DAGS FÖR NYTT LIV I ÅNGERMANÄLVEN!
DAGS FÖR NYTT LIV I ÅNGERMANÄLVEN! En broschyr om hur vattenkraftsproduktion kan gynna biologisk mångfald och lokal utveckling. Ångermanälven – en älv med fantastiska möjligheter! Rinnande vatten har alltid varit av betydelse för människor. Inte nog med att vi till största delen består av vatten och en gång utvecklades ur vatten. Under hela vår samhällsutveckling från de första människornas ankomst till Sverige och till idag har rinnande vatten varit centralt och viktigt. Vid Nämforsen i Ångermanälven finns vad som kanske är Nordens största hällristningsområde med 2 500 olika figurer som beskriver livet i området under yngre stenålder och äldre bronsålder. Området räddades förtjänstfullt från att förstöras då forsen omvandlades genom kraftverksbygge. Andra värdefulla kulturlämningar förstördes då älven omvandlades till ett av Sveriges viktigaste produktionsvatten för el. Men även tidigare hade älven och biflöden delvis omvandlats för att transportera timmer från inlandet till sågverk och fabriker vid kusten. Innan dessa fysiska ingrepp var älven endast marginellt påverkad av människor. Då fanns byar och levande jordbruk utefter älven, där fiske av lax var en viktig inkomstkälla och födoresurs. Idag är laxen ett minne blott. Världsnaturfonden WWFs arbete för att miljöanpassa vattenkraften har två dimensioner. Dels det biologiska mångfaldsperspektivet att återskapa livsmiljöer för fisk, flodpärlmusslor, utter och andra arter. Dels en social dimension då områdena kring Ångermanälven idag är en avfolkningsbygd. Borta är sedan länge flottningsarbetet och alla de arbetstillfällen som bygget av kraftverksdammarna gav. Kvar är kraftverksdammar, torrfåror, utarmat fiske och lokala initiativ för att göra älven levande igen. Genom att stödja dessa initiativ vill WWF tillsammans med Telge Energi visa att det är fullt möjligt att återskapa livsmiljöer för djur och människor som kan möjliggöra ökad turism. Inte minst avseende fiske. Den rapport om Ångermanälven som vi nu publicerar parallellt med den här broschyren visar att det är fullt möjligt att göra miljöåtgärder utan att Ångermanälven tappar sin roll som en nationellt viktig elproducent. Det är nu upp till berörda bolag, myndigheter och politiker att inse att miljöanpassning inte nödvändigtvis är en kostnad. Det kan förutom fördelar för miljö, biologisk mångfald och människor ge lokal utveckling och nya arbetstillfällen. WWF och Telge Energi tackar alla lokala krafter som lagt ner tid och arbete, ibland ideellt, för att möjliggöra rapporten. Nu ser vi fram emot konkreta åtgärder utifrån vår rapport. Här finns totalt 266 förslag, varav 111 inte påverkar kraftproduktionen. Så vad väntar vi på? VÅRA RAPPORTER OM NATURVÄRDEN I ÅNGERMANÄLVEN: Med initiativ från samverkansorganet Vilhelmina Model Forest har Skogsstyrelsen publicerat tre rapporter om Ångermanälvens naturvärden: 2009: Åtgärdsplanering i reglerade vattendrag – arbetsgång och åtgärdsförslag i övre Ångermanälven 2011: Nedre Ångermanälven och Faxälven – förslag till miljöförbättrande åtgärder. 2015: Ångermanälvsprojektet – förslag till miljöförbättrande åtgärder i mellersta Ångermanälven och nedre Fjällsjöälven. Du hittar rapporterna på Skogsstyrelsens hemsida under publikationer. En rad aktörer har varit delaktiga i samtliga rapporter. Totalt har 24 av älvens 44 kraftverk undersökts. Rapporterna presenterar hur situationen ser ut nedströms kraftverken och i ett antal biflöden. Rapporterna visar också på naturens potential och föreslår miljöåtgärder för att upprätthålla och utveckla älvens naturvärden i samexistens med vattenkraften. En del av åtgärderna kan göras utan att förlora vattenkraft. 