EXAMENSARBETE - pure.ltu.se - Luleå tekniska universitet
EXAMENSARBETE Faktorer som påverkar patienternas upplevelser av ångest och rädsla inför en koronarangiografi En litteraturstudie Anna Kardby Heli Vaalamo 2015 Röntgensjuksköterskeexamen Röntgensjuksköterska Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET Institutionen för Hälsovetenskap Röntgensjuksköterskeprogrammet, 180hp Faktorer som påverkar patienternas upplevelser av ångest och rädsla inför en koronarangiografi - En litteraturstudie Factors affecting patients’ experience of anxiety and fear facing a coronary angiography - A literature review Anna Kardby Heli Vaalamo Examensarbete i radiografi Kurs: M0063H Termin: HT 14 Handledare: Universitetsadjunkt Veronica Jönsson Examinator: Universitetslektor Anders Eriksson 2 Faktorer som påverkar patienternas upplevelser av ångest och rädsla inför en koronarangiografi. En litteraturstudie Anna Kardby Heli Vaalamo Institutionen för Hälsovetenskap Luleå Tekniska Universitet Abstrakt Inledning: Koronarangiografi används för att visualisera hjärtats kranskärl och diagnostisera eventuella kranskärlsjukdomar. I samband med undersökningen kan en perkutan koronar intervention (PCI) utföras som behandling. Denna undersökning kan orsaka ångest och rädsla hos patienterna, vilket kan ge fysiska symtom såsom ökad hjärtrytm och blodtryck som kan påverka undersökningen och en eventuell intervention negativt. Vid undersökningen har röntgensjuksköterskan främsta ansvaret för omvårdnaden. För att kunna ge mest optimal omvårdnad till patienterna ska röntgensjuksköterskan ha kunskap om bakomliggande orsaker till ångest och rädsla relaterade till koronarangiografi. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att sammanställa kunskaper som beskriver faktorer som påverkar patienternas upplevelser av ångest och rädsla inför en koronarangiografi med eller utan PCI. Metod: Studien utfördes som en allmän litteraturöversikt. Elva vetenskapliga artiklar kvalitetsgranskades, analyserades och resultatet presenterades i kategorier. Resultat: Fem kategorier som beskriver faktorer som påverkar upplevelsen av ångest och rädsla identifierades: Sociodemografiska faktorer, Tidigare erfarenhet av koronarangiografi eller PCI, Informationens påverkan på upplevelsen av ångest och rädsla, Upplevelsen av ångest och rädsla relaterad till undersökningssituationen och Ångest och rädsla relaterad till undersökningens påverkan på patientens vardagliga liv och framtid. Konklusion: Genom att känna igen faktorer som påverkar ångest och rädsla hos koronarangiografipatienter kan röntgensjuksköterskan på ett bättre sätt välja passande omvårdnadsåtgärder för varje individuell patient. Individanpassad information har stor betydelse för att kunna minska ångesten och rädslan hos patienten vid det korta mötet i samband med patientens ankomst till undersökningsrummet. Nyckelord: Koronarangiografi, perkutan koronar intervention, rädsla, ångest 3 Factors affecting patients’ experience of anxiety and fear facing a coronary angiography A literature review Anna Kardby Heli Vaalamo Institution for health science Luleå University of Technology Abstract Introduction: Coronary angiography is used to visualize coronary arteries and to diagnose coronary artery diseases. After the examination a percutaneous coronary intervention (PCI) can be performed as treatment. This examination can cause anxiety and fear among patients which may cause physical symptoms such as increased heart rate and blood pressure that can have negative effect on the examination and the possible intervention. The radiographer has primary responsibility for patient care during the examination. In order to provide the most optimal care to patients, the radiographer has to have knowledge of the underlying causes to anxiety and fear related to coronary angiography. Purpose: The aim of this literature review was to compile knowledge that describes factors affecting patients’ experiences of anxiety and fear before a coronary angiography with or without PCI. Method: The study was performed as a literature review. Eleven scientific articles were reviewed, analyzed and the results were presented in categories. Results: Five categories that describe factors affecting patients experience of anxiety and fear were identified: Socio-demographic factors, Previous experience of coronary angiography or PCI, The impact of information on the experience of anxiety and fear, Experience of anxiety and fear related to the examination situation and Anxiety and fear related to the examinations impact on the patients everyday life and future. Conclusion: To recognize factors that influence anxiety and fear in coronary angiography patients’ enables the radiographer to select the most appropriate nursing interventions for every individual patient. To be able to reduce patients’ anxiety and fear during the short meeting as he or she arrives to the examination room individually adapted information is of great importance. Keywords: Anxiety, coronary angiography, fear, percutaneous coronary intervention 4 Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i Sverige (Socialstyrelsen [SoS], 2014a). Ischemiska hjärtsjukdomar såsom hjärtinfarkt och kärlkramp är bland de mest förekommande hjärt- och kärlsjukdomar (SoS, 2009). Under 2013 led 200 000 svenskar av kärlkramp och cirka 30 000 personer drabbades av en hjärtinfarkt, varav 7700 avled (Hjärtoch lungfonden, 2014; SoS, 2014b). Dessa sjukdomstillstånd innebär att det uppstår syrebrist i hjärtats myokard (hjärtmuskulaturen) som orsakas av förträngningar eller blodproppar i kranskärlen. Vården vid hjärt- och kärlsjukdomar har stadigt förbättrats genom åren och en av orsaken är utvecklingen i hjärtkateterisering som även har bidragit till att dödligheten vid dessa sjukdomar har minskat (Swedeheart, 2014). Patienter med en misstänkt kranskärlsjukdom remitteras till en koronarangiografi (kranskärlsröntgenundersökning) i diagnostiskt syfte. Vid samma tillfälle kan undersökningen kompletteras med behandling, en perkutan koronar intervention (PCI). Patienter med konstaterad kranskärlsjukdom kan remitteras direkt för en PCI (Hjärt- och lungfonden, 2012). Koronarangiografiundersökningen innebär att en kateter förs upp till hjärtat via en artär i handleden eller i ljumsken. Därefter injiceras jodkontrastmedel för att visualisera hjärtats artärer samt att se eventuella förträngningar (Hjärt- och lungfonden, 2014). Vid denna undersökning används genomlysning med joniserande strålning för att framställa bilderna (Hirschfeld et al., 2005). PCI är ett samlingsbegrepp för olika typer av ingrepp som används för att förbättra genomblödningen i myokardet såsom ballongvidgning eller stentinläggning. Ballongvidgning innebär att en ballongkateter förs till den förträngda artären där den blir uppblåst och förträngningen utvidgas. Vid stentinläggning förs ett cylinderformat, metallnät liknande struktur till förträngningen via en kateter. Stentet blåses upp så att det expanderas och lämnas kvar för att hålla artären utvidgad (Ludman, 2014). Patienten kommer till koronarangiografiavdelningen antingen via öppen vård eller via en vårdavdelning. Förberedelserna inför både koronarangiografi och PCI innebär för patienten att denne ska lämna blodprover samt en elektrokardiografi (EKG) och en lungröntgen ska tas. Patienten ska duscha, få en venkateter med dropp och premedicineras med smärtstillande och lugnande medicin. Undersökningen tar cirka 30-60 minuter, om en PCI utförs tar proceduren sammanlagt cirka 1-2 timmar. Efter undersökningen observeras patienten på en vårdavdelning eftersom det finns risk för komplikationer såsom blödning från insticksstället (Ayers, 2002). 5 Vid behandling av kranskärlssjukdomar har interventionell radiologi såsom PCI ersatt kranskärlskirurgi som bypassoperation (CABG). Andelen av PCI är betydligt högre, i Sverige 2013 behandlades 80 % av kranskärlssjukdomar med PCI jämfört med 20 % som behandlades med CABG (Swedeheart, 2014). Eftersom hjärt- och kärlsjukdomar är så vanliga bland befolkningen har koronarangiografi och PCI blivit rutinundersökningar och interventioner på många sjukhus i Sverige (Hjärt- och lungfonden, 2012). Riskerna med elektiv (planerad) koronarangiografi och PCI anses vara relativt låga för patienterna trots att metoderna är invasiva på grund av artärpunktionen (Chandrasekar et al., 2001). Dessa innebär dock inte att undersökningen eller interventionen upplevs som rutinmässig av alla patienter utan de kan väcka ångest och rädsla hos patienterna (Mueller, Biswal, Halpern, Kaufman & Lee, 2000). När en individ upplever en situation som hotande uppkommer ångest som innefattar oro, fruktan, spänning, ängslan och nervositet (Spielberger, 1983, s. 15, 46). I litteraturen beskrivs det två olika typer av ångest som benämns på engelska “state anxiety” och “trait anxiety”. “State anxiety” innebär ångest som uppkommer i en situation som upplevs som hotande för individen och det är övergående ångest som försvinner när den hotande situationen är över. “Trait anxiety” är benägenheten hos en individ att uppleva ångest (Spielberger, 1983, s. 6061). Ångest och rädsla är besläktade med varandra eftersom båda upplevelser kännetecknas av att individen upplever oro och fruktan. Dessutom kan rädslan utvecklas till ångest. Men karakterisering som att vara rädd och skrämd kännetecknar endast rädsla (Whitley, 1994). Det finns dock delade meningar om rädsla är förknippat med ångest (Steimer, 2002). Vissa menar att ångest och rädsla upplevs samtidigt (Spielberger, 1983, s. 15, 46) medan andra