Vart är vi på väg? Utredning om framtida strategier för Gävles
Vart är vi på väg? Utredning om framtida strategier för Gävles folkbibliotek (Diarienummer: 14KFN265) Inger Edebro Sikström, Orbede konsult AB 2015-03-04 !1 Bilden på omslaget är en detalj av en av Erik Höglunds fyra pyloner på Stortorget i Gävle. De illustrerar var sitt tema; samhällsbyggnad, arbete, tro, vetande och konst. Foto: Tomas Sikström. Samtliga fotografier där inget annat anges: Inger Edebro Sikström Citatet på sista sidan är av Lydia Namugera, bibliotekarie vid Makarere University Library i Uganda, som genom ett målinriktat arbete utvecklat bibliotekets verksamhet så att det bidragit till en positiv utveckling av hela lokalsamhället. !2 Sammanfattning 4 1. Bakgrund, uppdrag och disposition 5 2. Bibliotekens betydelse 6 2.1 En historisk tillbakablick 6 2.2 Lokalt utvecklingsperspektiv 7 2.3 Regionalt utvecklingsperspektiv 9 2.4 Social hållbar utveckling 10 2.6 Ekologisk hållbar utveckling 11 3. Bibliotekens utmaningar och roller 11 3.1 Demografi 11 3.2 Utbildningsnivå 13 3.3 Ekonomi 15 3.4 Stadsbiblioteket - närbiblioteken 17 4. Aktiviteter och innehåll i ett framtida bibliotek/kulturhus 19 4.1 Bidra till kunskap och fri åsiktsbildning 20 4.3 Utveckla en kreativ miljö och ta vara på innovationer 23 4.4 Vara en plats för möten 24 5. Grundvolym idag och framtida behov 25 5.1 Besökare 26 5.2 Media 27 6. Slutord 29 Bilaga: Några jämförelser med andra biblioteksbyggnader 30 !3 Sammanfattning Syftet med uppdraget för denna utredning är att få ett beslutsunderlag för kommande ställningstaganden om inte bara Stadsbibliotekets utan även närbibliotekens betydelse för Gävle utifrån ett lokalt respektive regionalt utvecklingsperspektiv. I uppdraget ingår även att ge förslag på förväntade aktiviteter och innehåll i ett eventuellt nytt Stadsbibliotek/kulturhus med sikte på 2020-talet. Bakgrunden är att det pågår ett arbete med att utveckla Gävles centrala delar med Stadsbiblioteket som en viktig aktör. Med hänsyn till de stora utvecklingsfrågor som ligger i den samlade målbilden för Gävle blir utredningens slutsats att det kommer att krävas offensiva och uthålliga satsningar för att förverkliga Gävles visioner om tillväxt och fortsatt utveckling. Rapporten visar på bibliotekens stora möjligheter att aktivt medverka i detta arbete men konstaterar även att Gävle, trots höga ambitioner att stärka sin profil som kunskaps- och kulturstad, inte når upp till den för riket genomsnittliga driftskostnaden per invånare för folkbiblioteksverksamhet. En jämförelse med ”kunskapsstäder” med en något större befolkning än Gävle visar på än större skillnader.1 En av utredningens viktigaste slutsatser är att en förutsättning för bibliotekens framtida utveckling är en fördjupad samverkan med andra verksamheter som kan bidra dels till en vidareutvecklad verksamhet och dels till en optimering av driftskostnader. Det är också främsta skälet till att utredningen förordar ett kulturhus med Stadsbiblioteket som bas. En annan slutsats är att en väl genomtänkt infrastruktur vad gäller antal närbibliotek och dess strategiska placering kan medverka till att skapa en bas för attraktiva boendemiljöer med ett ökat utbud av kultur- och fritidsupplevelser. Som ett första förslag föreslår utredningen en fördjupad utveckling av biblioteken med syfte att bidra till ökad kunskap och fri åsiktsbildning genom att stödja det individuella, informella lärandet. Utredningens andra förslag är en utveckling av biblioteken som kreativa miljöer med syfte att ta vara på innovationer och ge förutsättningar för eget skapande. Ett tredje förslag är en inriktning där biblioteken utvecklar sin funktion som en plats för möten mellan såväl människor som verksamheter. Utredningen uppmärksammar också Gävles låga grundfinansiering av biblioteksverksamheten som riskerar att försvåra genomförandet av de förslag utredningen ger. En annan faktor som kan påverka måluppfyllelsen är om en strategisk verksamhetsutveckling inte följs av en lika strategisk kompetensförsörjningsplan. Utredningen avslutas med ett avsnitt om Stadsbibliotekets grundvolym idag och en bedömning av framtida behov genom en spegling mot några andra kommuners stadsbibliotek. I begreppet ”kunskapsstäder” ingår kommuner med universitet och en något större befolkning än Gävle; Linköping, Lund, Umeå, Uppsala och Örebro. 1 !4 1. Bakgrund, uppdrag och disposition Stadsutveckling pågår Gävles infrastruktur för biblioteksverksamheten formades för många år sedan utifrån de planeringsförutsättningar som då fanns. Nu pågår ett arbete med att förverkliga de visioner som fullmäktige fastställt i dokumentet Gävle Vision 2025 där flera strategiska utvecklingsområden är relevanta för hur Gävles framtida biblioteksverksamhet ska utformas. Gävle stadsbibliotek invigdes 1962 och bedöms inte längre uppfylla de funktionella krav som en modern biblioteksverksamhet ställer. En ny centrumplan har antagits och kommunstyrelsen har avsatt medel för en arkitekt- och markanvisningstävling med syfte att få förslag på hur Slottstorget, Å-rummet och Rådhusesplanaden kan utvecklas till en viktig social mötesplats. Stadsbiblioteket är i tävlingsprogrammet beskrivet som områdets starkaste målpunkt och kulturella mötesplats. Beskriv bibliotekens betydelse, roll och möjliga utvecklingsvägar Utredningens uppdrag är formulerat på följande sätt; 1. Att beskriva Gävle biblioteks betydelse ur ett lokalt och regionalt tillväxt- och utvecklingsperspektiv i en stad som växer. 2. Att beskriva rollen för Stadsbiblioteket och närbiblioteken med de utmaningar som finns vad gäller utbildningsnivå och övriga demografiska förhållanden. 3. Att beskriva möjliga utvecklingsvägar samt förväntade aktiviteter och innehåll i ett framtida bibliotek/kulturhus i Gävle med sikte på 2020-talet. I uppdraget ingår inte att ge förslag på var ett nytt Stadsbibliotek/kulturhus ska ligga eller en analys av varje enskilt bibliotek. Utredningen är gjord av Inger Edebro Sikström, Orbede konsult AB. För de analysfrågor i utredningen som rör Gävles stadsplanering har Tomas Sikström medverkat som konsult. Rapportens analyser utgår från de mål och visioner som finns uttryckta i politiska beslut. Besluten har sedan speglats mot befintlig statistik, identifierade trender samt de erfarenheter som rapportens författare har av ett mångårigt arbete med biblioteks- respektive stadsutveckling. De internationella utblickarna är till stor del baserade på kunskaps- och erfarenhetsutbyte från styrelsearbetet i Library Buildings and Equipment, en avdelning inom den internationella biblioteksföreningen IFLA som arbetar med att samla och sprida kunskap om olika strategier för att anpassa biblioteksbyggnader till förändrade kultur- och informationsvanor och en ständigt föränderlig framtid.2 Rapportens disposition följer uppdragets frågeställningar Rapportens disposition följer uppdragets tre frågeställningar. Varje avsnitt inleds med en sammanställning av den faktainsamling som gjorts följt av utredningens bedömningar, slutsatser och förslag. Flertalet av de förslag som ges är relevanta för såväl Stadsbiblioteket som närbiblioteken. Några exempel som kan inspirera nämns också. Rapporten avslutas med ett avsnitt om grundvolym idag och en spegling mot några andra jämnstora kommuners stadsbibliotek. 2IFLA: International Federation of Library Associations and institutions !5 2. Bibliotekens betydelse Utredningens första uppdrag är att beskriva Gävle biblioteks betydelse ur ett lokalt och regionalt tillväxt- och utvecklingsperspektiv. Utredningens tidsperspektiv ska vara med sikte på 2020-talet och uppmaningen har varit att ”våga vara visionär”. Frågan är vad som, utifrån ett historiskt perspektiv, är visionärt i synen på bibliotekens roll och betydelse för Gävle och gävleborna. 2.1 En historisk tillbakablick Redan i början av 1700-talet ålades sterbhusen efter Gävles kyrkoherdar och prostar att donera en ”god bok” till Gävle gymnasium. 1891 skrev bland andra Gävles borgmästare och stadsfullmäktiges ordförande och vice ordförande ett upprop om ”inrättande av ett folkbibliotek för alla klasser, med läs- och skrivrum med föreläsningssal”. Det blev senare ett förslag om ett kombinerat bibliotek och simhall där ”idrottspojkarna kunde lockas in att läsa och bokmalarna till simbassängen”. Fasaden skulle vara ”festlig”. Kring sekelskiftet beslutar kommunfullmäktige att biblioteken ska vara öppna under en så stor del av dagen som möjligt och att nyttjandet ska vara gratis. Man beslutar även att ”i särskilda serveringsrum skulle besökarna till lågt pris kunna köpa mjölk, kaffe, the, choklad, läskevatten och smörgåsar”.3 I mitten av 1970-talet skriver Ture Edbom, då kommunalråd i Gävle, i en debattartikel att ”biblioteket ska metodiskt ge röst och rum åt opinioner, låna ut status till grupper och ge dem drag av formaliserad opinion…”4 Westeson, Weste. 2007. Gävle Stadsbibliotek 100 år. På väg mot framtiden. Teckningen visar ett förslag till byggnad för bad, gymnastik, folkbibliotek, föreläsningar och konserter år 1900. Endast badhuset förverkligades (Maurénska badhuset). 