Likabehandlingsplan Bunkeflostrand Förskola
Likabehandlingsplan Ängsdals förskola, Bunkeflostrand 2015/16 Upprättad av: Charlotte Dako och Charlotte Overup Innehållsförteckning Rektorn har ordet 4 Tänkvärt 5 Inledning 6 6 6 6 7 Vision Mål Syfte Årets representanter: Förväntansdokument Diskrimineringslagen (2008:567) Skollagen (2010:800), kap 6 Barnkonventionen Likabehandling Diskriminering Direkt diskriminering Indirekt diskriminering Trakasserier Sexuella trakasserier Kränkande behandling Mobbning Rasism Främlingsfientlighet Homofobi Annan kränkande behandling 8 9 9 10 10 10 11 11 11 11 11 12 12 12 12 12 Ängsdals skolors kartläggning och insatser 12 Främjande, förebyggande och åtgärdandearbete på Ängsdals skolor och förskolor: 14 Sammanfattning av tillbudsrapport 15 Årsklocka 16 Resultat 17 17 20 21 22 24 Personalens enkätsvar Kommentarer från pedagogerna Barnens enkätsvar Kommentarer från barnen Kartläggning av gården på Ängsdals förskola Bunkeflostrand Vårdnadshavarnas enkätsvar Kommentarer från vårdnadshavarna Analys 25 27 Analys pedagoger Analys barn Analys vårdnadshavarna 28 28 28 29 Viktiga kontaktuppgifter 31 Bilaga 1 33 Bilaga 2 34 2 Lästips 35 3 Rektorn har ordet Ur Lgr 11 Skolans uppdrag “Skolans uppdrag är att främja lärandet där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.” “Skolan har i uppdrag att överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället.” För att vår förskola och skola ska lyckas med detta viktiga uppdrag på ett tillfredställande sätt, ställer det stora krav på den miljö som eleverna ska vistas i, hur vi tar hand om våra barn och elever och hur de tar hand om varandra. Personalen på Ängsdals skola måste leva som de lär. Om våra barn ska kunna sätta in sig i andra människors situationer och respektera andras tankar och levnadssätt, måste personalen bemöta barn och elever på detta sätt och verka i samma anda. Om våra barn ska kunna utveckla förmågan att uttrycka egna tankar och ställningstaganden, måste personalen ta barnen och eleverna på allvar, tillåta detta och göra dem delaktiga. Om våra barn ska utveckla sin förmåga att ta ansvar för sig själva och sin omgivning, måste personalen skapa förutsättningar för barn och elever att träna på detta och vara goda förebilder. Ängsdals skola ska vara en trygg och miljö, där varje barn och elev ska utvecklas utifrån sina individuella förutsättningar. Vi ska verka utifrån barnets bästa och se möjligheter och lösningar istället för hinder och problem. Alla barn och elever ska tillåtas att lyckas. För att detta ska bli verklighet krävs medvetna insatser och att uppdraget tas på allvar. Ängsdals skolas likabehandlingsplan ska utgöra en viktig stöttepelare för att lyckas med detta. Johan Risborn Biträdande Rektor Ängsdals skola 4 Tänkvärt 5 Inledning Ängsdals skolors verksamhet utgår från den värdegrund som beskrivs i Lgr 11 samt Lpfö 98, reviderad 2010 och främjar en arbetsmiljö där inte diskriminering, trakasserier och kränkande behandling får förekomma. Alla som verkar i skolan ska bidra aktivt till att motverka och förebygga alla former av kränkande behandling. Vision På Ängsdals skolor får varje barn och elev möjlighet att utvecklas i en trygg miljö utifrån sina egna individuella förutsättningar. Vår personal verkar alltid utifrån barnets bästa och ser möjligheter och lösningar istället för hinder och problem. Alla barn och elever hos oss tillåts att lyckas. Vi bedriver en verksamhet som ständigt utvecklas. Vi är stolta över vad vi erbjuder men vill ständigt bli bättre. Ängsdals skolor ska bidra till samhällsutveckling, inte anpassa sig efter den. Vår skola ska vara en skola för alla och hos oss skall alla barn och vuxna känna sig trygga och mötas med respekt. De barn och elever som lämnar oss ska vara rustade för att kunna fortsätta lyckas! Mål All verksamhet (inom företaget) ska utformas och