3 Det strömmande vattnets kraft Människan har alltid behövt energi för att överleva, speciellt i kallare klimat. När inlandsisens tre kilometer tjocka täcke lämnade Ångermanälven för cirka 9 000 år sedan, var det elden som gav värme till de första människorna som kom hit, de som jagade, fiskade och samlade. Redan då försåg älven människorna med energi; det var i älven man kunde jaga säl och fiska lax, föda som gav livsviktig energi för överlevnad. Det strömmande vattnets kraft har senare nyttjats i skvaltkvarnar för malning av mjöl och vattendrivna sågverk. Ångermanälven har också använts för flottning av timmer ända sedan 1740-talet. Under 1900-talets första decennium började vi tämja älvarna för att producera elektricitet. Andra världskriget innebar energibrist i Sverige, och Nämforsen, som invigdes 1947, var det första kraftverket i Ångermanälven. Hällbilderna som ristades för tusentals år sedan vid den skummande forsen, skonades genom att dammen byggdes flera hundra meter längre upp än vad som var tänkt. Det finns… … över 2000 hällristningar från sten- och bronsålder vid Nämforsen och det är norra Europas största hällristningsområde. De äldsta är 6500 år gamla. Vad betyder älven för dig och vad ser du för möjligheter kring den? Paul Höglund Politiker, Centerpartiet, Sollefteå Brita Isaksson Eldsjäl, Röåns Fiskevårdsområde Håkan Westin Företagare, Westin Adventure Per Nydahl Hamnfogde, Sollefteå Båtklubb n För mig och många andra betyder älven rekreation. Sedan urminnes tider har älven haft stor betydelse för människorna som bor här. Hjältaforsen var tidigare en av de laxrikaste forsarna här i regionen. Som politiker ser jag stora möjligheter med förbivandring för fisk då det också skulle leda till en hel del arbetstillfällen. Byggnationer och underhåll skulle innebära sysselsättning och många turistentreprenörer skulle på sikt gynnas. Älven är en oerhört viktig tillgång för landsbygdens utveckling. n I Röån finns ett genuint engagemang för våra levande vatten. Två gånger har ån räddats från utbyggnad. 2014 genomförde Röåns FVO en biotopåterställning av åns forssträckor. Här finns flodpärlmussla och öring till ömsesidig nytta. Om ål och laxfiskar kunde vandra fritt i Ångermanälven skulle de även vandra uppför Röån och skapa förutsättning för fisketurism. Det allra viktigaste är att ”Röåforsarnas Naturreservat” är under bildande. Man bygger inga kraftverk i naturreservat! n Jag är född vid Ångermanälven och här driver jag min verksamhet med aktiviteter och konferenser. Jag tar emot cirka 2500 personer från maj till oktober. Enskilda turister, företagsgrupper och utländska gäster. De senaste åren har jag satt mig in i och lärt mig mycket om den biologiska mångfalden och förstår vikten av att bevara älvens alla arter. Skulle vi kunna utveckla fisket här så skulle jag och flera andra entreprenörer också kunna vidareutveckla våra verksamheter och utöka våra samarbeten. n Jag är en inbiten sportfiskare som tillbringar mycket tid vid Ångermanälven och ser de stora variationer i vattenflödena som skapar ras i våra unika nipor. En långsiktig planering av regleringen är viktig för att bevara miljön, våra bryggor och båtar. Kraftverkets minimitappning är idag så låg att laxens lekplatser torrläggs. Jag önskar att lax, ål, havsöring och harr skulle kunna få vandra så att Ångermanälven åter blir en artrik oas för oss fiskeentusiaster. Laxfisket i Sollefteå är redan idag en stor attraktion. 4 5 Foto: Erik Degerman Ändrade förutsättningar ger nya möjligheter Nämforsens kraftverk följdes av Forsmo, och därefter började sjöarna uppe i Vilhelminatrakten att regleras för att spara vatten och kunna producera mer el vintertid när elbehovet är som störst. I mitten av 1960-talet stod kraftverket i Sollefteå klart, vilket idag utgör första vandringshindret för fisk, från havet räknat. Ångermanälvens fallhöjd på totalt 270 meter är helt utnyttjad och älvens strömmande lopp har omformats till trappstegsliknande avsatser mellan kraftverken, helt utan forsar. Energin som produceras