säger att rädsla är en känsla som är åtskild från ångesten (Koivula, Hautamäki-Lamminen & ÅstedtKurki, 2010). Ångest och rädsla kan påverka fysiologiska och biokemiska processer hos patienten (Bally, Cambell, Chesnick & Tranmer, 2003). När kroppen upplever emotionell stress såsom ångest eller rädsla aktiveras det sympatiska nervsystemet som leder till ökat frisättning av adrenalin och noradrenalin (Turton, Deegan & Coulshed, 1977). Detta kan orsaka att blodtycket, hjärtrytmen, andningsfrekvensen samt myokardets syrebehov ökar (Buffum, Sasso, Sands, Lanier, Yellen & Hayes, 2006; Fontes et al., 2014; Sanchez-Gonzalez, May, Koutnik & Fincham, 2014). Ökat belastning på hjärtat innebär att det finns en stor risk för en patient som har en hjärtsjukdom att få arytmier i samband med en koronarangiografiundersökning (Watkins, Bluementhal & Carney, 2002). Ångest hos koronarangiografipatienter kan även 6 orsaka att plasmakoncentrationen av C-reaktivt protein (CRP), som är ett tecken på inflammation, ökar (Munk et al., 2012). Det kan även orsaka nedsatt endotelfunktion som påverkar blodets flöde och koagulationsförmåga negativt samt försämrar förmågan att bekämpa inflammation (Cines et al., 1998; Munk et al., 2012). Studier som har mätt ångest hos patienter vid olika tidpunkter kring en elektiv koronarangiografi visar att patienter upplever mest ångest och rädsla före proceduren (Bally et al., 2003; Mikosch et al., 2010). Om patienten upplever fysisk påverkan från ångest och rädsla före undersökningen och eventuellt även i samband med en pågående koronarangiografi eller PCI kan undersökningens förlopp påverkas negativt och även ge felaktiga resultat (Frazier et al., 2002). Studier visar även att om patienten upplever mycket ångest före undersökningen eller interventionen, kommer denne att ha högre nivåer av ångest även efter undersökningen eller interventionen som i sin tur kan påverka patientens återhämtning, förlänga patientens sjukhusvistelse samt öka risken för komplikationer (Buffum et al., 2006; Schmidt et al., 2011; Sullivan, LaCroix, Spertus & Hecht, 2000). I en studie (Mueller et al., 2000) framkom det att patienter upplever mer ångest och rädsla i samband med radiologiska interventioner än vad personalen har uppskattat. Det är viktigt för vårdpersonalen som tar hand om kritiskt sjuka patienter att kunna uppskatta patienternas ångestnivå (Frazier et al., 2002; O’Brien et al., 2001). Personalen litar på sina egna förmågor att värdera patientens sinnestillstånd genom att observera patientens beteende och andra fysiska indikatorer. Detta kan leda till att personalen grovt underskattar graden av ångest hos patienter. Ångest och rädsla är subjektiva fenomen och kan inte alltid upptäckas genom objektiva, generaliserbara indikatorer (ibid.). Om patienten som ska genomgå en koronarangiografi med eller utan PCI upplever ångest och rädsla med fysiska symtom, kan det leda till att proceduren tar längre tid (Warner, Peebles, Miller, Reed, Rodriquez & Martin-Lewis, 1992). Stråldosen till patienten och personalen vid koronarangiografi och PCI ökar desto längre proceduren tar (Hirschfeld et al., 2005). Vid undersökningar där joniserande strålning används ska stråldosen till patienten och personalen vara så liten som möjligt, men tillräckligt för att kunna få fram den önskade diagnostiska informationen (Strålsäkerhetsmyndigheten, SSMFS 2008:35). Röntgensjuksköterskan ska bidra till att minimera stråldosen vid undersökningar och behandlingar (Svensk Förening för Röntgensjuksköterskor, 2008). 7 Röntgensjuksköterskan ska kunna identifiera och förebygga hälsorisker, ha förmåga att självständigt observera och bedöma patientens specifika omvårdnadsbehov samt kunna uppmärksamma patientens upplevelser av obehag (Örnberg & Andersson, 2012). Vid koronarangiografi eller PCI träffar röntgensjuksköterskan patienten för första gången när patienten kommer till angiografiundersökningsrummet och tiden för interaktion med patienten är kort. Innan patienten kommer till undersökningsrummet läser röntgensjuksköterskan igenom remissen men det ger inte någon djupare uppfattning om hur patienten är som individ och vilka omvårdnadsbehov denne har. Under det korta mötet vid patientens ankomst ska röntgensjuksköterskan kunna identifiera patientens sinnestillstånd och individuella omvårdnadsbehov (Andersson, Fridlund, Elgán & Axelsson, 2008; Lundén et al., 2012). Genom att ha kunskap om patienternas eventuella upplevelser av ångest och rädsla inför en koronarangiografi eller en PCI kan röntgensjuksköterskan på mer optimalt sätt anpassa sina omvårdnadsåtgärder, därmed bidra till en mer lyckad och säker undersökning eller intervention (Frazier et al., 2002; Viegas, Turrini & Cerullo, 2010). Syftet med denna litteraturöversikt är att sammanställa kunskap från studier som beskriver faktorer som påverkar patienternas upplevelser av ångest och rädsla inför en koronarangiografi med eller utan en PCI. Metod Denna studie genomfördes som en allmän litteraturöversikt som är enligt Friberg (2012, s. 134) är ett strukturerat arbetssätt för att kunna skapa en beskrivande sammanställning av vetenskaplig forskning inom ett valt problemområde. Med denna metod behöver det inte göras någon avgränsning till val av antingen kvalitativa eller kvantitativa artiklar. Enligt Friberg (2012, s. 125) ska processen inledas med valet av ett område som är av intresse att studera. Därefter görs en litteratursökning för att söka efter forskningsartiklar gjorda inom problemområdet. För att på mest optimalt sätt kunna finna relevanta artiklar avgränsas sökningen. De funna artiklarna granskas, analyseras och resultaten sammanställs. Därefter presenteras kunskaperna som framkommit i artiklarna som teman eller kategorier. 8 Litteratursökning Litteratursökningen för att hitta relevant litteratur inom området delades i två faser, den inledande sökningen och den egentliga sökningen. Sökningarna gjordes i internetdatabaserna Cinahl och PubMed. Den inledande litteratursökningen görs för att få en översikt över vad och hur mycket det redan finns forskat inom det valda området. Den kan även vara till hjälp att kunna tydliggöra och utforma syftet till studien (Friberg, 2012, s. 40). Initialt var problemområdet patienternas upplevelser av angiografiundersökningar och den inledande sökningen visade att det fanns studier gjorda inom området. Syftet begränsades till att omfatta patienternas upplevelser av ångest och rädsla inför en koronarangiografi med eller utan PCI. För att hitta artiklar som är mest relevanta utifrån syftet avgränsades den egentliga sökningen med inklusions- och exklusionskriterier (Friberg, 2012, s. 137). Inklusionskriterier var att artiklarna skulle vara publicerade på engelska eller svenska samt av kvalitativ eller kvantitativ ansats och deltagarna i studierna skulle vara över 18 år samt ha genomgått en elektiv koronarangiografi eller PCI. Översiktsartiklar exkluderades samt om artikeln handlade om patienter som hade genomgått en akut koronarangiografi eller PCI. Det sattes inte någon tidsbegränsning för när artiklarna var publicerade. Som sökord vid den egentliga sökningen användes anxiety, fear, coronary angiography, percutaneous coronary intervention och cardiac catheterization. Dessa sökord valdes efter granskning av abstrakt och nyckelord från flera artiklar som hittades vid den inledande sökningen. Varje databas har sin egen ämnesordslista som ofta benämns thesaurus. För att kunna söka artiklar med korrekta söktermer kontrolleras det om ordet finns i respektive databasens thesaurus och hur ordet är definierat där. Olika thesaurus kan ha olika benämningar på samma ord. Cinahls ämnesordlista är Cinahl Headings och hos PubMed finns Medical Subject Headings, MeSH- termer. För att ringa in så mycket relevant litteratur som möjligt samt att rikta sökningen till ett avgränsat område användes det booleska söktermen AND (Willman, Stolz & Bahtsevani, 2011, s. 69-72). För att hitta artiklar som var relevanta utifrån syftet analyserades sökningens träfflistor i två steg (Östlundh, 2012, s. 73-74). Vid första steget lästes artiklarnas titlar igenom och vid andra steget lästes de intressanta artiklarnas abstrakt igenom om det var tillgängligt. Träfflistor med 100 eller färre träffar lästes igenom. Det utfördes även en manuell sökning som innebar att referenslistor i intressanta artiklar samt förslag från sökmotorer granskades. Med hjälp av en 9 manuell sökning kan ytterligare relevanta artiklar hittas (Karlsson, 2012, s. 102). Resultaten av sökningen i databasen PubMed och den manuella sökningen presenteras i tabell 1. Tabell 1 Översikt av litteratursökningen Syfte med sökning: Patientupplevelser av ångest och rädsla inför koronarangiografi och PCI Sökning i PubMed 2014-11-17 Söknr. *) Söktermer Antal träffar Antal valda 1 MeSH Anxiety 56 110 2 MeSH Fear 25 708 3 MeSH Coronary Angiography 49 166 4 MeSH Percutaneous Coronary Intervention 36 748 5 MeSH Cardiac Catheterization 62 901 6 1 AND 3 53 4 7 1 AND 4 52 4 8 1 AND 5 82 9 2 AND 3 19 1 10 2 AND 4 4 11 2 AND 5 11 2 Manuell sökning 2 *MeSH – MeSH- termer i databasen PubMed Sökningen i Cinahl visade inga nya relevanta artiklar som inte redan hade hittats via PubMed därmed presenteras inte den sökningen i tabellen. 13 artiklar som mötte inklusions- och exklusionskriterierna valdes för vidare granskning. 11 av dessa artiklar hittades via sökningen i PubMed och två hittades via den manuella sökningen. 