1(13) Strategisk utveckling TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-04-01 Version TN 2015-0598 Infosäk. klass K1 (Öppen) Handläggare Jens Plambeck 08-686 16 51 [email protected] Ärende/Dok. id. Trafiknämnden 2015-05-12, info punkt 12 Information om arbetet med trafikförvaltningens miljömål Ärendebeskrivning Trafiknämnden beslutade 2014-02-11 att efter varje ”ledningens genomgång”, d.v.s. förvaltningsledningens genomgång av läget i miljöledningssystemet, ska det ordnas en informations- eller beslutspunkt till trafiknämnden om det aktuella utfallet. Underlag I enlighet med trafiknämndens beslut översändes härmed en redogörelse för resultatet av det arbete som trafikförvaltningen bedriver avseende miljömål i Stockholms läns landstings miljöpolitiska program för 2012-2016, (Miljöutmaning 2016) samt i det regionala trafikförsörjningsprogrammet för Stockholms län (trafikförsörjningsprogram). Denna information avser de verksamheter som ingick i trafikförvaltningens miljöledningssystem fram till den sista december 2014, d.v.s. SL-trafiken och Färdtjänsten. Sjötrafiken kommer att integreras i trafikförvaltningens miljöledningssystem under 2015 och samredovisas därför med övriga verksamheter först år 2016. Sammanfattning Det är trafikförvaltningens uppfattning att miljöarbetet generellt sett går mycket bra, att vissa remarkabla framsteg har gjorts, men att det finns beslutade miljömål som sannolikt inte kan nås. Detta beskrivs i nedanstående text. Nedan följer en statusgenomgång av miljömål i Miljöutmaning 2016 och i trafikförsörjningsprogrammet. Varje mål har försetts med ett ”trafikljus” som illustrerar trafikförvaltningens bedömning av möjligheterna att nå miljömålet inom given tidsram. Därefter ges en kort förklarande text om målarbetets status. 2(13) Strategisk utveckling TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-04-01 Version Ärende/Dok. id. TN 2015-0598 Infosäk. klass K1 (Öppen) Överväganden Mål enligt Miljöutmaningen 2016: Resultat 2014: År 2016 är andelen förnybart bränsle till transporter minst 75 % (målet omfattar buss- och färdtjänsttrafik). 73% 78% 75% 2013 2014 Mål 2016 Figur 1. Andel förnybar energi i buss- och färdtjänsttrafik 2013-2014 och miljömål 2016. Vid utgången av 2014 var andelen förnybar energi i buss- och färdtjänsttrafiken 78 %, därmed har trafikförvaltningen redan överträffat målet för 2016. Att omställningen till förnybara drivmedel går framåt beror dels på att de drivmedelskrav som ställs vid nya upphandlingar av busstrafik nu slagit igenom ordentligt och dels på att trafikoperatörerna självmant går över till biodiesel även i äldre avtal, trots att inte kravet på förnybart drivmedel funnits i dessa. Mål enligt trafikförsörjningsprogrammet: År 2020 är andelen förnybar energi i kollektivtrafiken 90 %; år 2030 är andelen förnybar energi i kollektivtrafiken 100 % (målet omfattar buss- och spårtrafik). Resultat 2014: 92% 93% 90% 2013 2014 Mål 2020 100% Mål 2030 Figur 2. Andel förnybar energi i spår- och busstrafik 2013-2014, mål 2020 och 2030. 