före koncepteringen av webbplatsens Rural.fi, eftersom Rural.fi är en kanal för internationell kommunikation. 32 Suomen maaseutuverkosto 2014 | MAASEUTUVERKOSTON JULKAISU 8. Förvaltning 8.1. Landsbygdsnätverksenhetens organisatoriska ställning i jord- och skogsbruksministeriet 2007–2013 Landsbygdsnätverksenheten inledde verksamheten i oktober 2007 som en enhet vid jord- och skogsbruksministeriets jordbruksavdelning (senare matavdelning). I och med den regionala omstruktureringen av Landsbygdsverket förlades landsbygdsnätverksenheten till Seinäjoki. Att enheten flyttade till samma ort som Landsbygdsverket var en bra lösning. Samarbetet med de myndigheter som verkställer landsbygdsprogrammet var mångsidigt ända från början. Jord- och skogsbruksministeriet var en bra hemvist för landsbygdsnätverksenheten. Att enheten var underställd ministeriet gav nätverksarbetet ett mervärde och ingav förtroende. Genom det rikliga antalet evenemang och kontakter kunde landsbygdsnätverksenheten återigen förmedla information och praktiska infallsvinklar från fältet till ministeriet. På landsbygdsnätverksenheten var man dock tidvid tvungen att röja plats för den egna verksamheten i egenskap av landsbygdsutvecklare vid jord- och skogsbruksministeriet. Landsbygdsnätverksenheten var en enhet underställd ministeriet men på grund av verksamhetens tämligen självständiga och annorlunda natur hände det att verksamheten sett från ministeriets sida sett verkade alltför ostyrig och irriterade andra enheter vid ministeriet. Dessutom gjorde det långa fysiska avståndet att umgänget var något svårt och begränsat. Övergången till Landsbygdsverkets organisation 2014 Landsbygdsnätverksenheten överfördes till Landsbygdsverkets avdelning för landsbygdsnäringar i början av år 2014. Man ansåg att landsbygdsnätverksverksamheten skulle dra fördel av den synergi som anslutningen till Landsbygdsverket skulle ge, särskilt i fråga om förvaltningen av landsbygdsnätverksenheten och Landsbygdsverkets verkställighetsuppgift. Att landsbygdsnätverksenhetens och Landsbygdsverket hade så olika verksamhet medförde utmaningar vid sammanslagningen. Landsbygdsnätverksenhetens roll som landsbygdsutvecklare och Landsbygdsverkets roll som tillsyns- och utbetalningsmyndighet bjöd på olika aspekter vid granskningen av arbetssätten. Landsbygdsnätverkets genom tekniskt i bistånd finansierade verksamhet gjorde att Landsbygdsverket fick rollen av tillsynsmyndighet i förhållande till nätverksenheten. Överföringen av landsbygdsnätverksenheten gick dock bra och verksamheten fortsatte smidigt. Vid utvecklingen av funktionerna borde landsbygdsnätverksenhetens roll som landsbygdsutvecklare betraktas som mer berikande för Landsbygdsverket. Landsbygdsnätverksenhetens verksamhet skulle särskilt kunna användas som en bra kanal när det gäller att skapa en positiv bild av hela den kedja som förvaltar programmen för utveckling av landsbygden med utgångspunkt i kunderna. Den gemensamma fortsättningen och framtiden på Landsbygdsverket förutsätter en öppen förvaltning, bra samarbete och framför allt medvetenhet om de gemensamma kundernas behov. Förvaltningskedjans gemensamma mål, utvecklingen av landsbygden, bevarandet av landsbygden som en livs- och handlingskraftig miljö nu och i framtiden borde framhävas mer i landsbygdsnätverkets arbete. MAASEUTUVERKOSTON JULKAISU | Suomen maaseutuverkosto 2014 33 8.2. Landsbygdsnätverksenhetens resurser och utvecklingen av funktionerna Landsbygdsnätverksenheten hade till uppgift att producera tjänster för landsbygdsnätverket. Tjänster producerades på tre sätt: produktion i eget regi, avtal om