Landsbygdsnätverkets kommunikationsplan 2015-2016

Landsbygdsnätverkets
kommunikationsplan 2015-2016
Fastställd av styrgruppen 25 maj
1
Sammanfattning
Vilka som kommunicerar och vad som kommuniceras
Under 2015-2016 ska de personer i Landsbygdsnätverket som deltar i styrgruppen arbetsgrupperna,
innovationsnätverket och nätverket för landsbygdsutvecklarna (delnätverken) sprida information och
lärdomar som samlas och skapas i grupperna och delnätverken. Det gäller även de personer som
representerar det svenska nätverket på träffar i europeiska Landsbygdsnätverket och europeiska
Innovationsnätverket. Informationen och lärdomarna sprider de till kollegor i de medlemsorganisationer
och myndigheter som de representerar, men också till övriga medlemsorganisationer och myndigheter. I
vissa avseenden är budskapen även riktade till de delar av
allmänheten som utgör målgrupper inom prioriterade
ämnesområden.
Enligt rådsförordningen för landsbygdsprogrammet ska de
nationella nätverken också sprida information om
programmets möjligheter till potentiella stödmottagare. I
Sverige är det förvaltningsmyndigheten som ansvarar för
information om stöden. Den informationen kan även spridas
vidare av Landsbygdsnätverkets medlemmar.
Landsbygdsnätverkets styrgrupp har beslutat att
kommunikationsinsatserna under 2015-2016 ska fokusera på
ett mindre antal aktiviteter under längre perioder för att få ett
större genomslag. De frågor som lyfts inom de aktiva
grupperna är utgångspunkten för insatserna. Därför
genomförs under hösten 2015 och hela 2016 sju tematiska kommunikationskampanjer kopplade till
gruppernas arbete d.v.s. gröna näringar, lokalt ledd utveckling, integration, naturturism, service i
landsbygder, unga i landsbygdsutveckling samt till innovationsnätverket.
Kommunikationskanaler
Informationen och erfarenheterna sprids på ett sådant sätt att det i nästa steg är enkelt för
medlemsorganisationer och myndigheter att sprida vidare till sina medlemmar och målgrupper. På så vis
blir Landsbygdsnätverkets främsta kommunikationskanal utåt medlemsorganisationernas och
myndigheternas egna kommunikationskanaler. Det blir en effektiv kommunikationsstrategi i och med att
nätverkets medlemsorganisationer och myndigheter tillsammans når en betydande mängd personer av vikt
för landsbygdsutveckling.
Som stöd för kommunikationen finns resurser i nätverkskansliet. Den information och de lärdomar som
tas fram i nätverkets arbetsgrupper och delnätverk ska spridas under Landsbygdsnätverkets grafiska profil
för att markera att informationen är producerad av eller förmedlad genom den arena som nätverket skapar.
Kommunikatörerna, tillsammans med de övriga samordnarna vid kansliet, ger vägledning och support.
Nätverkskansliets placering på Jordbruksverket gör att dess samordnare snabbt kan förmedla information
från förvaltningen av de olika programmen. Landsbygdsnätverket har tekniska hjälpmedel och
kommunikationskanaler så som egen webbplats, nyhetsbrev, konton för sociala media, filmutrustning och
abonnemang på kanaler för att sprida pressmeddelande.
Landsbygdsnätverkets styrgrupp har beslutat att se över hur Landsbygdsnätverket på bästa sätt, och inom
ramen för tillgängliga medel, kan bidra till att informera en bredare allmänhet om möjligheterna med
landsbygdsprogrammet, havs-och fiskeriprogrammet samt programmet för lokalt ledd utveckling. Under
2015 genomförs ett seminarium på temat hur medlemsorganisationer och myndigheter inom ramen för sitt
samarbete i Landsbygdsnätverket kan kommunicera till en bredare allmänhet.
3
Målet med kommunikationen
Målet är att medlemsorganisationer och myndigheter genom sitt samarbete i Landsbygdsnätverket ska
sprida information och samlade lärdomar till identifierade målgrupper. Det i sin tur bidrar till att öka olika
intressenters förmåga och engagemang att medverka till landsbygdsutveckling och kvalitet i genomförandet
av de olika programmen.
Innehåll
SAMMANFATTNING ......................................................................................................................3
1
INLEDNING ............................................................................................................................... 1
1.1 BAKGRUND....................................................................................................................................................... 1
1.2 SAMMANFATTNING AV KOMMUNIKATIONSSTRATEGI: ........................................................................... 1
1.3 NULÄGESBESKRIVNING/NULÄGESANALYS ............................................................................................... 2