3 4 Edbom, Ture. Biblioteksbladet 1975:1 !6 Gävles bibliotekshistoria präglad av medvetenhet och mod Dessa mycket korta nedslag i Gävles bibliotekshistoria visar en föredömlig medvetenhet om bibliotekens betydelse och ett mod att driva en framtidsinriktad utveckling som det finns all anledning att både värna om och känna stolthet för. Utredningen konstaterar att Gävles biblioteks framväxt och utveckling är uppbyggda på starka värderingar om allas rätt till kunskap och kultur och att bibliotekens betydelse för gävlebornas framtida kunskapsutveckling och Gävles fortsatta tillväxt är lika viktigt idag som för trehundra år sedan. Längre fram i rapporten kommer utredningen att presentera slutsatser och förslag som läsaren kommer att känna igen från den historiska tillbakablicken; betydelsen av att biblioteken är öppna, om vikten av att nå nya målgrupper genom samverkan med andra verksamheter, att biblioteken ska ge röst och rum åt aktuella samhällsfrågor samt att Gävles ambitioner om ökad kunskapsnivå förutsätter tillgång till en väl utvecklad biblioteksverksamhet. 2.2 Lokalt utvecklingsperspektiv Målbild som kräver samordnade prioriteringar och en vilja att samverka Det lokala utvecklingsperspektivet tar sin utgångspunkt i en långsiktig och hållbar tillväxt. De politiska ambitionerna är bland annat uttryckta i målen om 104 000 invånare år 2025, en ökad kunskapsnivå, ett utvecklat utbud av kultur- och fritidsupplevelser samt en utveckling av kreativa och attraktiva livsmiljöer. Utredningens bedömning är att Gävles målbild ställer stora krav på samordnade prioriteringar och en vilja att samverka över nämnds- och förvaltningsgränser. Levande centra i stadsdelar - om kommunen tar ansvar Utifrån ett stadsplanerings-perspektiv ses biblioteken ofta som centrumskapande då de med sina höga besökstal skapar rörelsemönster som kan bidra till ett ökat besöksunderlag för butiker och kaféer i närområdet. Det är en möjlighet som bör tas vara på i arbetet med att realisera fullmäktiges målsättning att erbjuda ”attraktiva boendemiljöer med ett utbud av service och mötesplatser”. I Andersbergs centrum är det i stort sett bara biblioteket som, tillsammans med fritidsgården, upprätthåller ett utbud av service. Nästan alla kommersiella aktörer har övergett en av Gävles största stadsdelar. Det är förvisso en utveckling som inte är specifik för Gävle men det visar att det till stora delar är kommunen själv som måste säkerställa att Gävles stadsdelar har levande centra.5 5 Bilden är från biblioteket i Andersbergs centrum. !7 Attraktivare boendemiljöer med närbiblioteken som bas för service och möten Gävle har idag åtta närbibliotek (och en utlåningsstation med självbetjäning) på en befolkning på strax under 100 000 invånare. Det ger ett genomsnittligt befolkningsunderlag på 10-13 000 invånare per närbibliotek, utifrån förutsättningen att Stadsbiblioteket räknar hela kommunens befolkning som sitt ansvar. Gävles olika stadsdelar har dock en stor variation i sin befolkning, från Forsbacka med bara 1 700 invånare till Bomhus med drygt 11 000 invånare. Alla stadsdelar har inte ett närbibliotek. Gävles biblioteksplan har som en åtgärd att se över folkbibliotekens placering i förhållande till hur Gävle utvecklats befolkningsmässigt, ett arbete som inletts med en särskild utredning.6 En reflektion utifrån de analyser denna utredning gjort är att en övergripande planeringsförutsättning kan vara att ta ställning till hur stort befolkningsunderlag som krävs för att motivera ett närbibliotek i Gävle. Ett annat ställningstagande är om, och i så fall när, en bokbuss kan vara ett alternativ. Andra reflektioner är att prioritera en utveckling av närbibliotek som ligger långt från Stadsbiblioteket, i stadsdelar med en prognostiserad befolkningsökning samt en hög andel av bibliotekens, i lag, prioriterade målgrupper (personer med funktionsnedsättning, nationella minoriteter och personer som har annat modersmål än svenska samt barn och unga).Utredningens bedömning är att Gävles möjligheter att skapa attraktivare livsmiljöer med mötesplatser och närservice bör utgå från en utveckling av närbiblioteken som bas. För de bibliotek som är samlokaliserade med en skola blir skolornas övriga lokaler en potential som kan användas till andra verksamheter under kvällstid. Fler publika verksamheter i gatuplan ökar Stadsbibliotekets tillgänglighet En identifierad och viktig del i Gävles utveckling är betydelsen av ett attraktivt centrum. I den planering som pågår bedöms en förnyelse av Slottstorget som angeläget, bland annat för att minska avståndskänslan mellan norra och södra sidan av staden. Fler publika verksamheter i gatuplan i fastigheterna efter Norra Rådmansgatan (från Drottninggatan till Stadsbiblioteket) nämns också i Centrumplanen som ett kriterium för en attraktiv stadsmiljö. Utredningen vill betona den stora betydelse en sådan åtgärd har för att skapa en hög tillgänglighet (”slinka-in-faktor”) till Stadsbiblioteket. En utbyggnad av Stadsbiblioteket kommer inte att svara mot de lokalbehov som krävs Enligt de förutsättningar som finns angivna i tävlingsprogrammet för Slottstorget, Å-rummet och Rådhusesplanaden ska de tävlande presentera en eventuell utbyggnad av nuvarande biblioteksbyggnad med några meter mot torget. En av utredningens slutsatser är att biblioteken behöver öka sin attraktionskraft genom en fördjupad samverkan med andra verksamheter som kan bidra till att bredda verksamheten. En konsekvens av detta blir att en utbyggnad av nuvarande byggnad inte kommer att motsvara de lokalbehov som krävs för att nå den uttalade politiska viljan att skapa en dragningskraft som förbinder centrums olika delar. Utveckling av närbiblioteken i Gävle. en översyn samt Gävle kommuns närbibliotek. Kartläggning 2014. Kultur- och fritid. Gävle kommun. 2015 6 !8 Om markytan är begränsad kanske Canada Water Library i Southwark London kan vara en inspirationskälla. De var hänvisade till att bygga ett nytt bibliotek på en tomt som i praktiken var för liten för verksamhetens behov. Ett önskemål var också att skapa en större del av den totala ytan i ett plan. Lösningen blev en byggnad utformad som en upp och nedvänd pyramid. Bibliotekets placering, i direkt anslutning till en busstation, har bidragit till en vitalisering av hela området. 2.3 Regionalt utvecklingsperspektiv Aktiv och attraktiv del av storregionen som lockar fler att välja Gävle som bostadsort Gävle kommuns ambition är inte bara att vara motor i Gävleborgs-regionen utan även att vara en aktiv och attraktiv del av storregionen Östra Mellansverige.7 En målsättning är att locka fler av dem som idag pendlar in till Gävle att välja Gävle som bostadsort. Stockholm och Uppsala – stora, nära och attraktiva Mellan städerna i storregionen Östra Mellansverige finns stora skillnader vad gäller förutsättningar och prognoser för framtiden. Stockholms läns landstings prognoser för Östra Mellansverige visar på en styrka i Stockholm-Uppsalas tillväxtförmåga som kan leda till en allt större konkurrens om de befolkningsgrupper som kommunen vill ska välja Gävle som bostadsort. Satsa offensivt och uthålligt på ett kulturhus med ett nytt stadsbibliotek som bas Fullmäktiges val av attraktiva livsmiljöer som ett prioriterat område är en åtgärd med syfte att attrahera fler av dem som idag pendlar in till ett arbete i Gävle. Människor tenderar att i allt högre utsträckning välja den bostadsort som inom ett rimligt pendlingsavstånd erbjuder den bästa livskvalitén. Gävle, tillsammans med Örebro, ligger i storregionens periferi och har de längsta pendlingsavstånden, men för många vuxnas, och särskilt kvinnors, rörlighet är utbudet av kulturella upplevelser viktigt både för valet att stanna kvar eller flytta till en viss plats. Utredningens slutsats är att fullmäktiges målsättning om ett utvecklat utbud av kultur- och fritidsupplevelser måste realiseras genom offensiva och uthålliga satsningar för att möta konkurrensen om människor och företag inom regionen Östra Mellansverige. Bedömningen är att ett kulturhus, med ett nytt Stadsbibliotek som bas, kommer att bidra till att öka Gävles attraktionskraft. I storregionen Östra Mellansverige ingår kommunerna Borlänge, Eskilstuna, Falun, Gävle, Linköping, Norrköping, Stockholm, Uppsala, Västerås och Örebro. 