Ordförande har ordet
Brännpunkt Medlemsblad från Svensk Optikerförening – din yrkes- och fackförening lll Nr 2 – maj 2015 Ordförande har ordet Svensk Optikerförening är en förening inom Sacoförbundet SRAT. Svensk Optikerförening c/o SRAT Box 1419 111 84 Stockholm Telefon 08-442 44 60 Fax 08-442 44 80 E-post [email protected] Hemsida www.srat.se/optiker Styrelsen Svensk Optikerförening (yrkesfrågor) Ordförande: Unni Rosengren, Stockholm [email protected] Ledamöter: Mette Eriksson, Märsta [email protected] Thomas Lindenhäll, Örebro [email protected] Elena Moschovidou, Stockholm [email protected] Aki Määttä, Sköndal [email protected] Mikael Simson, Årsta [email protected] Daniel Skogsrud, Eskilstuna, [email protected] Stefan Wallgren, Göteborg [email protected] Adjungerad: Julia Ahlin, Stockholm [email protected] Carina Lönnqvist, [email protected] Förhandlare SRAT (lön, anställning) Anders Berndt, 08-442 44 70, [email protected] Mia Axelsson, 08-442 44 76, [email protected] Det är så härligt när årsmötet närmar sig för då vet man även att våren är på väg! Det var kul att se så många på plats, nästa gång hoppas jag på att ännu fler kommer. Jag blev vald som ordförande ytterligare ett år, jag tackar för fortsatt förtroende. Vi välkomnade två nya ledamöter i styrelsen – Thomas Lindenhäll och Stefan Wallgren (de presenterar sig på nästa sida). Det är en bra blandning på oss i styrelsen – vi är från olika delar av landet, har olika utbildningsnivåer och kommer från skilda arbetsplatser. Våra arbetsplatser är bland annat: Synsam, Synoptik, Direkt Optik, Smarteyes, Specsavers, Aoptik samt ögonklinik. Styrelsen har även tidigare ordföranden Carina Lönnqvist, som är butiksägare, som bollplank. Detta är mycket positivt för vårt styrelsearbete då vi får input från så många olika håll. I samband med årsmötet föreläste Fredrik Källmark om det senaste inom området ”Torra Ögon”. Ett område som vi vet mycket om men är bra att vara uppdaterad inom då nya rön och hjälpmedel ständigt dyker upp. Det känns bra att kunna hjälpa de många kunder/patienter som har problem med detta. Snart får vi tillfälle att ses igen. Den 13 maj anordnar vi en mingelträff för optiker i Stockholm. Mer detaljer angående detta kommer i epostutskick till berörda medlemmar samt i kalendern på www.srat.se. Brännpunkt tar nu sommaruppehåll och nästa blad kommer ut igen till hösten. Ha en underbar vår och sommar! Mingelkväll i Stockholm den 13 maj Boka in i din kalender redan nu! Berörda medlemmar kommer att få e-post. Information kommer även att finnas i kalendern på www.srat.se Svensk Optikerförening finns på Facebook. Besök oss där! Värva en kollega! Hjälp oss att växa och bli ännu starkare En del av Saco Unni Rosengren Du får en bokcheck på 500 kr/värvad medlem. Läs mer på www.srat.se/varva_kollega Brännpunkt Nr 2 – maj 2015 20 procent av befolkningen lider av Torra ögon Vi som var på årsmötet fick lyssna på ett bra föredrag av Fredrik Källmark, universitetslektor på Karolinska Institutet. Han pratade om ett ämne som ligger Fredrik Källmark honom varmt om hjärtat, nämligen torra ögon. Han började sin timme med att förklara att cirka 20 procent av befolkningen lider av torra ögon. Symptomen kan vara allt ifrån röda, svidande och rinnande ögon till dimsyn. Behandlas det inte kan det övergå till en kronisk sjukdom som leder till corneala sår, infektioner och nedsatt syn. Torra ögon är egentligen en multifaktoriell sjukdom, men brukar delas in i två orsaker: 1. Dåligt tårflöde. Kan bero på både en hög avdunstning (exempelvis Sjögrens Syndrom) eller minskad/stoppat refleximpuls (exempelvis vid kontaktlinsbruk, refraktiv kirurgi, diabetes samt vissa läkemedel). 