7 studier var av kvantitativ metod, 4 var av kvalitativ metod och 2 studier hade använt sig av både kvantitativ och kvalitativ metod. Efter en översiktlig genomläsning av artiklarna exkluderades det 2 artiklar då dess resultat inte svarade på studiens syfte. Kvalitetsgranskning För att säkerställa att de valda artiklarna var av god vetenskaplig kvalité granskades de enligt ett granskningsprotokoll för kvalitativa respektive kvantitativa studier från Willman et al. (2011). Granskningsprotokollen ska modifieras och anpassas för varje litteratursammanställning för att få en mer korrekt bedömning av artiklarnas kvalité (Willman et al., 2011, s. 108). Granskningsprotokollet för kvalitativa studier användes som den är. Protokollet för granskning av kvantitativa studier modifierades så att frågor om blindning samt frågan om likvärdiga grupper vid start utelämnades. 10 Utifrån protokollet klassificerades studierna att erhålla hög, medel eller låg kvalité. Frågorna i granskningsprotokollet svarades med ja, ett positivt svar, med nej, ett negativt svar eller med vet ej, ett inadekvat svar. Ett positivt svar gav ett (1) poäng och ett negativt eller inadekvat svar gav noll (0) poäng. Därefter räknades poängen ihop och totalsumman räknades om till procent. Med hjälp av procenttalen uppskattades varje studiens kvalité så att studier med 80100% fick kvalitetsgraden hög, studier med 70-79% fick graden medel och studier med 6069% fick graden låg (Willman et al., 2006, s. 96). Endast studier med hög eller medel kvalité inkluderades i denna studie för att öka tillförlitligheten. Granskningen gjordes av båda författare var för sig för att säkerställa granskningens objektivitet och sedan jämfördes resultaten sinsemellan. Samtliga 11 studier som kvalitetsgranskades erhöll minst medel kvalité därmed valdes alla dessa artiklar till analys. 6 av artiklarna var kvantitativa studier, 3 var kvalitativa studier samt det fanns 2 studier som hade använt sig av både kvantitativa och kvalitativa ansatser. Översikt över de valda artiklarna samt dess kvalitetsgradering finns presenterat i tabell 2. Tabell 2. Översikt över analyserade artiklar samt dess kvalitetsgradering (n=11) Författare (År) Land Typ av studie Deltagare (bortfall) Metod Datainsamling Huvudfynd Kvalitet Astin, Jones & Thompson (2005) Australien Kvantitativ. 140 (23) Deskriptiv, longitudinell studie. En tidigare myokardinfarkt orsakade mer ångestbenägenhet innan proceduren jämfört med de som inte hade haft det. Andra sociodemografiska faktorer påverkade inte övergående ångest. Medel Beckerman, Grossman & Marquez (1995) USA Kvalitativ. Rädsla för det okända, procedurens resultat och hur det skulle påverka deras framtid. Även en rädsla för att förlora kontrollen över det fysiska och det psykiska. Medel Caldwell, Arthur, Natarajan & Anand (2007) Kanada Kvalitativ. Kvinnor uttryckte mer rädsla än män. Rädsla för både kvinnor och män orsakades av brist på kontroll relaterad till fysiska och psykiska aspekter; osäkerhet om framtiden och eventuella medicinska komplikationer. Hög 75 män och 25 kvinnor. Enkätstudie. 10 Endast manliga deltagare. Deskriptiv, fenomenologisk metod. Intervju med öppna frågor. 20 Grounded theory. 10 män och 10 kvinnor. Semistrukturerad intervju. 11 Forts. Tabell 2. Översikt över analyserade artiklar samt dess kvalitetsgradering (n=11) Författare (År) Land Typ av studie Deltagare (bortfall) Metod Datainsamling Huvudfynd Kvalitet de JongWatt & Arthur (2004) Kanada Kvantitativ och kvalitativ. 40 (92) Prospektiv kohortstudie. Fyra teman relaterade till ångesten identifierades; bröstsmärtor, den kommande proceduren, förlusten av fysisk förmåga och ångest förknippad med osäkerhet. Medel (Kvantitativ) Surveyundersökning. Största orsaken till ångest var osäkerhet över procedurens resultat. Patienter hade mer ångest om de tog medicin mot ångest eller depression eller var väldigt oroliga över procedurens resultat. Medel 378 (122) Prospektiv studie. 280 män och 98 kvinnor. Enkätstudie. Rädslans intensitet berodde Medel på orsaken till rädslan. Mest intensiv rädsla orsakades av att patienten eventuellt skulle behöva genomgå en CABG. Signifikanta samband hittades mellan orsaken till rädsla och patienternas sociodemografiska faktorer. 220 (158) Prospektiv studie. 166 män och 54 kvinnor. Enkätstudie. 11 Grounded theory. 8 män och 3 kvinnor. Semistrukturerad intervju. 27 män och 13 kvinnor. Enkätstudie. Hermeneutisk fenomenologi. Medel (Kvalitativ) Semistrukturerad intervju. Gallagher, Trotter & Donoghue (2010) Australien Kvantitativ. Heikkilä, Paunonen, Laippala & Virtanen (1999a) Finland Kvantitativ. Heikkilä, Paunonen, Virtanen & Laippala (1999b) Finland Kvantitativ. Higgins, Dunn & Theobald (2001) Australia Kvalitativ. 159 (3) 114 män och 45 kvinnor. Kvinnor upplevde i genomsnitt mer signifikant intensiv rädsla och mer ångest än männen. Mest intensiv rädsla för både män och kvinnor orsakades av risken för en eventuell CABG och ovissheten om sjukdomen. Medel Rädsla för det okända och en eventuell livshotande skada på det vitala organet orsakade ångest. Även deltagare som hade tidigare erfarenhet av kranskärlskirurgi eller PCI upplevde någon grad av ångest över det okända och eventuella livshotande konsekvenser. Medel 12 Forts. Tabell 2. Översikt över analyserade artiklar samt dess kvalitetsgradering (n=11) Författare (År) Land Typ av studie Deltagare (bortfall) Metod Datainsamling Huvudfynd Kvalitet Lenzen, Gamel & Immink (2002) Nederländerna Kvantitativ och kvalitativ. 86 (10) Tvärsnittsstudie. Medel (Kvantitativ) 61 män och 25 kvinnor. Enkätstudie. Statistisk signifikant skillnad mellan de två grupperna hittades inte. Det visades dock en tendens att de som skulle genomgå interventionen igen upplevde mer ångest jämfört med de som skulle genomgå interventionen för första gången. Grounded theory. Semistrukturerad intervju. Trotter, Gallagher & Donoghue (2011) Australien Kvantitativ. Uzun, Vural, Uzun & Yokusoglu (2008) Turkiet Kvantitativ. 100 (15) Deskriptiv, prospektiv design. 80 män och 20 kvinnor. Enkätstudie. 88 (12) Tvärsnittsstudie. 49 män och 39 kvinnor. Enkätstudie. Medel (Kvalitativ) De största orsakerna till Medel ångest före PCI var ovissheten om ingreppets resultat samt att de möjligen skulle behöva göra CABG. De deltagare som hade mer ångest innan proceduren var de som tog mediciner mot ångest och depression. Det fanns en signifikant relation mellan patientens generella ångestbenägenhet och övergående ångesten. Ångestbenägenheten var högre hos kvinnor, patienter utan tidigare hjärtkateterisering, överviktiga och de som inte hade fått information om vad kommer att hända efter ingreppet. Medel Dataanalys Studiernas resultat analyserades enligt en allmän litteraturöversikt där syftet är att skapa en översikt över det valda området genom att beskriva resultaten. Studierna läses igenom flera gånger för att kunna förstå innehåll och sammanhang. Därefter söks det efter likheter och skillnader i studiernas syfte, metod och resultat. Till sist görs det en beskrivande sammanställning av resultatinnehållet (Friberg, 2012, s. 140-141). De valda artiklarna lästes igenom flera gånger av båda författare för att få en uppfattning om varje artikelns innehåll och helhet. De meningar eller resultat i tabeller som motsvarade denna 13 studies syfte underströks och dokumenterades. Text från artiklarna översattes noggrant från engelska till svenska med hjälp av lexikon för att säkerställa att textens innehåll inte förändrades. Båda författare gjorde sin egen sammanfattning av samtliga artiklars innehåll och dess resultat i respektive översiktstabell. Med hjälp av en översiktstabell kan det säkras att det som är väsentligt i respektive studie uppfattas korrekt och blir dokumenterat (Friberg, 2012, s. 140). Sammanfattningarna samlades ihop för att kontrollera om båda författare hade uppfattat och tolkat artiklarnas innehåll lika samt att texterna hade blivit översatta på liknande sätt. Efter kontrollen sammanställdes båda författarnas sammanfattningar till en ny översiktstabell över de valda artiklarnas övergripande innehåll och resultat. Därefter granskades artiklarnas innehåll med avseende på vilka likheter och skillnader i syfte, metod och analys det fanns mellan studierna. Sedan sorterades materialet utifrån resultatens likheter och skillnader. Enligt Friberg (2012, s. 141) ska det tas hänsyn till att resultatet från kvalitativa respektive kvantitativa studier presenteras på olika sätt. Vid kvalitativa studier presenteras resultatet som teman eller kategorier medan i kvantitativa studier presenteras resultatet utifrån statistiska beräkningar som gjorts. Därmed går det inte att göra linjära jämförelser mellan resultat som är av olika art. Innehållet från samtliga artiklarnas resultat som handlade om samma sak sorterades i grupper under lämpliga rubriker. Analyserade studiernas resultat granskades av båda författare ännu en gång för att vidare säkerställa att resultatet var korrekt uppfattat. Efter granskningen av samtliga artiklars resultat identifierades fem kategorier som beskriver faktorer som påverkar patienterna upplevelser av ångest och rädsla inför en koronarangiografi med eller utan PCI. Etiska överväganden Forskningsstudier som görs på människor ska erhålla ett etiskt tillstånd för att kunna undvika att människor utnyttjas, skadas eller såras (Kjellström, 2012, s. 71). Enligt Helsingforsdeklarationen (2013) väger patientens intressen och välfärd tyngre än samhällets och forskningens behov. Etiska lagar, föreskrifter och normer i forskarnas eget land och internationella lagar måste beaktas när en forskning ska genomföras. När en person tillfrågas att medverka i en forskningsstudie måste information om studiens upplägg ges som till