är en viktig komponent i vår energiförsörjning, och var en oumbärlig del i moderniseringen av Sverige under nittonhundratalets andra hälft. De lokala utvecklingsmöjligheterna har idag ändrade förutsättningar. Tillvaratagandet av vattenkraften hade ett gemensamt mål med el till hem och industrier, och byarna längs Ångermanälven växte och var välmående på grund av alla arbetstillfällen kring utbyggnaden. Idag är det annorlunda, utbyggnadstidens befolkningsexplosion har bytts ut mot utflyttning. Lokala drivkrafter börjar istället se möjligheterna i bland annat naturturism. Ur ett lokalt perspektiv fungerar det därför inte att älven enbart används till elproduktion. Lokalsamhällets och rikets olika behov måste tillgodoses parallellt. Önskemålen är blygsamma: Den absoluta merparten av vattnet kommer även i fortsättningen att användas för elproduktion, det behövs bara en liten del av flödet i älven till fiskvägar och tappningar i forsarna för att kunna ge lokalsamhället en viktig resurs att förvalta. … Kraftverken i Ångermanälvens avrinningsområde producerar tillsammans 11-12 TWh per år. Det motsvarar ca 17 % av all vattenkraft i Sverige. … om priset på elbörsen (Nordpool) är 25 öre/kWh producerar Ångermanälvens 44 kraftverk elkraft för cirka 3 miljarder kronor per år enligt Älvräddarnas beräkningar. … nästan 90 % av vattenkraftverken i Sverige bedriver sin verksamhet efter en lag från 1918, medan alla andra miljöfarliga verksamheter måste prövas under Miljöbalken som kom 1998. Fisken, fisket och förväntningarna inför varje års fiske ingår i kulturarvet kring Ångermanälven, precis som flottningsepoken. I många tusen år var fisket av lax, öring, ål och nätting (flodnejonöga) självklara delar i livets rytm i älvdalarna, men idag är vandrande fisk borta. Med relativt enkla åtgärder skulle arter som funnits här sedan istidens slut åter kunna använda älven som livsutrymme. Enbart vetskapen att fisken kan röra sig fritt från hav och mellan kraftverken skulle innebära ett mervärde som inte går att värdera i kronor och ören. Visste du att . . . Det finns olika typer av fiskvandringsvägar. Det här ett sk omlöp. Plats: Slussen i Örebro. Vattendrag: Svartån. … enligt EU:s miljölagstiftning och vår egen miljöbalk så gäller principen att förorenaren betalar, den sk Polluter pays principle. Om vattenkraften hade prövats under miljöbalken så skulle kraftbolagen själva få betala kostnaderna för att reparera och mildra de skador på miljön som deras verksamhet har orsakat. Vad betyder älven för dig och vad ser du för möjligheter kring den? Peter Johansson Verksamhetschef Stiftelsen Nämforsen, Nämforsens Hällristningsmuseum n Stiftelsen Nämforsen ska synliggöra hela älvens historia, från stenålder till idag. Mycket är dock borta, stenålderns boplatser ligger under vatten i kraftverksdammarna, och laxfisket är historier som snart ingen berättar längre. Men det finns fysiska lämningar av flottningen kvar och kraftverken, som också de är vårt kulturarv. Just nu arbetar stiftelsen med att ta fram en digital älv-guide som besökarna ska kunna koppla upp sig mot i mobilen när de besöker hällristningarna. 6 Lars Norberg Lokal fiskeinformatör, Åsele Närfiske n Det är viktigt att utveckla och sprida information om de fiskevatten som finns. I Åsele säljs cirka 1200 fiskekort varje år på en ort där det bor 2900 invånare. Här finns ett tjugotal fiskevårdsområden med bra fiske. Länsstyrelsen har genomfört en femårsplan för att förbättra och få tillbaka ett större öringsbestånd i Torvsjöån. 