1. No category

Krisstöd: Att stärka
människors
motståndskraft
Sara Johansson
Beteendevetare och författare,
tidigare teknisk rådgivare vid
internationella Röda Korset
Gilla på Facebook:
Creative Mammals
Satellitbild, jordbävningsdrabbat område
© Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap
Det är inte situationen i sig som
avgör hur en människa reagerar,
utan individens upplevelse av
situationen.
Första hjälpen vid psykiska reaktioner Sara
Klevmar 2006-11
3
Vad gör en händelse svår att hantera?
• Stark aktivering i nervsystemet under
händelsen.
• Upprepat hot, förlängd tidsperiod.
• En annan människa är ansvarig för det som
hänt.
• Den svåra händelsen sker tidigt i livet och
skadar vår tillit och anknytning till andra
människor.
Logik eller panik?
Kunskap om mänskliga beteenden
räddar liv
Vi flyr inte främst ifrån fara, utan också
till dem vi har nära band med.
”Alla måste prata ut om det
svåra”
Mark Seery: terroristdåden den 11
september 2001
• De som uttryckte sina känslor mest i
akutskedet mådde sämst, både fysiskt och
psykiskt, på sikt (Seery et al, 2008).
Vanliga antaganden om krisreaktioner
• ”De som pratar mycket i akutskedet mår bättre på
sikt”.
• ”Man måste alltid bearbeta en svår händelse”.
• ”Avsaknad av eller minimal sorgereaktion är ett
tecken på sjukdom”.
Samtliga av dessa antaganden saknar
vetenskapligt stöd (Bonanno & Boerner, 2005;
Wortman & Boerner, 2007; Seery et al, 2008)
Modern kunskap om krisstöd
• Nästan alla människor drabbas av potentiellt
traumatiserande händelser.
• Tidiga reaktioner är signaler på stress och på
rädsla, inte symtom.
• Avrådan från debriefing och avlastningssamtal
(ISTSS, WHO, Socialstyrelsen, Hobfoll et al
2007).
Varför inte debriefing?
1. En enda intervention förutsätter att alla har
samma behov.
2. Deltagarna kan uppleva att de egentligen inte vill
prata, men att detta indirekt förväntas inom
ramen för samtalet.
3. Påträngande interventioner riskerar att störa
den naturliga återhämtningen.
4. Det akuta skedets fysiologi: Markant skillnad att
uttrycka sig verbalt och få påträngande frågor
ställda till sig under tiden det biologiska
stressvaret fortfarande pågår.
Hobfolls fem principer med empiriskt
stöd (2007)
• Att främja lugn
• Att främja säkerhet och trygghet
• Att främja tillit till den egna och till samhällets
förmåga
• Att främja sociala relationer och socialt stöd
• Att främja hopp
Minnesregel: STUBBE
•
•
•
•
Krisstöd (ST)
Uppföljning (U)
Bedömning (BE)
Behandling (B).
Förr och nu
•
•
•
•
•
Symtom på sjukdom
Fasta mönster
Behandling
Auktoritet
Hjälplöst offer
•
•
•
•
•
Adekvata behov
Individuell takt
Stöd
Likvärdighet
Kompetent människa
Den nya forskningen
säger inte att människor inte ska ha någon
hjälp efter svåra händelser.
Däremot säger den att människor
delvis ska ha en helt annan slags hjälp, än vad
vi hittills har trott.
PFA-MODUL ICC NORWAY © CREATIVE
MAMMALS/H HERMANSSON & S
JOHANSSON
Frysreaktion
PFA-MODUL ICC NORWAY © CREATIVE
MAMMALS/H HERMANSSON & S
JOHANSSON
Kamp/flykt
PFA-MODUL ICC NORWAY © CREATIVE
MAMMALS/H HERMANSSON & S
JOHANSSON
Underkastelse
PFA-MODUL ICC NORWAY © CREATIVE
MAMMALS/H HERMANSSON & S
JOHANSSON
Kamp- och flyktreaktionen
• Ökad puls och blodtryck.