köp av tjänster efter upphandling eller samarbete med aktörer på landsbygd, både på finska och på svenska. (Bilaga 3–4). Antalet samarbetspartner och avtalsleverantörer av köpta tjänster var stort under programperioden. Dessa parter berikade nätverksarbetet och visade nya infallsvinklar och arbetssätt. På landsbygdsnätverksenheten började sex personer arbeta år 2007: enhetens direktör, nätverkssekreterare, två nätverksombudsmän, nätverkstränare och nätverksinformatör. År 2009 fick man ett personarbetsår till, varvid arbetsfördelningen mellan nätverkssekreterarens och den nya nätverkskoordinatorn sågs över. Medan verksamheten pågick jobbade också högskolepraktikanter på enheten om somrarna. Praktikanterna arbetade främst inom kommunikationen med arrangemang kring evenemang och mässor. Eftersom arbetsuppgifterna var så mångsidiga var praktikanterna mycket belåtna med sina praktikperioder. Uppgiften som landsbygdsnätverksenhetens nätverkssekreterare ändrades till ekonomiplanerare år 2013. På det här sättet kunde processerna för landsbygdsnätverksenhetens ekonomiförvaltning förbättras. Fakturor riktade till enheten granskades och godkändes av landsbygdsnätverksenheten. Enligt förordningen om tekniskt bistånd var det ekonomiförvaltningsgruppen för enhetens värdorganisation som skulle göra ansökningarna om utbetalning för EU-andelens del till Landsbygdsverket. I början av perioden var det viktigt att bygga upp teamet för landsbygdsnätverksenheten. Enhetens möten och gemensam planering, beredning och realisering av funktionerna ledde till ett välfungerande team. Sju personer upplevdes dock som en beklagligt liten grupp i förhållande till de förväntningar och önskemål som lades fram av intressentgrupperna. Den engagerade personalen visade sig dock vara en omätlig resurs som klarade av sina uppgifter effektivt. Landsbygdsnätverket finansierades med hjälp av tekniskt bistånd från programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland. Nätverkets årsvisa verksamhet planerades med utgångspunkt i verksamhetsplanen för hela programperioden 2007–2014. Den årliga budgeten och uppföljningen av budgeten baserade på kostnadsslag som hade fastställts år 2007. Landsbygdsnätverkets budget för hela perioden uppgick till 11,8 miljoner euro, och antalet anställda var rätt så lågt i förhållande till budgeten. Disponeringen av medlen visas i bilaga 7. Praxisen för tekniskt bidrag utvecklades betydligt under programperioden. I början av perioden hanterade jord- och skogsministeriet ekonomiförvaltningen av tekniskt bistånd med hjälp av Excel-tabellkalkylering, men senare övergick man till det elektroniska faktureringssystemet Rondo, vars registreringar överfördes objektvis till bokföringsprogrammet. 34 Suomen maaseutuverkosto 2014 | MAASEUTUVERKOSTON JULKAISU Förfarandet för upphandlingsbeslut Landsbygdsnätverksenhetens anskaffningar styrdes av lagen om offentlig upphandling. Anskaffningarna gjordes i enlighet med nämnda lag. Vid anskaffningar som inte nådde upp till tröskelvärdet enligt upphandlingslagen iakttog man under tiden vid jord- och skogsbruksministeriet ministeriets upphandlingsanvisningar under tiden vid Landsbygdsverket verkets upphandlingsanvisningar. Alla upphandlingar vid landsbygdsnätverksenheten grundade sig på fastställda årliga verksamhetsplaner. Utöver de upphandlingsbeslut som var förenliga med upphandlingslagen gjorde landsbygdsnätverksenheten ända från verksamhetens början till våren 2014 upphandlings- och bindningsbeslut om varje anskaffning, liten som stor, i enlighet med jord- och skogsbruksministeriets praktiska anvisning om tekniskt