2015 var det sista året för utsättning av yngel i den åtgärden. Alla insatser är viktiga för att säkerställa vattendragens alla olika fiskarter. Det gäller alla vattendrag. Allt hänger ihop! Harriet Boman Hemvändare och föreningsaktiv i Resele Leif Jougda Specialist skogsbrukoch rennäring, Skogsstyrelsen Vilhelmina n På 1950-talet fiskade jag lax med min farfar. Jakt och fiske var en del av livet. Nu när jag flyttat tillbaka till Resele efter fyrtio år i Uppsala ser jag ett starkt engagemang i byn. Själv är jag delaktig i föreningen som tar hand om våra asylsökande som ser fisket som en stor tillgång. På samma sätt som vi gjorde förr. För de människor som väljer att flytta hit är älven en stark dragare, en tillgång och en viktig faktor för god livskvalitet. Hela Sverige har rätt att leva! n Det finns ingen enskild aktör som har ansvar för Ångermanälvens landskap. Det måste delas mellan flera aktörer på olika nivåer. Kraftverksbolagen måste följa EU-direktiven. Skogsägarna ska lämna kantzoner och se till att körskador undviks. Fiske- och turismverksamheter måste få en högre status. Etableringen av ett demonstrationsområde vid Bullerforsen - Lillån skulle leda till att belysa ett antal frågeställningar till gagn för älven som utgör det viktiga blodomloppet i landskapet. 7 Ångermanälvens avrinningsområde Ångermanälvens avrinningsområde utgörs av fyra älvar: Faxälven, Fjällsjöälven, Vängelälven och Ångermanälven. Älvens källor är sjöar och bäckar långt uppe i fjällvärlden i både Norge, Jämtland och Västerbotten. Vattnet passerar 16 magasin och 44 kraftverk innan det når mynnar i Östersjön vid Höga Kusten i Västernorrland. Men fisken i havet kan inte vandra från Östersjön och uppför vattensystemet i Ångermanälven till Nord-Tröndelag i Norge. Ål, lax, öring och nätting kan bara ta sig till Sollefteå kraftverk som ligger 8 mil från Höga Kusten. Där är det stopp. Enligt vattendirektivet ska alla vatten i EU uppnå god ekologisk status 2021. Här finns det mycket att göra. I Ångermanälven är det endast Vojmån i Västerbotten som har ett mindre ostört ekosystem om man bortser från att havsvandrande arter inte kan nå dit. Ekologisk status/potential enligt senaste klassningen 0 Undersökt kraftverk Kraftverk Det finns 44 kraftverk i Ångermanälvens avrinningssystem. Kartan visar vilka av dessa som vi har undersökt i de tre ångermanälvsrapporterna. 16 1. Sollefteå 2. Forsmo 3. Moforsen 15 14 4. Nämforsen Vilhelmina 5. Lasele 13 7. Edensforsen 6. Långbjörn 8. Degerforsen 9. Gulsele Ångermanälven 10. Hällby 11. Åsele 12 13. Volgsjöfors Åsele faxälven Kommuner 12. Stenkullafors 14. Vilhelmina 11 15. Malgomaj 16. Stalon fjällsjöälven 17. Kilforsen 19 17 2. Storuman 23 4. Dorotea 5 4 8 7. Åsele 11. Sundsvall Måttlig 8. Örnsköldsvik 12. Härnösand Otillfredställande 9. Sollefteå 13. Kramfors 22. Forsse 23. Edsele Näsåker 3 5. Strömsund God 21. Hjälta 24. Ramsele 1. Norge 10. Ragunda 20. Bodum Junsele 8 7 6 18 Ramsele 24 6. Krokom 19. Fjällsjö 9 vängelälven 3. Vilhelmina 18. Sil 10 20 21 22 Så långt kan fisken vandra upp i älven, sedan är det stopp. 2 Sollefteå 1 Kramfors Visste du att . . . … älvsystemet är 31 864 km2 stort och är därmed Sveriges största efter Göta älv och Torneälven. … älvsystemet i snitt transporterar 500 kubikmeter vatten per sekund till Höga Kusten. … Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt ansvarar för genomförandet av EU:s vattendirektiv i Ångermanälvens avrinningsområde tillsammans med Länsstyrelserna och kommunerna. … enligt vattendirektivet ska alla vatten i EU uppnå god ekologisk status år 2015, men Sverige har nu fått dispens till 2021. Ångermanälven kan aldrig uppnå samma goda ekologiska status som orörda älvar. Däremot kan en vattenkraftsälv som Ångermanälven uppnå en god ekologisk potential med åtgärder som stärker ekosystemet i och längs älven. Vattenmyndigheten utreder hur kraftigt utbyggda älvar ska klassificeras. … boende, turister, företagare, föreningsmedlemmar, immigranter, forskare och politiker – alla behövs för att genomföra vattendirektivet i praktiken. …det finns ett regionalt samverkansforum för vattenfrågor som heter Ångermanälvens vattenråd. Där sitter idag representanter från kommuner, länsstyrelser, jordbruk, skogsbruk, rennäring, olika fiskeorganisationer, vattenkraftsbolag och miljövårdsorganisationer. Vattenrådet är rådgivande till Vattenmyndigheten som tar beslut. 