organiseras på ett sätt som främjar likabehandling och delaktighet i alla relationer; vuxna-vuxna, vuxna-barn samt barnbarn. Syfte Syftet med Ängsdals skolors likabehandlingsplan är att skapa förutsättningar för en trygg arbetsmiljö och tydliggöra förskolans/skolan, samt tydligt informera om hur vi löser konflikter och veta vart och till vem man ska rapportera. Vänskapsgruppen Vår likabehandlingsgrupp har valt att använda sig av namnet “Vänskapsgruppen” för att spegla vårt bemötande gentemot varandra och våra olika verksamheter och därigenom visa vad likabehandling står för. Representanter i “Vänskapsgruppen” ska bestå av pedagoger från de tre olika förskolorna, fritidshemmet, årskurs F-5 samt årskurs 6-9. 6 Årets representanter: Johan Risborn, biträdande rektor Ängsdals skola Elisabeth Hellgren, lärare 6-9, Ängsdals skola Vicky Blomqvist, fritidspersonal, Ängsdals skola Selma Sezgin, förskollärare, Ängsdals förskola, Limhamn Christian Skarped, barnskötare, Ängsdals förskola, Klagshamn Charlotte Dako, genuspedagog, Ängsdals förskola, Bunkeflostrand Charlotte Overup, specialpedagog, Ängsdals förskolor 7 Förväntansdokument Du kan förvänta dig av ledningen att: • • • • vi ansvarar för att likabehandlingsplanen årligen revideras och utvärderas förskolan samverkar genom hälsoteam förskolan samverkar genom förskoleförenings/ledningsmöte förskolan har rutiner för att arbeta främjande för att upptäcka och åtgärda alla former av kränkande behandling Barn och vårdnadshavare kan förvänta sig att personalen ska: • • • • • • • • bemöta barnen med respekt och hänsyn arbeta för att vi ska acceptera varandras olikheter samt lyssna på varandra ingripa mot alla former av kränkningar och mobbning ansvara för att skapa lugn och trivsam arbetsmiljö/vistelsemiljö ge kontinuerlig information gällande ert/era barn via SchoolSoft, föräldramöten, tamburkontakt samt utvecklingssamtal ha en god dialog med hemmet arbeta för att vara goda förebilder ansvara för att kränkningar, trakasserier och diskriminering anmäls till förskolechefen Vi som personal på förskolan förväntar oss av er som vårdnadshavare att: • • • • • • • Ni skaffar er löpande kännedom kring ert/era barns situation på förskolan Ni pratar hemma om vad kränkning, trakasserier och diskriminering är Ert/era barn kommer i tid och är utvilat. Respekterar våra riktlinjer vid sjukdom samt sjukanmäler/friskanmäler. Ert/era barn kommer till förskolan med utrustning och kläder som de kan behöva under dagen. Att ni tar del av förskolans information på SchoolSoft. Att ni går på möten/samtal för att ta del av verksamheten och därigenom få insyn i vårt arbete med ert/era barn. Vi som pedagoger förväntar oss av dig som barn att: • • • • • Du arbetar för att du och andra ska få arbets- och lekro. Du respekterar och följer förskolans regler. Du visar respekt, accepterar andras olikheter samt lyssnar på alla. Du respekterar och vårdar vår gemensamma arbetsmiljö. Du använder ett vårdat språk. 8 Regelverk som styr skolans/förskolans arbete Diskrimineringslagen (2008:567) 1§ Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Skollagen (2010:800), kap 6 (Utdrag) 6§ Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. 7§ Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. 8§ Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. 10§ En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. 9 Barnkonventionen Artikel 2 1. Konventionsstaterna skall respektera och tillförsäkra varje barn inom deras jurisdiktion de rättigheter som anges i denna konvention utan åtskillnad av något slag, oavsett barnets eller dess föräldrars eller vårdnadshavarens ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom, handikapp, börd eller ställning i övrigt. 1. Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att barnet skyddas mot alla former av diskriminering eller bestraffning på grund av föräldrars, vårdnadshavarens eller familjemedlemmars ställning, verksamhet, uttryckta åsikter. Artikel 29 1. Konventionsstaterna är överens om att barnens utbildning skall syfta till att c) utveckla respekt för barnets föräldrar, för barnets egen kulturella identitet, eget språk och egenvärden, för vistelselandets och ursprungslandet nationella värden och för kulturer som skiljer sig från barnets egen; d) förbereda barnet för ett ansvarsfullt liv i ett fritt samhälle i en anda av förståelse, fred, tolerans, jämlikhet mellan könen och vänskap mellan folk, etniska, nationella och religiösa grupper. Definitioner Likabehandling Likabehandling är att alla elever/barn ska behandlas så att de har lika rättigheter/möjligheter. Det betyder inte att alla ska behandlas lika. (Se direkt och indirekt diskriminering) Diskriminering Diskriminering innebär att en elev missgynnas på grundval av någon av de sju lagstadgade diskrimineringsgrunderna: • kön • könsöverskridande identitet • religion eller annan trosuppfattning • etnicitet • funktionshinder • sexuell läggning • ålder 10 Diskriminering förutsätter ett maktunderläge hos den som utsätts för det. Det betyder att lärare eller annan personal på skolan/förskolan kan diskriminera eleven/barnet. Elever/barn i skola/förskola och i fritidshem kan däremot inte i juridisk mening diskriminera varandra. Direkt diskriminering Direkt diskriminering är när du blir sämre behandlad än en annan person i jämförbar situation. Ett exempel på direkt diskriminering är om huvudmannen för t ex. en skola nekar en elev tillträde till en viss utbildning på grund av att hon/han har en viss sexuell läggning. Indirekt diskriminering En regel eller föreskrift som framstår som neutral men i praktiken innebär att någon behandlas sämre t. ex på grund av sin etniska tillhörighet. Ett exempel på indirekt diskriminering kan vara att en elev/ett barn missgynnas genom att tillsynes neutrala regler tillämpas så att de i praktiken får en diskriminerande effekt. Trakasserier Ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. (se ovan) Trakasserier är alltså diskriminering och kan utföras av vuxna gentemot elever/barn eller mellan elev/barn och elev/barn. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. Det kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröring, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Sexuella trakasserier skiljer sig från vanlig flirt genom att det är ovälkommet. Det är du som är utsatt som avgör vad som är kränkande. Kränkande behandling Ett uppträdande som utan att vara diskriminerande enligt diskrimineringslagen kränker ett barn/elevs värdighet. Kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Mobbning är en form av kränkande behandling. Både vuxna och elever/barn kan göra sig skyldiga till kränkning. Kränkande behandling kan t.ex. vara: • Fysisk (slag, knuffar, maktlekar) • Verbal (hot, svordomar, öknamn) • Psykosociala (utfrysning, blickar, gester) • Texter och bilder (lappar, SMS, fotografier, sociala nätverk) 11 • Materiella (förstörelse av kläder, böcker etc.) Den utsatta personen avgör själv om han/hon känner sig kränkt. Mobbning Eleven/barnet är mobbad när han/hon upprepade gånger under viss tid blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera personer (Olweus, 1998) Rasism Rasism är en föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper och att vissa folkgrupper är mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Främlingsfientlighet Främlingsfientlighet betecknar en rädsla, misstro och fientlighet och främlingar. Den riktas ofta mot invandrare och etniska och kulturella minoriteter. Till skillnad från rasism grundas främlingsfientlighet inte på en föreställning om olika mänskliga biologiska raser, utan om olika kulturer som inte borde samexistera. Homofobi Är en uppfattning eller en medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle och som ger uttryck för en stark negativ syn på homo- och bisexualitet och homo- eller bisexuella personer. Annan kränkande behandling Ett uppträdande som, utan att vara trakasserier, kränker en elev/ett barns värdering. Ängsdals skolors kartläggning och insatser Främjande och förebyggande arbete -personalpolicy På Ängsdals skolor agerar och verkar personalen som en enhet. Är vi trygga i vårt sätt att agera och uttala oss, hjälper detta till att bygga upp den trygghet som vi önskar att alla som kommer i kontakt med Ängsdals skolor ska uppleva. Ett normkritiskt likabehandlingsarbete belyser orsaker till diskriminering och kränkningar snarare än behandlar symptomen som synliggör och problematiserar de diskriminerade normerna snarare än det som synliggörs som onormalt och avvikande. D.v.s. vi kan i de kränkande behandlingarna i mobbningssituationer se vilka normer som finns i vår verksamhet. När sett dessa och medvetet arbetar med dem måste vi också fråga oss själva, vad blir den nya normen? Genom normkritik är vi medvetna att det är vi som producerar och reproducerar normer och kritiserar normen istället för individen. På så sätt kan man se maktstrukturen i verksamheten. 12 Vi bemöter barn/elever/vuxna utifrån ett relationellt perspektiv, vilket innebär att vi är medvetna om att alla människor uppfattar situationer olika utifrån sina tidigare erfarenheter. Bilden av sig själv och andra påverkar din relation till andra medmänniskor. Vi på Ängsdals skolor har valt att inte arbeta efter en specifik metod utan tar ”godbitarna” från alla. 13 Ängsdals förskolor, Bunkeflostrand Främjande, förebyggande och åtgärdandearbete på Ängsdals skolor och förskolor: På Ängsdals förskolor främjas likabehandlingsarbetet genom att trivselenkäter lämnas ut till barn, elever, vårdnadshavarna, pedagogerna och till övrig personal en gång/år. Vi har även samverkansdagar där vårdnadshavarna är delaktiga i barnens vardag en gång/barn/år. Det är även önskvärt att vårdnadshavarna deltar på föräldramöten och förskoleförenings-möten för att få en inblick i verksamheten. Vidare samtalar pedagogerna kontinuerligt med barnen om kompisskap och olika sorters känslor. Böckerna “Tio små kompisar” och de affischer som hör till är ett konkret och bra arbetsmaterial att använda när det gäller dessa frågor. Pedagogerna på Ängsdals skolor skapar en lustfylld verksamhet där självförtroende, delaktighet, respekt och tolerans får genomsyra miljön genom att de tänker likabehandling vid all planering och genomförande av aktiviteter. Pedagogerna använder sig av “lyssnandets pedagogik” och de tar del av barnens känslor, önskemål, erfarenheter, tankar och funderingar. Pedagogerna på Ängsdals skolor planerar sin verksamhet ur barns perspektiv, både när det gäller den fysiska miljön och dagliga rutiner så att alla barn känner sig delaktiga och inkluderade. Närvarande pedagoger är a och o för att upptäcka om något barn känner sig exkluderad i leken eller i övrig tid på förskolan. På alla våra enheter har vi loggböcker, där vi dokumenterar situationer som kan upplevas som kränkande ur de olika perspektiven t.ex. barn-barn, vuxen-barn, vuxen-vuxen. På våra pedagogiska möten reflekterar och diskuterar vi de olika händelserna för att lära av varandra. I ”Hälsoteamet” ingår: specialpedagog, förskolechefer samt en representant från varje avdelning. På mötena diskuteras aktuella händelser ur ett relationellt och normkritiskt synsätt. Det förebyggande arbetet har som mål att minska risken för kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier. Arbetet omfattar de områden som har identifierats i kartläggningen av verksamheten. Alla barn, vårdnadshavarna och personal har möjlighet att anmäla fall av kränkandebehandling till förskolan (Bilaga 1). Dessa skall komma förskolechefen till känna omgående. Skolledningen