1.4 AVGRÄNSNINGAR ........................................................................................................................................... 3
2
SYFTE, STRATEGI OCH MÅL MED KOMMUNIKATIONEN ............................................3
2.1 SYFTE ................................................................................................................................................................. 3
2.2 STRATEGI .......................................................................................................................................................... 3
2.3 MÅL .................................................................................................................................................................... 3
3
MÅLGRUPPER/AKTÖRER ......................................................................................................4
4
SAMORDNADE KOMMUNIKATIONSKAMPANJER ............................................................5
5
KANAL/MEDIEVAL ..................................................................................................................6
6
ANSVARSFÖRDELNING FÖR SPRIDNING/ANORDNA INFORMATIONSUTBYTE ...7
5
1
Inledning
1.1
Bakgrund
I Landsbygdnätverkets kommunikationsstrategi finns följande kommunikationsmål med koppling till
kommunikationsstrategin för de tre programmen - Landsbygdsprogrammet, Havs- och fiskeriprogrammet
samt programmet för lokalt ledd utveckling i Socialfonden och Regionalfonden.
-
Landsbygdsnätverkets medlemmar lär av varandra om arbetssätt, hinder, möjligheter, resultat och
effekter för att bidra till bättre programgenomföranden samt hållbar utveckling av landsbygder och
av fiskerinäringen och levande kustsamhällen i ett vidare perspektiv. Medlemmarna sprider också
nätverkets resultat och information om programmen vidare.
-
Landsbygdsnätverkets medlemmar kan vidareförmedla information från förvaltningsmyndigheten
och på så sätt bidra direkt och indirekt till att personer söker stöd och ersättningar i programmen
och bidrar till fiskeri-, lantbruks- och landsbygdsutveckling samt miljönytta.
-
Landsbygdsnätverkets medlemmar bidrar till att den del av allmänheten som är målgrupp i
prioriterade ämnesområden känner till målen med programmen, EU:s roll för programmen och
budskap som nätverket skapar utifrån sin verksamhet.
Kommunikationsinsatserna som görs under 2015-2016 ska bidra till de förväntade resultaten som beskrivs
i Aktivitetsplanen. De förväntade utfallen i form av till exempel rapporter, artiklar, filmer, nerladdningar,
visningar etc. beskrivs i arbetsplanerna för de prioriterade verksamhetsområdena.
1.2
Strategisk inriktning för kommunikation 2015-2016:
En viktig utgångspunkt för Landsbygdsnätverkets kommunikation är att medlemmarna får hög synlighet
och interaktivitet i form av ömsesidigt lärande, informationsutbyte, kontaktskapande och samverkan.
Nätverket med sina resurser blir en arena för kommunikation mellan medlemmarna samtidigt som
medlemmar får möjlighet att gemensamt kommunicera utåt till andra. Kommunikationen syftar inte bara
till att redan berörda ska känna till oss. Landsbygdsnätverket behöver också ta en aktiv roll i att forma de
associationer som alla intressenter har av Landsbygdsnätverket. En kommunikationsstrategisk målsättning
är att under 2015-2016 skapa en tydligare, enhetligare och mer informativ bild av Landsbygdsnätverket,
dess medlemmar och aktiviteter.
I kommunikationen måste vi framförallt lyfta fram prioriteringarna i Aktivitetsplanen för 2015-2016 samt
den kommunikationsinriktning som styrgruppen fastslog vid sitt planeringsmöte i december 2014.
Verksamheten ska kännetecknas av kommunikation som ska bidra till nätverkets övergripande mål att öka
intressenternas delaktighet i landsbygdsutveckling, att främja kvaliteten i genomförandet av de olika
programmen, att bidra till att allmänhet och potentiella stödmottagare är informerade om programmens
möjligheter samt att främja innovationer.
För att stärka den bilden är det viktigt att Landsbygdsnätverkets kommunikation förmedlar en konsekvent
personlighet som understryker dessa värden: Landsbygdsnätverket är en öppen och nyfiken miljö dit våra
intressenter alltid känner sig välkomna. Landsbygdsnätverket erbjuder en miljö som förmedlar information
till allmänheten och potentiella stödmottagare om programmens möjligheter. Landsbygdsnätverket drivs av
en vilja att bidra till målen i de olika programmen genom att medlemmarna ska utbyta erfarenheter,
samverka, utveckla metoder och sprida lärdomar inom följande verksamhetsområden:

Gröna näringar
1 (9)

Innovationer i jordbruk, trädgård och rennäring

Lokalt ledd utveckling med leadermetoden

Integration

Naturturism

Service i landsbygder

Unga i landsbygdsutveckling

Yrkesverksamma landsbygdsutvecklare

Fiskeri och vattenbruk
Därutöver ska nätverket ägna sig åt temaövergripande nätverksaktiviteter, så som årliga nätverksträffar,
utdelning av Ullbaggepris 2016, samordning mellan arbetsgrupperna, fortlöpande dialog mellan
medlemmar och förvaltning samt beslutsfattare om programgenomförandet samt aktiv medverkan i de
europeiska nätverken.
Strategin under 2015 och 2016 bygger på två huvudprinciper för hur Landsbygdsnätverket ska väcka ett
ökat intresse för verksamheten och skapa ett ännu starkare förtroende för Landsbygdsnätverket:
1. Vi använder våra befintliga relationer för att bygga nya. Våra befintliga partners är vår bästa
kommunikationskanal. Genom att använda det förtroendekapital vi redan byggt upp i våra befintliga
relationer kan vi lättare bygga relationer med andra som vi idag inte har kontakt med. Det förutsätter att vi
är bra på att vårda de relationer vi redan har
2. Vi underlättar för alla nätverkets medlemmar och myndigheter att tillsammans stärka varumärket. Det är
framförallt i de utåtriktade kontakterna som alla inom nätverket har med olika intressenter att göra, som
bilden av Landsbygdsnätverket förmedlas. Vi kan inte styra över vad intressenter gör och säger, men vi kan
göra det så lätt som möjligt för alla att ikläda sig rollen som ambassadörer för Landsbygdsnätverket.
1.3
Nulägesbeskrivning/nulägesanalys
Efter en behovsinventering bland nätverkets medlemsorganisationer och myndigheter har styrgruppen
prioriterat att nätverket, under 2015-2016, kommunikationsmässigt ska:
•
Landsbygdsnätverket bör fokusera på ett mindre antal kommunikationsaktiviteter under
längre perioder för att få ett större genomslag, än att arbeta med flera mindre parallella
aktiviteter.
•
De frågor som lyfts inom de aktiva arbetsgrupperna är det som hela nätverket bör fokusera
på.
•
Det nätverk med kommunikatörer från de olika medlemsorganisationerna, som
Landsbygdsnätverkets kommunikatör tidigare har ansvarat för, har inte varit så aktivt varför
vi avvaktar och möjligen tar upp frågan i framtiden.
•
Enligt rådsförordningen har Landsbygdsnätverken i Europa har ett uppdrag från
kommissionen att upplysa en bredare allmänhet om nyttan med de europeiska struktur- och
investeringsfonderna. Styrgruppen uppmanar till att det ska ordnas ett seminarium eller på
annat sätt klargöra vilken roll vi ska ha när det gäller att sprida information till allmänheten
och skattebetalarna i synnerhet. Vilken roll har myndigheterna själva? En del som påbörjats
är kontakten med Europa Direkt-kontoren som arbetar mycket mot en bredare allmänhet.
Där planeras nu att ta fram ett material som presenterar de olika programmen, som sedan
kan distribueras.
•
De aktiva arbetsgrupperna bör samordnas genom att sammankalla samtliga till ett möte.
Det är viktigt för att kunna diskutera hur grupperna bland annat kan samordna sig om
kommunikationssatsningar.
1.4
Avgränsningar
Inför varje planerad kommunikationssatsning avgörs vilka avgränsningar som finns, d.v.s. vilka problem
eller uppgifter ska denna kommunikationsplan inte lösa? Hänsyn ska tas till ambitionsnivån och vilka
resurser som finns. Gränsen för vad som är realistiskt att genomföra ska beaktas.
2
2.1
Syfte, strategi och mål med kommunikationen
Syfte
Kommunikationsinsatserna som görs under 2015-2016 ska bidra till de förväntade resultaten som beskrivs
i aktivitetsplanen. Utfallen i form av till exempel rapporter, artiklar, filmer, nerladdningar, visningar etc.
beskrivs i arbetsplanerna för de prioriterade verksamhetsområdena.
Grundläggande begrepp
Information är de strategiska budskapen som ska leda till ökad kunskap.
Kommunikation är processen av budskap som bygger på interaktivitet bland dem som deltar i processen
och som ska leda till förväntade attityder eller förhållningssätt.
Relationen är ett ömsesidigt engagemang eller gemensamma åtaganden som leder till handling och resultat.
2.2
Strategi
Strategierna är kopplade till det kommunikationsbehov och de förutsättningar som råder för varje insats.
Vid varje kommunikationsinsats kommer följande frågor att ställas och besvaras av dem för insatserna
ansvariga:
•
Vad kan motverka kommunikationsmålen. Vilka hinder finns?
•
Finns det några personer som är särskilt viktiga att ha med sig för att satsningen ska
kommuniceras på bästa sätt?
2.3
Mål
Inför de olika samordnade kommunikationskampanjerna kommer följande mål att tas i beaktande:

Informationsmål – Vad ska målgruppen veta.

Kunskapsmål - vad målgruppen ska kunna. Kan finnas på en skala mellan ”Känna till”
och ”Kunna räkna upp, veta, förstå”.

Motivationsmål – vilken motivation ska målgruppen ha. Kan finnas på en skala mellan ”Tänka
sig att göra” till ”Kämpa för”

Beteendemål – vad målgruppen ska göra. Kan finnas på skalan från ”Pröva en gång” till ”Alltid
göra”.
Dessa mål kommer vara kopplade till utarbetade kommunikationsstrategier, aktivitetsmål och
verksamhetsmål.
3
Målgrupper/aktörer
Målgrupperna som det fokuseras på under 2015-2016 är dels generella, dels specifikt relaterade till de
prioriterade verksamhetsområdena. Inför de olika samordnade kommunikationskampanjerna kommer
ansvariga att ställa följande frågor för att definiera målgrupper, aktörer, intressenter och nyckelpersoner.

Vilka är aktörer/målgrupper?

Var befinner de sig?

Vilken situation befinner de sig i?

Hur ser kommunikationen ut till dem idag?

Vad kan de, vad kan de inte?

Vilka är deras förutsättningar?

Finns det primära och sekundära aktörer?

Ska några grupper/individer prioriteras?

Ska vi kommunicera olika saker till olika grupper/individer?

