Smärtskattning och munbedömning

Smärtskattning och Munbedömning





Dagens program
Blir det bättre när vi symtomskattar?
Smärtskattningsinstrument –
använder vi det?
Smärta och smärtskattning hur?
Munhälsa – bedömning och vård
Hur arbetar vidare?
Du kan göra skillnad ?
Hjälpmedel för god palliativ vård!
2015-06-01
Socialstyrelsens nationella kvalitetsindikatorerna
•
•
•
•
•
•
Täckningsgrad Svenska Palliativregistret
Slutenvårdstillfällen de sista 30 dagarna i livet
Förekomst av trycksår
Dokumenterat vid behovs inj. läkemedel mot ångest
Dokumenterat vid behovs inj. läkemedel (opioid) mot smärta
Dokumenterad munhälsobedömning
Utvecklingsindikatorer
• Brytpunktssamtal
• Kontinuerlig symtomskattning smärta
• Kontinuerlig symtomskattning andra symtom
Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede
2015-06-01
Socialstyrelsens
Socialstyrelsens nationella kvalitetsindikatorerna
•
•
•
•
•
•
Täckningsgrad Svenska Palliativregistret
Slutenvårdstillfällen de sista 30 dagarna i livet
Förekomst av trycksår
Dokumenterat vid behovs inj. läkemedel mot ångest
Dokumenterat vid behovs inj. läkemedel (opioid) mot smärta
Dokumenterad munhälsobedömning
Utvecklingsindikatorer
• Brytpunktssamtal
• Kontinuerlig symtomskattning smärta
• Kontinuerlig symtomskattning andra symtom
Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede
2015-06-01
Socialstyrelsens
Varför ska vi symtomskatta?
Antal symptom 2397 totalt
Spontant
13%
Skattning
87%
Antal svåra symtom: 522
Spontant
31%
Skattning
69%
Symptom Evaluation in Palliative Medicine: Patient Report vs
Systematic Assessment Support Care Cancer (2006) 14: 444453 Jade Homsi et al
Symptombörda
Symptom
Av totalt
200 pat
hade…
Spontant
Skattning
Fatigue
145
51
94
Muntorrhet
134
3
131
Smärta
128
101
27
Sömnstörning
86
5
81
Dyspné
85
17
68
Depression
71
4
67
Symptom Evaluation in Palliative Medicine: Patient Report vs
Systematic Assessment Support Care Cancer (2006) 14: 444-453
Jade Homsi et al
3/3
3/1
0/1
01
0
Awernes test
SMÄRTSKATTNING
Smärtskattning
”Validerade smärtskattningsinstrument hjälper till att
upptäcka om en person har smärta oavsett orsak eller
underliggande sjukdom”
www.palliativ.se
Förekomst av smärta sista levnadsåret
• Cancer
80-90% (35-96%)
• Icke-cancer
60-70 % (41-77%)
Cartwright. A. 1991 Changes in life and care in the year before death 1969-1987. J Public Health
Med.13(2):81-87.
Solano.J.P. Gomes. B & J. Higginson. I. 2006 A comparison of symptom prevalence in far advanced cancer,
AIDS, heart disease, chronic obstructive pulmonary disease and renal disease. J Pain Symptom Manage
31(1):58-69.
Smärtskattning
Hittar vi fler med svår smärta
Slutsats
• Strukturerat arbete med smärtskattning och
munbedömning behövs för att patienterna
inte alltid talar om för oss sina symtom. Alla
kan inte heller tala om hur de mår. Vi
upptäcker inte alltid det vi inte kontinuerligt
tittar efter.
Hur arbeta med smärta och
smärtskattning?
HUR SER MUNHÄLSAN UT?
Hur ser munhälsan ut hos oss?
Varför prata om något så självklart???
• Munhälsa och muntorrhet uppfattas trivialt bland
sjukvårdspersonal…
Rohr Y, Adams J, Young L. 2010
• Personalen upplever munnen privat
• … men för patienten kan det rankas som ett av de mest
besvärande symtomen då det medför stora konsekvenser
Patientens upplevelser av muntorrhet
•
•
•
•
Känsla av att ständigt vara ofräsch- dålig andedräkt
”Sandpapper i munnen”
Ibland torrt segt slem
Svårigheter att öppna munnen
Rydholm & Strang 2002
Hur vanligt är problem med munnen i
livets slutskede?