har i sin tur skyldighet att anmäla uppkomna situationer och anmälningar till huvudman. Ängsdals skolas personal försöker aktivt att tänka normkritiskt, att de har ett medvetet arbetssätt, de behandlar inte pojkar och flickor olika. På alla avdelningar har man kontinuerliga samtal tillsammans med barnen om hur man är en bra kompis, hur man gör om man gjort någon ledsen, hur man gör någon glad och hur man bemöter varandra och varandras olikheter. Pedagogerna har en positiv 14 inställning och arbetar efter att ha tillåtande klimat där barn har aktivt inflytande på verksamheten. Personalen är lyhörda, närvarande och observanta i ett förebyggande syfte för att kunna förebygga utanförskap. Sammanfattning av tillbudsrapport Vi har inga inrapporterade tillbud gällande kränkningar, trakasserier och/eller diskrimineringar. 15 Årsklocka 16 Resultat Personalens enkätsvar 17 18 19 Kommentarer från pedagogerna Pedagogerna är väl insatta i att det finns en likabehandlingsplan och vad den står för. Pedagogerna upplever att den “dagliga” tryggheten är god, men på gården kan pedagogerna känna en viss oro att inte räcka till. Förskolorna i Limhamn och Klagshamn har ett mer gränsöverskridande arbetssätt då de är en mindre enhet och deras fysiska miljö ser annorlunda ut. Förskolan i Bunkeflostrand samarbetar mer parallellt d.v.s. sidvis och när samarbetet blir större än så kan det upplevas otryggt. Andra situationer som pedagogerna då upplever att det är mindre tryggt är när de arbetar med en ny vikarie. En annan mindre trygg situation är när pedagoger ger sig iväg på utflykt med buss. Pedagogerna anser att de i varierande grad arbetar främjande med värdegrunds och likabehandlingsfrågor och de är medvetna om sin roll som goda förebilder. Goda exempel: • kamratstärkande övningar, kontinuerliga samtal kring kompisskap • Pedagogen tar allt som barnen säger och gör på fullaste allvar och försöker att vara en god förebild. Bemöter både barnen och kollegerna på ett respektfullt sätt. • att ge pojkar och flickor lika stort inflytande och utrymme i verksamheten, skapa förutsättningar så att alla kan delta i leken eller annat oavsett vad. Att hjälpa barnen att se varandra som individer, med likheter och olikheter. • Att alltid sträva efter att lyfta fram varje enskilt barn från sin individuella nivå. • T.ex. när det gäller en konflikt försöker pedagogen lösa konflikten på ett rättvist sätt och uppmuntrar barnen att visa empati för varandra. Eller pedagogen ger barnen möjlighet att själva lösa konflikter och visa empati. Pedagogerna anser att de tar upp och tar tag i frågor kring likabehandling med vårdnadshavarna när situationer uppstår. 20 Barnens enkätsvar 21 Kommentarer från barnen Barnen på Ängsdals förskolor är trygga, glada och positiva till sin förskola. Under rubriken övrigt döljer sig dessa förklaringar: • • • • • • • • Ledsen om jag inte får vinka till mamma Jag kommer försent, jag vill inte missa min frukost Jag blir arg, jag vill bara vara hemma Jag vill hellre vara hemma, det blir roligare sen på förskolan Jag blir ledsen när jag inte får ta med mig saker Jag vill inte gå till dagiset när jag är hemma, men när jag kommer är jag glad och vill inte gå hem Ja, jätteglad! jag är liksom lite va!? ska vi till dagiset, jippi fast jag är lite förkyld?! Trött. När man har varit ledig några dagar sedan är det jobbigt att vakna tidigt för att komma till dagiset Barnen är trygga och glada på sin egen avdelning och på gården. Barnen har samma åsikt som pedagogerna om att de känner sig mindre trygga på en annan avdelning än sin egen. 22 Kommentarer från barnen • Det tar längre för mina föräldrar att hämta • Jag tycker om att vara på alla avdelningar • Mellanglad, det är roligare här lite mittemellan • Jag tror att det hade varit bättre att vara på avdelning X • Jättebra, det är jättekul att leka med andra