Behöver vissa målgrupper mer information än andra?
För att identifiera vilka som är prioriterade målgrupper för nätverkets kommunikationsinsatser 2015-2016
är det viktigt att fastställa:

vilka som ansvarar för att sprida information eller anordna forum för informationsutbyte

vilka som är mottagare av information eller deltagare i ett informationsutbyte, d.v.s. målgrupper

vilka som tillhör de prioriterade målgrupperna och vilka som är ansvarig för informationsflödet –
generellt beskrivna i tabellen i avsnitt 6 under ansvarsfördelning
4
Samordnade kommunikationskampanjer
Innehållet i kommunikationen
Landsbygdsnätverkets styrgrupp har beslutat att innehållet i kommunikationen ska fokusera på frågor som
lyfts inom de aktiva arbetsgrupperna samt innovationsnätverket och nätverket för yrkesverksamma
landsbygdsutvecklare. Vilka dessa frågor är framgår av respektive grupps och delnätverks arbetsplan.
Därutöver ska innehållet i kommunikationen handla om läget i programgenomförandet och vad dess
framgångar och utmaningar kan bero på. Innehållet bestäms också av vilka frågor som är aktuella i det
europeiska erfarenhetsutbytet och samarbetet.
Samordnade kommunikationskampanjer
Under 2015 ska:
•
nätverkskansliet tillsammans med initiativtagarna till de nya prioriterade
verksamhetsområdena sprida information om de nya gruppernas uppdrag.
•
nätverkskansliet via nätverksmedlemmar bidra till att vidareförmedla
förvaltningsmyndighetens information om programmens start och stödmöjligheter.
•
nätverkskansliet ansvara för att Landsbygdsnätverkets hemsida får en grundläggande och
ändamålsenlig struktur som understödjer de kommande årens samordnade kampanjer.
Hösten 2015 och hela 2016 ska:
•
nätverkskansliet samordna så att berörda nätverksmedlemmarna kraftsamlar
informationsspridning och informationsutbyte månadsvis kring frågor inom de prioriterade
verksamhetsområdena Gröna näringar, Innovationer i jordbruk, trädgård och rennäring,
Lokalt ledd utveckling, Integration, Naturturism, Service i landsbygder, Unga i
landsbygdsutveckling samt Fiske och vattenbruk. Dessa tematiska kampanjer sker med en
kombination av ändamålsenliga kommunikationskanaler.
November och december 2015 och 2016 ska:
•
styrgruppen och nätverkskansliet samla medlemmarna till en dialog med
förvaltningsmyndigheten och den politiska ledningen om framgångar och utmaningar i
programgenomförandet.
Hela perioden 2015-2016 ska:
•
nätverkskansliet understödja arbetsgrupperna och delnätverken i sin
kommunikationsplanering.
•
nätverkskansliet tillsammans med de svenska nätverksrepresentanterna i de europeiska
nätverken se till att frågor som där diskuteras blir väl förankrade och återkopplade bland
alla nätverksmedlemmar.
5
Kanal/Medieval
Det är innehållet i kommunikationen samt målgrupperna och deltagarna i kommunikationen som avgör
vilka kanaler som är lämpligast. Den information som tas fram av styrgruppen, av arbetsgrupperna eller av
nätverkskansliet ska ha Landsbygdsnätverkets logotype med tillhörande färger, alltså följa dess grafiska
manual. En manual för hur logotypen ska användas ska tas fram och finnas för att ladda ner på
Landsbygdsnätverkets webbplats. Särskilda mallar för Word och Powerpoint finns också. Valet av
kommunikationskanaler och hur de kombineras görs i samråd med nätverkskansliet. Rationell information
fungerar för den redan intresserade, emotionellt för den mindre intresserade. Tänk igenom tilltal, ton och
budskap så det stämmer överens med Landsbygdsnätverkets kommunikationsstrategi.
Några saker att beakta vid kanalval är