7 !9 2.4 Social hållbar utveckling Ett av fullmäktiges mål är att Gävle ska ”uppfattas som tryggt, välskött och tillgängligt, där medborgarna har en god folkhälsa och ges möjlighet till delaktighet och engagemang”. Birmingham kan vara ett inspirerande exempel för hur biblioteken kan stödja kommunens folkhälsoarbete. Biblioteket erbjuder sina besökare möjlighet att ta sitt blodtryck, kolla kolesterolhalt och BMI. I samarbete med professionell sjukvårdspersonal arrangerar man olika aktiviteter med temat hälsa och välbefinnande. Birminghams läkare skriver ”recept” på böcker om olika hälsoproblem som sedan kan lånas på biblioteket. Underskatta inte biblioteken som en viktig bas i Gävles sociala infrastruktur Utredningens bedömning är att Gävles struktur med ett Stadsbibliotek i centrum och närbibliotek i stadsdelar utgör en viktig bas i den sociala infrastruktur som kommunen tillhandahåller. Biblioteken är en av få platser i samhället där människor med olika bakgrund och i olika åldrar kan mötas spontant, utan att känna varandra. Det finns inte heller några krav på att redovisa syftet med sitt besök, det kostar inget och det är aldrig ”slutsålt”. Utredningens slutsats är att bibliotekens sociala roll inte får underskattas i arbetet med att skapa attraktiva boendemiljöer.8 2.5 Ekonomisk hållbar utveckling Ett av fullmäktiges mål är att ”genom utvecklade och effektiva processer, där kvalitet värderas högt, skapa förutsättningar för ett samhälle med bra livskvalitet”. Ett hållbart samhälle ska uppnås genom att ”kommunkoncernens verksamheter bedrivs kostnadseffektivt och nyttjar befintliga resurser på ett optimalt sätt”. Målinriktad och kostnadsmedveten biblioteksverksamhet Utredningens bedömning är att Gävles biblioteksverksamhet, utifrån de ramar som finns idag, bedriver en målinriktad och kostnadsmedveten verksamhet. Som exempel kan nämnas att Gävle, tillsammans med nio andra kommuner, skapat en infrastruktur för 45 bibliotek i Hälsingland och Gästrikland (HelGe). Samarbetet innebär för biblioteksverksamheten att kostnader kan delas och resurser samnyttjas. För gävleborna innebär det att de samlade biblioteksresurserna blir mer tillgängliga. Utbudet ökar och valfriheten blir större. Ett annat exempel som förtjänar att uppmärksammas är Musikbibliotekets samlokalisering med Stadsbiblioteket som bland annat lett till minskade lokalkostnader, en ökad tillgänglighet (70 procent mer öppet) och en kraftig ökad användning av Blå scen. I avsnitt 3.3 Ekonomi redovisas Gävle kommuns nuvarande prioriteringar av biblioteksverksamheten och där kommenterar utredningen fler aspekter på en kostnadseffektiv utveckling. Bilden är en målning av en besökare på biblioteket Idéa Store, Whitechapel, London. Den får illustrera den betydelse biblioteken har i många människors vardag. 8 !10 2.6 Ekologisk hållbar utveckling Fullmäktiges övergripande mål är att Gävle ska ha en hållbar tillväxt. En bättre miljö ska uppnås genom minskade utsläpp i mark, luft och vatten och den biologiska mångfalden ska stärkas. Bibliotekens verksamhetsidé är återbruk Bibliotekens hela verksamhetsidé kan sägas bygga på återbruk, det vill säga att låna istället för att köpa böcker. Man brukar beräkna att av ett träd kan man producera 100 till 150 böcker. Varje bok som lånas mer än en gång bidrar till ökad ekologisk hållbarhet. Många gävlebor har promenad- eller cykelavstånd till ett bibliotek, vilket i sin tur bidrar till att skapa en bättre miljö genom minskade utsläpp. Inom HelGe-samarbetet har webbaserade tjänster utvecklats, bland annat en gemensam katalog för de nio kommunernas samlingar med media, vilket minskar behovet av resor till och från biblioteken. Utredningens slutsats är att fler webbaserade tjänster bör utvecklas och fler e-resurser erbjudas för att förstärka en ekologisk hållbar utveckling. Använd biblioteken mer för att sprida ”grön kunskap” Allt fler av de bibliotek som nu byggs har en tydlig miljöprofil. Hela byggprocessen för Århus nya huvudbibliotek har till exempel präglats av en helhetssyn där byggnadens miljömässiga aspekter värderas lika högt som den långsiktiga ekonomiska bärkraften. Albertslunds bibliotek, också det i Danmark, arbetar aktivt med att förmedla ”grön kunskap”. Biblioteket lånar ut el- och vattenmätare och deltar i kommunens miljösamtalsgrupp.9 Ett av USAs första miljöcertifierade bibliotek arbetar systematiskt och pedagogiskt med att öka miljömedvetandet hos sina besökare bland annat genom en ”tipspromenad” som visar och förklarar miljötänkandet i biblioteket.10 Gävles kommunledning, andra förvaltningar och de kommunala bolagen skulle kunna dra fördel av att använda såväl Stadsbibliotekets som närbibliotekens stora besökstal och i högre utsträckning än idag använda biblioteken för att informera och vägleda gävleborna om kloka val för en mer hållbar livsstil. 3. Bibliotekens utmaningar och roller Utredningens andra uppdrag är att beskriva Stadsbibliotekets respektive närbibliotekens roller utifrån de utmaningar Gävles utbildningsnivå och övriga demografiska förhållanden ger. 3.1 Demografi Gävle växer - Centrum och Sätra ökar mest Gävle kommun har under flera år haft en positiv befolkningsutveckling. 2013 var ökningen drygt 1 000 personer vilket är den största ökningen under ett år sedan 1975. Ökningen förklaras främst av att utrikes inflyttning överstigit utrikes utflyttning samt av 9 Gröna bibliotek. Biblioteksbladet mars 2014. 10 Hamilton Mill Branch of the Gwinnett Public Library, Atlanta, USA.. !11 flyttningsrörelser inom länet. Av Gävle kommuns 97 000 invånare bor 3,2 procent (drygt 3000 personer) i stadskärnan vilket är en ökning med nästan tio procent de senaste tio åren. Av de stadsdelar som ökar sin befolkning bedömer utredningen att det är Sätra, som med sin ökning med drygt 300 personer under 2013 och med en förhållandevis hög andel arbetssökande och utrikes födda, bedöms volymmässigt påverka närbibliotekets verksamhet.11 Ökad utpendling = längre arbetsdagar. Kvällsöppet allt viktigare Kommunledningskontoret bedömer Gävles befolkningsutveckling som ”starkt positiv”, baserad på en fortsatt stor inflyttning samt en ökad utpendling till StockholmUppsalaregionen. Stockholms otillräckliga bostadsbyggande i kombination med attraktiva boendemiljöer i Gävle och goda förutsättningar för arbetspendling och distansarbete bedöms ha avgörande betydelse för Gävles tillväxt.12 En ökad utpendling innebär att många gävlebor kommer att ha ett arbete som ligger långt från bostaden, vilket i sin tur leder till längre arbetsdagar och att framför allt barnfamiljers dagliga tidspussel blir allt svårare att lägga. Pendlarna kommer att efterfråga bibliotek som ligger nära hemmet och som är öppna längre på kvällarna. Fler äldre efterfrågar meningsfulla aktiviteter på dagtid Prognoserna visar även att andelen gävlebor som är 65 år och äldre kommer att öka. Även för gruppen 65 år och äldre blir den geografiska närheten allt viktigare tillsammans med en ökad efterfrågan på meningsfulla aktiviteter på dagtid. Gävle Stadsbibliotek har 50 procent mindre öppet än andra ”kunskapsstäder” Gävle Stadsbibliotek har öppet alla årets dagar vilket få andra bibliotek i Sverige har. På veckobasis har dock Gävle, enligt Kungliga bibliotekets statistik, 50 procent mindre öppet än biblioteken i jämförelsegrupperna.13 Det är öppethållandet vardagar efter klockan 18 som ger den största avvikelsen. Utredningens slutsats är att ett ökat öppethållande kvällar och helger samt fler aktiviteter på dagtid kan ge fler gävlebor en bättre livskvalitet i vardagen. Nämnas bör också att fler webbaserade tjänster, som kan användas på mobila läs- och surfplattor, kan bidra till att berika den tid man pendlar. Här har Gävle ett incitament för att initiera och driva en innovativ utveckling av mobila bibliotekstjänster. 11 Befolkningsförändringar under år 2013. Gävle kommun, kommunledningskontoret. 2014-02-19. 12 Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030. Översyn år 2014. Kommunledningskontoret 2014-05-12. 13 Eskilstuna, Linköping, Lund, Norrköping, Umeå, Uppsala, Västerås och Örebro !12 Gävleborna mer mångkulturella och flerspråkiga – planera för ”speglingseffekt” Gävles befolkningsökning, som till stora delar är baserad på ett ökat utrikes flyttnetto, innebär att gävleborna kommer att bli mer mångkulturella och flerspråkiga. Bibliotekslagen slår fast att ”biblioteksverksamhet ska finnas tillgängligt för alla” och att biblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt de nationella minoriteterna och personer som har annat modersmål än svenska”. Utredningens bedömning är att bibliotekens kompetensförsörjningsplan måste omfatta aktiviteter som syftar till att bibliotekens medarbetare ”speglar” Gävles demografi.14 3.2 Utbildningsnivå Gävle behöver växa inte bara i antal invånare utan även i kunskap Gävle har en lång tradition av att vara en industristad. Det finns en stark kultur präglad av en attityd där en längre utbildning inte är nödvändig för att få ett arbete. Allt fler av Gävles ungdomar går ut skolan utan fullgjord utbildning. Utredningens bedömning är att Gävle behöver växa, inte bara i antal invånare utan även i kunskap. Ett strategiskt utvecklingsområde i Gävle Vision 2025 är också att stimulera kompetens och skapa en mer positiv attityd till utbildning. Idéa Stores - ett prisbelönat koncept Idéa Stores, som nämnts flera gånger tidigare i rapporten, är en del i ett prisbelönat koncept med syfte att utveckla en av Londons stadsdelar med låg utbildningsnivå och en hög arbetslöshet. För att ta reda på vad de boende i stadsdelen Tower Hamlet önskade gjordes en omfattande utredning. 