3(13) Strategisk utveckling TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-04-01 Version Ärende/Dok. id. TN 2015-0598 Infosäk. klass K1 (Öppen) Spårtrafiken drivs redan med 100 % förnybar energi och för hela den allmänna kollektivtrafiken på land – buss- och spårtrafik – var energianvändningen 2014 till 93 % av förnybart ursprung. Därmed är målet enligt trafikförsörjningsprogrammet redan uppnått. Mål enligt Miljöutmaningen 2016: År 2016 har utsläppen av luftföroreningar minskat med 10 % jämfört med år 2011 (målet omfattar buss och färdtjänst). Resultat 2014: Busstrafik Färdtjänsttrafik Mål 2016 -10% -33% -57% Figur 3. Minskning av utsläpp av partiklar (PM) 2011-2014 och mål 2016. Busstrafik Färdtjänsttrafik Mål 2016 -5% -10% -28% Figur 4. Minskning av utsläpp av kväveoxider (NOx) 2011-2014 och mål 2016. Införandet av förnybara bränslen har medfört att utsläppet av kväveoxider och partiklar stadigt har minskat från busstrafiken. Busstrafiken uppskattas redan ha nått ovanstående målet avseende minskade utsläpp av luftföroreningar. Färdtjänsttrafiken har redan nått målet avseende minskade utsläpp av partiklar. Utsläpp av kväveoxider från färdtjänsttrafiken har minskat jämfört med basåret 2011. Trafikförvaltningen bedömer att målet avseende minskade utsläpp av kväveoxider kommer att uppnås till 2016. 4(13) Strategisk utveckling TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-04-01 Version Ärende/Dok. id. TN 2015-0598 Infosäk. klass K1 (Öppen) Mål enligt trafikförsörjningsprogrammet: År 2020 har utsläppen av luftföroreningar minskat med 50 % jämfört med år 2009; år 2030 har utsläppen av luftföroreningar minskat med 75 % jämfört med år 2009 (målet omfattar buss). Resultat 2014: Busstrafik -56% Mål 2020 Mål 2030 -50% -75% Figur 5. Minskning av utsläpp av partiklar (PM) 2009-2014, mål 2020 och 2030. Busstrafik -41% Mål 2020 Mål 2030 -50% -75% Figur 6. Minskning av utsläpp av kväveoxider (NOx) 2009-2014, mål 2020 och 2030. Landstingets miljöpolitiska program och de miljömål som har satts upp, för både drivmedel och utsläpp, har bidragit till minskade utsläpp från SL-trafiken. Busstrafiken uppskattas redan ha nått mål enligt trafikförsörjningsprogrammet avseende minskade utsläpp av partiklar. Trafikförvaltningen bedömer att målet avseende utsläpp av kväveoxider kommer att uppnås till 2020. Mål enligt Miljöutmaningen 2016: Resultat 2014: År 2016 är andelen förnybar energi för uppvärmning, kylning och el till fastigheter minst 95 %. 5(13) Strategisk utveckling TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-04-01 Version Ärende/Dok. id. TN 2015-0598 Infosäk. klass K1 (Öppen) 97% 92% 95% 2013 2014 Mål 2016 Figur 7. Andel förnybar energi till fastigheter 2013, 2014 och mål 2016. Andelen energi av förnybart ursprung till fastigheter har ökat med cirka 1,5 % jämfört med 2011. Jämfört med 2013 har andelen energi av förnybart ursprung till lokaler minskat med cirka 5 % under 2014. Resultatet för 2014 ligger under landstingets mål. Mål enligt Miljöutmaningen 2016: Trafikförvaltningen ställer relevanta och mätbara miljökrav vid alla upphandlingar och kraven i de miljömässigt mest prioriterade upphandlingarna följs upp. Resultat 2014: Trafikförvaltningen har en upphandlingsrutin där det framgår att miljökrav alltid ska ställas i en upphandling och att trafikförvaltningens styrande och stödjande dokument inom miljö alltid ska beaktas. Miljöaspekterna identifieras i ett tidigt skede i samband med behovsanalyser. Mallarna för anskaffnings- och genomförandebeslut innehåller ett antal miljöaspekter och om en eller flera av dessa identifieras som relevanta ska krav ställas inom dessa områden i den specifika upphandlingen. Uppföljning av ställda miljökrav i avtal sker genom revisioner, affärsmöten, kontroller och enkäter. Revisioner av trafik- och underhållsentreprenörer planeras utifrån SMAK-perspektiv (säkerhet, miljö, arbetsmiljö