2. Meibomian Gland Dysfunction (MGD). Detta innebär att de meibomska körtlarna inte fungerar som de ska, vilket kan bero på exempelvis att det är ett stopp i körtelmynningarna. Detta resulterar i försämrad kvalitet på tårvätskan som i sin tur kan leda till exempelvis rinnande ögon. Hur diagnostiserar vi patienten? Som alltid är anamnesen en oerhört viktig del. Använd biomikroskopet och titta på tårmenisken som ska vara 0,2-0,4 millimeter hög. Fredrik tycker också att man kan använda fenolröd-tråd samt färga med Rose-bengal eller Lisamin green. Däremot tycker han att mäta Break Up Time med fluorescein är bortkastat. Bättre är att mäta NI-BUT med till exempel en keratometer. En av de saker som är viktig att mäta är något som väldigt få av oss optiker har möjlighet till, och det är tårarnas osmolaritet. Osmolariteten är det som styr avdunst- Presentation av nya styrelseledamöterna Jag heter Thomas Lindenhäll och fick av årsmötet chansen att sitta i Svensk Optikerförenings styrelse. Kontaktade valberedningen ett par veckor tidigare och erbjöd mig att sitta med då jag ser det som en personlig utmaning med styrelsearbete. Kul att skaffa sig erfarenhet! Efter optikerexamen på Karolinska Institutet 2008 har jag hunnit med flertal olika arbetsgivare och orter, både Karlstad och Kiruna. Sedan i somras bor jag i Kumla utanför Örebro tillsammans med min sambo Sara och våra två barn Moa och Leo. Jag har jobbat både som optiker i butik och inom refraktiv kirurgi. Från och med 20 april är jag anställd på Aoptik. När jag inte jobbar eller är med familjen är mitt stora intresse Hammarby, som jag följer i vått och torrt. Jag heter Stefan Wallgren, är 46 år gammal och gick ut från Karolinska Institutets optikerprogram 2005. Sedan dess har jag varit anställd på Hendéns Optik, i Göteborg och i Västra Frölunda. En av flera bra saker med att vara medlem i Svensk Optikerföre-ning tycker jag är att vi själva kan ta reda på vad det är som gäller i olika arbetsrelaterade frågor som exempelvis arbetstider, semester, lön med mera. För mig är vår arbetsmiljö och yrkesrollens utveckling två viktiga frågor. ningen, hög osmotisk tårvätska ger hög avdunstning. Dessvärre har det visat sig i Fredrik Källmarks studier att många av de vanligaste tårsubstituten vi använder i vår verksamhet till och med kan öka osmolariteten i tårvätskan. Ett bra tårsubstitut ska ha låg osmolaritet, innehålla elektrolyter samt vara utan konserveringsmedel. Skulle vi i vår verksamhet stöta på patienter som vi inte lyckas hjälpa bli kvitt med sina torra ögon är det dessvärre inte många ögonmottagningar i landet som vill att vi remitterar dessa patienter. Därför avslutar Fredrik sitt föredrag med att göra lite reklam för sin egna nyöppnade klinik där man enbart jobbar med att hjälpa patienter med torra ögon. Där finns hög kunskap och bra utrustning för ändamålet. Thomas Lindenhäll Missa inte medlemsutskick! Anmäl din e-postadress på MIN SIDA på www.srat.se Brännpunkt Nr 2 – maj 2015 Kan man förhandla om vad som är rätt eller fel? Förhandlingar kan ske på många olika sätt och i olika situationer. Oavsett område så handlar det om att hitta en lösning på ett problem där två (eller flera) parter har ett ömsesidigt intresse av att lösa det. Man kan jämföra med begreppet medling där det är en tredje part som tar en neutral position för att förmå parterna att hitta en lösning som de själva inte klarar av genom förhandling. Inom arbetsrätten kan förhandlingar ske mellan arbetsgivare eller dennes företrädare och arbetstagare eller dennes företrädare. Det finns dock två olika orsaker till förhandlingen som gör att begreppen rätt och fel får helt olika betydelse och jag ska försöka klargöra skillnaden här. Förhandling utifrån lag eller avtal Om man är oense om något där det finns en reglering i lag eller avtal så kallas det rättstvist. Det kan exempelvis vara hur många timmar på en vecka jag kan schemaläggas, hur övertid ska kompenseras eller om arbetsgivaren har rätt att säga upp mig. Här finns det regler som man har att följa men det kan vara situationer som är unika och gör att det inte är helt lättolkat. Förhandlingen handlar om att utröna vad som är rätt eller fel utifrån vad lagen eller avtalet säger och med stöd av hur domstol har dömt i liknande situationer. Kommer man inte överens i förhandlingar är sista instans att pröva det i domstol där man får ett slutligt avgörande vad som