9 foto: Micke Strömberg Om vi byggde fiskvägar vid Sollefteå kraftverk och släppte lite vatten i torrfårorna nedanför Forsmo och Hjälta kraftverk skulle det kunna produceras drygt 7 700 laxsmolt och 3 800 öringsmolt naturligt ovanför Sollefteå kraftverk. Ordnar vi fiskvägar i Faxälven också så kan ytterligare 8 000 laxsmolt (havsvandrande ungfisk) produceras och vandra uppströms och nedströms. Älven myllrade av liv, utarmades på några decenier… Forsarna i Norden brukar kallas för ”Nordens korallrev” för att de är så rika på liv, med mängder av växter, insekter, fiskar och fåglar. I Ångermanälven är forsarna för det mesta tysta och nakna stenöknar, eftersom det under utbyggnadstiden inte togs någon hänsyn till miljön. Frågan om fiskens fria vandring handlade i grunden om att byarna längs älven hade rätt till fiske, inte om att ekosystemet hade ett eget existensberättigande. Därför kunde man enkelt lösa frågan ekonomiskt, det förlorade fisket ersattes med reda pengar. Kompensationsodling av lax och havsöring startades också, med förhoppning att människans urval av avelsdjur skulle vara lika bra som naturens. Idag har vi en annan syn på naturmiljöer. Kunskap om strömmande vattens ekosystem gör att vi idag vet vilka skador vattenkraften orsakar, men också hur dessa kan åtgärdas. För att återfå något av livet i älven igen behövs lite vatten i torrfårorna, vi behöver fiskvägar för fisken, både från havet, men också uppe i inlandet. Vi bör titta på hur regleringen av älven från timmar och veckor till årstider kan förändras så att skadorna mildras, så att vi kan ge tillbaka älven och forsarna lite av sin forna storhet. Visionen är tydlig, målet hägrande: En ekologisk, ekonomisk och socialt hållbar Ångermanälv, där lokal och regional utveckling samsas med energiproduktion. Samverkan mellan byalag, hembygdsföreningar, kommuner, myndigheter, entreprenörer, kraftbolag och miljöorganisationer är det som behövs för att förverkliga detta. …men kan återhämta sig gradvis med vår hjälp! … för att kunna restaurera Vojmåns ekosystem i Vilhelmina måste ån få biologisk kontakt med Vojmsjön, och det kan bara skapas med väl fungerande fiskvägar. … en minimitappning på ca 2–5% av vattenflödet i Lasele och Holafors kraftverk skulle förvandla en 2,5 kilometer torrfåra till ett strömmande vattendrag där många arter skulle gynnas året runt. … åtgärdskostnaderna för att få en ekologisk funktion i Ångermanälven i Vilhelmina är mycket billiga i förhållande till de inkomster som energiproducenterna gör på vattenkraften. … 111 av totalt 266 åtgärdsförslag mellan Nåsåker och Vilhelmina kan genomföras utan att offra vatten från kraftproduktionen. … en öppnad vandringsväg förbi Bullerforsen i Malgomajs utlopp och en minimitappning i Lillån skulle inte bara gynna fisken utan också ge ett sort regionalt värde genom att återskapa ett förlorat vattenlandskap. … om man genomför enkla åtgärder nedströms kraftverk, som att öppna biflöden, skapa strömsättning med hjälp av block, anlägga lekbottnar mm så kan naturvärden unika för hela regionen återskapas. Detta kan tex göras vid vid Edensforsen, Åsele och Stenkulla kraftverk samt i den … genom att som minst tappa 2–5% av vattenflödet från Kilforsens kraftverk i Fjällsjölälvens nedre del och genom att riva ut spegeldammar så skulle klådris, flodkräfta, harr, öring och eventuellt lax i framtiden gynnas och 5 kilometer torrfåra skulle förvandlas till ett levande vattendrag året runt. avstängda och torrlagda älvfåran Blåviken. … om alla våra åtgärdsförslag mellan Näsåker och Vilhelmina genomfördes så skulle över 30 km nya strömhabitat skapas i Ångermanälven och i nedre Fjällsjöälven. … generella åtgärder som vi