exempel syftet med studien, metoder och möjliga risker. Ett informerat samtycke från deltagare i forskningsstudie ska erhållas. Det innebär att deltagaren ska kunna frivilligt fatta besluten om att medverka i studien och deltagaren har rätt att avbryta deltagandet under en 14 pågående studie. Forskaren ska även kontrollera att deltagaren har förstått all information som gets. Alla möjliga åtgärder ska vidtas för att skydda forskningsdeltagarnas personuppgifter. Det har inte ansökts något etiskt tillstånd till denna studie då den utförs som en litteraturstudie därmed det inte görs något forskning direkt på människor (Vetenskapsrådet, 2014). Forskarna vid denna studie eftersträvade att ta med endast studier som hade fått ett etiskt tillstånd. Alla studier förutom en som valdes till denna litteraturöversikt hade erhållit sig ett etiskt tillstånd. Den studien som inte hade gjort det hade dock erhållit en skriftligt och muntligt informerat samtycke från deltagare i sin studie. Forskarna i denna studie ansåg att detta kvalificerades som etisk övervägning. Resultat Analysen av 11 artiklar resulterade i fem kategorier som redovisas i tabell 3 och i brödtext. Tabell 3 Översikt över resultatkategorier Kategorier Sociodemografiska faktorer Tidigare erfarenhet av koronarangiografi eller PCI Informationens påverkan på upplevelsen av ångest och rädsla Upplevelsen av ångest och rädsla relaterade till undersökningssituationen Ångest och rädsla relaterade till undersökningens påverkan på patientens vardagliga liv och framtid Sociodemografiska faktorer Åtta av de elva artiklarna svarade på sociodemografiska faktorers påverkan på förekomsten av ångest eller rädsla inför en koronarangiografi eller PCI. En var kvalitativ (Caldwell et al, 2007), sex var kvantitativa (Astin et al., 2005; Gallagher et al., 2010; Heikkilä et al., 1999a; Heikkilä et al., 1999b; Trotter et al., 2011; Uzun et al., 2008) och en av artiklarna använde sig av kvalitativ och kvantitativ metod (Lenzen et al., 2002). Patientens kön kan påverka förekomsten av ångest eller rädsla innan koronarangiografi eller PCI. I studier av Caldwell et al. (2007) och Lenzen et al. (2002) framkommer det att kvinnor 15 uttrycker generellt mer rädsla inför interventionen än männen. Uzun et al. (2008) visar att ångestbenägenheten är högre hos kvinnor än männen och även ökad övergående ångest förknippas med det kvinnliga könet men denna skillnad är inte statistiskt signifikant. Enligt Heikkilä et al. (1999a) upplever kvinnor genomsnittligt mer ångest och mer intensiv rädsla än männen före koronarangiografi. I studien av Astin et al. (2005) framkommer det att könet inte har någon påverkan på ångestbenägenheten eller övergående ångest relaterade till den kommande interventionen. Astin et al. (2005) hade även utrett om sociodemografiska variabler som civiltillstånd eller tidigare akut myokardinfarkt är relaterade till ångestbenägenheten eller förekomsten av övergående ångest. Resultatet visar att endast erfarenheten av en tidigare akut myokardinfarkt orsakar ökad benägenhet att uppleva ångest. I studien av Caldwell et al. (2007) beskriver en man att han upplever ökad rädsla för hjärtkateteriseringen eftersom han redan tidigare hade drabbats av en hjärtinfarkt. Åldern hos patienter som ska genomgå en koronarangiografi kan ha betydelse i upplevelsen av rädsla. Det framkommer i studien av Heikkilä et al. (1999a) att yngre patienter (< 45 år) upplever mer rädsla än äldre åldersgrupper. Detta är dock relaterad till specifika orsaker bakom rädslan. Heikkilä et al. (1999b) visar i sin studie att om patienten tillhör en yngre patientgrupp, är det en signifikant bidragande faktor för högre nivåer av övergående ångest och mer intensiv rädsla. Patientens kroppsbyggnad kan vara av betydelse för upplevelser av ångest eller rädsla inför en koronarangiografi. Enligt Uzun et al. (2008) har överviktiga patienter ökat ångestbenägenhet inför en koronarangiografi. I studien av Caldwell et al. 2007 beskriver överviktiga patienter att deras vikt orsakar en ökad upplevelse av rädsla innan interventionen. Om patienten upplever ångest generellt kan det innebära att denne upplever mer ångest relaterad till koronarangiografi. Uzun et al. (2007) beskriver att patienter som är mer ångestbenägna även mer övergående ångest innan en hjärtkateterisering. Gallagher et al. (2010) och Trotter et al. (2011) visar i sina studier att patienter som medicineras för ångest eller depression har större benägenhet att uppleva ångest inför koronarangiografi och PCI än patienter som inte behöver läkemedel mot ångest eller depression. Medicineringen berodde inte på någon psykisk sjukdom eftersom dessa patienter exkluderades från studierna. 16 Tidigare erfarenhet av koronarangiografi eller PCI I fyra artiklar av elva var det utrett om tidigare genomgått koronarangiografi eller PCI har påverkan på upplevelsen av ångest eller rädsla då patienten ska göra undersökningen eller interventionen igen. Bland dessa var en kvalitativ studie (Higgins et al. 2001) och tre kvantitativa studier (Heikkilä et al., 1999b; Lenzen et al. 2002; Uzun et al., 2008). Lenzen et al. (2002) undersökte om det fanns skillnader i ångest hos patienter som ska genomgå ett perkutant transluminal koronarangioplastik (PTCA) för första gången jämfört med patienter som har tidigare erfarenhet av ingreppet. Resultatet visar att de som hade tidigare erfarenhet av interventionen upplevde något mer ångest. Skillnaden är inte statistisk signifikant men Lenzen et al. (2002) anser att resultaten kan vara kliniskt relevant. Heikkilä et al. (1999b) visar att patienter som skulle genomgå en koronarangiografi och hade tidigare erfarenhet av undersökningen upplever signifikant högre nivåer av ångest än patienter utan tidigare erfarenhet av undersökningen. I studien av Higgins et al. (2001) uttrycker patienter som hade tidigare erfarenhet av koronarangioplastik eller kranskärlskirurgi att de upplever ångest inför koroanrangioplastiken men det framkommer inte om de upplever det mer än de som ska genomgå ingreppet för första gången. Enligt Uzun et al. (2008) är ångestbenägenheten högre hos patienter utan tidigare erfarenhet av hjärtkateterisering. Informationens påverkan på upplevelsen av ångest och rädsla Hur erhållen information om undersökningen påverkar ångest eller rädsla hos patienter var undersökt vid en kvalitativ (Caldwell et al., 2007) och en kvantitativ studie (Uzun et al., 2008). Uzun et al. (2008) visar att patienter som inte hade fått information om vad som kommer att hända efter undersökningen har ökat ångestbenägenhet före undersökningen. Enligt samma studie förekommer högre nivåer av övergående ångest både hos patienter som hade fått information om vad kommer att hända efter undersökningen och hos patienter som inte hade fått information om det. I studien av Caldwell et al. (2007) framkommer det att patienter som hade sökt information om den kommande undersökningen ansåg att undersökningen kommer att vara en rutinprocedur. Trots denna uppfattning så uttrycker patienterna rädsla relaterad till undersökningen. Upplevelsen av ångest och rädsla relaterade till undersökningssituationen I två av de kvalitativa studierna (Beckerman et al., 1995; Caldwell et al., 2007) och fem av de kvantitativa studierna (de Jong-Watt & Arthur, 2004; Gallagher et al., 2010; Heikkilä et al., 17 1999a; Heikkilä et al., 1999b; Uzun et al., 2008) kommer det fram att det finns olika orsaker relaterade till själva undersökningssituationen som patienter känner ångest eller rädsla för. Två studier (Caldwell et al., 2007; de Jong- Watt & Arthur, 2004) visar att patienterna känner ångest över eventuella medicinska komplikationer. Enligt Caldwell et al. (2007) och de JongWatt och Arthur (2004) känner patienterna ångest över att de kan dö under proceduren och att de kan få en hjärtinfarkt. I studien av Caldwell et al. (2007) beskriver en patient som tidigare hade haft en hjärtinfarkt en rädsla över att få det igen i samband med undersökningen eftersom denne hade hört att kontrastmedel kan orsaka hjärtinfarkt. I samma studie uttrycker patienter att de är rädda för att få en allergisk reaktion av kontrastmedlet. I tre studier (Caldwell et al. 2007; de Jong-Watt & Arthur, 2004; Gallagher et al., 2009) framgår det att patienterna är rädda för att uppleva smärta och obehag under proceduren. Det framkommer i två studier (Beckerman et al., 1995; Caldwell et al., 2007) att inför en koronarangiografi eller PCI upplever patienter rädsla över att eventuellt förlora kontrollen över sina psykiska och fysiska förmågor. Caldwell et al. (2007) säger att rädslan relaterad till fysiska aspekter förknippas med att patienterna känner sig osäkra över om de kan bibehålla den liggande positionen en längre tid. I samma studie beskriver vissa patienter, i synnerhet kvinnliga patienter, att de är rädda över att de skulle ha minskad kontroll över sin kropp under undersökningen då de ligger vakna. Andra ämnen som är relaterade till rädslan för förlusten av kontroll över egen kropp är att bli blottad, att någon ”gör arbete” på de och att bli inkontinent (Caldwell et al., 2007). I studien av Beckerman et al. (1995) där endast manliga patienter intervjuades uttrycker patienterna att de är rädda för att börja kräkas under undersökningen. Caldwell et al. (2007) belyser att patienter, fler kvinnliga än manliga, känner rädsla över hur de skulle reagera om de förlorar kontrollen av sig själv under proceduren som innebär rädsla för att börja hyperventilera, känna sig klaustrofobisk eller att ”flippa ut”. Beckerman et al. (1995) beskriver att patienter