• Svamp 70-80%
•
•
Wiseman M. 2006 The treatment of oral problems in the palliative patient. J Can Dent Assoc. Jun;72(5):453-8.
Chaushu G, Bercovici M, Dori S, Waller A, Taicher S, Kronenberg J, Talmi YP. 2000 Salivary flow and its relation with oral
symptoms in terminally ill patients. Cancer Mar 1;88(5):984-7.
• Muntorrhet 70 %
•
Chaushu G, Bercovici M, Dori S, Waller A, Taicher S, Kronenberg J, Talmi YP. 2000 Salivary flow and its relation with oral
symptoms in terminally ill patients. Cancer Mar 1;88(5):984-7.
Hur ser frågorna ut
HUR SER MUNHÄLSAN UT?
Hur kan vi göra skillnad för patienten?
Munhälsa
Munhälsan och allmänhälsan
hänger ihop
Läkemedel
Blodförgiftning
Hjärtinfarkt
Lunginflammation
Stroke
Smärta
Svampinfektion
Diabetes
Undernäring
Normalt åldrande
• Tänderna blir mörkare
• Tandhalsar/rotytor blir
synliga
• Tandköttet drar sig undan
• Tänderna blir sköra
• Smaken förändras
• Muntorrhet är vanligt
Faktorer som påverkar munhälsan
Munhygien
Kolhydrater
(socker)
Kariesbakterier
Saliv
Fluortillskott
ROAG
Revised Oral Assessment Guide
• En metod för all vårdpersonal att uppmärksamma och åtgärda
ohälsa i munnen
• En metod som både palliativa registret och Senior alert använder
och förespråkar
• Syfte:
–
–
–
–
–
Identifiera problem i munnen
Tydliggöra individuella behov av munvårdsåtgärder
Stöd vid beslut att kontakta tandvården
Stöd för dokumentationen av munhälsa och munhälsofrämjande åtgärder
Utvärdera insatta åtgärder
• En stor fördel med instrumentet är att det skapas ett gemensamt
språk för alla berörda
• Målet är att fler äldre inom vård- och omsorg och på sjukhus ska få
en ROAG-bedömning och att munhälsan blir en naturlig del av
omvårdnaden
Kort film om hur man gör en
munhälsobedömning enligt ROAG
• ROAG - hur gör man riskbedömning av
munhälsa? on Vimeo
Alltså – vi bedömer:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Röst
Läppar
Munslemhinna
Tunga
Tandkött
Tänder
Ev protes
Saliv
Sväljning
Hur kan det se ut?
Tänder, läppar
Grad 1
Grad 2
Grad 2
Grad 3
Muntorrhet, vanligt problem
Tecken på muntorrhet:
• Svårt att tala, tugga, svälja (även tabletter!)
• Törst nattetid
• Munsveda
• Skav av proteser
Exempel på orsaker:
• Del av normalt åldrande
• Sjukdomar
• Läkemedelsbiverkan!
• Strålbehandling
Kan leda till:
• Infektioner
• Talsvårigheter
• Krustor
Vanliga munvårdsåtgärder
• Muntorrhet : fukta, tex vichyvatten, fuktgel, spray, olja
• Torra läppar: fet salva
• Sår: smärtlindrande salva
• Beläggning på tunga: borsta, använd tungskrapa, fukta
• Tänder och tandkött: tandborstning och rengöring –
tandborste, mellanrumsborstar, tandstickor, eltandborstar …
• Protes: rengöring av protes och munslemhinna
Exempel på Omvårdnadsprocess i livets slut
• Bedömning av kroppsfunktioner: Tunga ROAG 2 (Inga papiller,
röd, torr, beläggning). Smärta VAS 4. Nedsatt välbefinnande.
• Mål: Fuktig mun (tunga ROAG 1). Minskad smärta (VAS 2).
Ökat välbefinnande.
• Aktivitet/delaktighet/Personlig vård: Noggrann munrengöring
X flera. Smärtlindra med Xylocain viskös. Skölj med vichyvatten
ofta, isbitar att suga på. Saliversättning.
• Uppföljning: I morgon em. med ny VAS och ny ROAG.
Vad gör vi åt svamp i palliativt skede
•
•
•
•
•
•
•
•
Daglig inspektion av munnen
Noggrann munhygien
Snabb behandling – kort om tid!
