Norrtullskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Norrtullskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller läsåret 14-15 1 BARN OCH UTBILDNING Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, grundskola, fritids Ansvariga för planen är rektorerna Gunilla Nauwerck Stefansson, Norrtullskolan A och B Esbjörn Lindgren, Norrtullskolan C Vår vision På Norrtullskolan skall ingen utsättas för diskriminering eller annan kränkande behandling. Planen gäller från 2014-09-01 till och med 2015-08-31 Delaktighet Eleverna har diskuterat likabehandlingsplanen på elevråd, klassråd och i enskilda möten med vuxna, där de har fört fram sina synpunkter på vad som är viktigt i planen. Skolans elevhälsogrupp har utarbetat grunden för likabehandlingsplanen. Personalen kommer att diskutera i arbetslag och på enhetsnivå hur likabehandlingsplanen ska utformas och vad som är viktigt att likabehandlingsplanen innehåller. Förankring av planen Denna plan ska gås igenom i början av varje läsår på arbetsplatsträff, mentorstid, elevråd, föräldramöte samt skolråd och vid terminsavslutet utvärderas. Rektor ansvarar för - att all personal får kontinuerlig uppdatering om likabehandlingsplanens mål och innehåll. Pedagogerna ansvarar för - att likabehandlingsplanen aktualiseras på samtliga föräldramöten och vid behov - att alla elever har kännedom om likabehandlingsplanens innehåll och verkar för att planen efterlevs. Eleverna ansvar för - att engagera sig för att leva upp till likabehandlingsplanen samt medverka vid uppföljning och revidering av planen. Föräldrarna ansvar för - att aktivt ta del av skolans dokument och handlingar - att föra kontinuerliga samtal med eleverna om deras skolsituation. - att meddela skolan om de får kännedom om någon form av diskriminering eller kränkande behandling. 2 Utvärdering Vid trivselenkäter en gång per termin utvärderas trivseln på skolan. Enkäten bygger på frågor om trygghet, kränkningar och trivsel på skolan och innehåller även ett antal öppna frågor, där eleverna fritt kan lyfta upp det som är av vikt för dem. Enkäten sammanställs och elevhälsogruppen ringar in ett antal områden att jobba vidare med. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Personalen diskuterar tillsammans med eleverna planen mot diskriminering och kränkande behandling på klassråd och vidare i elevråd, där eleverna lyfter upp frågor de anser viktiga att jobba vidare med. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Vi anser att de insatser som beskrevs i föregående plan mot diskriminering och kränkande behandling gett resultat. Årets plan ska utvärderas senast 2015-08-31 Hur årets plan ska revideras - Rektorerna och elevhälsogruppen kommer att träffa elever i olika fokusgrupper – elevråd samt Homiesgrupp och diskutera likabehandling med dem och lyfta hur de anser att likabehandlingsarbetet har genomförts. - All personal kommer att få diskutera likabehandling i sina utvärderingar med arbetslagen. Individuellt skriver även all personal en personlig utvärdering, där frågan om likabehandling kommer att lyftas upp. - De trivselenkäter som görs en gång per termin utgör även en del av utvärderingen. - Skolans elevhälsogrupp kommer att utvärdera och sammanställa skolans likabehandlings- och värdegrundsarbete. Ansvariga för att årets plan utvärderas Rektorerna Främjande insatser Främja likabehandling oavsett kön, könsidentitet eller sexuell läggning Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling som har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck och sexuell läggning Mål och uppföljning Vårt arbete på skolan ska kännetecknas av - att vi bemöter elever lika oavsett kön - att det finns läromedel och annat material som främjar jämställdheten - att vi informerar vårdnadshavare om skolans ansvar och jämställdhetsarbete 3 Insats Vi främjar likabehandling oavsett kön, könsidentitet eller sexuell läggning genom att - vi diskuterar jämställdhetsfrågor i undervisningen - vi diskuterar frågor kring sexualitet, könsidentitet samt sexuell läggning i undervisningen. - vi tillsammans med våra elever diskuterar och analyserar fördomar och andra stereotypa fördomar som kan förekomma. Ansvariga All personal, samt rektorer Datum när det ska vara klart 2015-06-15 Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling som har samband med diskrimineringsgrunderna etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning Mål och uppföljning - Våra elever ska känna till olika religioner och respektera andra människors trosuppfattningar. - Våra elever ska ha kännedom om vad religionsfrihet innebär. Insats Vi främjar likabehandling oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning genom att vi - uppmärksammar olika kulturers traditioner och högtider. - uppmärksammar våra elevers flerspråkighet på ett positivt sätt. - tillsammans med våra elever diskuterar och analyserar vi fördomar och andra stereotypafördomar som kan förekomma om olika religioner. Ansvariga All personal, SO-lärare och SVA-lärare tar upp detta i sin undervisning Datum när det ska vara klart 2015-06-15 Främja likabehandling oavsett ålder Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling som har samband med diskrimineringsgrunden ålder. Mål och uppföljning Vårt mål är att vi kan erbjuda olika aktiviteter där elever och personal kan mötas över åldersgränserna och att det alltid ska finnas vuxna i elevernas närhet. 