föreslår vid kraftverken är att anpassa dammens vattenutflöde efter ekosystemets behov, att bygga fiskvandringsvägar förbi kraftverken samt säkerställa att det finns vatten året runt i fåran nedströms genom att införa en ständig minimitappning. ....situationen vid varje kraftverk är unik och därför bör generella åtgärdsförslag studeras vidare tillsammans med kraftverksbolagen för att åstadkomma de mest kostnadseffektiva och biologiskt gynnsamma lösningarna vid varje kraftverk. Vad betyder älven för dig och vad ser du för möjligheter kring den? Göran Jonzon Vice ordförande i ÅFF fiskeråd Kjell Deivert Ordförande i Edsbygdens Byalag Mikael Strömberg Vilhelmina Model Forest Lennart Norström Ed, lokal kraft och projektmedarbetare n Evolutionen är oerhört mycket starkare i vattnet än på land. En bofink behöver lägga tio ägg för att beståndet ska vara konstant. 80 procent dör innan fortplantning. En öringhona måste producera tiotusenfalt fler ägg för att uppnå status quo. Det är beviset för att det evolutionära trycket på arten är motsvarande högre i vattnet än på land. Därför är det viktigt med fria vandringsvägar för alla akvatiska arter, så att lokala arter kan reproduceras sig och få genetisk utväxling uppströms och nedströms. Släpp livet fritt! n Vi flyttade upp från Stockholm till ett hus intill Edsbron. Jag har lärt mig mycket om den lokala historien framförallt fisket. Under de femton år vi har bott här har jag upplevt hur fiskbeståndet succesivt minskat. Man kan undra om det har något med de kraftiga höjningarna och sänkningarna av vattenståndet att göra ibland en dryg meter på ett dygn. Men än finns möjligheten att få tillbaka fisken. Vi får hoppas att det blir någon form av omlöp vid Sollefteå kraftverk så att fisken kan fortsätta sin vandring i älven. n Ångermanälven är kroppspulsådern genom vårt landskap med 161 livsviktiga biflöden. En kroppspulsåder vi förstört. Likt en människokropp kan systemet på sikt kollapsa med alla dessa stopp. Som grundare av Ångermanälvsprojektet har jag, under nio års tid, mött ideella krafter, företag, myndigheter och organisationer som vill återskapa naturvärden i älven. Det handlar om att få samförståndslösningar mellan elproduktion och naturvärden. Att föra dialog med politiker och genom lagstiftning få en snabb förändring. n Jag har själv upplevt älven då den var livsviktig för fiske, flottning och som kommunikationsled. Älven var lekoch uppväxtområden för vandringsfiskar och en garanti för biologisk mångfald. Utredningar kring älven visar att återskapa fiskvandring i torrfåror och förbi kraftverken är genomförbara. Detta är vad EU´s vattendirektiv och Sveriges vattenverksamhetsutredning kräver. Det viktigaste nu är en ny miljölagstiftning som ersätter den nuvarande från 1918. Det är vi skyldiga våra kommande generationer! 10 11 Visste du att . . . Vi människor. . . … Kulturarvet har spridits via älvarna i Mellersta Norrland mellan Östersjön och Atlanten i tusentals år innan det fanns vägar. Människor här har en gemensam historia av visor, berättelser, redskap, boplatser, traditioner, kläder osv som fortfarande håller på att utforskas. … mår bättre av att vistas i naturen och stressreaktioner minskar i kontakt med växter och djur. … Ångermanälven var under industrialiseringen Sveriges största flottled där upp till 22 miljoner stockar per år möjliggjorde export av trä som råvara eller i förädlad form. För att forsla timret så snabbt som möjligt utan skador rätade man ut vattendrag, flyttade större stenar från älvfåran till stränderna och skapade kanor för timret vid forsarna. Flottningen var den första försämringen för fiskens livsvillkor, tätt följd av gifter från industri och torrlägning, erosion och vandringshinder skapade av vattenkraftsutbyggnaden.. ….genom att studera arterna och deras ekosystem lär vi oss hur vi kan skapa bättre mat, mediciner