och kvalitet). Inom miljö har 10 av 11 revisioner genomförts under 2014. Under 2014 utbildades 13 revisorer (enligt SMAK metodik) på trafikförvaltningen. Utbildningen var en tre dagars utbildning där även praktik ingick som en viktig del. 6(13) Strategisk utveckling TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-04-01 Version Ärende/Dok. id. TN 2015-0598 Infosäk. klass K1 (Öppen) Mål enligt Miljöutmaningen 2016: År 2016 ska kemiska produkter som innehåller avvecklingsämnen enligt Stockholms läns landstings utfasningslista inte användas (målet omfattar driftoch underhållsverksamhet). Resultat 2014: 1683 0 Status 2013 Mål 2016 Figur 8. Förbrukning av avvecklingsämnen 2014 (liter) och mål 2016 (liter). Trafikförvaltningen kravställer via avtal att kemikaliehantering ska ske enligt landstingets krav. Orsaken till att förbrukning av avvecklingsämnen uppgick till 1683 liter under 2013 är att avvecklingsämnet Zinkdialkylditiofosfat (CAS-nr 68649-42-3) är ett mycket vanligt förekommande innehållskomponent i de flesta smörjmedel som används vid fordonsdrift och underhåll. Det är en stor utmaning att uppnå det ovanstående målet. Trafikförvaltningen kommer sannolikt att behöva ansöka om dispens för användning av vissa produkter som innehåller avvecklingsämnen efter utgången av 2016. Trafikutövare redovisar sin kemikalieanvändning per 31 mars och sammanställning av resultatet görs under april varje år. Därför kan användning av utfasningsämnen för 2014 inte presenteras. Mål enligt Miljöutmaningen 2016: Vid samtliga upphandlingar, som bedöms innehålla kemikalier, ska kemikaliekrav ställas. Resultat 2014: Kemikaliekrav ställs i alla (större) upphandlingar; trafikupphandlingar, drift och underhåll och bygg- och anläggningsprojekt. Kraven följs upp årligen via elektroniska enkäter och möten. 7(13) Strategisk utveckling TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-04-01 Version Ärende/Dok. id. TN 2015-0598 Infosäk. klass K1 (Öppen) Mål enligt Miljöutmaningen 2016: År 2016 ska endast byggvaror som uppfyller Byggvarubedömningens kriterier ”rekommenderat” eller ”accepterat” material användas. Resultat 2014: 100% 76% 80% 2013 2014 Mål 2016 Figur 9. Andel av byggvaror som uppfyller Byggvarubedömningens kriterier för "accepterad" eller "rekommenderad" 2013-2014 och mål 2016. Trafikförvaltningen ställer krav på fastighetsprojekt att använda Byggvarubedömningen för att bedöma byggmaterial vid ny- och ombyggnationer. Andel rekommenderade eller accepterade byggvaror utifrån Byggvarubedömningens kriterier var år 2013 ca 75,6% och år 2014 ca 80,3 %. Utfallet för 2014 är ett mycket bra resultat. Många infrastrukturprojekt som genomförs av trafikförvaltningen omfattar komplexa anläggningar och komponenter som är svåra att bedöma. Det anses inte vara realistiskt att bedöma precis 100 % av alla byggvaror i ett bygge. Mål enligt Miljöutmaningen 2016: Resultat 2014: Vidta minst en åtgärd för att eftersträva klimatneutrala tjänsteresor. Trafikförvaltningen har till och med september 2014, då leasingavtalet gick ut, haft fyra stycken pool-bilar som använts för besök till exempelvis depåer. De var alla av flexi-fuel typ (etanol). Det pågår en utredning huruvida det ska finnas poolbilar framöver och i så fall av vilken typ. Elbilar har lyfts som ett förslag. Under tiden utredningen pågår hyr trafikförvaltningen tre bensindrivna bilar. Personalen erbjuds rabatterade SL access kort. Korten används i stor utsträckning för pendlingsresor och lokala tjänsteresor. På så vis försöker trafikförvaltningen minska klimatpåverkan från tjänsteresor. 