Möten som kan göra skillnad Helena Pokka ”Allt mänskligt liv är ett möte” • …byta ett ord eller två, gjorde det lätt att gå…( Hjalmar Gullberg) FASER i en KRIS • • • • Chock Reaktion Bearbetning Omorientering Sorgen går i skov… TRAUMA - skräck, dödsfara, smärta övergår ens gränser, förmåga att uppleva • ”Känslan av yttersta hjälplöshet” Brott mot stimulusbarriären (Freud, 1914) • Olika typer av trauma Gemensamma drag efter trauma • • • • • Visuellt återuppleva händelsen Flash- backs Dofter, ljud Mardrömmar Återupplevande av traumarelaterad rädsla • (även skuldkänslor) Forts.traumarelaterade • Dissociation - bruten orsakskedja • Förändrad framtidsperspektiv • Glädjelöshet, meningslöshet, tomhet • Återskapandet av trauma Inkapslad trauma • Förnekad – vill inte minnas • Förskjutning – till andra saker • ”Ömma punkter” utlöser ilska, rädsla, sorg oberoende av anledningar PTSD – barn och vuxna • • • • • • • • • • ca 6 -13 X tonår X Startle reactions X X x Fobier, rädslor X X x Traumarelat.lekar Separationsångest Regression Kamratproblem X X X X - Mardrömmar X VUXNA x kan förekomma kan förekomma x Traumarelaterade symptom • • Barn X Ungdom X Vuxna x Nedstämdhet • Konc. svårigheter X X x • Utåtagerande, aggr. X X x • Personl. förändring X X x • Apati X X x • Missbruk, asocialitet - X x • Neg. bild av framtiden - X x STRESS • stresskänslighet Omorientering efter trauma ( krig, flykt) • Underlätta skapandet av en ny identitet: social bekräftelse, erkännande, värde, status • Nya sociala nätverk: nya vänner, pålitliga myndigheter! • ”Hållande” relationer • Kompletterande omsorgspersoner för barn när vuxna är i kris MÅL ROLL PRIVAT PERSON PRIVAT Professionellt förhållningssätt • TRYGGHET, OMSORG ”Trygg hamn” • Lugn, empati – lågaffektivt bemötande KÄNSLOHANTERING vid stress, oro, rädsla, hot, ilska… AFFEKTTEORI (Tomkins, 1979) Positiva och negativa grundtillstånd • Biologiskt ankrade • Omedvetna reaktioner - biologiska reaktioner på yttre och inre stimuli • Både fysiska och psykiska • Motor i allt handlande • Omedveten känslokommunikation ”KÄNSLOR SMITTAR ” GRUNDAFFEKTER • GRUNDTILLSTÅND • Visar sig t.ex. i ansiktsuttryck svagt….starkare… starkare …..starkt NIO GRUNDAFFEKTER • Intresse…iver • Välbehag…glädje, jubel • Förvåning • • • • • • • positiv, lustfull neutral Ilska, vrede… raseri negativ, obehag Rädsla…skräck, panik Ledsnad…förtvivlan, apati Skam……..förödmjukelse Avsmak Avsky Skuld, svartsjuka, avund ( blandaffekter) SKAMAFFEKT (Nathansson, 1992) Fysiska och psykiska reaktioner • Sänkt blick • Bortvänt huvud • Obehag, rodnad, svaghet • Psykiska reaktioner: kognitiva blockeringar av minnen, tankar om ´värdelöshet´ och att vara utstött, oduglig, hopplös osv. ”SKAMKOMPASS” TILLBAKADRAGEN ATTACK mot andra ATTACK inåt BLOCKERAD SKULD – blandaffekt • Påverkas av kulturella faktorer • Rädsla +skam +soc. regler, moral, koder • Kulturella strategier för gottgörelse, återbetalning, (tacksamhetsskuld), försoning, förlåtelse • Odefinierad rädsla, olöst skuld – ångest ”Ångest är frihetens svindel” STOLTHET och kompetensglädje • Fysiska uttryck: räta på ryggen, vidga bröstkorgen Kommunikation: ORD, vägen till förståelse eller missförstånd • skapar broar då, nu, sedan, visioner, närhet, distans, mening • sammanbinder brutna samband • kommunisera om