och hållbara produkter och system. …. kulturarv är en ständigt pågående process. Vi skapar nytt kulturarv. Vad vill vi lämna efter oss? … när man restaurerar älven för nyckelarterna lax och öring så skapar man mikromiljöer som är gynnsamma även för andra fiskar, fåglar, däggdjur och bottenfauna. Vattnet får större resiliens, dvs större möjligheter att ta hand om yttre störningar, t ex påverkan från människan. … det före utbyggnaden fanns stora mängder lax, öring, ål och flodnejonöga i Ångermanälvens avrinningsområde. Idag kommer de inte förbi Sollefteå kraftverk. Dammen förhindrar dem att nå lek- och/eller uppväxtområden som de tidigare kunde nå. …forsar tillhör de ekosystem som har rikast biologisk mångfald i Norden. Det beror både på säsongsvariationer i temperatur, fuktighet och syre och vattenhastighet samt variation i sediment och sten och vattendjup och skugga eller soljus. … forskning visar att varje art har sin specifika roll i ekosystemet och om man tar bort en del av kedjan så blir hela systemet svagare och fungerar sämre. Omvänt är en biologisk mångfald förutsättning för att ekologiska system som också människor är beroende av. … flodpärlmusslan är helt beroende av öring för att fortplanta sig. Den lever som larv på fiskens gälbågar under ett år innan den släpper taget och borrar ned sig i botten, för att komma upp 4–8 år senare. Den äldsta flodpärmussla som hittats i Sverige var 280 år gammal. … naturen och alla arter är en källa till kreativitet, skönhetsupplevelser och inspiration. Naturmiljön och dess arter en viktig del av vårt kulturarv och bidrar på så sätt också till vår livskvalitet. Vad betyder älven för dig och vad ser du för möjligheter kring den? Erik Torestad Urkult n Älven är en av de viktigaste hörnstenarna i vår folkfest vid Nämforsen. Det här har varit en mötesplats i tusentals år och det känner människorna som kommer hit. För oss arrangörer och våra besökare är solidaritet, hållbarhet och mångfald viktigt och viktigt när vi arbetar med naturturism. Det är få festivaler som kan erbjuda en så storslagen naturupplevelse som Urkults med bad och boende i och vid Ångermanälven. Här är älven ständigt närvarande! 12 Uno Hellström Meselefors Vandrarhem & Camping n Det är nu 35 år sedan forsarna i våra byar tystnat och våra naturliga sandstränder och vandringsfiskar försvann. Vår vision är att ortsbor och sportfiskare skall få tillbaka en levande älv med ett naturligt fiskebestånd, där både lax- och havsöring, harr och ål ingår. Arter som funnits sen urtid. Om ingen förändring sker med kraftbolagens miljöpåverkan och inställning har vi en död och igenvuxen älv. Vi hoppas på en miljölagstiftning som återställer lokalsamhällets rättigheter mot kraftbolagens ensamrätt till våra älvar. Bernt Ove Viklund Arkeolog n Vad vore Fax-, Fjällsjö- och Ångermanälven utan sina tillflöden, och Vängelälven? Tänk på alla dessa åar, alla bäckar och alla myrar vilka bidrar till flodområdets kolossala flöden som alla strålar samman strax ovanför Sollefteå stad. Flodområdet blir till ett Vattnens eget rike. I gammal samisk tradition tycks Ångermanälven heta Jeannoe, vilket betyder Moderälven. Älvarnas dalgångar ingår sedan urminnes tid i samebyarnas flyttleder. Massor med fornlämningar finns längs med dessa dalgångar. Jani Ahonen Sportfiskare och biolog, Vilhelmina n Som sportfiskare och biolog anser jag att tiden är mogen för att det ska skapas ett forum där avrinningsområdets ekologiska, sociala och ekonomiska förutsättningar, behov och potential kartläggs samt att man därefter utifrån dagens kunskapsläge skapar riktlinjer för en framtida hållbar förvaltning av älven. Ett lysande exempel på hur detta gjorts finns t ex i USA, där Penobscot River återställts och där man lyckats finna en för alla parter godtagbar hållbar helhetslösning. 