8(13) Strategisk utveckling TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-04-01 Version Ärende/Dok. id. TN 2015-0598 Infosäk. klass K1 (Öppen) Inom SLL finns ett beslut taget av Landstingsfullmäktige 2004 som redogör för vad som gäller för bland annat tjänsteresor. Detta beslut säger att det vid tjänsteresa ska väljas det färdsätt som med hänsyn till restid, miljö och total kostnad är mest effektivt och att hänsyn till miljön ska präglas vid val av resealternativ. Mål enligt Miljöutmaningen 2016: Resultat 2014: Arbetet med att minska bullerpåverkan har fortsatt och utvecklats. Riktlinjer Buller och vibrationer fastställdes under 2014 och har spridits och kommunicerats både internt inom trafikförvaltningen och externt, bland annat till kontaktpersoner på kommuner. Arbetet med bullerskyddsåtgärder och andra bullerdämpande åtgärder fortgick under 2014. Åtgärder har genomförts längs hela Roslagsbanan, dock framförallt inom Danderyds kommun. Mark- och miljödomstolen har under 2014 meddelat dom avseende 12 ärenden längs Roslagsbanan. Sammanfattningsvis har domstolen fastställt de bullerskyddsåtgärder och den tidplan som finns för dessa som tagits fram inom Program Roslagsbanans utbyggnad. Utvärdering av tester med spårnära skärmar har visat på positivt resultat, vilket nu gjort att spårnära skärmar tillämpas som åtgärd på Roslagsbanan. Beslut om införandet av hjuldämpare på Roslagsbanans vagnar togs 2014 och genomförandet kommer att påbörjas under 2015. Bullerskyddsåtgärder har även genomförts längs Lidingöbanan i form av traditionella skärmar, lokala skärmar och fönsteråtgärder samt längs röda linjen i form av fönster- och balkongåtgärder. Bullerfrågor ingår ofta som en del i kravställningarna i upphandlingar och beställningar. Exempel där bullerkrav ställts är i förfrågningsunderlaget för nya tunnelbanevagnar till röda linjen som skickades ut 2012. Under 2014 har konstruktion av dessa pågått och arbete har bedrivits med att följa upp de ställda bullerkraven vid konstruktionen av fordonen. I upphandlingen av nytt busstrafikavtal för Nynäshamn/Tyresö/Haninge har bullerkrav ställts som funktionskrav. 9(13) Strategisk utveckling TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-04-01 Version Ärende/Dok. id. TN 2015-0598 Infosäk. klass K1 (Öppen) Mål enligt Miljöutmaningen 2016: År 2016 ska resandet med SL (allmän kollektivtrafik) ha ökat med minst bibehållen marknadsandel jämfört med 2011. Resultat 2014: Under 2014 har antal påstigande ökat med cirka 7 % jämfört med 2011 (6,4 % under perioden 2011-2013). Enligt den senaste undersökningen (2013) från Trafikanalys var SL:s marknadsandel 37 %, d.v.s. marknadsandelen har varit oförändrad jämfört med basår 2011. Resultatet avseende marknadsandel för 2014 publiceras av Trafikanalys i juni 2015. Mål enligt Miljöutmaningen 2016: År 2016 ska energianvändning ha minskat med 10 % jämfört med 2011 (målet omfattar buss- och färdtjänsttrafik samt fastigheter, ej spårtrafik). Resultat 2014: +2% -6% Fastigheter -10% Buss- och färdtjänsttrafik Mål 2016 Figur 10. Energieffektivisering i fastigheter samt i buss och färdtjänsttrafik 2011-2014 och mål 2016. Trafikförvaltningen har varit tydlig med att 10 % målet i det miljöpolitiska programmet, Miljöutmaning 2016, inte är realistiskt för trafiken i ett 5årsperspektiv. Målet om 10 % energieffektivisering kan