barn jag inte alltid leker med • Ibland är jag blyg Lekstrategier • • Vi ser att barnen vet hur man leker med varandra och att de bör låta alla vara med, men vi ser också att detta är ett dilemma för barnen. För ibland är leken full och de har behov av att leka i mindre grupper och att inte bli störda. Barnen vill att de vuxna hjälper till vid konfliktsituationer Kommentarer; • De ska prata med barnen, säger kom vi måste prata • Vi ska prata med barnen och barnen ska prata med varandra • De ska prata med barnen, säga att de ska sluta att bråka, istället kan de prata • De ska prata med barnen, säga att de ska sluta för det är mycket skönare • De ska prata med barnen, säg att ni ska sluta för någon annan kan bli ledsen • De ska prata med barnen och ringa deras föräldrar Kompisskap enligt barnen; • Man hjälper sin kompis att städa undan • Man bjuder sin kompis på kakor • Alla får vara med i leken, man säger inget dumt • Man tröstar den som är ledsen • Man säger att kompisen har fina kläder på sig 23 Kartläggning av gården på Ängsdals förskola Bunkeflostrand Vi tog med barnen i 5-årsgruppen ut för att göra en kartläggning av gården för att se var på gården barnen är trygga och var de skulle vilja att det var en vuxen hela tiden. Vi tog med en kamera samt ett kollegieblock ut så fick ett av barnen vara fotograf och fotografera de ställen de andra barnen tyckte var lite läskiga. Inne på “Gröningen”, dvs. 5-årsgruppens gård, var det flera olika ställen som de tyckte att en vuxen skulle vara vid; bakom klätterväggen, samt vid stocken, balansgången och klätterställningen för att man kan ramla där. Ute på “Stora gården” tyckte de att det skulle vara en vuxen vid • trädet - för här brukar det vara slagsmål. • fotbolls-/bandyplanen - för man kan få bollen i ansiktet och trilla. • gungorna - för man kan få dem i huvudet. • björnbärsbuskarna - för man kan cykla in i dem och de sticks. De ställena de tyckte att de kunde vara utan vuxen, dvs. där de känner sig trygga, var vid • kullarna • vid rutschkanan • när de cyklar • på skolan • sandlådan • pinnarna 24 Vårdnadshavarnas enkätsvar 25 26 Kommentarer från vårdnadshavarna Vi upplever att vårdnadshavarna på Ängsdals skolor har läst och vet om att det finns en Likabehandlingsplan på vår hemsida. På en skala 1-6 ligger majoriteten på över halvan. När det gäller frågan hur pass trygga de upplever deras barn är på förskolan är endast två har svarat att de känner sig otrygga. Vårdnadshavarnas röster angående frågan på vilka platser kan deras barn vara mindre trygga på förskolan: • Utanför grindarna i trafiken. Föräldrar MÅSTE ta ansvar med att parkera sina bilar på parkeringen. 27 • • • • Är nog inte så platsberoende utan mer om ordinarie personal, som vi i vårt fall är väldigt trygga. När förskolorna är sammanslagna över jul och sommar Vid underbemanning och ny personal, på gården men bättre nu med högre stängsel och grindar som skärmar av. Litar på personalen till 100% Pedagogernas bemötande enligt vårdnadshavarna: Vårdnadshavarna anser att pedagogerna uppmärksammar både de och deras barn dagligen och att det alltid finns en pedagog att vända sig till vid behov. Enligt vårdnadshavarna fungerar pedagogerna som bra förebilder cirka 87 % anser att pedagogerna fungerar som förebilder i likabehandlingsfrågor. Likabehandlingsfrågor är också prioriterade hemma. Enligt vårdnadshavarna fungerar samarbetet mellan hem och förskolan bra men kan förbättras. Analys Analys pedagoger Rutiner kring introduktion av likabehandlingsplan och personalpolicyn bör tydliggöras, detta ansvar kan t.ex. förskolechef eller fadder inneha. Även rutiner kring presentation och introduktion av ny kollega, lärarstudent, eller ny vikarie bör också ses över. T.ex. kan den nya personalen ha med sig ett foto med en kort presentation av sig själv som kan sättas upp för att öka tryggheten för