bistånd. Till sin natur var upphandlingsbesluten om tekniskt bistånd ett dokument som förklarade anskaffningarna och som bifogades fakturorna. Upphandlingsbesluten gjordes specifikt för varje evenemang eller köpt tjänst med utgångspunkt i verksamhetsplanen. Under verksamhetens gång fattades sammanlagt över 500 upphandlingsoch bindningsbeslut, även om man försökte slå samman flera ärenden till förnuftiga helheter allteftersom funktionerna annars också förbättrades. På det hela taget upptog dock processen för upphandlingsbeslut i enlighet med den interna anvisningen för tekniskt bistånd mycket arbetstid både för förvaltningsanställda och för personer inom det mer praktiskt inriktade arbetet. Av denna anledning ifrågasatte landsbygdsnätverksenheten förfaringssättet med upphandlingsbeslut under hela sin mandatperiod. Vid flyttningen till Landsbygdsverket år 2014 konstaterade man att upphandlingsbesluten inte grundar sig på lag utan att det hade handlat om helt egen intern byråkrati. Avgörandet satte fingret på sunt förnuft bör tillämpas vid analyseringen av nationella och förvaltningsmässiga förfaringssätt: man bör tänka på vilka grunder det finns för rådande praxis och enligt ett bra och öppet förvaltningssätt undvika att bygga upp mer onödig byråkrati. MAASEUTUVERKOSTON JULKAISU | Suomen maaseutuverkosto 2014 35 9. Slutledningar 9.1. Framgångar De riktlinjer som drogs upp vid planeringen av landsbygdsnätverket verkar ha varit rätt inriktade. Ett öppet landsbygdsnätverk som har en vid syn på den finländska landsbygden var rätt utgångspunkt för nätverksarbetet. Strävan efter konstruktiva spänningar gav nya infallsvinklar på utvecklingen av landsbygden. Känslan av samhörig inom landsbygdsnätverket var stark år 2014. Nästan två tredjedelar av landsbygdsaktörerna upplevde att de hörde till nätverket. Landsbygdsnätverket lyckades uppnå de allmänna målen, information om möjligheterna med programmet nådde potentiella stödmottagare och programfinansieringen utnyttjades till fullo. Resultaten presenterades för den stora allmänheten. Man ansåg att nätverksenheten hade lyckats med att stödja verksamheten i landsbygdsnätverket. Enligt responsenkäterna har landsbygdsnätverkets och nätverksenhetens vision och verksamhetsidé i huvudsak genomförts. Landsbygdsnätverket anses ha gett landsbygdsprogrammet synlighet, nya arbetssätt har uppkommit och nätverket har fått nya länkar. Landsbygdsprogrammen har gett konkreta resultat. Positiva och långtgående effekter uppkom bl.a. via det stora antalet evenemang och utbildningar. Harmoniseringen ökade i och med att man lyckades sprida förvaltningsaktörernas beprövade förfaringssätt vidare. Att verksamheten blev mer öppen kan också ses som en positiv effekt av landsbygdsnätverkets arbete. Det har blivit lättare att tala om problem och atmosfären i diskussionerna har förbättrats, man vågar lyfta fram också svåra frågor och vill hitta lösningar på dem. Landsbygdsnätverkets verksamhet blev känd under programperioden. Den kommande enheten – Landsbygdsnätverkstjänsterna – behöver inte längre starta från tomt bord för att lansera en helt ny verksamhet. 