dock fördela sig olika mellan fastigheter och transporter, exempelvis att fastigheter står för en större andel av effektiviseringarna än transporter. Dessutom är målet på 10 % satt till hela Landstingets verksamhet. Under 2014 har flera åtgärder vidtagits för att minska energianvändningen i fastigheter, exempelvis byte av hissar och rulltrappor för minskad energianvändning, utbyte till LED-belysning, effektivisering av förbrukningen av vatten vid tågtvätt genom anpassningar av anläggningen m.m. Totalt har energianvändning per kvadratmeter yta minskat med cirka 6 %. 10(13) Strategisk utveckling TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-04-01 Version Ärende/Dok. id. TN 2015-0598 Infosäk. klass K1 (Öppen) Energianvändning i buss- och färdtjänsttrafiken har ökat med cirka 2 % per personkilometer. Trafikförvaltningen har börjat ställa energieffektiviseringskrav i busstrafikupphandlingar och dessa förväntas att ge resultat under de kommande åren. Exempelvis, har trafikutövaren inom det nya bussavtalet (augusti 2014) för innerstaden och Lidingö börjat köra 52 nya hybridbussar, tekniken förväntas att minska drivmedelsförbrukningen med cirka 25 procent jämfört med konventionella dieselbussar. Trafikförvaltningen har en aktiv dialog med den centrala miljöavdelningen vid Landstingstyrelsens förvaltning om utmaningarna kring att nå målet och planerar att ansöka om ett avsteg från detta mål. Mål enligt trafikförsörjningsprogrammet: Energianvändning per personkilometer ska minska med 25 % till 2020 från basåret 2007 och med 35 % till 2030 (målet omfattar buss- och spårtrafik, ej fastigheter, färdtjänsten). Resultat 2014: 2014 Mål 2020 Mål 2030 -2% -25% -35% Figur 11. Energieffektivisering i spår- och busstrafik 2007-2014, mål 2020 och 2030. Energianvändning i den allmänna kollektivtrafiken på land har minskat med cirka 2 % per personkilometer under perioden 2007 - 2014. Det är en stor utmaning att uppnå energieffektiviseringsmål i trafikförsörjningsprogrammet. Dessa mål kommer ursprungligen från Svensk kollektivtrafik och grundar sig på analysen där busstrafiken utgör huvuddelen av kollektivtrafiken. I Stockholm utgör spårtrafiken 40 % och busstrafiken 60 % av energianvändningen till kollektivtrafiken. Förutsättningarna för energieffektivisering av kollektivtrafiken är därmed annorlunda. Dessutom finns det i trafikförsörjningsprogrammet tydliga mål avseende trängsel ombord som också försvårar arbetet med energieffektivisering av kollektivtrafiken. Målet för 2020 kommer sannolikt inte uppnås. 11(13) Strategisk utveckling TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-04-01 Version Ärende/Dok. id. TN 2015-0598 Infosäk. klass K1 (Öppen) Mål enligt Miljöutmaningen 2016: År 2016 ska nyproducerade byggnader ligga 30 % lägre än Boverkets byggregler avseende energihushållning (målet avser kontorsverksamhet eller motsvarande som byggs efter utgången av 2016). Resultat 2014: Under 2014 har energimål och energikrav inarbetats i Riktlinjer Miljö som förväntas att fastställas i april 2015. För nyproduktion av byggnader för kontorsverksamhet eller likvärdigt är kravet att de ska ligga 30 % lägre än Boverkets byggregler avseende energihushållning. För industribyggnader, exempelvis verkstäder och uppställningshallar, har de energimål som tidigare tagits fram inarbetats i Riktlinjer Miljö. Dessa energimål tar i beaktande att luftomsättningen är högre i denna typ av byggnader än kontorsbyggnader och därmed är förutsättningarna för energieffektivisering annorlunda jämfört med kontorslokaler. Mål enligt Miljöutmaningen 2016: Resultat 2014: Andelen sorterat avfall från byggentreprenader ska uppgå till minst 90 %. 