vårdnadshavarna. Denna rutin finns redan på förskolan i Limhamn och i Klagshamn och är väldigt uppskattad hos vårdnadshavarna. Förskolan i Bunkeflostrand har begränsat sin gård med ny grind på framsidan så att gården blir mer avgränsad och lättare att överblicka. Även det nya höga staketet mot gatan har ökat tryggheten. Återigen har Likabehandlingsgruppen misslyckats med att dela upp enkätsvaren enhetsvis. Vi har i år arbetat med ett nytt system på SchoolSoft och till nästa år ska enkätsvaren delas upp enhetsvis. Analys barn Efter enkätsvaren har vi kommit fram till att barnen känner sig glada och trygga på våra förskolor. Det framkommer också att barnen upplever samma morgonstress som vi kan se vid lämningar vid t.ex. frukost. Här behöver vi pedagoger ha ett bättre samarbete med hemmet. 28 Förskolorna i Klagshamn och Limhamn upplever inte att barnen har samma oro att vara på en grannavdelning som det upplevs i Bunkeflostrand. Vi ser att barnen lärt sig praktiska strategier för konflikthantering från t.ex. 10 små kompisböcker, som t.ex. när barnet tar upp handen och visar stop! Detta är glädjande eftersom detta är ett dagligt främjandearbete som har burit frukt. Vi ser återigen behovet av att pedagogerna är närvarande i barngrupperna för att stötta i både fungerande lekar och konflikter. Det är också viktigt att pedagogerna intar en utmanande och stimulerande roll. Barnen vet hur man är en bra kompis men behöver fortfarande mycket stöd av vuxna. Vi ser att barnen vet vad vi önskar för svar och vi har diskuterat fram ett litet tillägg och eventuellt någon omformulering av enkätfrågorna. Vi är också medvetna om att en enkäts svaghet är att vi får ett svar efter barnets dagsläge. Ängsdals skolors 5 årsgrupp i Bunkeflostrand har genomfört en kartläggning av gården i syfte att dokumentera trygga och mindre trygga platser. Den visade på vilka platser barnen önskade att det fanns en vuxen. Vi ser att barnen tänker säkerhet och vi tänker risker. Detta är något vi tar till oss och ett sätt kan vara att som förslag ta fram regler för tex bandyplanen ihop med barnen. 5 åringarna i Klagshamn och Limhamn kan som förslag göra kartläggningar på sina förskolor till nästa revidering. Analys vårdnadshavarna Ett mål för Ängsdalsskolor är att bli bättre på att introducera likabehandlingsplanen vid inskolning och på föräldramöten. Detta kan med fördel göras med en kortvariation av likabehandlingsplanen. Majoriteten är trygga och upplever att pedagogerna fungerar som goda förebilder. Vi ser att tryggheten har ökat på gården när det gäller det höga staketet och det nya avgränsande grinden. En del av vårdnadshavarna känner en vis oro kring sammanslagningarna vid jul och sommar. Vår ambition är att det alltid ska finnas en ordinarie pedagog från varje verksamhet. Vi ser även att vårdnadshavarna efterstävar bättre presentation av nyanställda eller vikarie. Det är återigen viktigt att poängtera att en bra daglig tamburkontakt ökar tryggheten för både barn och vuxna. Samarbetet mellan hem och förskola är ett främjande arbete som ständigt måste underhållas. 29 Utvärdering av tidigare års mål 2014/15 • Vi har uppnått målet att “Ängsdals skolors likabehandlingsplan finns tillgänglig och är känd för personal, barn och vårdnadshavare” på vår hemsida och på SchoolSoft. • Enkäterna ger oss fortfarande problem, för få som svarar. Problem med tekniken. Målet att verksamheternas enkätsvar ska vara uppdelade består. • “Vänskapsväskan” var ett lyckat projekt som fungerande upp till åk 5. Väskan var uppe på högstadiet, men genomfördes inte. Projektet var även lyckat eftersom det i entreprenörsanda visades upp på förskolornas vårfester och på biblioteken i Limhamn och i Bunkeflostrand. • Den åldersövergripande Hälsoveckan genomfördes i V 34 och i utvärderingen kom det fram att tidpunkten inte fungerande för förskolorna