• Vidgade pupiller.
• Syresatt blod går till hjärta, lungor, ben och
armar.
• Perifera blodkärl dras ihop, denna blodförsörjning
prioriteras ned.
• Kroppens energiförsörjning ställs om, vi använder
redan nedbruten föda.
• Mål: Redo för närkamp och för att fly
PFA-MODUL ICC NORWAY © CREATIVE
MAMMALS/H HERMANSSON & S
JOHANSSON
Frysreaktionen
• Puls och blodtryck sänks, (liksom
kroppstemperaturen).
• Frånvänd blick.
• Säger inte ifrån verbalt.
• Tonisk immobilitet: man kan inte röra sig även
om man vill.
• Mål: att inte göra motstånd för att överleva
PFA-MODUL ICC NORWAY © CREATIVE
MAMMALS/H HERMANSSON & S
JOHANSSON
Underkastelsereaktionen
• Kraftig sänkning av blodtrycket.
• Tappar all muskeltonus.
• Svimmar av och blir medvetslös.
Mål: att kraftigt omprioritera kroppens resurser, att
visa att vi inte är ett lämpligt byte. Att överleva.
PFA-MODUL ICC NORWAY © CREATIVE
MAMMALS/H HERMANSSON & S
JOHANSSON
Att överleva mentalt: dissociation
• Vid svåra händelser hjälper dissociation oss att
överleva mentalt. Det känns som om ”det
händer någon annan” eller ”på en film”.
• Uttalad dissociation, dissociation ofta och
tidigt i livet kan leda till långsiktiga skador och
ett mer permanent sätt att dela upp självet.
• Både frysreaktionen och dissociation är
vanligare ju yngre vi är.
PFA-MODUL ICC NORWAY © CREATIVE
MAMMALS/H HERMANSSON & S
JOHANSSON
För lejonets hjärna är händelsen över.
Så är det inte för människan.
© National Geographic
Lugna nervsystemet:
• Normalisera reaktioner.
• Skydda från insyn och från skrämmande
intryck.
• Skyl kroppen.
• Kontroll istället för kontrollförlust.
• Var särskilt noga med värdighet och integritet.
Viktigt att veta om
läkemedelsbehandling
• Behandling med bensodiazepiner i det akuta
skedet rekommenderas ej pga ökad risk för
PTSD (Hobfoll et al 2007).
• Tidig administrering av morfin, ex. på
olycksplats, minskar risken för PTSD. Det finns
dock ingen generell rekommendation om att
ge morfin på denna indikation ännu (Saxe et al
2006; Holbrook et al 2010).
Fråga för att förstå de individuella
behoven:
• ”När vill du ha mer information om X?” (senare idag eller
imorgon?)
• ”Hur vill du ha din information?” (Skriftligt, muntligt, eller
både och, behov av tolk, funktionsnedsättning som gör det
svårt att ex. läsa eller höra)
• ”Vill du ha någon här med dig när vi informerar?” (Sambo,
pojkvän, chef)
• ”Är det här jag berättar till hjälp för dig just nu”? (eller pratar
jag kanske bara för att jag tror att det här är efterfrågat)
PFA-MODUL ICC NORWAY © CREATIVE
MAMMALS/H HERMANSSON & S
JOHANSSON
Patienter behöver inte perfekta
professionella…
… De behöver professionella som tar ansvar för
när det inte blev bra!
”Hur var det för dig att jag var tvungen att hålla
fast dig när x hände?”
”Är du fortfarande arg på mig?”
”Det var fruktansvärt för mig. Jag hoppas att det
här inte händer igen. ”
Tidigt i livet är vi som mest
utsatta och formbara
”What fires wires – what
don´t won´t”
© Återges med tillstånd av Uwe
Ewald/Akademiska barnsjukhuset
Ljusbehandling hud-mot-hud hos
föräldern
Objektpermanens: Att förstå att det
som inte syns finns
Skatan har objektpermanens
vid tio veckors ålder.