är rädda över att de skulle tappa kontrollen över sin psykiska stabilitet i fall det skulle hittas något i hjärtat vid undersökningen. I studien av Caldwell et al. (2007) beskriver två kvinnor att de är rädda över att tyngden från deras bröst kan komma att orsaka andningsvårigheter. Patienter som har en kronisk obstruktiv lungsjukdom har också en rädsla för att få andningssvårigheter i samband med undersökningen. I samma studie beskriver en överviktig kvinna att tanken om artärpunktering i ljumsken ökar rädslan relaterat till sin vikt ännu mer då läkaren skulle behöva flytta bort 18 flera lager av fett för att komma åt artären. Patienter i studien av Beckerman et al. (1995) beskriver en rädsla över att bli lämnat ensam efter undersökningen. I studien av Heikkilä et al. (1999b) framkommer det att patienterna har en rädsla för att kunna ligga stilla i sängen efter undersökningen och i en annan studie (Heikkilä et al., 1999a) uttrycker patienterna rädsla för att ligga platt i sängen. Ångest och rädsla relaterade till undersökningens påverkan på patientens vardagliga liv och framtid I åtta av de elva analyserade artiklarna framkommer det att patienter upplever ångest eller rädsla som är relaterad till hur den kommande undersökningen eller interventionen kan påverka patientens vardagliga liv och framtid. Av dessa var det tre kvalitativa (Beckerman et al., 1995; Caldwell et al., 2007; Higgins et al., 2001) och fem kvantitativa studier (de JongWatt & Arthur, 2004; Gallagher et al., 2010; Heikkilä et al., 1999a; Heikkilä et al., 1999b; Trotter et al., 2011). Studierna av Beckerman et al. (1995), Caldwell et al. (2007) och Higgins et al. (2001) visar att patienterna upplever rädsla över det okända. I tre studier (Beckerman et al., 1995; Caldwell et al., 2007; de Jong-Watt & Arthur; 2004) uttrycker patienter rädsla över hur undersökningen eller interventionen kommer att påverka deras framtid. Patienterna känner rädsla eller ångest över undersökningens eller interventionens resultat (Beckerman et al., 1995; de Jong-Watt & Arthur, 2004; Gallagher et al., 2010; Heikkilä et al., 1999a; Heikkilä et al., 1999b; Trotter et al., 2011). I studien av Higgins et al. (2001) beskriver patienterna att de är rädda över att få en möjlig livshotande skada på det vitala organet i samband med interventionen. Patienterna uttrycker en generell rädsla över att kunna dö och de känner också en ovisshet över hjärtsjukdomen (Heikkilä et al., 1999a; Heikkilä et al., 1999b). Det framkommer i flera studier (de Jong-Watt & Arthur, 2004; Heikkilä et al., 1999a; Heikkilä et al., 1999b; Trotter et al., 2011) att patienterna är rädda över att de eventuellt skulle behöva genomgå en CABG om resultatet av koronarangiografin skulle visa sådant som inte kunde sedan vid samma tillfälle åtgärdas med PCI. Det finns skillnader mellan kvinnor och män i vad som orsakar ångest eller rädsla relaterade till undersökningens påverkan på sina vardagliga liv och framtiden. I studien av Caldwell et 19 al. (2007) framgår att kvinnorna har en rädsla över att deras möjligheter att kunna ta hand om familjen och hemmet efter proceduren påverkas. I studien av Heikkilä et al. (1999b) är männen mer rädda över att få sexuella problem än kvinnorna. Det finns även specifika orsaker som yngre patienter känner ökad rädsla för jämfört med äldre patienter. Enligt Heikkilä et al. (1999a) upplever patienter under 45 år mer rädsla för döden, undersökningen, smärta och undersökningens resultat än andra åldersgrupper. Diskussion Metoddiskussion En allmän litteraturöversikt enligt Friberg (2012) användes för att kunna på ett strukturerat sätt göra en överskådlig beskrivande sammanfattning av informationen som finns inom ett valt problemområde. Dessutom tillåter metoden att både kvalitativa och kvantitativa artiklar kunde inkluderas i litteraturöversikten. Friberg (2012, s. 134-135) skriver att det finns kritik mot den allmänna litteraturöversikten. Risken är att författaren väljer ut information som stödjer den egna synpunkten eftersom det kan finnas begränsad forskning inom problemområdet. Därför måste författaren ha ett kritiskt förhållningssätt när urvalet av studierna görs (ibid.). Författarna vid denna studie valde ut till analysen alla studier som motsvarade syftet och mötte inklusions- och exklusionskriterierna oavsett vilket resultat studierna hade kommit fram till. Syftet till studien tydliggjordes med hjälp av den inledande sökningen som visade att upplevelsen av ångest och rädsla hos patienter som ska genomgå en koronarangiografi ger fysiska symtom som i sin tur kan påverka undersökningen och dess resultat negativt. Detta var författarna i denna studie inte insatta i och därmed väcktes intresset för att fördjupa sig i ämnet. Enligt Örnberg och Andersson (2012) ska röntgensjuksköterskan införa ny kunskap och därmed bidra till en bättre vård. Den inledande sökningen var till hjälp för att bestämma inklusions- och exklusionskriterierna. Vid den framkom det att de mest relevanta artiklarna var gjorda under de senaste 25 åren. Därmed sattes det inte någon tidsbegränsning för när artiklarna var publicerade då denna litteraturöversikt handlar om människornas upplevelser som författarna inte anser ha ändrats så mycket under de senaste decennierna. Detta styrks av Lundén, Bengtson och Lundgren 20 (2006) som menar i sin studie att patienternas upplevelser av koronarangiografi och PCI hade inte förändrats mellan 1997 och 2006. Studier som forskade om ångest, rädsla eller båda inkluderades eftersom den inledande sökningen visade att vissa studier hade forskat endast på ångest eller rädsla hos patienter medan vissa studier inte skiljer dessa åt. Likadant inkluderades studier som handlade om endast koronarangiografi, PCI eller båda då några studier hade gjorts på patienter som skulle genomgå en koronarangiografi eller PCI medan vissa studier inkluderade båda. I flera studier som analyserades för denna studie var ångest eller rädsla mätt hos patienter vid olika tidpunkter kring koronarangiografi eller PCI. Till denna studie har tagits med endast mätresultat och kvalitativ data som beskriver patienternas upplevelser före proceduren. Denna begränsning gjordes av den orsaken att författarna upplevde att för röntgensjuksköterskan är information om patientens sinnestillstånd före undersökningen mer användbar med tanke på planeringen av omvårdnaden. Eftersom litteraturöversikten skulle undersöka patienters upplevelser är kvalitativa studier bättre på att förklara upplevda fenomen (Friberg, 2012, s. 121). De kvantitativa studierna som hittades gav också svar på det som skulle beskrivas därför inkluderades båda metoderna. Enligt Polit och Beck (2012, s. 604-607) kompletterar de olika studiemetoderna varandra genom att ge en mer fullständig bild över det fenomen som studeras. Kvantitativa studier påvisar hur olika variabler är systematiskt relaterade med varandra men ger ingen djupare förståelse till varför. Kvalitativa studier kompletterar kvantitativa genom att ge en djupare förståelse för fenomenet. Dessutom ökar resultatets validitet om flera olika metoder kommer fram till samma slutsats (ibid.). Litteratursökningarna gjordes i internetdatabaserna Cinahl och PubMed. Dessa databaser ansågs vara passande då Cinahl är en databas som är inriktad mot omvårdnadsvetenskapliga studier och PubMed som är en sökmotor för den primära databasen MEDLINE, innehåller studier gjorda inom bland annat omvårdnad och medicin (Karlsson, 2012, s. 104-106). Författarna valde sökord som hade med ämnet att göra för att kunna hitta relevanta artiklar. Karlsson (2012, s. 108-109) belyser vikten av att fastställa bra sökord som beskiver ämnet bäst för att kunna hitta bra artiklar som svarar på syftet. Sökningarna i Cinahl och PubMed visade liknande resultat trots flera olika sökordskombinationer. Författarna gjorde även en 21 omfattande manuell sökning. Efter dessa upplevde författarna att de mest relevanta artiklarna utifrån syftet hade hittats och beslöt att inte söka i flera databaser. De olika artiklarna granskades enligt respektive granskningsprotokoll för kvantitativ och kvalitativstudie. Författarna modifierade granskningsprotokollet för den kvantitativa metoden. Enligt Willman et al. (2011, s. 108) ska granskningsprotokollen anpassas och modifieras vid varje ny litteratursammanställning. Det läggs mer vikt på olika faktorer vid granskningar av studier gjorda med olika studiemetoder. Vid kvalitetsgranskning av randomiserade kontrollerade studier är det viktigt att ta hänsyn till randomisering, powerberäkning, blindning och bortfall medan vid granskning av kohort- och observationsstudier är dessa inte lika betydelsefulla i bedömning av artikelns kvalité (Willman et al., 2011, s. 108-110). Eftersom de kvantitativa studier som valdes för granskning i denna studie var observationsstudier, utelämnades frågor om blinding. Även frågan ” Likvärdiga grupper vid start?” utelämnades då de granskade studierna hade endast en urvalsgrupp i sina studier. Författarna anser att granskningen är trovärdig eftersom protokollen har anpassats och frågorna som är viktigaste vid aktuella studier har behållits. En svaghet med denna litteraturstudie är att endast 11 artiklar ingick i analysen. Enligt Willman et al. (2011, s. 110) ökar studieresultatens trovärdighet desto fler studier som ingår i sammanställningens resultat. Men enligt Friberg (2012, s. 126) är det bättre att analysera färre artiklar grundligt inom det valda området än att analysera ett större antal artiklar inom ett bredare område. En annan svaghet kan vara att i analysen valdes det med