är rätt och fel. Ibland kan det klokaste vara att istället hitta en kompromiss som båda parter tycker är tillräckligt bra istället för att driva frågan i domstol. Förhandling där man har intresse av att påverka arbetsgivaren Om det däremot inte finns någon lag eller något avtal som reglerar en viss fråga så kallas det intressetvist. Det kan exempelvis handla om hur många anställda man behöver vara i en viss organisation och hur fördelningen ska vara i antal mellan olika funktioner, lönesättningen när du söker jobb, sammanslagning av två verksamheter eller hur länge optikerna ska jobba varje dag. Ingen av dessa frågor har något ob- Glas klart Frågespalt jektivt rätt eller fel utan det är i slutändan arbetsgivaren som förfogar över beslutanderätten. Vid löneförhandlingen handlar det om att komma överens vad din lön ska vara för att du ska ta anställningen. Kommer ni inte överens så blir det ingen anställning då det är arbetsgivaren som beslutar vilken lön som maximalt ska erbjudas och du som avgör om lönen är för låg för att accepteras. Vid verksamhetsfusionen handlar förhandlingen om att arbetsgivaren måste hämta in arbetstagarnas perspektiv och åsikter innan beslut fattas. Den kloke arbetsgivaren gör detta för att förstå hur eventuella förändringar påverkar verksamheten som man inte har tänkt på och väger in fler perspektiv för att fatta bästa möjliga beslut. Det finns alltså inget objektivt rätt eller fel, men förhandlingen syftar till att utröna vad som är mest rätt för organisationen i den här situationen och att ge arbetstagarna möjlighet att påverka ett beslut innan det fattas. Dialogen kring schemafrågor sker i butik med respektive optiker och inom landsting genom samverkan, men med samma syfte. Förhandling är alltså en utredning i dialog med ett regelverk som styr vad som händer om man inte kommer till en lösning, där anledningen till förhandlingen avgör fortsättningen. När vi förhandlar är det för att skydda en rättighet, bevaka ett intresse genom att påverka en situation till det bättre eller lösa ett problem med utgångspunkt vad ni medlemmar tycker är rätt. Anders Berndt, förhandlare FRÅGA: Jag har jobbat på min nuvarande arbetsplats i fyra år. När jag erbjöds jobbet kunde de inte matcha mitt löneanspråk men istället erbjöds jag en extra pensionsförsäkring. Det står i mitt anställningsavtal. Vi kom också överens om att när jag jobbar lördagar så är jag ledig på efterföljande måndag istället. Detta skrevs inte ned, men det har varit så nästan hela tiden. Nu vill min arbetsgivare ta bort min pensionsförsäkring och ändra min lediga dag. Kan de göra så? SVAR: Båda dina förmåner kan anses vara anställningsförmåner som är knutna till ditt anställningsavtal. Ett avtal måste inte vara skriftligt för att vara gällande, men det är alltid svårigheter när det gäller att bevisa vad som är avtalat om man har olika uppfattning om ett muntligt avtal. Om vi börjar med din pensionsförmån så är den skriftligen nedtecknad i avtal och då är värdet skyddat. Om arbetsgivaren vill ta bort den, vilket kan vara möjligt, så ska den ersättas med förmånsvärdet på din lön istället. Den lediga måndagen däremot kan, om ni är oense, vara svår att styrka att den är fredad. Schemaläggning är något som arbetsgivaren normalt förfogar över och frågan är om det kan styrkas att du inte kan schemaläggas på den dagen eller om man i möjligaste mån ska ta hänsyn till ditt önskemål att ha den ledig. Pensionsfrågan är uppenbarligen en förändring i dina anställningsvillkor och det ska arbetsgivaren förhandla om så där kan du meddela att de får kontakta oss innan de verkställer något. Angående schemaläggningen så har vi möjlighet att kalla till förhandling för att reda ut vad som gäller. Kontakta oss gärna så vi kan diskutera närmare hur vi ska gå vidare. Anders Berndt, förhandlare Brännpunkt Nr 2 – maj 2015 Kollektivavtal Vad innebär det? Ett kollektivavtal är ett skriftligt avtal mellan en arbetstagarorganisation och en arbetsgivarorganisation/enskild arbetsgivare om de anställningsvillkor som ska