 Räckvidd
 Selektivitet
 Snabbhet
 Uppmärksamhet
 Verkningsgrad
 Kontaktkostnad
Räcker befintliga kanaler (externwebben, nyhetsbrev, fasta möten, etc.) eller behövs särskilda/nya kanaler
(nyhetsbrev, nya webbsidor, e-postsändlistor, seminarier, mässor, broschyr, annonser, roll-ups, film,
pressmeddelanden, person till personkontakter, etc.)? Inom varje prioriterat område ska de involverade i
nätverket fundera på var målgruppen söker information? Hur vill de ha sin information paketerad? Var når
vi dem bäst?
Gemensamma kommunikationskanaler inom Landsbygdsnätverket:
•
Nyhetsbrev som kommer ut med ca 8 nummer per år. Varje nyhetsbrev har ett tema som är
synkroniserade med de samordnade kommunikationskampanjerna. Teman illustreras med
artiklar om vad som sker i den berörda arbetsgruppen, ett inspirerande och lärande exempel
samt fakta. Varje nyhetsbrev innehåller dessutom notiser med aktuell information och
någon artikel med internationell utblick. Nyhetsbrevet sprids huvudsakligen i elektronisk
form till prenumeranter och via sociala medier, men trycks också upp i en upplaga anpassad
till de spridningstillfällen som är inplanerade och där temat för nyhetsbrevet passar in. Vid
varje större nätverksträff sprids de tre senaste numren av nyhetsbrevet.
•
Hemsidan med både generell och fördjupad information. Den generella informationen
handlar om sådant som rör genomförandet i de olika programmen, information från
styrgruppen samt från de europeiska landsbygdsnätverken. Den fördjupade informationen
är avgränsad till sådant som rör de prioriterade verksamhetsområdena.
•
På hemsidan finns ett kalendarium där framför allt aktiviteter som anordnas i
Landsbygdsnätverkets regi finns med, men även sådant som anordnas av
nätverksmedlemmar, när de vänder sig till en bredare målgrupp inom nätverket eller då det
handlar om frågor inom de prioriterade verksamhetsområdena.
•
På hemsidan läggs webbnyheter ut regelbundet.. Valet av webbnyheter följer samma princip
som övrig information d.v.s. information om sådant som rör våra prioriterade
verksamhetsområden eller generell information som rör genomförandet av programmen
och det som sker i europeiska nätverken.
•
Sociala medier i form av två Facebookgrupper, dels den öppna gruppen
Landsbygdsnätverket, dels den slutna gruppen för Landsbygdsutvecklare i kommuner,
regioner och länsstyrelser som ger möjlighet till en snabbare och mer interaktiv
kommunikation. På Twitter görs inlägg mer riktat mot journalister, personer i
mediabranschen, opinionsbildare, personer insatta inom landsbygdsfrågor samt havs- och
fiskerifrågor. De används bland annat för att i realtid rapportera från olika möten inom
nätverket, men också för att omvärldsbevaka och förmedla aktuell information.
Landsbygdsnätverket har också YouTubekonto för att ladda upp filmer på sätt göra dem
mer tillgängliga.
•
Rapporter och filmdokumentation används vid behov. Dessa sprids huvudsakligen via
internet.
6
Ansvarsfördelning för spridning/anordna informationsutbyte
Prioriterat
verksamhetsområde
Målgrupp/mottagare
av el. deltagare i
kommunikationen
Kökschefer och inköpsansvariga på
kommuner.
Politiker på kommunal, regional
och nationell nivå.
Andra nätverksmedlemmar
De egna organisationernas
medlemmar och målgrupper.
Yrkesverksamma
landsbygdsutvecklare
Potentiella stödmottagare
Förvaltningsmyndighet
De delar av allmänheten som utgör
målgrupper för några av
aktiviteterna, exempelvis unga som
ska söka gymnasium.
Nätverksmedlemmar, företagare,
forskare, myndigheter, allmänhet
Företagare, forskare, rådgivare,