9.2. Utmaningar De utmaningar som man anade i uppbyggnadsskedet träffade också rätt. Vem det är som egentligen leder landsbygden har varit den stora frågan. Styrgruppen för landsbygdsnätverket utnyttjade inte nödvändigtvis möjligheten att leda nätverket till fullo. Styrgruppen var något för stor för att i växelverkan kunna uppnå samförstånd om styrningen av landsbygdsnätverkets arbete. Organisationernas egna intressen återspeglades tidvis i arbetet, vilket gjorde att det gemensamma intresset åsidosattes. Gränssnittet mellan landsbygdsnätverket och landsbygdsnätverksenheten var otydligt för aktörerna. Landsbygdsnätverket uppfattades alltför ofta som samma sak som nätverksenheten. Nätverksenheten betraktades inte som en enhet som skapar förutsättningar för nätverket, utan som en enhet som ska genomföra nätverksarbetet. Man skulle ha önskat mer gemensamma ansträngningar, och samtidigt skulle man ha kunnat dra större nytta av den kunskap som finns i hela nätverket. Att erbjuda allt till alla har varit en svår uppgift. En bättre prioritering av ärenden skulle ha förtydligat nätverksarbetet och ökat dess genomslagskraft. Att finansieringen gick så trögt i början av programperioden försvårade verksamheten, men i Finland kom nätverksarbetet i gång relativt snabbt. Metoderna för nätverksarbetet förbättrades under hela programperioden, men man borde ha infört ännu fler nya arbetssätt och metoder. De sju åren var en bra start på arbetet med att bygga upp landsbygdsnätverket. Det finns dock mycket kvar att göra under den kommande programperioden. Viktigast är det att hitta bra och engagerade personer för nätverket, att ge dem ansvar och frihet att organisera sig så bra som möjligt med beaktande av de gemensamma målen. 36 Suomen maaseutuverkosto 2014 | MAASEUTUVERKOSTON JULKAISU 10. Budskap till den kommande verksamheten i landsbygdsnätverket Nätverksarbetet är enkelt. Det gäller bara att ha mod att kasta sig in i frågorna, sätta sig själv på spel, vara nyfiken och beredd på väldigt mycket arbete. Nätverken baserar på förtroende och förtroende kan bara byggas upp mellan människor. Enklast är det att lyckas när man gör resultatrikt arbete för att uppnå gemensamma mål. Förtroende uppkommer inte om man eftersträvar egen vinning, inte heller på order ovanifrån. Ett nätverk är en summa av band mellan människor och det förändras ständigt. Man måste acceptera att ett nätverk är omöjligt att kontrollera. Det går inte att exakt förutspå riktningen på det, men genom att kontrollera den egna verksamheten kan man styra nätverkets tillväxt. Varje handling, meddelande och möte är ett tillfälle att bygga ut nätet. Dessa tillfällen måste bara tas tillvara. För att lyckas med det förutsätts förståelse för att det man gör i ett nätverk inte bara handlar om arbete, utan att det krävs samma passion, engagemang och brinnande iver som utvecklingen av landsbygden. Det är bra att sträva efter fullkomlighet, men man bör också komma ihåg att även ett misslyckande är ett resultat. Att göra ett tillräckligt bra arbete i jämn takt förslappar, minskar känsligheten i analyseringen av de egna göromålen och dämpar kritiken. ”Helt ok” kan inte vara målet för verksamheten, särskilt inte i ett nätverk som har som mål att ständigt pröva på och skapa nytt. Man bör våga experimentera och acceptera att man ibland måste göra saker utan att vara så säker på slutresultatet. Ett misslyckande i en experimenterande miljö är inget misslyckande om man kan lära sig nytt av det. Det är ett misslyckande bara om det händer igen eller upprepas utan grunder. Landsbygden och dess invånare är kunder till landsbygdsnätverket. Programmet, lagarna, förordningarna, kommissionen, förvaltningen, aktörerna kan inte vara kund, inte ens nätverket själv. Det är de ovan nämnda som har till uppgift att ge kunden service. Landsbygdsnätverket ska göra allt som står i dess makt för att landsbygden ska bevara sin ställning som nationell resurs och för att det även i framtiden ska vara möjligt att driva företag och bo på landsbygden. Programmet är ett verktyg som innefattar skyldigheter och krav, lagar, förordningar