14-12-08 SMÄRTSKATTNING Smärtskattning vid procedursmärta barn och ungdom “Not everything that can be measured counts, and not everything that counts can be measured.” Stefan Nilsson Universitetslektor, institutionen för vårdvetenskap, Högskolan i Borås (Albert Einstein) Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Göteborgs universitet SMÄRTSKATTNING SMÄRTSKATTNING Social Bio Psyko Ord kan göra ont • ”Gör det ont?” ”Nu bränner det till” ”Känns det obehagligt?” • Ordens negativa emotionella innebörd är tydliga och kan utlösa en påtaglig och oönskad effekt Vid smärtskattning krävs det en triangulering där barnets självskattning, föräldrarnas observationer och vårdpersonalens erfarenhet av att bedöma barn samt den kliniska situationen tillsammans bildar ett underlag för bedömningen. Zink-Rony et al., 2014 • Förvarning om förestående smärta eller obehag resulterade i mer smärta 1 14-12-08 SMÄRTSKATTNING smärtintensitet SMÄRTSKATTNING Självskattning (finns vetenskaplig evidens från 4 års ålder) Smärta Självskattning Oro Stress Observerat beteende By proxy Fysiologiska tecken på stresspåslag Pieces of Hurt Tool Beyer et al., 1986 Faces Pain Scale Hicks et al., 2001 Oucher Hester et al., 1990 Coloured Analogue Scale (CAS) McGrath et al., 1996 Huguet et al., 2010 SMÄRTSKATTNING smärtintensitet SMÄRTSKATTNING smärtintensitet Självskattning kan inte okritiserat alltid vara ”gold standard”. Självskattning måste sättas i relation till ett flertal individuella och kontextuella faktorer som påverkar. Detta kan inkludera klinisk historik och patientens erfarenheter av tidigare procedurer. Twycross et al., 2014 SMÄRTSKATTNING smärtintensitet SMÄRTSKATTNING smärtintensitet 2 14-12-08 SMÄRTSKATTNING oro SMÄRTSKATTNING oro SMÄRTSKATTNING oro ANXIETY Glad/nöjd Lugn/avslappnad SMÄRTSKATTNING stress 0. 1. 2. 3. 4. 5. Jag har inte alls känt mig stressad Jag har känt mig lätt stressad Jag har känt mig klart stressad Jag har känt mig ganska mycket stressad Jag har känt mig mycket stressad Jag har känt den värsta stress som jag kan tänka mig. Spänd/nervös Rädd/orolig SMÄRTSKATTNING observerat beteende Alla observationsinstrument behöver väl definierade riktlinjer om hur varje item ska tolkas för att öka reliabiliteten. Chang et al. 2014 3 14-12-08 SMÄRTSKATTNING observerat beteende SMÄRTSKATTNING observerat beteende Neonatala barn Lundqvist P, Kleberg A, Edberg AK, Larsson BA, HellströmWestas L, Norman E. Development and psychometric properties of the Swedish ALPS-Neo pain and stress assessment scale for newborn infants. Acta Paediatr. 2014 Aug;103(8):833-9. SMÄRTSKATTNING observerat beteende Procedursmärta, Postoperativ smärta CHEOPS (Children’s Hospital of Eastern Ontario Pain Scale) McGrath et al., 1985 FLACC (Face, Legs, Activity, Cry, Consolability) Merkel et al., 1997 Postoperativ smärta TPPPS (Toddler-Preschooler Postoperative Pain Scale) Tarbell et al., 1992 Postoperativ smärta (hemma) PPPM (Parents’ Postoperative Pain Measure) SMÄRTSKATTNING FLACC 0 1 2 Ansikte Neutralt ansiktsuttryck eller ler Bister uppsyn, rynkar pannan av och till, tillbakadragen, ointresserad Frekvent eller konstant rynkad panna, darrande haka, hopbitna käkar Ben Normal ställning eller avslappnad Oroliga, rastlösa eller spända ben Sparkar eller uppdragna ben Aktivitet Ligger lugnt, normal position, rör sig obehindrat Skruvar sig, ändrar ofta ställning, spänd Sprättbåge, rycker till eller stel Gråt Ingen gråt (vaken eller sover) Gnäller eller jämrar sig, klagar av o till Gråter ihållande, skriker eller snyftar, klagar ofta Tröstbarhet Nöjd, avslappnad Kan lugnas med beröring, kramar eller prat. Avledbar Svår att trösta eller lugna Chambers et al., 2003 (McGrath et al., 2008) SMÄRTSKATTNING by proxy En observerad VAS skattning kan vara till hjälp vid smärtbedömning men kan inte likställas med barnets egen bedömning. Det går att diskutera ifall detta är en användbar metod för att utvärdera barnets smärtupplevelse på ett adekvat sätt 4 14-12-08 SMÄRTSKATTNING Fysiska tecken • Andningsfrekvens • Blodtryck • Puls • SaO2 • Svett • Kortisol Nu är det slut! 5
© Copyright 2024