branschföreträdare
Målgrupp/mottagare
av el. deltagare i
kommunikationen
Ansvariga för
spridning/anordna
informationsutbyte
Nätverksmedlemmar i
arbetsgruppen
Lokalt ledd
utveckling
Blivande Leadergrupper
Andra nätverksmedlemmar
Politiker på lokal, regional och
nationell nivå
Länsstyrelser
Förvaltningsmyndigheter för olika
fonder
ENDR och ELARD
Nätverksmedlemmar i
samordningsgruppen
Integration
Personer med utländsk bakgrund
Politiker på kommunal, regional
och nationell nivå.
Andra nätverksmedlemmar
De egna organisationernas
medlemmar & målgrupper.
Leadergrupper
Länsstyrelser
Nätverksmedlemmar i
arbetsgruppen
Gröna näringar
Innovationer inom jordbruk,
trädgård och rennäring
Prioriterat
verksamhetsområde
Nätverksmedlemmar
Nätverkskansli
Innovationssupport
Ansvariga för
spridning/anordna
informationsutbyte
Naturturism
Service i landsbygder
Unga i landsbygdsutveckling
Prioriterat
verksamhetsområde
Yrkesverksamma
landsbygdsutvecklare
Fiske och vattenbruk
Yrkesverksamma
landsbygdsutvecklare
Potentiella stödmottagare
Förvaltningsmyndighet
Etniska föreningar
Politiker på kommunal, regional
och nationell nivå.
Arbetsgruppen
De egna organisationernas
medlemmar och målgrupper.
Potentiella stödmottagare
Förvaltningsmyndighet
Befintliga företag, Nya företag,
Leadergrupper
Myndigheter
Länsstyrelser
Media
Andra nätverksmedlemmar
Andra nätverksmedlemmar
Ansvariga politiker och tjänstemän
i kommuner
Leadergrupper
Länsstyrelser
De egna organisationernas
medlemmar och målgrupper
Potentiella stödmottagare
Ungdomar
Politiker på kommunal, regional
och nationell nivå.
Andra nätverksmedlemmar
De egna organisationernas
medlemmar och målgrupper.
Leadergrupper
Länsstyrelser
Yrkesverksamma
landsbygdsutvecklare
Potentiella stödmottagare
Förvaltningsmyndigheter i flera
fonder
Myndigheter för ungdoms- och
civilsamhällesfrågor
Organisationer utanför
landsbygdsnätverket
Tematiska arbetsgrupper för unga i
andra länder
ENRD
Målgrupp/mottagare
av el. deltagare i
kommunikationen
Yrkesverksamma
landsbygdsutvecklare
Nätverksmedlemmar
Potentiella stödmottagare
(yrkesfiskare, vattenbrukare,
aktörer inom fritidsfiske &
fisketurism)
Politiker på kommunal, regional
och nationell nivå.
De egna organisationernas
medlemmar och målgrupper.
Yrkesverksamma
landsbygdsutvecklare
Förvaltningsmyndighet
Nätverksmedlemmar i
arbetsgruppen
Nätverksmedlemmar i
arbetsgruppen
Nätverksmedlemmar i
arbetsgruppen
Ansvariga för
spridning/anordna
informationsutbyte
Samordnande arbetsgruppen
Nätverksmedlemmar
Nätverkskansli
Nätverksmedlemmar i ev.
kommande arbetsgrupper
Årliga nätverksträffar
Ullbaggepris
Samordning mellan
arbetsgrupperna
Dialog om
programgenomförandet
mellan medlemmar och
förvaltningsmyndighet samt
beslutsfattare
Medverkan i de europeiska
nätverken.
Leadergrupper
Länsstyrelser
Allmänhet
Ungdomar
Nätverksmedlemmar inklusive
regionförbund, länsstyrelser,
kommuner och leadergrupper
Allmänhet
Nätverksmedlemmar inklusive
regionförbund, länsstyrelser,
kommuner och leadergrupper samt
medlemmarnas ”medlemmar” och
målgrupper
Potentiella stödmottagare
Politiker på lokal, regional och
nationell nivå
Media på lokal, regional och
nationell nivå
Nätverksmedlemmar i
arbetsgrupperna
Styrgruppen och
nätverkskansliet
Styrgruppen och
nätverkskansliet
Nätverkskansliet
Nätverksmedlemmar inklusive
regionförbund, länsstyrelser,
kommuner och leadergrupper
Nätverkskansliet
Nätverksmedlemmar och deras
medlemmar och målgrupper
De personer från
organisationer och
myndigheter som är med i
nätverket och som
representerar Sverige vid
internationella möten.
Nätverkskansliet