4 Insats - All personal bjuds på kaffe eller te i cafeterian om de fikar och umgås med våra elever på ett naturligt sätt. - På rasterna deltar vuxna i olika aktiviteter för eleverna. - Samarbete mellan årskurser där elever från fritids och f-klass lär av äldre. - Skolans Homies-verksamhet med både vuxna och elever i årskurs 8 och 9 jobbar främjande för att stärka gemenskapen för hela skolan, t ex ordnas aktiviteter för årskurs 2 under höstterminen. - Utifrån konstaterade behov av den trivselenkät som gjordes under vårterminen 2014 kommer skolan att jobba med studiero. Ansvariga All personal Datum när det ska vara klart 2015-06-15 Främja likabehandling avseende funktionsnedsättning Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling som har samband med diskrimineringsgrunden funktionsnedsättning Mål och uppföljning Alla våra elever ska känna sig riktigt behandlade. Insats Vid olika aktiviteter anpassa utformningen så alla elever kan vara delaktiga utifrån sina förutsättningar. Ansvariga All personal Datum när det ska vara klart 2015-06-15 Främja arbete mot kränkande behandling Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling - - Mål och uppföljning Alla elever ska känna sig trygga på skolan och ska inte utsättas för någon form av kränkande behandling. Få stopp på allt kränkande språkbruk bland våra elever Insats Skolans Homies-grupp jobbar för ökad trivsel och trygghet på skolan. Se bilaga 3 Ansvariga All personal Datum när det ska vara klart 2015-06-15 5 Kartläggning Kartläggningsmetoder - På skolan görs en trivselenkät två gånger per år, där finns utrymme för eleverna att skriva kommentarer om något som hänt eller om det finns platser där de inte känner sig trygga. På kommunnivå genomförs en enkät angående kränkningar. Resultatet av denna följs upp på enhetsnivå och resultat som behöver förbättras, jobbar skolan vidare med. - Skolans Homiesar (trygghetsombud) är viktiga i skolans trygghetsarbete när det gäller frågor som rör trivsel och trygghet för eleverna. - Trygghetsvandringar för att kartlägga vilka delar av skolan där eleverna inte känner sig trygga genomförs av skolans Homiesgrupp tillsammans med vuxenansvariga från EHG. - På uppdelade klassråd för 1-3, 4-6 och 7-9 har elever möjlighet att ta upp frågor som rör trivsel och trygghet på skolan. Dessa förs sedan vidare till skolans elevråd som kan lyfta frågan till rektor och vid behov även till skolans Homiesgrupp. Hur personalen har involverats i kartläggningen Diskussioner förs med personalen om likabehandling och kränkningar. Personalen sammanställer även sin egen klass trivselenkät och vidtar åtgärder vid eventuella behov. Resultat och analys Trivselenkäten analyseras och skolans elevhälsogrupp diskuterar resultatet och ser hur de kan hjälpa arbetslagen att arbeta förebyggande. Förebyggande åtgärder Områden som berörs Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder samt analys av skolans trivselenkäter. Mål och uppföljning - All personal ska känna till och arbeta efter likabehandlingsplanen. - All personal ska agera kraftfullt vid kännedom eller upptäckt av mobbing, diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. - All personal ska ha kännedom om hur kommunens blankett för kränkande behandling används. Åtgärder - I klasserna och på elevråden diskuteras frågan och låta eleverna komma med förslag på förbättringar för att motverka mobbing, diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Detta kommer även att vara fokus för Homies-gruppens arbete. - Vår tidigare trivselenkät visade att omklädningsrummen på idrotten vara ett område där eleverna kände sig otrygga oavsett ålder. Personal håller uppsikt över omklädningsrummen när eleverna byter om där. All personal tar ansvar för sin del av 6 rastvakterna och rör sig ute i skolan och på skolgården för att vara nära eleverna. Även fotbollsplanen samt passagen vid biblioteken där arbetslag 7-9 C har sina skåp upplevs som otrygga platser. - Ett påtalat problem som kommer upp i såväl trivselenkäter som i diskussioner med elever och personal är bristen på studiero, detta gäller för alla åldrar och även för fritidsverksamheten. Från och med skolstarten augusti 2014 inleds ett stort värdegrundsarbete för alla elever och personal på skolan där bland annat trivselregler och förväntansdokument utarbetas. - Eleverna på 7-9 kommer att se en föreställning genom Skapande skola som heter ”Kärleken