och det som kallas byråkrati. Utan lagar och förordningar fungerar inte vårt samhälle. Vi måste dock kunna föra en konstruktiv diskussion om lagstiftningens omfattning, form, tillämpning, verkställande, tolkning och ändamålsenlighet. På samma gång bör vi komma ihåg att det viktigaste är att hitta de mest effektiva sätten att arbeta i enlighet med lagarna och förordningarna, just här och nu. Förvaltningen kan inte använda byråkratin som skyddsskärm att gömma sig bakom för att slippa konfronteras med kunden. Också landsbygdsnätverket är ett verktyg. Även i framtiden bör nätverket möjliggöra sådana arbetssätt och experiment för förvaltningen som inte skulle vara möjliga annars, åtminstone inte lika smidigt och med lika stor kundhänsyn. Nätverksarbetet är belönande Det kräver tid och innebär ofta att man måste stiga utanför den egna bekvämlighetszonen. Landsbygdsnätverket omfattar en väldig massa människor som det är värt att bekanta sig med. Människor som har eller åtminstone borde ha sammanfallande målsättningar. Infallsvinklarna, approachen och verksamhetskulturerna kan visserligen uppvisa stora variationer. Det ändrar dock inte det faktum att det är människor som arbetar i nätverket, för människor. I nätverksarbetet gäller det att vara modig. Det ger precis så mycket som man själv är beredd att satsa. Päivi KujalaMaria Härkönen Maaseutuverkostoyksikön johtaja Taloussuunnittelija MAASEUTUVERKOSTON JULKAISU | Suomen maaseutuverkosto 2014 37 38 67 316 St. 5 10 3 6 4 35 63 Axlar Axel 1 Axel 2 Axel 3 Axel 4 Övriga Nätverksevenemang Sammanlagt 3437 2007 150 563 334 Pers. 2007–08 71 29 3 7 23 2 7 St. 2009 3720 2021 113 235 1038 117 196 Pers. 86 57 1 19 4 4 1 St. 2010 3940 2965 30 702 63 128 52 Pers. 77 56 10 5 1 0 5 St. 2011 4119 3310 389 111 69 0 240 Pers. 76 50 4 2 3 3 14 St. 2012 4820 3790 143 80 118 154 535 Pers. 51 20 2 3 15 4 7 St. 2013 Bilaga 1, Landsbygdsnätverksenhetens utbildningar och evenemang – Specifikation per axel 2007–2014 4401 2311 145 598 693 29 625 Pers. 2014 58 30 2 3 7 14 2 St. 4455 2451 22 390 372 1096 124 Pers. 482 277 26 45 56 37 41 18855 992 2432 2420 2087 2106 Pers. 65,26 3,43 8,42 8,38 7,22 7,29 % 100,0 28 892 100,00 57,5 5,4 9,3 11,6 7,7 8,5 % Sammanlagt St. 11. Bilagor Suomen maaseutuverkosto 2014 | MAASEUTUVERKOSTON JULKAISU MAASEUTUVERKOSTON JULKAISU | Suomen maaseutuverkosto 2014 39 7,6 0,3 0,0 0,0 0,0 24 000 1 100 0 0 316 471 0,0 0 Sammanlagt 0,0 0 100,0 8,2 0,0 2,8 0 0 9 000 Byverksamhet 26 000 17 000 NTM-centralen Studieresor 17,8 56 300 Landsbygds företag Landskaps förbund/ kommun Producent-/ företagar organisation Rådgivnings organisation Universitet/ YH/Forskningsinstitut Ungdoms organisation Landsbygdspol. sam arbetsgr. Utvecklingsprogrammet för Åland 57,8 183 071 5,4 % € 2008 Intressentgrupper Landsbygdsnätverket Leadergruppen 385 461 93 000 0 0 0 0 3 600 10 000 6 000 0 23 450 15 000 54 000 180 411 € 2009 76,1 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,9 2,6 1,6 0,0 6,1 3,9 14,0 46,8 % 550 000 64 000 2 000 0 0 0 82 000 0 0 4 000 11 000 0 39 500 347 500 € 2010 100,0 11,6 0,4 0,0 0,0 0,0 14,9 0,0 0,0 0,7 2,0 0,0 7,2 63,2 % 507 200 48 000 10 000 18 000 0 0 48 000 0 14 000 18 000 37 000 0 28 500 285 700 € 2011 100,0 9,5 2,0 3,5 0,0 0,0 9,5 0,0 2,8 3,5 7,3 0,0 5,6 56,3 % 621 500 99 500 2 000 0 35 000 0 0 0 0 5 500 35 000 0 44 000 400 500 € 2012 100,0 16,0 0,3 0,0 5,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,9 5,6 0,0 7,1 64,4 % 700 000 120 000 3 000 0 0 0 0 0 35 000 0 4 000 20 500 72 500 445 000 € 2013 Bilaga 2, Landsbygdsnätverksenhetens utbildningar och evenemang – Kostnadsspecifikation per