98 procent ansåg att biblioteken var viktiga och ville ha dem kvar, trots att det var så mycket som 70 procent som svarade att de sällan besökte biblioteket. De önskemål som kom fram var bland annat bibliotek med mer centrala lägen, längre öppettider, aktuell och attraktiv samling media samt en bredare verksamhet. Det är också en inriktning som utredningen förslår för Gävle. Bilden till vänster visar gatan utanför biblioteket Idéa Store, Whitechapel, London. Bilden till höger en av bibliotekets medarbetare. De båda bilderna får illustrera det som rapporten kallar ”speglingseffekten”. 14 !13 Svårt ändra på starka kulturer Citatet ”Culture Eats Structure for Breakfast” brukar illustrera hur svårt det är att ändra på ett företags kultur.15 Lika svårt kan det bli att bryta gävlebornas negativa attityd om utbildning. Gävles kampanj med lokala sportprofiler är ett sätt att, genom kända ansikten som levandegör bibliotekens innehåll och aktiviteter, bygga ett förtroende genom identifikation. Birmingham Public Library, har gjort något liknande i sin kampanj Rewriting the Book Campaign.16 Bibliotekens betydelse för kunskap och bildning behöver synliggöras och stärkas Utredningens bedömning är att bibliotekens potential att medverka till en ökad kunskapsnivå inte tas tillvara fullt ut. Ett exempel på det är det EU-finansierade projektet Urbact -ESIMEC. 17 Trots att den lokala handlingsplanen för Gävle hade som syfte ”att genom samordnade insatser påverka och stärka unga och vuxnas attityder och intresse för ökad utbildning” nämns inte biblioteken i rapporten. Med hänsyn till den stora betydelse ett ökat intresse för kunskap och bildning har för Gävles framtida utveckling måste medvetenheten om bibliotekens roll synliggöras och stärkas internt inom den kommunala organisationen. Samlokalisering ger grund för gemensamt ansvarstagande Inledningsvis konstaterades att Gävles mål och visioner ställer stora krav på samordnade prioriteringar vad gäller bibliotekens framtida inriktning och resurser. Det gäller inte minst samverkan mellan skolan och folkbiblioteken. Sex av Gävles åtta närbibliotek (Bergby, Forsbacka, Hedesunda, Hille, Sätra, Valbo) är samlokaliserade med en skola och fungerar både som närbibliotek och skolbibliotek. En samlokalisering av ett närbibliotek med en skola ger en grund för ett gemensamt ansvarstagande vad gäller öppethållande, säkerställande av kompetens samt tillgång till media och teknisk utrustning. Övergripande prioritering av ambitionsnivån för Gävles biblioteksverksamhet Folk- och skolbibliotek har dock delvis olika mål för sina verksamheter, använder delvis olika metoder och har delvis olika kriterier för hur man bygger sina mediesamlingar. Folkbibliotekens roll är att vara en bas för gävlebornas informella kunskapsutveckling och kulturella upplevelser. Skolbibliotekens främsta uppgift är att vara ett stöd för skolans pedagogiska arbete. Folkbibliotekens målgrupp är alla kommuninvånare, skolbibliotekens målgrupper är elever och pedagoger. Folkbiblioteken ger service utifrån individuella 15 Citatet brukar tillskrivas Peter Drucket, men det kan också ha varit Mark Fields på Ford Motor Company. 16 Se Faces: http://www.libraryofbirmingham.com/lobfaces Urbact - ESIMeC: Europeiskt utbytes- och utbildningsprogram som främjar hållbar stadsutveckling. Economic Strategies and Innovation in Medium sized Cities 17 !14 önskemål, skolbiblioteken arbetar pedagogiskt och handledande utifrån läroplanernas regelverk. Folkbiblioteken har ett brett urval media i enstaka exemplar, skolbiblioteken ett begränsat mediebestånd (med flera klassuppsättningar) anpassat till undervisningen… Trots dessa skillnader finns det starka skäl att se mer till det som förenar än det som skiljer de olika verksamheterna. Utredningens bedömning är att det finns ett stort behov av en övergripande prioritering av vilken ambitionsnivå som ska gälla för Gävles samlade biblioteksverksamhet. Roller och ansvar för skol- respektive folkbiblioteksverksamhet är definierade i skol- och bibliotekslag samt i de olika läroplanerna. Det som krävs är en konkretisering för Gävles verksamheter. 3.3 Ekonomi De ekonomiska förutsättningarna en realitet I allt utvecklingsarbete är de ekonomiska förutsättningarna en realitet. De långsiktiga och mer visionära planerna får emellertid inte begränsas av dagens resurstilldelning utan strategierna, och finansieringen för att förverkliga mål och visioner, måste vara uthålliga och konsekventa. Idag kräver skola, vård och omsorg allt mer av kommunernas resurser. För att klara Gävles biblioteksbudget i balans har organisationen setts över, arbetsprocesser förbättrats och lokalytor omdisponerats. Senare års sparbeting har bland annat lett till att tjänster som blir vakanta inte tillsätts, medieanslaget har minskat kraftigt och anslaget för vikarier har tagits bort. Budget intecknad för daglig operativ verksamhet Utredningens bedömning är att bibliotekens budget till stor del är intecknad av resurser till den dagliga, operativa driften; att bemanna och hålla öppet Gävles tio folkbibliotek. Utrymmet för att inom befintlig ram finansiera en verksamhetsutveckling bedömer utredningen är kraftigt begränsad. Grundfinansiering under genomsnittet för riket Det kulturpolitiska programmet slår fast att ”Gävle är en av landets allra bästa kulturkommuner i fråga om resurser och utbud.” En jämförelse specifikt av biblioteksverksamheten ger en helt annan bild. Trots prioriterade kunskapsmål, samt det faktum att biblioteksverksamheten ofta beskrivs som basen för en stor del av kommunernas kulturverksamhet, så är Gävles driftskostnad per invånare och år 387 kronor. Det ska jämföras med genomsnittet för riket som är 413 kronor, vilket ger en skillnad på 26 kronor per invånare och år. Det betyder att Gävle satsar sex procent mindre än det genomsnittliga värdet för Sveriges samtliga kommuner. En jämförelse med universitetsstäder, med en befolkning som ligger något över Gävles visar att dessa kommuner har en genomsnittlig driftskostnad på 454 kronor per invånare och år.18 Det ger en skillnad på 67 kronor per invånare och år. 18 Linköping, Lund, Umeå, Uppsala och Örebro !15 Gävles prioriterade mål måste avspeglas i bibliotekens rambudget Trots den strategiska betydelsen av en ökad utbildningsnivå och ett ökat utbud av kulturaktiviteter visar jämförelsen ovan (som är baserad på Kungliga bibliotekets statistik) att Gävle satsar 15 procent mindre på den bas infrastruktur för kunskap och kultur som biblioteken utgör än vad andra kunskapsstäder gör. En fråga som utredningen anser måste ställas är; Ser och värderar kommunledningen biblioteken som en viktig part i arbetat med att förverkliga Gävles mål och visioner? Utredningens slutsats är att Gävles prioriterade kunskapsmål måste avspeglas i en rambudget för biblioteksverksamheten som ligger i nivå med övriga kunskapsstäder. 19 Optimera driftskostnader och se över hur befintliga resurser prioriteras På grund av den låga grundfinansieringen blir det än viktigare att se över hur bibliotekens befintliga resurser används. Driftskostnader måste optimeras och tydliga kriterier för prioriteringar fastställas. Ett första kriterium för tillgänglighet till de fysiska biblioteken är att biblioteken är öppna. Utrymmet för att inom bibliotekens befintliga budgetramar finansiera ett ökat öppethållande är dock starkt begränsat. Marginalkostnaden för att ta tillvara gjorda investeringar i lokaler, media och teknik måste värderas utifrån den betydelse ett ökat öppethållande har, inte bara för bibliotekens besökare utan även för att realisera fullmäktiges mål om ”attraktiva boendemiljöer med ett utbud av service och mötesplatser”. Avsätt centrala medel till närbiblioteken med syfte att skapa ett ökat utbud av service Utredningens bedömning är att det blir än viktigare att biblioteken kan öka sitt öppethållande och bredda sin funktion i en situation där närbiblioteken i många stadsdelar är en av få offentliga mötesskapande verksamheter. Ett sätt att medfinansiera en sådan utveckling kan vara att kommunen gör överenskommelser med privata aktörer som till exempel byggföretag, fastighetsägare eller dagligvaruhandel. Kommunen kan även föra en dialog med de föreningar som får ett kommunalt bidrag om möjligheten att medverka, till exempel genom att lokala föreningar erbjuds föreningslokaler i anslutning till närbiblioteken. I avsnitt 2.2 Lokalt utvecklingsperspektiv konstaterade utredningen att det till stora delar är kommunen själv som måste säkerställa att Gävles stadsdelar har levande centra. Utredningen anser därför att det är motiverat att fullmäktige avsätter centrala medel för att öka närbibliotekens öppethållande. Syftet är att skapa en stabil grund för ett ökat utbud av service och mötesplatser i Gävles stadsdelar med närbiblioteken som bas. 19 Bilden är från BALTIC Center for Contemporary Art, Gateshead, England. !16 Några behöver mer för att få lika mycket - Definiera geografiska ansvarsområden Biblioteken ska enligt bibliotekslagen vara tillgängliga för alla och anpassade till användarnas behov. Det innebär i praktiken att några behöver få mer för att få lika mycket. För att kunna göra bedömningar av hur befintliga resurser ska prioriteras mellan de olika närbiblioteken krävs en tydlighet i respektive biblioteks geografiska ansvarsområde. Det kan med fördel göras på nyckelkods- eller postnummernivå. En sådan åtgärd ger ett underlag för att fördela resurser utifrån prioriterade målgrupper och strategiska utvecklingsområden. Skolan måste ta det fulla ekonomiska ansvaret för elevers rätt till bibliotek I Gävle, liksom i många andra kommuner, förlitar sig skolan mycket på folkbiblioteken som en resurs som kan komplettera och kompensera den bristande tillgång till skolbibliotek som många elever har. De närbibliotek som är lokalintegrerade med en skola har i mycket hög utsträckning anpassat sin verksamhet till skolans behov. Med hänsyn till folk- och skolbibliotekens olika uppdrag samt folkbibliotekens låga grundfinansiering blir utredningens slutsats att det avtal som finns mellan Utbildnings- och Kultur- och fritidsnämnden bör ses över med inriktning att skolan ska ta det fulla ekonomiska ansvaret för elevers rätt till skolbibliotek. 