Utbildningsmaterial från nutritionsutbildning tema sondmat den 26

2015-03-27
Nutritionsdagen 2015
Nutritionsbedömning
Nutritionsrådet Akademiska sjukhuset
Karin Blom Malmberg, Leg Dietist
Socialstyrelsens föreskrift 2014:10
Förebyggande av och behandling vid undernäring
……
6 § Vårdgivaren ska… fastställa rutiner för
1. hur undernäring ska förebyggas, och
2. hur undernäring ska behandlas.
Ur Vårdhandboken
Patientrelaterade mål:
• Alla patienter ska ha en näringstillförsel som är
anpassad till individens sjukdomstillstånd och
behov.
• Alla patienter ska få den hjälp och det stöd de
behöver för att äta eller på annat sätt täcka sitt
energi- och näringsbehov.
• Patientens värderingar, rätt till självbestämmande
och behov av delaktighet ska respekteras i all
nutritionsbehandling.
forts. ur Vårdhandboken
Riskbedömning
Verksamhetsrelaterade mål:
•
•
•
•
Nutritionsbehandling ska betraktas på samma sätt
som annan medicinsk behandling och vård.
Det ska finnas en av verksamhetschefen fastställd
ansvarsfördelning mellan professioner för
nutritionsvårdsprocessen.
Det ska finnas personal med adekvat
nutritionskompetens på eller knuten till vårdenheten.
Riskidentifiering och riskbedömning ska göras för att
identifiera patienter som är undernärda eller riskerar
att utveckla undernäring.
Ofrivillig viktförlust
Lågt BMI
Ätproblem
Läs mer om utredning och åtgärder i Kvalitetshandboken:
Kvalitetsnorm ”Undernäring, prevention och behandling i slutenvård”
http://notesserver4.lul.se/LUL/quality.nsf/0/06DE30E5907E3E4FC1257B05003A7D48/$File
/Undernäring,%20prevention%20och%20behandling%20i%20slutenvård.pdf
1
2015-03-27
Logopedens bedömning
Eva M Sandin
Sväljer SÄKERT
Sväljer TILLRÄCKLIGT
Att svälja
Om ätsvårigheter - bedömning
• Strukturerad testmåltid med mätning av oral
transporttid och sväljningskapacitet
• Fiberendoskopisk Undersökning av
Sväljning – FUS
• Genomlysningsfilmning,
hypofarynxfilmning, videofluoroskopi
Helt normalt. Hur gör man?
Om ätsvårigheter - bedömning
FUS- undersökning
Om ätsvårigheter - bedömning
Titta på en vanlig
måltid!
2
2015-03-27
Om ätsvårigheter - bedömning
Om ätsvårigheter - bedömning
Sen sväljning
Äter lite/tar tid att äta
Mat kvar i halsen
(hela måltiden)
(harkling/eftersväljning)
Muntransporten tar tid
Tecken på felsväljning
(skattas)
(ev. hosta/aspiration/
Mat kvar i munnen
gurglig röst)
efter sväljning
Tuggproblem
Om ätsvårigheter - insatser
Förekomst av dysfagi
Befolkningen Sverige: 8% någon grad av dysfagi och 1,3 manifest
medelsvår till svår dysfagi (USA 5%)
Stroke: 37-78%
Neurologiska sjukdomar: ALS MS Parkinsons sjukdom: >40%
Vård och omsorgsboende I Sverige: 59 – 80% (olika kriterier)
säkert – vad vi ger hur vi anpassar hur vi matar
tillräckligt av energi, näring och vätska
Om ätsvårigheter - bedömning
Databasgenomgång av åren 1966-2005 Dysfagi vid stroke
277 artiklar
• dysfagiförekomst vid screening
• något högre vid klinisk testning
• högst vid instrumentell bedömning
(37% till 45%)
(51% to 55%)
(64% to 78%)
Lunginflammation på grund av
felsväljning - aspiration
PURPOSE OF REVIEW: The aim is to describe recent advances
concerning pneumonia in older patients in relation to epidemiology,
microbiology, and factors related to severity, treatment, and
prevention. This article is a review of studies on pneumonia in older
people.
RECENT FINDINGS: The incidence of oropharyngeal dysphagia
is increasing among older people. …
SUMMARY: Pneumonia is increasingly caused by viral pathogens,
and the pneumococcal and influenza vaccines may not be as effective
as was first published. Recent studies have shown that aspiration is
an increasing risk factor for pneumonia among older people.
Martino, R., Foley, N., Bhohal, S., Diamant, N., Speechley, M., & Teasell, R. :(2005), Dysphagia
after stroke: incidence, diagnosis and pulmonary complications, Stroke; 36(12), 2756-63
Cabre, M.: (2009). Pneumonia in the elderly. Curr Opin Pulm Med. May;15(3), 223-9.