intressentgrupp 100,0 17,1 0,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 5,0 0,0 0,6 2,9 10,4 63,6 % 479 500 0 0 0 0 0 11 500 0 0 5 000 0 0 1 000 462 000 € 2014 100,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 2,4 0,0 0,0 1,0 0,0 0,0 0,2 96,4 % 3 560 132 450 500 17 000 18 000 35 000 1 100 169 100 10 000 55 000 32 500 119 450 52 500 295 800 2 304 182 € 100,0 12,7 0,5 0,5 1,0 0,03 4,7 0,3 1,5 0,9 3,4 1,5 8,3 64,7 % Sammanlagt 283 21 4 1 2 4 23 1 5 6 11 10 32 163 St. 100,00 7 1 0 1 1 8 0 2 2 4 4 11 58 % Bilaga 3 – Samarbetspartner vid utbildningar och evenemang 2007–2014 40 Ålands landskapsstyrelse Lantmäteriverket Aisapari ry Landsbygdens bildnings- och kulturförbund (MSL) Aktiivinen Pohjois-Satakunta ry Maaseutukehitys ry Aktion Österbotten Landsbygdspolitiska ministergruppen Regionala utvecklarorganisationer Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen Aluehallintovirasto Landsbygdsverket Aluekehityssäätiö Svenskspråkiga programaktörer i Fastlandsfinland COMCOT-partners Mansikka ry Cursor Oy Temagruppen för turism Riksdagens landsbygdsnätverk Centralen för turistfrämjande MEK ELARD MELA Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten Forststyrelsen Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Savolax Mikkelin ammattikorkeakoulu Närings-, trafik- och miljöcentralen i Tavastland Ministry of agriculture of the republik of Lithuania Närings-, trafik- och miljöcentralen i Sydöstra Finland JSM Närings-, trafik- och miljöcentralen i Kajanaland MSL Pohjois-Karjalan aluejärjestö Närings-, trafik- och miljöcentralen i Mellersta Finland Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK Närings-, trafik- och miljöcentralen i Lappland MTK Etelä-Pohjanmaa Närings-, trafik- och miljöcentralen i Birkaland MTK Kaakkois-Suomi Närings-, trafik- och miljöcentralen i Österbotten MTK Pohjois-Suomi Närings-, trafik- och miljöcentralen i Norra Karelen MTK Rääkkylä Närings-, trafik- och miljöcentralen i Norra Österbotten Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi (MTT) Närings-, trafik- och miljöcentralen i Norra Savolax Myötäle ry Närings-, trafik- och miljöcentralen i Satakunta Nieminen-Sintsin kyläyhdistys Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland Nouseva Rannikkoseutu ry Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland OPM Elävä Kainuu LEADER ry Andelsmejerierna ENRD Contact Point Otavan Opisto Eteläisen maaseudun osaajat EMO ry Oulujärvi LEADER ry ETPÄHÄ ry Oulun 4H-piiri Etelä-Karjalan kylät ry Uleåborgs universitet Etelä-Karjalan liitto Oulun Yliopisto Kajaanin Yliopistokeskus Etelä-Karjalan Virkistysaluesäätiö Outokaira Tuottamhan ry ETT ry Peräpohjolan Kehitys ry Euroopan aluekehitysrahasto Pirityiset ry Suomen maaseutuverkosto 2014 | MAASEUTUVERKOSTON JULKAISU Europeiska socialfonden Pirkan Helmi ry Evira Piällysmies ry Faktia Koulutus Oy Pohjoisimman Lapin Leader ry Forssa stad Pohjois-Karjalan 4H Forssan seudun kehittämiskeskus Oy Närings-, trafik- och miljöcentralen i Norra Karelen HAMK, Hämeen ammattikorkeakoulu Pohjois-Karjalan Tietoverkko-osuuskunta Landsbygdsnätverksenheten i Holland Pohjois-Kymen kasvu ry Humppilan kunta Pohjois-Pohjanmaan kylät ry Hämeen ammattikorkeakoulu PoKo ry Närings-, trafik- och miljöcentralen i Tavastland Pomoottori ry Hämeen Kylät ry Pomoväst rf I samma båt - samassa veneessä rf ry ProAgria Iisalmi stad ProAgria Södra Finland Imatra stad ProAgria Kajanaland Imatran Seudun Kehitysyhtiö Oy ProAgria Uleåborg Innopark Programmes Oy Proluomu ry IPS-byar Jordbruksministeriet i Polen Landsbygdsnätverksenheten i Irland Polens ambassad Landsbygdsnätverksenheten