90% 63% Status 2014 Mål 2016 Figur 12. Andelen sorterat avfall (på plats) från byggentreprenader 2014 och mål 2016. Totalt genererades cirka 14 200 ton byggavfall inom bygg- och underhållsentreprenader år 2014. Andelen sorterat avfall var cirka 63 %, den osorterade andelen omfattar dock även sådant avfall som eftersorteras. Att avfall inte sorteras beror dels på platsbrist och dels på att det är bättre ur miljösynpunkt att transportera blandat avfall och eftersortera på mottagningsanläggningen för att minska onödiga transporter. 12(13) Strategisk utveckling TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-04-01 Version Ärende/Dok. id. TN 2015-0598 Infosäk. klass K1 (Öppen) Mål enligt Miljöutmaningen 2016: 2016 ska nyinköp av några utvalda produktgrupper ha minskat betydligt jämfört med 2011. Under programperioden genomförs projekt med syfte att öka återanvändningen av vissa utvalda produkter. Resultat 2014: Exempel på återanvändning av produkter inom trafikförvaltningens bygg- och anläggningsprojekt: • Schaktmassor • Sprängsten • Slipers • Spår • Växlar • Kontaktledningsstolpar • Belysningsstolpar En entreprenad vid upprustningen av Roslagsbanan har räknat ut att de sparat 7,5 miljoner kronor på att återanvända material istället för att köpa nytt. Ekonomiska konsekvenser De mål som trafikförvaltningen redan uppnått/överträffat medför inga tillkommande kostnader utöver vad som redan upp- eller inarbetats i budget. För vissa ännu ej nådda mål, bl.a. målen om energieffektiviseringar, innebär måluppfyllelse att stora investeringar behöver genomföras, något som bedöms som orimligt, speciellt i dagens svåra ekonomiska situation. Trafikförvaltningen har, redan då det nuvarande miljöprogrammet planerades, på olika sätt meddelat centrala miljöavdelningen vid Landstingstyrelsens förvaltning att bl.a. energieffektiviseringsmålen är för högt ställda. Det har även visat sig svårt att nå vissa andra mål, t ex. avveckling av kemiska ämnen som förekommer som tillsatser i t.ex. motoroljor. En närmare analys av dessa svårigheter genomförs nu och kommer att beskrivas i ett brev till Landstingsstyrelsens förvaltning. Sociala konsekvenser Arbetet med miljömålen medför inga negativa sociala konsekvenser. Konsekvenser för miljön Trafikförvaltningens miljöarbete, speciellt övergången till energi från förnybara källor ses som ett föredöme, även i internationella sammanhang. Många utländska delegationer har varit på besök för att studera hur bussar kan köras på förnybara drivmedel som biogas och etanol. Övergången har inneburit sänkta utsläpp av såväl fossilt koldioxid som minskade utsläpp av hälsopåverkande kväveoxider och partiklar. 13(13) Strategisk utveckling TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-04-01 Version Ärende/Dok. id. TN 2015-0598 Infosäk. klass K1 (Öppen) Riskbedömning Som nämnt ovan finns det en risk att vissa av landstingets beslutade miljömål t.ex. energieffektivisering och avveckling av vissa tillsatsämnen inte kan nås i tid. I övrigt innebär det pågående miljöarbetet framförallt ett betydande bidrag till bättre livsmiljö för regionens invånare samt ett gott exempel för andra storstadsregioner i världen. Anders Lindström Förvaltningschef Pernilla Helander Bitr. avdelningschef Strategisk utveckling