13 Efterord Ångermanälven länkar samman Fjällbygderna, Älvdalarna och Skogarna med världsarvet Höga Kusten. Mellersta Norrland har älvdalar gemensamma med nord-Tröndelag i Norge och på så sätt länkas Östersjön samman med Atlanten. I hela området pågår kreativ aktivitet för att utveckla näringsliv, utbildningsväsende, infrastruktur, service och kultur. Kreativitet och innovationsförmåga behövs, för det finns utmaningar. Befolkningen blir äldre, yngre drar i väg och det finns platser där det inte går att ringa mobilt eller använda internet. Men det viktigaste är att det också finns naturresurser och människors engagemang och kompetens. Både hos individer, föreningar, företag, kommuner, länsstyrelser, landsting, regionförbund, forskare och politiker. Många perspektiv behövs i en nationell strategi för vattenkraft så att den blir ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar. Coompanion Västernorrlands bidrag här är att titta på hur älven kan generera lokal och regional utveckling. Vi leder demokratiska processer som ska inspirera till kooperation genom företagande och lokal utveckling. Den här rapporten har undersökt om det finns naturvärden kvar i de delar av älven som är vattenkraftspåverkade. Går det att bygga vidare på dessa för att öka områdets attraktivitet för boende och turister? Av Ångermanälvens enorma yta är 17 % skyddad. Det är framförallt biflöden och områdena i fjällbygden som är skyddade och outbyggda. Här finns 96 naturreservat och 108 s k Natura 2000-områden. I Faxälven vid Helgumsjön finns Sveriges största inlandsdelta. Europas största hällristningsområde ligger i vid älvens forna havsmynning i Nämforsen i Näsåker. Flera rödlistade och hotade arter finns på en rad lokaler längs älven: klådris, flodkräfta och flodpärlmussla. Utter finns över hela området och bävern har återintroducerats. Men här finns också kilometerlånga torrlagda älvsträckor, stängda sidofåror, barriärer i form av dammar och häftiga, plötsliga flöden. Detta omöjliggör utveckling av biologisk mångfald och det är farligt för dem som vistas vid älven. Samtidigt finns en nationell strategi för hållbar vattenkraft som lyfter upp Ångermanälven som en av nationens viktigaste källa för energiproduktion. Kan värdena miljö och energiförsörjning kombineras? I och längs med älven har vi hittat flera förutsättningar för att lyckas. Stenblock och lekgrus är kvar, stränderna har varierad natur och arterna har ännu inte dött ut helt och kan återintroduceras. Här finns både människor som kan berätta om livet förr och hur det är nu och det finns massor av fornminnen att ta fram liksom det finns sånger och dikter att lyssna till. Fiskerättsägarna är ofta både lantbrukare och skogsbrukare. Byborna är ofta mångsysslare och entreprenörer. Här finns förståelse för behovet av vattenkraft men också kunskap om hur man skulle kunna göra området mer attraktivt igen för boende och turister med små medel. Kunskap om hur man kan miljöanpassa vattenkraft finns idag både nationellt och internationellt. Rapporten föreslår 5 värdekärneområden som, om de sammanlänkades genom fiskvandringsvägar, skulle bli samhällsekonomiskt och miljömässigt viktiga. Lax och flodpärlmussla skulle åter kunna reproducera sig i nedre Ångermanälven. Arbetstillfällen skulle genereras både vid genomförandet och efter. Miljöåtgärderna skulle skapa förutsättningar för entreprenörskap inom till exempel service, natur, jordbruk, kultur och besöksnäring. Ångermanälven har potential att bli en av landets största producenter av en socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar vattenkraft för hela Sverige. Redaktör: Sara Friberg. Intervjuer och foto: Katarina Norström. Layout 0ch foto: Kerstin Stickler Tryck: Kaltes grafiska i Sundsvall 2015 14 Denna trycksak om Ångermanälvens potential för en socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar vattenkraft har gjorts i samverkan mellan:
© Copyright 2024