3.4 Stadsbiblioteket - närbiblioteken I början av rapporten gjordes några korta nedslag i Gävles bibliotekshistoria. De visar att bibliotekens roller, på ett övergripande plan, varit bestående över tid. Hur dessa tjänster utformats, var bibliotekens lokaler varit lokaliserade och hur de gestaltats har däremot varierat över tid. Mer som förenar än som skiljer När det gäller Stadsbibliotekets respektive närbibliotekens roller är utredningens bedömning att det i det dagliga operativa arbetet är mer som förenar än som skiljer. De olika biblioteken har alla en inriktning på att stödja kunskap och bildning, att erbjuda kulturella upplevelser och vara en plats för möten.En skillnad är att Stadsbiblioteket måste se alla gävlebor som sin målgrupp medan närbiblioteken kan (och bör) fokusera på de som bor och/eller går i skola i stadsdelen. Översynen av närbiblioteken bekräftar den bild som finns hos flera andra kommuner, att många (ofta mer än hälften) som bor i stadsdelar som har ett närbibliotek även använder Stadsbiblioteket som en resurs. Gävle har sedan något år tillbaka använt begreppen ”närbibliotek” istället för ”filialbibliotek” och ”stadsbibliotek” istället för ”huvudbibliotek” för att markera alla bibliotekens lika värde. Flera av utredningens förslag på innehåll och aktiviteter, på lokalers placering och gestaltning samt om kompetensförsörjning är också till stora delar relevanta för såväl Stadsbiblioteket som för närbiblioteken. Framgångskriterier för profilering Utredningen vill betona att en profilering av biblioteken måste ske i en process i nära samverkan med de boende i stadsdelen, med elever och pedagoger i områdets skolor samt med föreningar, organisationer och företag som verkar i närområdet. Ett framgångskriterium !17 för en profilering av biblioteksverksamheten kommer att vara förmågan att engagera gävleborna i bibliotekens utveckling samt vilken beredskap som finns hos bibliotekens medarbetare och ledning att rikta uppmärksamhet och resurser till framförda behov och önskemål. Utveckla förtrogenhet och förståelse av omvärld och samhälle Den omfattande översynen av bibliotekens verksamhet måste följas av en lika omfattande och strategiskt framåtsyftande plan för kompetensförsörjning. Det gäller såväl behovet av nyrekrytering med ”speglings-effekt” som kompetensutveckling och kompetensförstärkning genom samverkan med andra verksamheter. Glöm inte den interna organisationskulturen Pamela Schultz Nybacka har i en av sina studier konstaterat att bibliotekens medarbetare behöver ”vid sidan av fakta (veta att) och färdighet (veta hur) kring informationsförmedling även utveckla förtrogenhet (veta vad) och förståelse (veta varför) av omvärld och samhälle”.2021 Samla och samordna strategiska utvecklingsfrågor Om utredningens förslag vinner gehör kommer bibliotekets organisation att stå inför ett flerårigt förändringsarbete där en utveckling av lokaler och aktiviteter behöver samordnas med en utveckling av arbetsmetoder och kompetens. Ambitionerna bör även här vara att arbeta målinriktat, strategiskt och innovativt. Utredningens bedömning är att det, förutom ekonomiska resurser, krävs ett organisatoriskt stöd för att samordna planeringen för en utveckling av biblioteksverksamheten i allmänhet och för planeringen av ett nytt Stadsbibliotek i synnerhet. Skapa en organisation för planering och genomförande Utredningens förslag är att bygga ett kulturhus med ett nytt Stadsbibliotek som bas. Syftet är att, genom en fördjupad samverkan mellan olika aktörer, internt och externt, attrahera dem Nybacka, Pamela Schultz. (2013). Att hantera den dynamiska kontrasten mellan tradition och förnyelse. En studie av Projekt Kompetensen inom Regionbibliotek Stockholm. Regionbibliotek Stockholm: Stockholm. 20 21 Bilden är från Kaospiloternas lokal i Århus. !18 som idag inte besöker biblioteken. En sådan verksamhetsinriktning förutsätter att det finns ett, tydligt uttalat och förvaltningsövergripande, ledningsansvar både för planeringsprocessen och de första årens genomförandefas. Skapa gemensamma värderingar och samordna tjänster "Turn a new page" var parollen för Newcastles nya stadsbibliotek (som ligger på samma plats som det gamla). Under byggtiden genomfördes ett omfattande kompetens-utvecklingsprogram med bland annat en genomgång av de värderingar som bibliotekets service ska spegla, olika bemötandefrågor samt basfärdigheter som alla i personalen ska klara av. Målet var att 90 procent av alla frågor ska besvaras av den medarbetare som besökaren först kommer i kontakt med.22 4. Aktiviteter och innehåll i ett framtida bibliotek/kulturhus Utredningens tredje uppdrag är att beskriva möjliga utvecklingsvägar samt förväntade aktiviteter och innehåll i ett framtida bibliotek/kulturhus i Gävle. Bibliotekslagen, Gävle Vision 2025 samt Gävles biblioteksplan ska, enligt utredningens direktiv, vara styrande för de förslag som ges. Dessa tre styrdokument ger en samlad målbild som bildat underlag för de aktiviteter och innehåll som utredningen föreslår. Var ett framtida Stadsbibliotek/kulturhus ska ligga ingår inte i uppdraget för den här utredningen, men om en alternativ placering ska utredas vill utredningen, utifrån den faktainsamling och omvärldsanalys som gjorts, framhålla betydelsen av en central placering med hög tillgänglighet och synlighet i centrala stadskärnan. Vi flyttar inte - vi öppnar med ett nytt koncept Om Gävle väljer att bygga ett nytt bibliotek på nuvarande plats kan Amsterdams nya stadsbibliotek; Openbaare Bibliothek inspirera till hur man kan kommunicera att man ändå planerar för något nytt. Amsterdams ledord under byggtiden var ”Vi flyttar inte – Vi öppnar med ett nytt koncept”. Sök samverkan med offentliga, ideella och kommersiella aktörer Biblioteksplanen konkretiserar både bibliotekslagen och Gävle vision 2025 med ett åtgärdsprogram där det övergripande syftet är att bidra till ett öppet och demokratiskt samhälle. Det ska bland annat ske genom att stärka samverkan över förvaltningsgränserna och öka medborgarnas möjligheter att delta i samhällsutvecklingen. Utredningens förslag 22 Bilden visar ett fönster på Newcastle Public Library med de önskemål som de boende i Newcastle uttryckt. !19 bygger på en fördjupad samverkan med offentliga, ideella och kommersiella verksamheter. Ett partnerskap byggt på en ömsesidig vilja att samarbeta och med gemensamma operationella strategier som till exempel kan formuleras genom att svara på de till synes enkla frågorna; vad ska vi göra, varför är det viktigt, hur ska vi jobba, när ska det vara klart, vem är ansvarig. Manifestera en profil som kunskaps- och kulturstad Allt fler bibliotek som byggs utformas för att symbolisera en önskan att manifestera en profil som kunskaps- och kulturstad. Seattle Public Library är ett exempel där biblioteksbyggnaden är ett landmärke i stadsmiljön som tillför staden en arkitektonisk karaktär och attraktion långt utöver det omedelbara värdet för biblioteksbesökarna. Biblioteket i Seattle är också ett svar på önskemål om att skapa en attraktiv mötesplats för invånarna i Seattle. Visa en förändrad inriktning Salt Lake Citys nya bibliotek anses vara unikt både ur ett byggnadstekniskt perspektiv och som modell för biblioteket som en mötesplats.Via fokusgrupper och dialogmöten framkom önskemål om att såväl staden som biblioteket behövde omdefinieras. Man ville visa att samhället förändrats, blivit kulturellt och etniskt mer mångkulturellt. Biblioteket skulle skapa gemenskap och byggnaden skulle utstråla det genom att i sin arkitektur avspegla ett öppet sinne. Byggnaden som är cirkelformad, erbjuder utsikter åt alla håll. Biblioteket har använts till att fira muslimernas Ramadan, hinduernas Diwali, kinesiska nyåret Juneteenth och en latinamerikansk festival. 