avsikter, behov, tankar, känslor, värderingar • skapar och uppehåller relationer ICKE - VERBAL KOMMUNIKATION • Styr tolkningen av budskapet i samtalet KÄNSLOREGLERING – empatiskt gensvar - bemötande ”EMPATISK VÄGG” och FOKUS på det som ger kraft KÄNSLOR - tillstånd ”sina goda skäl” MENTALISERING Tanken gör känslan hanterbar och begriplig Strategier för hanterbarhet Skapa mening BEHOVET ATT TILLHÖRA Känslan av sammanhang (KASAM - Antonovsky) • Hanterbarhet • Begriplighet • Mening VÅGA VÄLJA LIV: underlätta reflektion för ” mening” vad vill jag – ordna, värdera, prioritera Möten som kan skapa skillnad • Självkänsla -´Egenvärde´ Självförtroende - Prestera, kunna-värde • Uppleva respekt i möten • LIKA VÄRDE • ACCEPTANS för det som är • DELAKTIGHET, ANSVAR ( egenmakt) • HOPP STOP modell • • • • S T O P strukture talking, time organized activity (parent) support Hålla ut och hålla om • Tidsperspektiv: minska stress, lugn rytm • Separationskänslighet: kontinuitet i relationer, grupp, ledare • Trygghetsbehov: förutsägbarhet, rutiner, överskådlighet, • ej överraskningar • ej avgörande valsituationer i akut kris De som arbetar ska också ”ORKA” • O: ordning, gränser och rutiner • R: relationer: känslohantering inåt/ utåt, ansvar för sin inlevelseförmåga / empati sin ”empatiska vägg” • K: kreativitet, glädje, inkännande humor • A: arbete, mening, roll ANKNYTNINGSTEORI ”Trygg hamn” INRE ARBETSMODELLER Tidiga omsorgerfarenheter • Anknytningssystem, -beteende vid hot, fara, rädsla: trygghets-, närhetssökande beteende • Utforskande beteende • Omedvetna beteendemönster, reaktioner Skrämmande omsorg: desorienterat, kaotisk inre arbetsmodell BEMÖTANDETS HAND • • • • • Trygghet Tydlighet Tolerans Tålamod Tillit SJÄLVLÄKANDE KRAFT • RESILIENCE – återhämtning, en universell kapacitet som låter en person, grupp eller samhälle förebygga, minimera eller komma över skadliga effekter av motgångar. (enligt international Resilient Project) JAG KAN, JAG HAR, JAG ÄR Lyssna med fokus på självläkande krafter • Stödja självkänslan: Vad DU ÄR… värdefull, förälder, syskon, kärleksfull person • Stödja självförtroendet: Vad DU KAN… kunnande, prestationer • Det positiva: Vad DU HAR …. människans historia VÄLJA FOKUS FOKUS PÅ DET POSITIVA OCH FRISKA – självläkande process • Hopp om möjligheter, resurser ”hitta vägar”, framstegsfokus, känslan av normalisering Monologer: Emotionell närvaro och fokus • Lyssna med empati - visa, spegling • VÄNLIGA GRÄNSER - rikta sedan uppmärksamhet mot möjligheter När samtalet låser sig: Mera EMPATI ”Hjärtkänslans värme” (Hilmarsson) • bekräftande feedback, lyhördhet, acceptans • öppna frågor - ger hopp • känsla av ”egenmakt”, reflekterande över valmöjligheter, att ”hoppa” ”Oändligt hjälpbehov”: Du klarar dig - TRO PÅ individens styrka, utveckling Rikta seendet FOKUS på det som ger kraft (Alice Herz-Sommer) ”I know that bad, but I look after that good…” Glädjen i det som är nu… Attityder av hoppfullhet • Självempati och empati i balans Samarbete med kolleger DISKUTERA 1. Vad är din styrka och dina osäkra sidor i när du arbetar med människor i kris och trauma? 2. Vilket stöd har lätt att ge till andra i ditt arbetslag? Ditt bidrag till stödjande anda 3. Vilket stöd behöver du? När och hur anser du att man skall kunna be om det (vilka rutiner)?