studier från två forskargrupper som respektive hade gjort två olika studier. Studierna valdes med till analysen trots samma forskargrupp eftersom studierna hade olika syften. Resultaten från studierna var dels likadana men tillförde även ytterligare relevant information. Studierna som ingick i litteraturstudien var utförda i Australien, USA, Kanada, Finland, Nederländerna och Turkiet. Enligt Willman et al. (2011, s. 110) kan trovärdigheten av resultaten från litteraturöversikten öka om resultat från olika länder är liknande. Författarna bedömer att resultatet kan generaliseras till Sverige eftersom det kom fram i de analyserade studierna att koronarangiografi och PCI utförs likadant i alla inkluderade länderna. Samtliga artiklar som ingick i analysen var skrivna på engelska. Dessa översattes till svenska med hjälp av lexikon för att säkerställa att innehållet av den ursprungliga texten bibehölls. För 22 vissa ord var det svårt att hitta ett motsvarande svenskt ord. Författarna diskuterade tillsammans ordets innebörd samt sammanhanget det förekom i, därigenom kunde en definition på svenska hittas. Polit och Beck (2012, s. 371-372) menar att vid översättning är det viktigare att bevara det ursprungliga ordets innehåll än den exakta översättningen. Författarna granskade artiklarna separat för att resultatet skulle bli trovärdigt. Båda författarna gjorde sammanfattningar som sedan jämfördes för att verifiera om innehållet hade uppfattas likadant. Polit och Beck (2012, s. 585-593) skriver att risken för felaktiga uppfattningar av innehållet minskar om fler författare granskar studierna. Resultatdiskussion Syftet med denna litteraturöversikt var att sammanställa kunskap från utförda forskningsstudier vilka beskriver faktorer som påverkar patienternas upplevelser av ångest och rädsla inför en koronarangiografi med eller utan en PCI. Vid resultatanalys identifierades fem kategorier som beskriver bakomliggande orsaker till upplevelsen av ångest och rädsla. Patienternas sociodemografiska egenskaper, eventuell tidigare erfarenhet av koronarangiografi eller PCI samt erhållen information om den kommande undersökningen eller interventionen har betydelse för patientens upplevelse av ångest och rädsla inför en koronarangiografi eller PCI. Själva undersökningssituationen samt undersökningens eventuella påverkan på patientens vardagliga liv och framtid är ytterligare faktorer som påverkar förekomsten av ångest och rädsla innan undersökningen eller interventionen. Fyra av fem studier som hade utrett om patientens kön påverkar upplevelsen av ångest eller rädsla inför en koronarangiografi eller PCI kom fram till att dessa förekommer mer hos kvinnor. Detta är i enlighet med fynden av Koivula, Tarkka, Tarkka, Laippala och PaunonenIlmonen (2002) som visade att kvinnor uttryckte mer rädsla än män inför en CABG. En orsak till resultaten kan vara att vid vissa kulturer är det socialt mer acceptabelt för kvinnor att uttrycka känslor såsom ångest och rädsla. Samad et al. (2014) visar att det finns mätbara skillnader mellan kvinnor och män som har en stabil ischemisk hjärtsjukdom gällande psykologiska, kardiovaskulära och biologiska påverkan av psykisk stress. I deras studie kom det fram att kvinnor uttrycker mer negativa känslor såsom ångest och har ökad mängd trombocytproduktion orsakat av psykisk stress än män. Men samtidigt hade män mer kardiovaskulär reaktivitet orsakat av psykisk stress. Författarna vid denna studie anser att resultatet är intressant eftersom vid åtta av elva av de analyserade studierna var cirka 70-80 % 23 av deltagare i studierna män, men det var kvinnorna som uttryckte mer ångest eller rädsla. Därmed tyder resultatet på att kvinnor kan behöva speciellt anpassad stöd vid koronarangiografiundersökningar. Trots att flera studier visar att kvinnor har större benägenhet att uppleva negativa känslor såsom ångest och rädsla ska männens upplevelser av dessa inte undervärderas. Ångest och rädsla kan orsaka fysiska symtom hos båda könen som kan leda till att undersökningens och interventionens förlopp och resultat påverkas negativt. Resultatet visar att yngre patienter (< 45 år) har mer benägenhet att uppleva ångest inför en koronaragiografi än äldre patienter. Krannich et al. (2007) visar i sin studie att yngre patienter som ska genomgå en CABG upplever mer ångest än äldre patienter. Detta kan orsakas av att äldre har blivit mer vana att tänka på sin egen dödlighet generellt än yngre patienter därmed orsakar inte tanken om döden lika mycket ångest. Det nämns även att yngre räknar ett de har flera år kvar att leva än de äldre och döden för en yngre patient skulle innebära en större förlust (ibid.). Resultatet av denna studie tyder på att tidigare erfarenhet av koronarangiografi eller PCI kan vara en orsak till att patienter upplever mer ångest eller rädsla. Enligt Lundén, Lundgren, Persson och Lepp (2013) kan orsaken till varför de känner mer ångest bero på att komplikationer uppstod under en tidigare intervention eller att den inte blev lyckad, vilket gör att patienten är rädd att det ska hända igen. Författarna av denna studie anser att likadant som för kvinnor kan det finnas behov för speciellt anpassad information om undersökningen eller interventionen till även yngre patienter och till de patienter som ska genomgå undersökningen eller interventionen igen. I resultatet framkom det att patienter upplever ångest och rädsla relaterade till undersökningssituationen. Costa (2001) visade i sin studie att patienter som låg vaken vid en operation var rädda över att förlora kontrollen avseende både psykiska och fysiska aspekter. I samma studie kom det fram att patienterna var rädda över att dö under operation. Att sjuksköterskan var närvarande både fysiskt och emotionellt upplevdes som lugnande. Information om vad som kan upplevas och kännas under undersökningen kan minska patientens ångest och rädsla (Finesilver, 1980; Lyons & Fanshawe, 2002). Johansson, Nuutila, Virtanen, Katajisto och Salanterä (2005) menar att patienter som är välinformerade om undersökningen kan känna att de har mer kontroll över situationen som i sin tur ger en minskad upplevelse av ångest före undersökningen. Evardsson, Sandman och Rasmussen (2005) belyser att samtal med patienten om dennes intressen kan göra att patientens uppmärksamhet riktas mot något annat än undersökningen. I samband med patientens 24 ankomst till undersökningsrummet är det viktigt att röntgensjuksköterskan noggrant förklarar hur undersökningen kommer att gå till, visar hur miljön ser ut och informerar om möjligheter till smärtlindring. Vidare kan röntgensjuksköterskan fråga patienten vad denne vet om undersökningen och om det finns något speciellt som patienten är särskild fundersam över (Laudicina & Wean, 2002). Resultatet visar att patienterna känner rädsla och ångest för hur proceduren kan komma att påverka dennes vardagliga liv och framtid. Även om röntgensjuksköterskan inte har hand om omvårdnaden av patienten efter proceduren är det ändå bra att vara uppmärksam på detta. Patienten kan uttrycka ångest och rädsla relaterad till undersökningens påverkan på dess liv generellt innan eller under proceduren och röntgensjuksköterskan ska kunna ge emotionellt stöd (Finesilver, 1980). Trots att eftervården inte faller i röntgensjuksköterskans omvårdnadsområde kan denne ändå bidra till minskad känsla av ångest eller rädsla hos patienten genom att informera om vad som kommer att gälla efter undersökningen. Som exempel kan röntgensjuksköterskan förklara varför det är viktigt för patienten att ligga stilla efter proceduren med avseende på risken med bland annat blödning. Därmed kan patienten hjälpas att förstå och acceptera vikten av flera timmars sängläge efter undersökningen och ångesten orsakad av detta kan eventuellt minskas. När patienten anländer till angiografiundersökningsrummet är det viktigt att ha en bra kommunikation mellan vårdpersonalen och patienten för att kunna minska ångesten och rädslan (Laudicina & Wean, 2002; Lyons & Fanshawe, 2002). Vid en bra kommunikation byggs det upp ett förtroende mellan röntgensjuksköterskan och patienten. Detta kan fås genom att röntgensjuksköterskan informerar om undersökningen och besvarar patientens frågor, vilket kan ge en känsla av trygghet och delaktighet. Röntgensjuksköterskan ska även vara uppmärksam på det patienten uttrycker ickeverbalt eftersom det kan förmedla information om patientens sinnestillstånd (Laudicina & Wean, 2002). Efter undersökningen övergår omvårdnadsansvaret för patienten till en sjuksköterska från en vårdavdelning där patienten ska observeras. Röntgensjuksköterskan ger information till sjuksköterskan om patientens eventuella upplevelser av ångest eller rädsla gällande situationen och framtiden (Boykins, 2014; Örnberg & Andersson, 2012). Därmed överförs patientens behov av mer stöd vidare för att bidra till en fortsatt bra vård (Örnberg & Andersson, 2012). 