4.1 Bidra till kunskap och fri åsiktsbildning Som ett första förslag för ett nytt Stadsbibliotek väljer utredningen en inriktning med syfte att bidra till kunskap och fri åsiktsbildning genom att fokusera på det individuella, informella lärandet. Ökad kunskapsnivå centralt för Gävles fortsatta utveckling Valet har sin grund i att biblioteken, enligt bibliotekslagen, ska verka för en demokratisk utveckling av samhället och utredningens bedömning att en ökad kunskapsnivå ger gävleborna bättre förutsättningar att medverka till Gävles fortsatta tillväxt och utveckling.23 God läskunnighet och tillgång till information är förutsättningar för att kunna delta i demokratiska processer Varför fokusera på det individuella och informella lärandet? God läskunnighet och tillgång till information är, tillsammans med förmågan att tolka och använda den för de behov man har, en nyckel till hälsa, utbildning och arbete. Det är också en grundläggande förutsättningar för att kunna delta i demokratiska processer. För-, grund- och gymnasieskolornas respektive läroplaner fastställer rektors ansvar för att eleverna får färdigheter att utveckla sina 2 § Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt. Biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla. 23 !20 kunskaper, har tillgång till handledning samt bibliotek och andra (tekniska) hjälpmedel. Alla som står utanför en formell utbildningssituation är hänvisade till folkbiblioteken som en resurs, varför folkbiblioteken, enligt utredningens bedömning, bör fokusera på att stödja det individuella och informella lärandet. Risk för ökade sociala skillnader Förslaget har också sin grund i att mängden informationskällor kommer att fortsätta att öka, inte bara i antal volymer utan även i mångfald vad gäller till exempel språk och produktionssätt. Att kunna välja och värdera för att hitta ”rätt” information blir därmed allt svårare. Trots att tekniken ger förutsättningar för ökad tillgänglighet kommer upphovsrättsfrågor och affärsmodeller att begränsa tillgängligheten till de digitala informationskällorna. Gapet mellan dem som har tillgång till och som kan tillgodogöra sig ny kunskap och de som inte har/kan kommer att öka, en utveckling som riskerar att leda till ökande sociala skillnader. Erbjud fler öppna och anpassade studiemiljöer - och med pedagogisk handledning En allt mer komplex och internationell värld, med en snabb teknisk utveckling har ökat behovet av ett livslångt lärande. Biblioteken har lång erfarenhet av att stödja kunskap och bildning och att samverka med andra aktörer. På biblioteken finns tillgång till aktuell litteratur, tidningar, tidskrifter, databaser med mera, med mera. Utbudet av nätbaserade utbildningar med en mångfald kurser som är tillgängliga över nationsgränser ökar i snabb takt och minskar beroendet av att vara fysiskt närvarande på den plats som utbildningsanordnaren är lokaliserad till.24 För många innebär dessa så kallade öppna lär-resurser en andra chans till utbildning, men än fler deltar i kurserna ”bara” för att förkovra sig i ytterligare något ämne. För allt fler blir folkbiblioteken en viktig resurs inte bara som kunskapsbank utan även som studiemiljö med tillgång till datorer, Internet och utskriftsmöjligheter. Gävles nya Stadsbibliotek bör erbjuda fler öppna och anpassade studiemiljöer och även tillhandahålla pedagogisk handledning. Ge stöd för olika sätt att lära Några lär sig bäst genom att läsa, andra genom att lyssna/titta och några genom att pröva sig fram. De flesta lär sig bäst genom en kombination av olika lärostilar. Ett nytt Stadsbibliotek ska därför gestaltas och utrustas så att det stödjer olika sätt att lära. Här ska finnas lokaler som är anpassade för såväl självstudier (enskilda arbetsplatser och par-arbetsplatser) som lokaler för nätbaserad utbildning med möjlighet att följa föreläsningar och kommunicera med gruppmedlemmar och/eller handledare. Här ska finnas olika slags informationskällor men också individuell vägledning samt program, verkstäder och teknisk utrustning som ger förutsättningar för att sammanställa, producera och publicera samt andra olika slags aktiviteter som uppmuntrar nyfikenhet och vetgirighet. 24 Bland andra OER: Open Education Resources och MOOC: Mobile Online Open Cources. !21 Stöd innovatörer och entreprenörer Ett sätt att medverka till den politiska viljan att stödja innovationer och entreprenörskap är att tillhandahålla professionell rådgivning om hur man startar, utvecklar och driver företag samt i olika upphovsrättsfrågor. Utredningen föreslår att möjligheterna att samordna de båda verksamheterna Företagsinfo och Företagsservice undersöks tillsammans med möjligheterna att ingå partnerskap med ekonomer, jurister och andra som kan stödja framför allt unga entreprenörer samt medverka vid seminarier och workshops. Ge röst och rum till aktuella samhällsfrågor Utredningen har tidigare i rapporten citerat Ture Edbom som på 1970-talet uppmanade biblioteken att ge röst och rum åt olika opinioner. Utredningen vill betona betydelsen av att biblioteken har/tar en aktivare roll än att bara förmedla kunskap. Biblioteket behöver använda sina resurser (medier, teknik och kompetens) mer interaktivt och agera tillsammans med andra aktörer. En sådan inriktning omfattar även opinionsbildning i olika aktuella samhällsfrågor. HelGe-bibliotekens gemensamma kampanj Bibliotek mot rasism är ett exempel där biblioteket gett röst och rum till en aktuell samhällsfråga som förtjänar att vidareutvecklas. Dokumentera och dela Gävles nutidshistoria Gävles demografiska utveckling pekar, som utredningen konstaterade inledningsvis, på att allt fler gävlebor kommer att vara inflyttade från andra orter och andra länder. Ett av Gävles strategiska utvecklingsområden är att stärka gävlebornas självbild och stolthet genom att lyfta fram alla tillgångar och goda arbeten som görs. Biblioteksplanen har som en åtgärd att stimulera intresse för den lokala historien. Ett nytt Stadsbibliotek/kulturhus bör ha/ta rollen att intressera och engagera både nya och gamla gävlebor att berätta Gävles nutidshistoria. Det kan till exempel ske med stöd av digitala, interaktiva kartor, klipp från gamla lokaltidningar (ibland med koppling till dagsaktuella händelser som presenteras på digitala anslagstavlor), protokoll från tidigare beslut som kan ge en röd tråd som bidrar till att skapa en bättre förståelse för nödvändiga förändringar. Här är Gävles stadsarkiv en tillgång som kan vidareutvecklas med innovativa, interaktiva metoder. Dessa aktiviteter bör kompletteras med ett arbete med att samla berättelser och digitalisera foton och filmer. På så sätt kan biblioteket, tillsammans med sina lokalhistoriska samlingar, säkerställa att Gävles nutidshistoria blir synliggjord för såväl dagens som morgondagens gävlebor. Gästrikesamlingen med litteratur och tidskrifter om kända Gävlebor, om skolor, företag, föreningar, byggnader och mycket annat bör digitaliseras i den omfattning som upphovsrätten möjliggör. !22 Inspiration: Dynamiskt stadsarkiv Ett inspirerande exempel är DOK Library Concept Center som ligger i staden Delft, några mil söder om Haag, Nederländerna. Staden har precis som Gävle cirka 100 000 invånare. Biblioteket, som öppnade 2007, är placerat i stadens centrum med caféer och öppna ytor som grannar. Delft Cultural Heritage är ett slags dynamiskt stadsarkiv där delftborna kan bidra med berättelser, foton, videofilmer, ljudupptagningar med mera som sedan visas på så kallade multi touch bord. 4.3 Utveckla en kreativ miljö och ta vara på innovationer Utredningens andra förslag har sin grund i Gävles strategiska utvecklingsområde att stötta utvecklingen av kreativa miljöer samt att uppmuntra nyfikenhet och mod att ta vara på innovationer. En annan utgångspunkt är det kulturpolitiska målet att stimulera den oetablerade kulturen, ”independent-kulturen”, samt biblioteksplanens åtgärd att stärka och utveckla folkbibliotekens roll som gävlebornas egen arena via till exempel utställningar och programverksamhet. Nå nya grupper genom ”makerspace” Biblioteken har lång erfarenhet av att förmedla kulturella upplevelser genom litteratur i olika genrer, musik och film i olika typer av media, programverksamhet, utställningar, författarbesök… För att nå nya grupper har några bibliotek börjat ge plats för det som kommit att kallas för makerspace. Maker-rörelsen skapades i USA och har ett starkt bildningsideal. Ett makerspace kan vara ett digitalt medielab med bland annat avancerade bildbehandlingsprogram och 3Dskrivare, det vill säga utrustning som få har möjlighet att skaffa själva. Ett makerspace kan också vara något mycket enklare, men lika värdefullt, som till exempel att låna en symaskin, som man kan göra på biblioteket Garaget i Malmö. Ett makerspace är enkelt uttryckt en plats som samlar människor med samma intresse, men utan krav på att man känner varandra innan. Inom gruppen delar man med sig av kunskaper och erfarenheter. Länsbiblioteket i Gävleborgs län inspirerades tidigt av initiativen i USA och har skapat en digital verkstad, DigiLab samt en Facebook grupp Makerspaces, digitala lab och rum för skapande på bibliotek. Gävle har därmed en fördel som bör tas tillvara.25 25 Bilden är från biblioteket Garaget i Malmö. !23 Ge möjlighet att pröva nya uttryckssätt - inom alla konstarter Ett nytt Stadsbibliotek med en inriktning på skapande verksamhet behöver ha tillgång till ”verkstäder” med teknisk utrustning som kan ge möjlighet att pröva nya uttryckssätt inom alla konstarter (ord, bild, ton och scen). Det kan till exempel vara ett utvecklat Musikbibliotek