i Italien Pyhäjärviseutu ry Itä-Suomen yliopiston koulutus- ja kehittämispalvelu Aducate Päijänne-Leader ry Landsbygdsnätverksenheten i Österrike Päijät-Hämeen kylät ry Joensuun Seudun LEADER ry Rajupusu Leader ry Jokioinenskommun Rantasalmen Ympäristökasvatusinstituutti Jokivarsien Moderni Maaseutuyhdistys JoMMa ry Rieska-LEADER ry Joutsenten Reitti ry Ruralia-instituutti Jyväskylä universitet Rääkkylä Folk ry JyväsRiihi ry Rääkkylän 4H Kaakkois-Suomen luovien alojen kehittämisfoorumi Rääkkylän kunta Kainuun 4H-piiri Rääkkylän yrittäjäyhdistys ry Kainuun Nuotta ry Saimia ammattikorkeakoulu Kantri ry Landsbygdsnätverksenheten i Tyskland Karelia-ammattikorkeakoulu - Biotalouden keskus SataKylät Karhuseutu ry Savonia AMK Växtskyddsföreningen Församlingar Handelns förbund Suomen aluetutkimus FAR Kehittämisyhdistys Kalakukko ry Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland Kehittämisyhdistys Sepra ry Finska Uppfinnarnas Centralförbund rf Kehittämisyhdistys Viisari ry Suomen Kuntaliitto ja kunnat Keski-Karjalan Jetina Byaverksamhet i Finland rf MAASEUTUVERKOSTON JULKAISU | Suomen maaseutuverkosto 2014 41 Keski-Karjalan Kehitysyhtiö Oy KETI Finlands Miljöcentral Keskipiste-Leader ry Företagarna i Finland rf KOKO - Luovien alojen verkosto Suupohjan Kehittämisyhdistys ry Kouvola Innovation Oy Svensk Byaservice Kouvola stad, stadsutveckling TAK Oy Kommunförbundet Tammelan kunta Kuudestaan ry Tammelan Kylät ry Kuusiokuntien Kehittämisyhdistys ry ANM Kylä välittää -hanke Slakteriandelslagen Byombudsmännen Tunturi-Lapin Kehitys Ry Kyläkulttuuria tuntureitten maassa ry Työtehoseura Kymenlaakson Virkistysalueyhdistys ry Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland Kymenlaakson ammattikorkeakoulu Uutispuuro Kymenlaakson kylät ry Vaara-Karjalan LEADER ry Kymenlaakson liitto Landsbygdsnätverksenheten i Wales Kärki-Leader ry Varpasalo-Oravisalon kyläyhdistys Villmanstrands stad Varsin Hyvä ry Lappeenrannan teknillinen yliopisto Varsinais-Suomen jokivarsikumppanit ry Latvian Rural Advisory and Training centre Egentliga Finlands byar rf Leader Åland Veej’jakaja ry Liiveri ry Vesuri-ryhmä ry Linnaseutu ry Wirma Lappeenranta Oy Sydvästra Finlands miljöcentral Landsbygdsnätverksenheten i Estland LounaPlussa ry YHYRES - Kehittämisyhdistys ry Luonnontuotealan teemaryhmä Ykkösakseli ry Luova Suomi Ylä-Savon Veturi ry Luova Tampere Miljöprojekt Program om närproducerad och ekologisk mat Miljöministeriet Länsi-Saimaan kehittämisyhdistys ry Ypäjä kommun Länsi-Uudenmaan kylät Kulturtemagruppen (YTR) Lönnrot-instituutti MatFinland-temagruppen (YTR) Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi (MTT) Temagruppen för företagande (YTR) Maa ja kotitalousnaiset Ålands Hushållningssällskap Landskapsförbunden Ålands Landsbygdscentrum Sammanlagt 225 st. 42 Suomen maaseutuverkosto 2014 | MAASEUTUVERKOSTON JULKAISU Bilaga 4 – Landsbygdsnätverksenhetens avtalsleverantörer för köpta tjänster 2007–2014 Ambientia Oy Multiprint Oy Anvia Yrityspalvelut Oy Net Effect Oy Aranu Oy Uleåborgs universitet BirdLife Finland rf P&A Self Control Oy Business Arena Oy Päijänne-Leader ry Capful Oy Raakel Lignell Tmi Contum Oy Ramboll Management Consulting Demos ry Recommended Finland Oy Envitecpolis Oy Rural Economy Research Center (Viro) Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten Salaojayhdistys ry FoReal Tmi SEAMK Frami Oy SEDU Aikuiskoulutus Helsingfors universitet Seinäjoen Teknologiakeskus Oy Innolink Research Oy Staart Oy Interactive Partners Oy Sunprofile Oy Kajaanin Yliopistokeskus Finlands 4H-förbund Växtskyddsförenignen rf Byaverksamhet i Finland rf