gälla på arbetsplatsen. Kollektivavtalen på optikerns arbetsmarknad är till för att reglera denna utifrån de särskilda förutsättningarna som råder inom branschen. Ett kollektivavtal är till stor fördel för en arbetstagare då den erbjuder förmåner som skapar trygghet och stöd samtidigt som det även underlättar för arbetsgivaren då denne får fredsplikt och stabilitet i sitt arbete. Ett kollektivavtal är som en paketlösning som du får i din anställning och som ser till att de flesta förmåner i din anställning blir reglerade. I kollektivavtalet finns anställningsvillkoren som gäller för de anställda på arbetsplatsen. En del av villkoren i kollektivavtal kompletterar det som finns i lagstiftningen som till exempel formerna för uppsägning, semester, sjukdom, ledighet och uppsägning. Medan andra villkor regleras enbart i kollektivavtal. Att exempelvis ens lön ses över varje år, att man får övertidsersättning och ob-tillägg samt att man har olika typer av försäkringar som arbetsskadeförsäkring och tjänstepension i sin anställning är inte något som regleras i lag och som man har för givet när man går in i en anställning. Dessa förmåner och fler regleras i kollektivavtal. Alla optiker anställda i landstingen, exempelvis syncentraloptikerna, omfattas av ”landstingsavtalet” där SRAT har avtal med varje landsting. På den privata sektorn har SRAT avtal för optiker vid en rad företag. Det största företaget är Synsam Drifts AB. På företag där SRAT inte har kollektivavtal för optiker och där ni önskar att så skall vara fallet krävs att SRAT sluter avtal för er. Vid företag anslutna till arbetsgivarorganisationen Svensk Handel går det till så att vi begär att avtalet skall kopplas in genom att skicka en framställan om detta till Svensk Handel. Företaget har då en skyldighet att gå med på detta så länge de är medlemmar i Svensk Handel. Det har vi gjort en central överenskommelse om med Svensk Handel. Det går även att teckna ett så kallat hängavtal om arbetsgivaren inte är med i Svensk Handel och av olika anledningar inte vill gå med, det tecknas direkt mellan arbetsgivaren och SRAT. Om inte arbetsgivaren är med i Svensk Handel och inte vill teckna ett hängavtal rekommenderar jag er om ni ska gå in i en ny anställning att ta kontakt med SRAT för att diskutera vilka anställningsvillkor som är av vikt vid en överenskommelse om ett anställningskontrakt. Vet ni inte om er arbetsgivare är med i Svensk Handel kan ni vända er till SRAT med företagets organisationsnummer så tar vi reda på det. Är er arbetsgivare med i Svensk Handel och ni vill koppla in avtalet fyll i talongen nedan och skicka in till oss. Vill du omfattas av kollektivavtalet för optiker – gör så här! Anders Berndt, bitr förbundsdirektör ! Vid fler och fler företag gäller nu SRATs avtal för optiker. Avtalet är ett tjänstemannaavtal och motpart är Svensk Handel. Tidigare gällde avtalet enbart för kontaktlinsoptiker men avtalet ska komma att gälla alla optiker. Gällande löneavtal är byggt på individuella förhandlingar med lönerevisioner varje år. Med avtalet följer bland annat tjänstepension. Kollektivavtalet finns på SRATs hemsida www.srat.se Du som är optiker och är anställd vid ett företag som är anslutet till Svensk Handel behöver bara fylla i nedanstående talong för att avtalet så småningom skall gälla. Glöm inte att ange organisationsnummer. Arbetar du vid ett företag som inte är anslutna till Svensk Handel påkallar vi förhandlingar och begär kollektivavtal om du så önskar. Förhandlingarna sker i samråd med dig. Du som är leg optiker och tidigare omfattas av Handels avtal, meddela detta så vi kan säkerställa att ändringarna blir rätt. Skicka talongen till: SRAT, Anders Berndt, Box 1419, 111 84 Stockholm. Du kan också skicka uppgifterna till [email protected] Jag önskar att kollektivavtalet för optiker skall gälla för mig. Jag är: q leg kontaktlinsoptiker q leg optiker Personnummer Namn Organisationsnummer Adress Företagets namn Postadress Adress, postnummer och ort Telefon dagtid Kontaktperson E-post Telefon
© Copyright 2024