med möjlighet att öva olika instrument, att spela in och redigera musik eller film. Transparens och öppenhet, hos såväl arkitektur som verksamheter, kan väcka nyfikenhet och lust att pröva nya uttrycksformer.26 4.4 Vara en plats för möten Allt oftare beskrivs bibliotekens roll som en ”mötesplats”, vilket kan föra tankarna till en på förhand bestämd plats där man träffar någon man känner. Utredningen har valt att använda begreppet ”en plats för möten” för att markera att Gävles nya Stadsbibliotek ska utformas för både planerade och spontana möten och för möten mellan såväl människor som verksamheter. Begreppet ”plats” i stället för ”centrum” är också ett medvetet val för att illustrera att det är människorna som skapar attraktionen och inte den fysiska platsen i sig själv. På engelska brukar man säga att biblioteket ska vara ”a place to meet up and tweet up” vilket gör det mer tydligt att biblioteken är en plats för såväl fysiska som virtuella möten. Utredningen vill därför betona vikten av att samordna en utveckling av de fysiska biblioteken med det digitala biblioteket. Det gäller även funktionen som en plats för möten. Bidra med inspirerande upplevelser och möten för alla, dygnet runt och året om Utredningen har tidigare i rapporten konstaterat att bibliotekens sociala betydelse inte får underskattas. En av Centrumplanens övergripande målbilder är att stadskärnan ska ha ”ett rikt och välkomnande stadsliv med inspirerande upplevelser och möten för alla, dygnet runt och året om”. Kultur- och fritidsnämnden har yttrat sig positivt bland annat med hänsyn till att planen ger förutsättningar för ett nytänkande när det gäller en framtida ny- och tillbyggnad av Stadsbiblioteket. I Centrumplanen lyfts Slottstorget också fram som en viktig social mötesplats med potential att stärka kopplingen mellan norr och söder och stärka stadskärnan som en helhet. Ett plats som uppmuntrar nyfikenhet och vetgirighet, som utmanar och överraskar Människan är människans största glädje står det i Havamal som skrevs för mer än tusen år sedan. I Centrumplanen uttrycks det som att ”Ju fler människor som rör sig och trivs i centrum desto mer attraktivt blir det för ytterligare andra människor att komma hit”. Det nya Stadsbiblioteket/kulturhuset kommer att bli en plats dit gävleborna går för att träffa andra, eller för att vara ensam tillsammans med andra. Ett besök på det Gävles nya Stadsbibliotek 26 Bilden är från biblioteket Sello, utanför Helsingfors. !24 ska vara en kulturupplevelse i sig själv, som uppmuntrar nyfikenhet och vetgirighet, som utmanar och överraskar. Ett av Gävles prioriterade utvecklingsområden är att ta vara på de mångkulturella resurserna i en alltmer internationell värld. Ray Oldenburg har myntat begreppet "den tredje platsen" och menar att människor har tydliga roller både i hemmet och på arbetsplatsen/skolan, men att vi behöver även en tredje plats där vi kan utmana våra invanda attityder/roller. Det nya Stadsbiblioteket ska vara en plats för möten mellan gamla och nya gävlebor, för möten över generationsgränser, för både familjer och ensamstående. En plats som lockar många olika slags människor med möjlighet att gemensamt delta i olika aktiviteter bidrar både till en ökad kunskap och förståelse om sig själv och andra. Ett konkret förslag i Centrumplanen är att Stadsbiblioteket ska kunna förstärka sin verksamhet med aktiviteter på ett ”kulturparkstorg med allt från bokbord till läsestolar och poesiuppläsning i den gröna parkmiljön”. Här vill utredningen rekommendera en mer innovativ gestaltning som ger förutsättningar för kreativa aktiviteter och en transparens mellan ute- och innemiljö. Säkerställ stor tillgänglighet och en god arbetsmiljö För att klara de krav som en mångfacetterad plats för möten ställer måste lokalerna vara varierade med olika zoner med såväl tysta som mer livfulla miljöer. Flera aktiviteter ska kunna pågå samtidigt och lokalerna ska kunna ändras över tid. De ska vara utformade så att även de som inte är vana biblioteksbesökare har lätt för att hitta och orientera sig i lokalerna. Särskild omsorg bör läggas vid att skapa stor tillgänglighet och en god arbetsmiljö. Verksamhet och lokaler bör planeras utifrån att besökarna stannar en längre tid. Här ska finnas familjevänliga caféer och restauranger och platser att värma och äta medhavd mat eller amma och sköta små barn. 5. Grundvolym idag och framtida behov Inledningsvis konstaterade rapporten att Gävle behöver göra offensiva, strategiska och uthålliga satsningar för att möta konkurrensen om människor och företag inom regionen Östra Mellansverige. Nedan beskrivs Stadsbibliotekets grundvolymer idag vad gäller mediesamlingens storlek och antal besökare. Gävle stadsbiblioteks nuvarande yta speglas mot några andra jämnstora ”kunskapsstäder” i bilaga. Jämförelser med Östra Mellansverige och några kunskapsstäder För att få en spegling av hur Gävles biblioteksverksamhet förhåller sig till de jämnstora kommunerna i Östra Mellansverige (Eskilstuna, Linköping, Norrköping, Västerås och Örebro) har en jämförelse gjorts med Kungliga bibliotekets statistik som underlag. En jämförelse har också gjorts med andra kommuner, som har ett större befolkningsunderlag än vad Gävle har idag och som har ett universitet; Linköping, Lund, Umeå och Örebro. Uppsala, med drygt 200 000 invånare ingår även i jämförelsen på grund av sitt strategiska läge mellan Gävle och Stockholm. Utredningen vill dock betona att det krävs mer ingående analyser av volymer som underlag till en lokalbehovsanalys. !25 5.1 Besökare 2014 hade Gävle stadsbibliotek drygt 466 000 fysiska besökare. Gävles Centrumplan konstaterar att Stadsbiblioteket är Gävles i särklass mest besökta kulturinstitution. Fler besökare Utredningens bedömning är att Gävles tillväxtmål med fler invånare, ökad utbildningsnivå och ett attraktivare och mer välbesökt centrum kommer att leda till fler biblioteksbesökare. Andra faktorer som påverkar besöksutvecklingen är eventuella förändringar vad gäller antal närbibliotek samt hur skolbiblioteksverksamheten utvecklas. Erfarenheter från andra nybyggda bibliotek gör att utredningens slutsats blir att Stadsbibliotekets besöksutveckling kommer att påverkas mer av den attraktionskraft ett nytt bibliotek skapar än av den prognostiserade befolkningsutvecklingen. Planeringen för ett nytt Stadsbibliotek bör därför utgå från en kraftfull ökning av antalet besökare. Barn och unga En utmaning i all verksamhetsplanering är att säkerställa både ett barnperspektiv (vuxnas tolkning av vad barn behöver) och ett barns perspektiv (barns egna åsikter och önskemål). Gävle kommun har antagit ett barn och ungdomsprogram där man inledningsvis konstaterar att barn och unga inte är en homogen grupp. Utredningen ger här exempel på hur några olika behov hos unga biblioteksbesökare kan tillgodoses. De små barnen kommer alltid tillsammans med föräldrar, syskon, pedagoger, mor- eller farföräldrar. Barnvagnar, kläder, ”spring i benen-utrymmen” och barnanpassad exponering kräver stora ytor. Här ska finnas soffor och fåtöljer som rymmer både en sagoläsande vuxen och ett eller flera barn. Små barns läslust och inspiration väcks bland annat genom igenkänning, fantasi och lek. Här ska därför även finnas en lek- och pysselavdelning som stödjer barnens eget spontana skapande. Konstnärliga utsmyckningar kan ge barnen igenkänning och något att längta efter och förknippa med läsupplevelser och biblioteksbesök. !26 Barn som börjat läsa söker kapitelböcker för eget läsande eller högläsning. Här behövs sittplatser för såväl enskild läsning som för läsning tillsammans med en vuxen. Rummets gestaltning måste ske utifrån hur barn orienterar sig. Hos de äldre barnen i ”bokslukarålder” växer behovet av att hitta själv, både vad gäller skönlitteratur samt faktaböcker, serier och andra medier. Här behövs närhet till sökdatorer, sittplatser för enskild läsning och ett utrymme mellan bokhyllor som rymmer större grupper. De behöver tillgång till en faktaavdelning som stödjer barns nyfikenhet och kunskapsinhämtande, allt från småbarnsfakta upp till enklare faktaböcker. Det här är en avdelning som ofta brukar användas av skolor som komplement till det egna skolbibliotekets resurser varför grupprum för samlingar med klasser bör finnas i direkt närhet. Ungdomar efterfrågar mysiga läsplatser bland hyllorna med enskilda sittplatser och mindre grupper. Utbud och exponering av medier ska vara inbjudande och inspirera till läslust. Plats för tidskrifter, datorer, skönlitteratur och en mindre faktaavdelning som är anpassad till målgruppen. Många medier tilltalar unga såväl som vuxna och gränserna är flytande. Det ska vara enkelt att ”glida över” och hitta sina intressezoner. Attraktiva medier för blandade åldrar brukar vara fantasy, serier, skräck, tv-spel, rollspel, musik med mera. 5.2 Media Stadsbiblioteket har idag cirka 330 000 volymer fysiska media varav cirka 80 000 volymer finns i magasin. Det finns särskilda samlingar med anpassade media för olika funktionsnedsättningar och media på de språk som förutom svenska är mest förekommande i kommunen (Gävle