Kevi Consulting Oy Talebox Koodiviidakko Oy Tamora Oy Kvanttimestari Oy Tammerfors universitet Lakiasiaintoimisto Siro Tapahtumantekijät Oy Lassila & Tikanoja Oyj TiKe Lihateollisuuden tutkimuskeskus Statistikcentralen Sydvästra Finlands miljöcentral Åbo universitet Förbundet för ekologisk odling rf TV-Kasvo Oy Maahenki Oy Vasa universitet Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi (MTT) Wave Productions Tmi Maa- ja kotitalousnaisten keskus ry Videcam Oy Landsbygdens bildnings- och kulturförbund (MSL) Viestintätoimisto VCA Oy MacWell Creative Oy Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland MAK Media Oy Wulff Oy Ab Markkinamedia Oy Österbottens svenska lantbruksskällskap rf MDI Public Oy Mediatuotanto Amigos Oy Sammanlagt 67 st. Meltwater News Oy MAASEUTUVERKOSTON JULKAISU | Suomen maaseutuverkosto 2014 43 Bilaga 5 – Kostnadsfördelningen vid landsbygdsnätverksenhetens kommunikation Fotografier Informationsskyltar Handböcker Hyrrä Mässor Tilläggsblad Tidningsannonser Broschyrer och publikationer Allmän kommunikation Allmän kommunikation Broschyrer och publikationer Videor Tidningsannonser Fotografier Informationsskyltar Tilläggsblad Temaårets marknadsföring Landsbygd.fi Handböcker Hyrrä 44 Mässor Marknadsföringsmaterial Suomen maaseutuverkosto 2014 | MAASEUTUVERKOSTON JULKAISU Bilaga 6 - Landsbygdsnätverkets utbildningar och evenemang, orter 2008–2014 AlahärmäKauhava Korsholm Nyslott Alajärvi Kaustby MäntsäläSeinäjoki Ala-TemmesKauttua Mänttä Siikajoki Alavus Kemi NådendalSiikalatva AsikkalaKimitoön Nastola Siilinjärvi Esbo KempeleNilsiä Sodankylä Eura KeuruuNivalaSomero Evo Kides Nokia Sonkajärvi Forssa Kittilä NurmesSotkamo HaapavesiKiuruvesi Oripää Suomussalmi Halikko Karleby UleåborgSuonenjoki Halsua Kolari OulunsaloTaipalsaari FredrikshamnKorpo Padasjoki Taivalkoski HammaslahtiKotka Pallas Tammela Hauho Kouvola PaltamoTammerfors HausjärviKuhmo Pargas Tarvaala HelsingforsKullaa Parikkala Tervola Hirvensalmi Kuopio PelkosenniemiTeuva HollolaKuortanePello Toholampi HuittinenKurikka Perho Torneå Hyvinge Kuusamo PertunmaaÅbo HämeenkyröKuusankoski Peräseinäjoki Tyrnävä TavastehusKelviå Pieksämäki Töysä Ijo Kärkölä Jakobstad Ullava IdensalmiKjulo Pikis Vasa Ikalis Lahtis BjörneborgVanda IlmajokiLetala Porvoo Varkaus IlomantsLammi Posio Vesilahti Flest evenemang anordnades Imatra VillmanstrandPunkaharju Vetil på följande orter: StorkyroLappo Puumala Vieremä JalasjärviLaukas Pyhäntä Vihtijärvi 1.Helsingfors Joensuu Leppävirta BrahestadVuokatti Jockis Lestijärvi RaseborgVuonislahti 2.Tammerfors Juankoski Lieksa Rantasalmi Vääksy 3.Uleåborg Juva Lundo RenkoYlihärmä 4.Seinäjoki Jyväskylä Limingo RovaniemiYli-ii 5.Jyväskylä JärvenpääLiperi Ruka Ylistaro 6.Tavastehus S:t Karins Lojo Ruukki Övertorneå 7.Kuopio Kajana Lochteå RäyrinkiYlivieska 8. Vasa KalajokiLoimaa RääkkyläYlläs 9.Rovaniemi KannonkoskiLuumäki Saarijärvi Ylöjärvi 10.Björneborg Kannus Maaninka SaariselkäÄhtäri Karvia MariehamnSalo Kauhajoki S:t Michel Sastamala MAASEUTUVERKOSTON JULKAISU | Suomen maaseutuverkosto 2014 51 38 28 27 17 15 14 14 13 12 45 Landsbygdsnätverket utgörs av aktörerna inom landsbygdsutvecklingsprogrammen, programmet för Fastlandsfinland och programmet för landskapet Åland. Aktörerna kan vara tjänstemän, eskilda personer, företagare, föreningar, lokala aktionsgrupper, rådgivnings- och intresseorganisationer. landsbygdsnätverksenheten PB 405, 60101 Seinäjoki www.landsbygd.fi Juvenes Print – Suomen Yliopistopaino Oy | 2015 FI | februari 2015 Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling: Europa inversterar i landsbygdsområden
© Copyright 2024