Människan vid omkring 18
månaders ålder.
© Illustration av skata från bröderna von
Wrights bokverk Sveriges Foglar 1828–1838.
Oxytocintoppen:
Den magiska formeln
Förälderns lukt
Hudkontakt
Hjärtslag
Ögonkontakt
Kroppsrörelser
Bakterier
Foto: © KAMCare Design
Föräldern – oslagbar som intervention
För tidigt födda barn som vägde mellan 2199 och 1200 gram lades
direkt hud-mot-hud med föräldern, respektive i kuvös. Båda
grupperna fick ett sedvanligt medicinskt omhändertagande.
Samtliga barn som lades hud-mot-hud var fysiologiskt stabila inom
6 h.
Detta var fallet för endast hälften av de barn som vårdades i kuvös.
(Bergman et al, 2004).
.
© Återges med tillstånd av Uwe Ewald/Akademiska
barnsjukhuset
Kunskap om mänskliga beteenden
räddar liv
© Återges
med
tillstånd
av Uwe
Ewald/Akademiska
© Återges
med
tillstånd
av Uwe
Ewald
barnsjukhuset
När mamma är livshotande sjukt
• Viktigt för både mor och barn att få vara
tillsammans hudnära, även om det bara blir en
enda gång.
• Att tillskriva barnet ett barns behov av
föräldern. Den emotionella födelsen.
Genererar separation
•
•
•
•
•
•
Ingen vuxensäng på barnets rum.
Obekväma stolar.
Omöjligt att vila: för ljust, för mycket ljud.
Transporter utan föräldern.
Formella eller informella ”besökstider”.
Föräldern uppfattar sig som överflödig;
situationen är skrämmande.
• Personalen saknar motivation och/eller
utbildning för att vårda barnet med föräldern.
Motverkar separation
•
•
•
•
•
Att vara tydlig med hur viktig föräldern är.
Bekväma stolar.
Att det går att vila och sova på rummet.
Avskildhet och möjlighet till visst privatliv.
Att personalen överlämnar uppgifter tröst, tvätt
och matning till föräldern.
• Att personalen har motivation och utbildning för
att vårda barnet tillsammans med föräldern.
STRESS
INTE SÄKER DÄR MAN BEFINNER
SIG
STRESS
STRESS
SMÄRTA
KAOS
SVÅR
HÄNDELSE
FÖRSTÅR INTE VAD SOM HÄNDER
EXPONERAD FÖR FLER
SKRÄMMANDE INSLAG
KROPPSLIGT EXPONERAD
SEPARATION FRÅN VIKTIGA
PERSONER
FÅR PÅTRÄNGANDE FRÅGOR OM
VAD SOM HÄNT
= ÖKAD AKTIVERING OCH ÄNNU
MER STRESS!
STRESS
STRESS
STRESS
STRESS
UPPLEVELSE AV ATT
VARA SÄKER DÄR
MAN BEFINNER SIG
NU
SMÄRTLINDRAD
KROPPSLIGT SKYLD
SVÅR
HÄNDELSE
SKYDDAD FRÅN FLER
SKRÄMMANDE
INSLAG
FÖRSTÅR VAD SOM
SKA HÄNDA
ERKÄNSLA
FÅR VARA
TILLSAMMANS MED
VIKTIGA PERSONER
Kunskap
om
mänskliga
beteenden
Tack för inbjudan!
räddar liv
Kontaktuppgifter Sara Johansson:
Telefon: 0736-79 31 16
E-post: [email protected]
På Facebook: Creative Mammals
© Återges
med
tillstånd
av Uwe
Ewald/Akademiska
© Återges
med
tillstånd
av Uwe
Ewald
barnsjukhuset
Krisstöd. Natur & Kultur (2013)
Hedrenius, S. & Johansson, S.
Mängdrabatt kan fås hos förlaget,
kontakta Marie Söderberg på Natur & Kultur:
08-453 86 87