har, som finskt förvaltningsområde, också ett särskilt ansvar för att värna om det finska språkets ställning). På Stadsbiblioteket finns även en samling med donerade böcker. De är inte bara gamla och sköra. Några är också ”rara”, i betydelsen unika på grund av sin ålder. Två av böckerna är inkunabler, det vill säga tryckta före år 1501. Utredningen har uppfattat att samlingen med donerade böcker har ett stort värde och ska finnas kvar i Gävle. Den kräver då särskilda anpassningar vad gäller klimat och säkerhet. Behovet är angeläget och bör få en snabb lösning. Varierad samling viktigt Ändrade informations- och kulturvanor ställer delvis nya krav på bibliotekens tjänster. För att behålla sin attraktivitet måste biblioteken kunna erbjuda en valfrihet i både vad och hur man vill läsa. Det förutsätter tillgång till en varierad samling: • med aktuella och populära titlar • med olika format och utformning (tryckta och taktila, med stor stil, i lättläst form, i punktskrift, på teckenspråk, på TAKK, på bliss, på pictogram, i elektronisk form…) • med äldre titlar och utgåvor som inte längre finns att köpa i bokhandeln Gammalt och nytt ska vara lika tillgängligt Ett nytt Stadsbibliotek måste utformas med stor hänsyn till att bibliotekets media ska vara tillgängliga för alla. Oavsett form ska de fysiska medierna kunna förvaras och exponeras på ett tillgängligt och attraktivt sätt. Detta kräver olika, och fler, hyllor och exponeringsmöbler. !27 Samlingarna i magasin bör vara lika tillgängliga som de som står i öppna hyllor, vilket troligtvis innebär kompakthyllor i de publika delarna av biblioteket. Kontinuerlig översyn krävs - och görs För att undvika lokalkostnader för media som inte efterfrågas krävs ett kontinuerligt och strukturerat underhåll av samlingarna. En omfattande översyn av Stadsbibliotekets samlingar genomfördes 2013 i samband med att Musikbiblioteket flyttade in i Stadsbiblioteket. Bibliotekets egen bedömning är att samlingarna är väl genomarbetade och kommer därför inte att minska som en konsekvens av gallring av lågfrekventa titlar. Planera för mer yta för fysiska media trots en utveckling av fler e-resurser Utvecklingen av olika e-medier går snabbt även om lån av e-böcker fortfarande utgör en liten del av folkbibliotekens totala utlåning. Enligt Kungliga bibliotekets statistik för 2013 ökade lån av e-böcker med 42 procent jämfört med 2012. Ser man utvecklingen i ett längre tidsperspektiv är ökningen 227 procent för de senaste tre åren. Den ökade efterfrågan på eböcker motsvaras dock ännu inte av en motsvarande minskad efterfrågan på tryckta böcker på folkbiblioteken. Det blir därmed svårt att omfördela resurser. Folkbibliotekens samlingar med e-böcker har, i jämförelse med universitetsbiblioteken, en långsammare utveckling. Det beror bland annat på att utbudet av e-böcker som förlagen gjort tillgängliga för folkbiblioteken att låna ut, är starkt begränsat. E-böckernas potential att ge ökad tillgänglighet till kunskap och kultur i tid, rum och format är stor: • i tid genom att e-böcker är tillgängliga via bibliotekens webbplats som är ”öppet” dygnet runt (många lån görs utanför bibliotekens öppettider) • i rum genom att e-böcker är platsoberoende (särskilt viktigt där de geografiska avstånden till bibliotek är stora) • i format genom att e-böcker kan anpassas till personer med funktionsnedsättningar Med hänsyn till hur trångt det är både i och mellan hyllorna i nuvarande Stadsbibliotek blir utredningens slutsats att, trots en fortsatt utveckling med allt fler e-resurser, måste ett nytt Stadsbibliotek planera för en väsentligt ökad yta för fysiska media. Utveckla både det fysiska och det digitala/mobila biblioteket Övergången till en mediesamling som allt mer kommer att bestå av e-resurser leder till att biblioteken, som genom komplexa avtal och kostsamma licenser tillhandahåller dessa tjänster, riskerar att bli osynliggjorda. Utredningen förordar därför att planeringen för nya fysiska bibliotek samordnas med en utveckling av det digitala biblioteket. Det arbetet kan med fördel kopplas till aktiviteten i biblioteksplanen att ”utveckla metoder för att arbeta med alla medier i den fysiska och digitala biblioteksmiljön samt sträva efter att ligga i framkant vad gäller den tekniska utvecklingen”. Mobil teknik och tillgång till uppkoppling ger möjlighet att erbjuda fler av bibliotekens tjänster i stort sett var som helst och när som helst. Rapporten har tidigare konstaterat att Gävles många pendlare kan motivera en utveckling av innovativa mobila bibliotekstjänster. !28 6. Slutord I entrén till Library of Congress i Washington finns ett citat av Rudyard Kipling; "I keep six honest serving men, They taught me all I knew, Their names are What and Why and When and How and Where and Who”. Rapporten har försökt beskriva vad Gävle behöver göra för att utveckla biblioteken och varför det är viktigt för Gävle. I rapporten finns också förslag på hur det kan göras i form av förslag på olika inriktningar. Var ett nytt Stadsbibliotek ska ligga uppfattar utredningen ligger fast; Slottstorget. För vem/vilka biblioteken ska planeras för behövs ingen djupare analys – det är självklart för alla gävlebor, med särskilt fokus på bibliotekens i lag prioriterade målgrupper. Frågorna om när det ska göras beror på vilka ekonomiska resurser som kommer att finnas tillgängliga genom en utökad ram till Kultur- och fritidsnämnden, genom omfördelningar inom Kultur- och fritidsnämndens budget och/eller genom prioriteringar inom bibliotekens budget. Hur det kommer att gå beror dels på vilken beredskap bibliotekens ledning och medarbetare har att anpassa verksamheten till förändrade behov och önskemål och dels om det finns en vilja hos andra kommunala verksamheter, hos ideella föreningar och privata företag att ingå partnerskap med biblioteken. Utredningen vill betona betydelsen av att påbörja förändringsarbetet i den omfattning som är möjligt med befintliga ekonomiska ramar. Ett förslag är att avsätta 2015 till att studera goda exempel samt till en dialog med gävlebor, medarbetare och kommunledning om inriktningen för bibliotekens framtida utveckling och skapa samsyn med verksamheter som kan bli partners. För att säkerställa att alla berörda aktivt medverkar i förändringsarbetet vill utredningen avslutningsvis rekommendera att Kommunstyrelsen ger ett samlat direktiv med inriktning för det fortsatta utvecklingsarbete där också finansieringsfrågorna klargörs. De flesta problem går att lösa… Rapportens avslutande bild är en väggmålning från Chicago Public Library;”Most of our problems can be solved. Some of them will take brains, some of them will take patience. And all of them will have to be wrestled with like an alligator in a swamp”.27 27 Citatet är av Harold Washington, borgmästare i Chicago 1983-1987 !29 Bilaga: Några jämförelser med andra biblioteksbyggnader För att bättre kunna bedöma framtida ytbehov redovisas uppgifter från några kommuner som byggt, eller planerat att bygga, nya stadsbibliotek. Bedömningen av hur stor yta Gävles nya Stadsbibliotek behöver, i ett koncept med samverkande verksamheter i ett nytt kulturhus, beror i stor utsträckning av hur lokalytor kan samnyttjas. Möjligheterna till framtida expansion och möjlighet att omdisponera lokalerna bör tas med i bedömningarna. Några jämförelser med andra biblioteksbyggnader Gävle stadsbibliotek Invigt: 1962 Total yta: 4 100 kvm Publik yta: 2 500 kvm Andra verksamheter: Café Energirådgivning Konsumentrådgivning Europa direkt Gävle Antal invånare: 97 000 ! Foto: Inger Edebro Sikström Uppsala stadsbibliotek Invigt: 1987 Total yta: 6 800 kvm Publik yta: 3 900 kvm Andra verksamheter: Café Bokhandel Samlingssal Biblioteksträdgård … Arkitekt: Carl Nyrén Antal invånare: 205 500 Foto: Fredrike Fagerlind ! !30 Linköpings stadsbibliotek Invigt: 2000 Total yta: 13 000 kvm Andra verksamheter: Konstgalleri Hörsal … Arkitekt: Johan Nyrén Antal invånare: 150 000 Foto: Håkan Svensson ! Halmstads stadsbibliotek Invigt: 2006 Total yta: 8 065 kvm Varav publik 5 700 kvm Andra verksamheter: Café Föreläsningssalar Halmstads Konsthall … Arkitekter: MAA Schmidt, Hammer & Lassen, Århus Invånare: 95 000 Foto: Halmstads kommun ! Luleå stadsbibliotek i Kulturens hus Invigt: 2007 Total yta: 14 000 kvm Andra verksamheter: Café Restaurang Konsthall Konsertsalar (en stor och en liten) Konferens … Arkitekt: Tirsén & Aili Invånare: 75 000 Foto: Fredrik Boman !31 Umeå stadsbibliotek i Väven Invigt: 2014 Total yta: Varav kommunen hyr: 24 000 kvm 9 000 kvm Varav bibliotek publik: 5 000 kvm Andra verksamheter: Café och restaurang Hotell Kvinnohistorisk museum Utställningshall Teaterlokal 2 filmsalar … Arkitekter: White Snöhetta Antal invånare: 120 000 Foto: Henrik Sikström ! Örebro stadsbibliotek i Kulturkluster Invigt: Ej byggt Total yta: 10 000 kvm Varav publik yta bibliotek: 4 200 kvm Andra verksamheter: Restaurang Kulturskola Multiscen … Arkitekter: Wingårdh arkitektkontor AB Antal invånare: 140 000 Illustration: Örebro kommun ! !32 ”If you find a path with no obstacles, it probably doesn’t lead anywhere!” !33
© Copyright 2024