25 Resultatet från den äldsta och den nyaste studie som ingick i denna litteraturöversikt visade att patienterna uppgav samma orsaker som de kände ångest eller rädsla över inför koronarangiografi eller PCI. Detta visar att ämnet är år efter år aktuellt för patienterna och det finns behov för att uppdatera kunskaperna i ämnet genom att göra ny forskning. Heikkilä, Paunonen, Laippala och Virtanen (1998) visade i sin studie att sjuksköterskor både underskattade och överskattade patienternas rädslor relaterade till koronarangiografi. Orsaker till detta kan vara dels patientens förnekelse om upplevelsen av rädsla eller att personalen inte hade tid att prata om rädslor med patienten. Fysiska parametrar såsom puls eller blodtryck kan vara dåliga indikatorer för att upptäcka ångest eller rädsla hos patienten inför en koronarangiografi eftersom premecinering med lugnande läkemedel kan sänka dessa värden (ibid.). För att kunna göra en mer exakt och sanningsenlig bedömning av patientens upplevelse av ångest eller rädsla kunde det behövas en enkel uppskattningsskala där patienten själv uppskattar sin ångest eller rädsla inför en koronarangiografi med eller utan PCI. Vid patientens ankomst till undersökningsrummet ger den medföljande sjuksköterskan information om patientens hälsotillstånd till den mottagande röntgensjuksköterskan. En uppskattningsskala om ångest eller rädsla kunde vara en del av den preoperativa rutinen. Självuppskattningen kunde underlätta för röntgensjuksköterskan som tar emot koronarangiografipatienten att snabbt få en mer fullständig bild över patientens hälsa och således även över dennes omvårdnadsbehov. Genom att ha identifierat faktorerna som ligger bakom ångesten och rädslan relaterad till koronarangiografin, kan röntgensjuksköterskan genomföra omvårdnadsåtgärder som minskar upplevelsen av dessa känslor. När ångesten reduceras hos patienten går proceduren snabbare (Ghetti, 2013) vilket resulterar i att stråldosen till både patient och personal kan minskas (Durham, 2012). Armstrong, Dixon, May och Patricolo (2014) skriver att när röntgensjuksköterskan lyckas i minskning av ångesten hos patienten kan färre komplikationer uppstå under proceduren. Detta gör att färre sjukvårdsinsatser behövs och därmed minskas kostnaderna för sjukhuset (ibid.). Om ångesten minskas hos patienten innan proceduren har denne mindre ångest efter (Gallagher & McKinley, 2009; Perski et al., 1998) vilket gör att risken för symtom från sjukdomen minskar (Perski et al., 1998). 26 Slutsats En djupare förståelse över de faktorer som påverkar upplevelsen av ångest och rädsla hos koronararangiografipatienter möjliggör att röntgensjuksköterskan har bättre förutsättningar att optimera sina omvårdnadshandlingar samt individanpassa informationen till varje patient under det korta mötet med patienten vid dennes ankomst till undersökningsrummet. Resultat från denna studie ger värdefull information som kan vara till hjälp i att utveckla informationsstrategier till specifika patientgrupper. Eftersom resultatet visar att patienter upplever ångest och rädsla som är relaterad till undersökningssituationen och eftervården samt dess påverkan på deras liv och framtid, är det viktigt att röntgensjuksköterskan tar tiden att informera patienten noggrant om vad undersökningen innebär, hur undersökningen kommer att gå till och även om vad som förväntas av patienten. Patienten kan få en ökad upplevelse av kontroll över situationen som kan minska upplevelsen av ångest eller rädsla. Om ångest och rädsla hos patienten kan reduceras vid undersökningen, skulle dess resultat kunna bli mer pålitlig och en eventuell intervention skulle bli mer lyckad. Minskad upplevelse av ångest och rädsla kan göra att undersökningen utförs under kortare tid och stråldosen till patienten och personalen skulle minskas. Även patientens upplevelse av ångest och rädsla efter undersökningen skulle reduceras vilket ger patienten bättre förutsättningar att återhämta sig snabbare och risken för komplikationer minskas. Detta skulle innebära en kortare sjukhusvistelse för patienten och kostnaderna för samhället kan minskas. Vidare forskning behövs för att utreda vilken typ av information är mest effektiv för att minska ångest och rädsla hos alla patienter som ska genomgå en koronarangiografi med eller utan PCI, men även hos specifika patientgrupper. Det finns även behov att utforska om en självuppskattningsskala för patienter kan vara till hjälp i planeringen av omvårdnadsarbetet. 27 Referenser Artiklar som ingår i resultatet är markerade med asterisk (*). Andersson, B. T., Fridlund, B., Elgán, C., & Axelsson, Å. B. (2008). Radiographers' areas of professional competence related to good nursing care. Scandinavian Journal Of Caring Sciences, 22(3), 401-409. doi:10.1111/j.1471-6712.2007.00543.x Armstrong, K., Dixon, S., May, S., & Patricolo, G. E. (2014). Anxiety reduction in patients undergoing cardiac catheterization following massage and guided imagery. Complementary Therapies in Clinical Practice, 20(4), 334-338. doi:10.1016/j.ctcp.2014.07.009 *Astin, F., Jones, K., & Thompson, D. R. (2005). Prevalence and patterns of anxiety and depression in patients undergoing elective percutaneous transluminal coronary angioplasty. Heart & Lung, 34(6), 393-401. doi:10.1016/j.hrtlng.2005.05.002 Ayers, D. (2002). Eye on diagnostics. Preparing a patient for cardiac catheterization. Nursing, 32(9), 82. Bally, K., Campbell, D., Chesnick, K., & Tranmer, J. E. (2003). Effects of patient-controlled music therapy during coronary angiography on procedural pain and anxiety distress syndrome. Critical Care Nurse, 23(2), 50. *Beckerman, A., Grossman, D., & Marquez, L. (1995). Cardiac catheterization: the patients' perspective. Heart & Lung, 24(3), 213-219. Boykins, D. (2014). Core Communication Competencies in Patient-Centered Care. ABNF Journal, 25(2), 40-45. Buffum, M. D., Sasso, C., Sands, L. P., Lanier, E., Yellen, M., & Hayes, A. (2006). A music intervention to reduce anxiety before vascular angiography procedures. Journal of vascular nursing, 24(3), 68-73. doi:10.1016/j.jvn.2006.04.001 *Caldwell, P. H., Arthur, H. M., Natarajan, M., & Anand, S. S. (2007). Fears and beliefs of patients regarding cardiac catheterization. Social Science & Medicine, 65(5), 1038-1048. doi:10.1016/j.socscimed.2007.04.010 Chandrasekar, B., Doucet, S., Bilodeau, L., Crepeau, J., deGuise, P., Gregoire, J., … Pasternac, A. (2001). Complications of cardiac catheterization in the current era: a singlecenter experience. Catheterization and Cardiovascular Interventions, 52(3), 289-95. Cines, D. B., Pollak, E. S., Buck, C. A., Loscalzo, J., Zimmerman, G. A., McEver, R. P., … Stern, D. M. (1998). Endothelial cells in physiology and in the pathophysiology of vascular disorders. Blood, 91(10), 3527-3561. Costa, M. J. (2001). The lived perioperative experience of ambulatory surgery patients. AORN Journal, 74(6), 874-881. doi:10.1016/S0001-2092(06)61505-6 *de Jong-Watt, W., & Arthur, H. (2004). Anxiety and health-related quality of life in patients awaiting elective coronary angiography. Heart & Lung, 33(4), 237-248. doi:10.1016/j.hrtlng.2004.03.006 28 Durham, K. A. (2012). Cardiac catheterization through the radial artery. The American Journal of Nursing, 112(1), 49-56. doi:10.1097/01.NAJ.0000410370.81555.54. Edvardsson, J. D., Sandman, P., & Rasmussen, B. H. (2005). Sensing an atmosphere of ease: a tentative theory of supportive care settings. Scandinavian Journal Of Caring Sciences, 19(4), 344-353. Finesilver, C. (1980). Reducing stress in patients having cardiac catheterization. American Journal of Nursing, 80(10), 1805–1807. Fontes, M. A. P., Xavier, C. H., Marins, F. R., Limborço-Filho, M., Vaz, G. C., MüllerRibeiro F. C. & Nalivaiko, E. (2014). Emotional stress and sympathetic activity: contribution of dorsomedial hypothalamus to cardiac arrhythmias. Brain Research, 1554, 49-58. doi:10.1016/j.brainres.2014.01.043. Frazier, S. K., Moser, D. K., Riegel, B., McKinley, S., Blakely, W., Kim, K. A., & Garvin, B. J. (2002). Critical care nurses' assessment of patients' anxiety: reliance on physiological and behavioral parameters. American Journal Of Critical Care, 11(1), 57-64. Friberg, F. (Red.). (2012). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (2. rev. uppl.). Lund: Studentlitteratur. Gallagher, R., & McKinley, S. (2009). Anxiety, depression and perceived control in patients having coronary artery bypass grafts. Journal Of Advanced Nursing, 65(11), 2386-2396. doi:10.1111/j.1365-2648.2009.05101.x *Gallagher, R., Trotter, R., & Donoghue, J. (2010). Preprocedural concerns and anxiety assessment in patients undergoing coronary angiography and percutaneous coronary interventions. European Journal Of Cardiovascular Nursing, 9(1), 38-44. doi:10.1016/j.ejcnurse.2009.001 Ghetti, C. M. (2013). Effect of music therapy with emotional-approach coping on preprocedural anxiety in cardiac catheterization: A randomized controlled trial. Journal of Music Therapy, 50(2), 93-122. doi:10.1093/jmt/50.2.93 Heikkilä, J., Paunonen, M., Laippala, P., & Virtanen, V. (1998). Nurses' ability to perceive patients' fears related to coronary arteriography. Journal Of Advanced Nursing, 28(6), 12251235. doi:10.1046/j.1365-2648.1998.00852.x *Heikkilä, J., Paunonen, M., Laippala, P., & Virtanen, V. (1999a). Patients' fears in coronary arteriography. Scandinavian Journal Of Caring Sciences, 13(1), 3-10. doi:10.1111/j.14716712.1999.tb00508.x *Heikkilä, J., Paunonen, M., Virtanen, V., & Laippala, P. (1999b). Gender differences in fears related to coronary arteriography. Heart & Lung, 28(1), 20-30. doi:10.1016/S01479563(99)70040-3 *Higgins, M., Dunn, S. V., & Theobald, K. (2001). Preparing for coronary angioplasty: the patients' experiences. Australian Critical Care, 14(2), 64-70. doi:10.1016/S10367314(01)80006-0 29 Hirschfeld, J. J., Balter, S., Brinker, J., Kern, M., Klein, L., Lindsay, B., ... Wagner, L. (2005). ACCF/AHA/HRS/SCAI clinical competence statement on physician knowledge to optimize patient safety and image quality in fluoroscopically guided invasive cardiovascular procedures: a report of the American College of Cardiology Foundation/American Heart Association/American College of Physicians Task Force on Clinical Competence and Training. Circulation, 111(4), 511-532. Hjärt- och lungfonden. (2012). Hjärtrapporten 2012. Västerås: Edita. Från http://www.hjartlungfonden.se/Documents/Rapporter/Hjartrapporten-2012.pdf Hjärt- och lungfonden. (2014). Hjärtrapporten 2014. Bobergs: Edita. Från http://www.hjartlungfonden.se/Documents/Rapporter/Hjartrapport2014.pdf Johansson, K., Nuutila, L., Virtanen, H., Katajisto, J., & Salanterä, S. (2005). Preoperative education for orthopaedic patients: systematic review. Journal of Advanced Nursing, 50(2) 212-223. doi:10.1111/j.1365-2648.2005.03381.x Karlsson, E. K. (2012). Informationssökning. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (s. 95-113). Lund: Studentlitteratur. Kjellström, S. (2012). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (s. 69-92). Lund: Studentlitteratur. Koivula, M., Hautamäki-Lamminen, K., & Åstedt-Kurki, P. (2010). Predictors of fear and anxiety nine years after coronary artery bypass grafting. Journal Of Advanced Nursing, 66(3), 595-606. doi:10.1111/j.1365-2648.2009.05230.x Koivula, M., Tarkka, M., Tarkka, M., Laippala, P., & Paunonen-Ilmonen, M. (2002). Fear and anxiety in patients at different time-points in the coronary artery bypass process. International Journal Of Nursing Studies, 39(8), 811-822. doi:10.1016/S0020-7489(02)00022-6 Krannich, J. H., Weyers, P., Lueger, S., Herzog, M., Bohrer, T., & Elert, O. (2007). Presence of depression and anxiety before and after coronary artery bypass graft surgery and their relationship to age. BMC Psychiatry, 7(47). doi:10.1186/1471-244X-7-47 Laudicina, P., & Wean, D. (2002). Patient care during angiographic procedures. Seminars In Radiologic Technology, 10(2), 60-81. doi:10.1053/srat.2002.123932 *Lenzen, M., Gamel, C., & Immink, A. (2002). Anxiety and well-being in first-time coronary angioplasty patients and repeaters. European Journal Of Cardiovascular Nursing, 1(3), 195201. doi:10.1016/j.hrtlng.2010.05.054 Ludman, P. F. (2014). Percutaneous coronary intervention. Medicine, 42(9), 520-526. doi:10.1016/j.mpmed.2014.06.005 Lundén, M., Bengtson, A., & Lundgren, S. (2006). Hours during and after coronary intervention and angiography. Clinical Nursing Research, 15(4), 274-289. doi:10.1177/1054773806291855 30 Lundén, M., Lundgren, S. M., & Lepp, M. (2012). The Nurse Radiographers’ Experience of Meeting with Patients During Interventional Radiology. Journal Of Radiology Nursing, 31(2), 53-61. doi:10.1016/j.jradnu.2011.11.001 Lundén, M., Lundgren, S. M., Persson, L., & Lepp, M. (2013). Patients' experiences and feelings before undergoing peripheral percutaneous transluminal angioplasty. Journal Of Vascular Nursing, 31(4), 158-164. doi:10.1016/j.jvn.2013.03.003 Lyons, A. C., Fanshawe, C., & Lip, G. Y. H. (2002). Knowledge, communication and expectancies of cardiac catheterization: the patient's perspective. Psychology, Health & Medicine, 7(4), 461-467. doi:10.1080/1354850021000015276 Mikosch, P., Hadrawa, T., Laubreiter, K., Brandl, J., Pilz, J., Stettner, H., & Grimm, G. (2010). Effectiveness of respiratory-sinus-arrhythmia biofeedback on state-anxiety in patients undergoing coronary angiography. Journal Of Advanced Nursing, 66(5), 1101-1110. doi:10.1111/j.1365-2648.2010.05277.x Mueller, P. R., Biswal, S., Halpern, E. F., Kaufman, J. A., & Lee, M. J. (2000). Interventional Radiologic Procedures: Patient Anxiety, Perception of Pain, Understanding of Procedure, and Satisfaction with Medication - A Prospective Study. Radiology, 215(3), 684-688. doi:10.1148/radiology.215.3.r00jn33684 Munk, P. S., Isaksen, K., Brønnick, K., Kurz, M. W., Butt, N., & Larsen, A. I. (2012). Symptoms of anxiety and depression after percutaneous coronary intervention are associated with decreased heart rate variability, impaired endothelial function and increased inflammation. International journal of cardiology, 158(1), 173-176. doi:10.1016/j.ijcard.2012.04.085 O'Brien, J., Moser, D., Riegel, B., Frazier, S., Garvin, B., & Kim, K. (2001). Comparison of anxiety assessments between clinicians and patients with acute myocardial infarction in cardiac critical care units. American Journal Of Critical Care, 10(2), 97-103. Perski, A., Feleke, E., Anderson, G., Samad, B. A., Westerlund, H., Ericsson, C. G., & Rehnqvist, N. (1998). Emotional distress before coronary bypass grafting limits the benefits of surgery. American Heart Journal, 136(3), 510-517. doi:10.1016/S0002-8703(98)70229-7 Polit, D. F., & Beck, C. T. (2012). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice (9th ed.). Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins. Samad, Z., Boyle, S., Ersboll, M., Vora, A. N., Zhang, Y., Becker, R. C., … Jiang, W. (2014). Sex differences in platelet reactivity and cardiovascular and psychological response to mental stress in patients with stable ischemic heart disease: Insights from the REMIT study. Journal of the American College of Cardiology, 64(16), 1669-1678. doi:10.1016/j.jacc.2014.04.087 Sanchez-Gonzalez, M. A., May, R. W., Koutnik, A. P., & Fincham, F. D. (2014). Impact of negative affectivity and trait forgiveness on aortic blood pressure and coronary circulation. Psychophysiology. doi:10.1111/psyp.12325. 31 Schmidt, M. M., Quadros, A. S., Abelin, A. P., Minozzo, E. L., Wottrich, S. H., Kunert, H. Z., ... Gottschall, C. A. M. (2011). Psychological characteristics of patients undergoing percutaneous coronary interventions. Arquivos Brasileiros de Cardiologia, 97(4), 331-337. Socialstyrelsen. (2009). Hälso- och sjukvårdsrapport 2009. Stockholm: Socialstyrelsen. Från http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/8496/2009-12672_200912672_rev2.pdf Socialstyrelsen. (2014a). Dödsorsaker 2013. Stockholm: Socialstyrelsen. Från http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19490/2014-8-5.pdf Socialstyrelsen. (2014b). Hjärtinfarkter 1990- 2013. Stockholm: Socialstyrelsen. Från http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19595/2014-11-13.pdf Spielberger, C. (1983). Stress och oro. Lund: Studentlitteratur. SSMFS 2008:35. Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om allmänna skyldigheter vid medicinsk och odontologisk verksamhet med joniserande strålning. Stockholm: Strålsäkerhetsmyndigheten. Från https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/Global/Publikationer/Forfattning/SSMFS/2008/SS MFS2008-35.pdf Steimer, T. (2002). The biology of fear- and anxiety-related behaviors. Dialogues in clinical neuroscience, 4(3), 231-249. Sullivan, M., LaCroix, A., Spertus, J., & Hecht, J. (2000). Five-year prospective study of the effects of anxiety and depression in patients with coronary artery disease. American Journal Of Cardiology, 86(10), 1135-1138. doi:10.1016/S0002-9149(00)01174-7 Svensk förening för röntgensjuksköterskor. (2008). Yrkesetisk kod för röntgensjuksköterskor. Hämtad från https://www.vardforbundet.se/Documents/Trycksaker%20%20egna/Nationella/Foldrar%20Broschyrer/Yrkesetisk%20kod%20for%20rontgensjukskoter skor_0809.pdf Swedeheart. (2014). Swedeheart årsrapport 2013. [Uppsala]: Exacta AB. *Trotter, R., Gallagher, R., & Donoghue, J. (2011). Anxiety in patients undergoing percutaneous coronary interventions. Heart & Lung, 40(3), 185-192. doi:10.1016/j.hrtlng.2010.05.054 Turton, M., Deegan, T., & Coulshed, N. (1977). Plasma catecholamine levels and cardiac rhythm before and after cardiac catheterization. British Heart Journal, 39(12), 1307-1311 *Uzun, S., Vural, H., Uzun, M., & Yokusoglu, M. (2008). State and trait anxiety levels before coronary angiography. Journal Of Clinical Nursing, 17(5), 602-607. doi:10.1111/j.13652702.2007.02018.x Vetenskapsrådet. (2014). Etikprövning. Hämtad 21 oktober, 2014, från http://www.vr.se/etik/etikprovning.4.9232df81081e742f7e800035.html 32 Viegas, L., Turrini, R., & Cerullo, J. (2010). An analysis of nursing diagnoses for patients undergoing procedures in a Brazilian interventional radiology suite. AORN Journal, 91(5), 544-557. doi:10.1016/j.aorn.2010.09.032 Warner, C. D., Peebles, B. U., Miller, J., Reed, R., Rodriquez, S., & Martin-Lewis, E. (1992). The effectiveness of teaching a relaxation technique to patients undergoing elective cardiac catheterization. The Journal of Cardiovascular Nursing, 6(2), 66-75. doi:10.1097/00005082199201000-00011 Watkins, L. L., Bluementhal, J. A., & Carney, R.M. (2002). Association of anxiety with reduced baroreflex cardiac control in patients after acute myocardial infarction. The American Heart Journal, 143(3), 460-466. doi:10.1067/mhj.2002.120404 Whitley, G. (1994). Expert validation and differentiation of the nursing diagnoses Anxiety and Fear. Nursing Diagnosis, 5(4), 143-150. doi:10.1111/j.1744-618X.1994.tb00263.x Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2006). Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan forskning och klinisk verksamhet (2. rev. uppl.). Lund: Studentlitteratur. Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan forskning & klinisk verksamhet (3. rev. uppl.). Lund: Studentlitteratur. World Medical Association. (2013). WMA Declaration of Helsinki - Ethical principles for Medical Research Involving Human Subjects. Hämtad 5 november 2014 från http://www.slf.se/Pages/48496/Helsingforsdeklarationen.pdf Örnberg, G., & Andersson, B. (2012). Kompetensbeskrivning för legitimerad röntgensjuksköterska. Hämtad från http://www.swedrad.com/images/stories/kompetensbeskrivning/komptetensbeskrivning_2012 _02_20.pdf Östlundh, L. (2012). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats - vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (2. uppl., s. 57-79). Lund: Studentlitteratur.
© Copyright 2024