pga. inskolningar. Åtgärder 2015/2016 • Under nästa läsår kommer vi på Ängsdals förskolor att arbeta med Unicefs material “Introduktion till barnkonventionen” med all personal och barn. Detta för att stärka både barn och pedagoger i ett främjande och förebyggande likabehandlingsarbete. • Ängsdals skolors likabehandlingsplan finns tillgänglig och är känd för personal, barn och vårdnadshavare och att den ska introduceras vid inskolningar, föräldramöten och till all ny personal. • De entreprenöriella ledorden LUST, KREATIVITET, SJÄLVSTÄNDIGHET och STOLTHET ska förankras hos barn/personal och vårdnadshavare. • Likabehandlingsplanen ska finnas tillgänglig på vår hemsida och på SchoolSoft. • Resultat och utvärdering finns att läsa i reviderad likabehandlingsplan. • Tillägg i barnenkäten och eventuell omformulering. • Tillsätta nya medlemmar i “Vänskapsgruppen”. • Kartläggning av tryggheten på gården ska genomföras i alla våra tre verksamheter. Detta är femåringarnas uppgift. 30 Viktiga kontaktuppgifter DO (Diskrimineringsombudsmannen) 08-12020400 www.do.se BEO (Barn- och Elevombudsmannen) 08-58608391 [email protected] Skolverket 08-52733200 www.skolverket.se [email protected] Rektor Inger Persson 040-363452 0708-169435 [email protected] Bitr. rektor Johan Risborn 0708-165498 [email protected] Förskolechef Bunkeflostrand Elsmari Ingemansson 040-363450 (förskolans kontor) [email protected] Förskolechef Limhan/Klagshamn Susann Pedersen 040-155066 Ängsdals förskola Limhamn 040-520003 Ängsdals förskola Klagshamn [email protected] Skolsköterska Susanne Gustafsson 040-363458 [email protected] Speciallärare Christine Landin 040-363452 [email protected] 31 Specialpedagog Stefan Fornestedt 0708-165496 [email protected] Specialpedagog Charlotte Overup 0722-511661 [email protected] 32 Bilaga 1 ANMÄLAN om kränkande behandling Lämnas till rektor Med den här blanketten kan personal, elev eller vårdnadshavare anmäla ett eller flera fall av mobbning, diskriminering, trakasserier eller annan form av kränkande behandling. För att underlätta skolans möjligheter att följa upp det som hänt och vidta eventuella åtgärder är det viktigt att ge noggrann och detaljerad information. Beskrivning av händelsen Fylls i av uppgiftslämnare Uppföljning Fylls i rektor 33 Bilaga 2 Rapportera kränkande behandling till huvudman Beskrivning av händelsen Fylls i av uppgiftslämnare 34 Lästips Aspelin, Jonas (2010) Sociala relationer och pedagogiskt ansvar. Gleerups Aspelin, Jonas & Persson, Sven (2011) Om relationell pedagogik. Gleerups Bromseth, Janne och Darj, Frida (2010) Normkritisk pedagogik - makt, lärande och strategier för förändring. Uppsala Centrum för genusvetenskaps skriftserie Lellinge, Balli (2007) Klassen som gud glömde. Gleerups Barnkonventionen, (1989) artikel 2 och 29 Diskrimineringslagen (2008;567) Diskrimineringsombudsmannen DO (2012) Lika rättigheter i förskolan- handledning. DO Juul, Jesper & Jensen, Helle (2003) Relationskompetens i pedagogernas värld. Runa förlag Lunneblad, Johannes (2013) Den mångkulturella förskolan. Liber AB Krantz Lindgren, Petra (2014) Med känsla för barns självkänsla. Bonniers Olweus, Dan (1998) Mobbniong i skolan; vi vet vad vi kan göra. Liber utbildning Skollagen (2010:800) kap 6 Skolverket (2014) Skolverkets allmänna råd - Arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Fritzes Skolverket (2014) Skolverkets allmänna råd - Förhållningsätt, verktyg och metoder. Fritzes Skolverket (2012) Nolltolerans mot diskriminering och kränkande behandling - lagens krav och huvudmannens ansvar. Fritzes Skolverket (2006) Skolverkets allmänna råd och kommentarer- För arbete med att främja likabehandling Taguchi Lenz, Hillevi & Bodén, Linnea (2011) En rosa pedagogikjämställdhetspedagogiska utmaningar. Liber AB Öhman, Margareta (2008) Hissad och dissad - om relationsarbete i förskolan 35
© Copyright 2024