Börja med tabletter och inte Mycostatin
Mjukgörande för läppar - undvik Vaseline
Rengöra tungan
Byt tandborste (efter tre dagars behandling)
Behandla eventuella proteser (rengör noga och låt ligga
i Klorhexidinlösning 2mg/ml under natten)
Glöm inte bort att dokumentera
vad ni ser och gör!
Tips och trix
Se även Senior alerts material Munhälsobedömning och Munvårdsåtgärder
(Gör så här-Material/Blanketter…/Manualer-Munhälsa + Åtgärder -Munhälsa)
•
•
•
•
•
•
•
•
Dela upp morgonaktiviteterna
Visa genom att gapa själv
Ge tandborsten i handen
Vid sängläge – använd ej löddrande tandkräm
Bra hjälpmedel t.ex munspegel
Ge inte upp vid ett NEJ!
Återkom, be någon annan…
Använd fantasin – ta tag i tillfällena
Artikelnummer för speglarna i
OneMed:
Spegelskaft med lampa: 269327
Utbytbar spegel: 269328
Sammanfattning
 Viktigt att TITTA i munnen!
 Dålig munhälsa påverkar hela kroppen!
 Dålig munhälsa leder till nedsatt välbefinnande!
 Det mesta kan vi avhjälpa med omvårdnadsåtgärder!
Förändringar - att göra
nå’t annat än idag
Långt ifrån alla förändringar leder till förbättringar, men om vi vill
åstadkomma förbättringar kommer det att krävas förändringar.
D Berwick, IHI, Boston
 det vi gör idag är inte nödvändigtvis fel,
men otillräckligt
2015-06-01
[email protected]
Förändringsarbete?
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Är ni överens om vilken vård ni ska ge?
Hur ser det ut nu?
Vad ska förbättras?
Målet - hur ska det se ut om 1 år?
Vad ska förändras för att ni ska nå målet?
Hur ska förändringen ske?
Vem ska göra vad?
Vad ska ni mäta/när/hur?
Tålamod och långsiktighet
www.palliativ.se
Uppslutning kring gemensamma mål
Dialog med alla involverade!
2015-06-01
[email protected]
Samtala om
• Vad vill du förändra/förbättra i ditt arbete med
munbedömning och smärtskattning i morgon
när du kommer till din arbetsplats?
• Hur ska du/ni i din arbetsgrupp förändra
detta?
Vi begär inga mirakel men visst kan vi
komma en bit längre
[email protected]
SMÄRTSKATTNINGSSKALA enligt Abbey Pain Scale
Ett skattningsinstrument för smärta hos personer med nedsatta funktioner eller som inte kan verbalisera smärta.
Medan patienten observeras fyll i aktuell poäng i fråga 1 till 6.
Namn:…………………………………
Personnummer:……………………………
Datum och klockslag:
Markera med ett kryss vid vilka tidpunkter smärtlindring
ges.
0 Inte alls
Röstuttryck/ljud – t.ex. gnyr, jämrar sig eller
1 Sällan
låter
Ansiktsuttryck – t.ex. spänd, rynkar näsan,
grimaserar eller ser rädd ut
Förändrat kroppsspråk – t.ex. rastlös, vaggar,
skyddar en kroppsdel eller ihopkrupen
Förändrat beteende – t.ex. ökad förvirring,
matvägran, ökad eller minskad kroppsaktivitet
Fysiologisk förändring – t.ex. förändrad
kroppstemperatur, puls eller blodtryck,
svettningar, rodnad eller blekhet i hyn
Kroppsliga förändringar – dvs. rivet skinn,
tryckskador, kontrakturer eller andra skador
2 Ibland
3 Ofta
0 Inte alls
1 Sällan
2 Ibland
3 Ofta
0 Inte alls
1 Lite
2 Måttligt
3 Mycket
0 Inte alls
1 Lite
2 Måttligt
3 Mycket
0 Inte alls
1 Lite
2 Måttligt
3 Mycket
0 Inte alls
1 Lite
2 Måttligt
3 Mycket
Summa:
Signatur:
Addera svarspoängen på fråga 1-6, 1-2poäng = ingen smärta, 3-7poäng = mildsmärta, 8-13poäng = medelsvår smärta, > 14poäng = svår smärta