är fri”. I teatern tas frågor kring könsidentitet och sexuell läggning upp. En uppföljning kommer att göras i samband med föreställningen där både pedagoger och elever delta. - Under höstterminen jobbar årskurs 8 och 9 kring frågor om etnisk tillhörighet dels genom att se föreställningen ”Var är mitt hem?” via Skapande skola/kulturskolan. Dessutom har klasserna sett och jobbat med filmen Stjärnlösa nätter som är en inspelad föreläsning av Arkan Asaad. Filmen handlar om rätten att välja partner. Årskurs 1-6 har arbetat med Sverige för 100 år sedan samt med barnkonventionen. - Skolans Homiesgrupp (kamratstödjare) jobbar främjande och har utefter konstaterat behov kommit med förslag på insatser kring tolerans, jämlikhet och allas lika värde för årskurs 6-9. Dessa planeras att genomförs under början av vårterminen. - Genuspedagogerna kommer under våren att inventera och kartlägga behoven av ett genusarbete för fritidsverksamheten genom t ex litteratur och bild. Motivera åtgärd Det är viktigt att all personal som arbetar på skolan känner till och arbetar aktivt för att intentionerna i planen efterlevs. Planen ska vara ett levande dokument i klassernas värdegrundsarbete. All personal ska vara goda föredömen på skolan. Ansvariga All personal på skolan Datum när det ska vara klart 2015-06-15 Söderhamn 30 augusti 2014 Gunilla Nauwerck Stefansson Rektor Norrtullskolan A och B Esbjörn Lindgren Rektor Norrtullskolan C 7 Bilaga 1 Begrepp Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel ”kvinnliga”, ”homosexuella” eller andra egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad ”blatte”, ”mongo”, ”fjolla”, ”hora”, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook). Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande. 8 Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. 9 Bilaga 2 Diskrimineringsgrunderna Kön, könsidentitet eller könsuttryck Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från ”det normala”. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Funktionsnedsättning Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. DO använder sig av Handisams beteckning funktionsnedsättning – och inte funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen. Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. 10 Bilaga 3 Åtgärdsplan vid kränkande behandling Åtgärdsplan när elev kränker elev Vid kränkande behandling mellan elever upprättar arbetslagets trygghetsrepresentanter tillsammans med ansvarig personal en handlingsplan utifrån följande: Steg 1 Samtal med den utsatta eleven, där ansvarig personal och/eller trygghetsrepresentanter tar reda .på: Vad har hänt? Hur har det visat sig? Vem/vilka kränker? Vem är ledare/huvudaktör? Var/när utsattes eleven för kränkningen? Steg 2 Ansvarig personal har samtal med den som kränkt en annan elev och berättar vad de vet och kräver tydligt att kränkningen upphör omedelbart. Kontakt tas med vårdnadshavare till den kränkta eleven. Ansvarig personal tar vid behov kontakt med skolans elevhälsogrupp. Kontakt tas med vårdnadshavare till elev som antas ha kränkt. Om det är flera elever som kränkt en tredje skall de inte ges någon möjlighet att prata ihop sig. Steg 3 Samtal varje dag med den utsatta eleven och den/de som kränkt, därefter uppföljande samtal. Samtalen sker med var och en för sig. Åtgärderna dokumenteras och följs upp. Kontakt tas vid behov med övriga berörda vårdnadshavare, i form av personliga möten. Även dessa möten och åtgärder dokumenteras och följs upp. Om åtgärdsplanen inte räcker Rektor kallar till ett möte med berörd elev och vårdnadshavare, vid behov kallas även skolläkare och kurator. Vid allvarliga fall och om kränkningen som skett betraktas som ett brott görs en polisanmälan. Åtgärdsplan när personal kränker elever Om personal misstänks för kränkning av elev ska rektor ansvara för utredningen. En bedömning ska göras av hur allvarlig kränkningen är och om en polisanmälan ska göras. Utifrån vad som framkommer i utredningen kan även arbetsrättsliga åtgärder vidtas. Om situationen med kränkande behandling så kräver kan hjälp av externa aktörer behövas i arbetet med att komma till rätta med situationen. Åtgärdsplan när elever kränker personal Om elev utsätter personal för någon typ av kränkning ska föräldrakontakt genast tas och rektor underrättas. Rektor för samtal med berörd personal och en bedömning görs av hur allvarlig kränkningen är och om anmälan till socialtjänst eller polis ska göras. Kränkningen och åtgärderna dokumenteras i kommunens blankett för att utreda kränkning. 11 Bilaga 4 Referenser och länkar Skollag (2010:800) Diskrimineringslag (2008:567) www.do.se www.umo.se www.skolverket.se http://www.skolinspektionen.se/sv/BEO/Om-BEO/veta-mer-om-lagen-/ http://www.raddabarnen.se/mobbning/ www.bris.se http://friends.se/vad-vi-gor/skola/krankningar-i-skolan/ www.heder.nu www.lansstyrelsen.se/ostergotland 12
© Copyright 2024