3
2015-03-27
Munvård och sond
Daglig munvård reducerar risken för lunginflammation hos patienter
med sond
Pneumonier (bakteriella) riket
4 500
4 000
3 500
3 000
2 500
2 000
1 500
1 000
Maeda, K. & Akagi, J.: (2014), Oral care may reduce pneumonia in the tube-fed elderly: a
preliminary study. Dysphagia; 29 (5), 616-21
500
0
2003
2004
2005
65-69
2006
2007
70-74
2008
75-79
2009
2010
80-84
2011
2012
2013
85+
Ökning 2,6 ggr mellan 2003-2013
Socialstyrelsens statistikdatabas 150312
Administrationsvägar, olika sätt att ge
sondmat, upptrappning av sondmat
samt kort- och långtidsbruk,
toleransproblem/komplikationer
Pneumonier (bakteriella) Uppsala
120
100
80
60
40
20
0
2003
2004
2005
65-69
2006
2007
70-74
2008
75-79
2009
2010
80-84
2011
2012
2013
85+
Ökning 4,4 ggr mellan 2003-2013
Lena Frick, Leg Dietist
Eva Björklund, Leg Dietist
Socialstyrelsens statistikdatabas 150312
Sondmatning
Till patienter som inte kan täcka energioch näringsbehov men har en
fungerande mag-tarmkanal. Till exempel
vid:
– Sväljsvårigheter
– Pre- och postoperativa
nutritionssvårigheter
– Psykiska sjukdomar
– Mag- och tarmsjukdomar
– Trauma: olyckor, brännskador
– Aptitstörning
– Medvetslöshet
Fördelar med sondmatning
•Motverkar atrofi av tarmslemhinnan,
risken för infektionskomplikationer
minskas
•Mer ekonomiskt än PN
•Energibehovet tillfredsställs
•Underlättar övergång till fast föda
4
2015-03-27
Kontraindikationer
Administrationsvägar
•Mekaniska hinder i tarmen, ileus
•Akuta bukbesvär som blödning
•Chock trauma
•Instabil cirkulation
•Fistlar beroende var de sitter
-Nasogastrisk sond
-Nasoduodenal sond
-Gastrostomi när behovet av sondnäring beräknas kvarstå
under lång tid
– PEG percutan endoskopisk gastrostomi
– Kirurgisk gastrostomi (Witzelfistel)
-
Laparoskopi, knapp in direkt
•Praktiska problem
•Etiska frågor
-Jejunostomi
-Transgastrisk jejunalsond
PEG byts till knapp efter 6-8 veckor
Skötsel Gastrostomi
Fortsättning skötsel
•Tvätta med tvål/ vatten dagligen kring
stomat
•Vrida knappen 1/2 varv varje dag
•Knappen byts var 3:e månad
•Ok att ge mediciner i gastrostomi
•Dusch går bra
•Bad ok efter 2 veckor
•Kuffen ska kontrolleras efter 2 veckor
och därefter varannan vecka
Komplikationer
Probiotika?
•Läckage
•Granulombildning
•Smärta
•Stopp i knappen
•Gastrostomislang eller
gastrostomiknapp som åkt ur stomat,
isättes så fort som möjligt (< 4-6 timmar).
OBS! Före 6 veckor in till sjukhus för
kontrollröntgen
Finns få vetenskapliga studier..
Beprövad erfarenhet:
- mindre granulom
- bättre fart på magen
Pro Viva Superfrukt 80 ml/dag
Sempers magdroppar 5/dag
5
2015-03-27
Sondmatning och upptrappningsschema
Finns inga nationella riktlinjer.
Lokala riktlinjer kan finnas.
Sondmatningsschemat behöver
individanpassas med hänsyn till diagnos
och nutritionsstatus.
Se nationella Vårdhandboken och lokala
Kvalitetshandboken
Tillförsel av sondnäring
• Kontinuerligt med sondmatningsaggregat och
pump. Matningen sker kontinuerligt över dygnet,
oftast med vila mellan 03.00-07.00.
• Intermittent med sondmatningsaggregat och pump
eller via gravitationsaggregat.
Matningen sker under 2-3 timmar med uppehåll
• Bolusmatning, oftast med sondspruta.
Mängden motsvarar en måltid och ges under 20-30
minuter
Källhänvisning
Handbok för personal inom hälso- och
sjukvård
www.vardhandboken.se
Nutritionspump
Nutritionspump används efter
ordination av dietist eller läkare. Hälsooch sjukvårdspersonal som hanterar
nutritionspump ska ha kunskap om hur
den används, skötsel, eventuella risker
och hur fel åtgärdas.
Indikation för användning av
nutritionspump
Nutritionspump ska endast användas
• då en kontrollerad, långsam och jämn tillförsel av
sondmat är nödvändig,
t.ex. vid:
o tillförsel i tunntarmen (jejunostomi)
o risk för aspiration
o besvär från magtarmkanalen som förbättras av
långsam tillförsel
o problem med slembildning som förbättras vid
långsam tillförsel
”Grundmodell” för upptrappning
Dag 1
Dag 2
Dag 3
Dag 4
En fjärdedel av behovet
Halva behovet
Tre fjärdedelar av behovet
Hela behovet
• då sondmat med hög viskositet används och risk finns
för att flödet försämras i ett vanligt droppaggregat
• då pumpen (med tillhörande ryggsäck) är nödvändig
för att möjliggöra aktiviteter utanför hemmet
• då intag med hjälp av spruta eller droppaggregat av
annan anledning inte fungerar.
6
2015-03-27
Upptrappning – kontinuerlig matning
Matning till tarmen
Matning med pump eller gravitation
Dag 1: 25 -50 ml/tim.
Dag 2: 50 – 75 ml/tim.
Dag 3: 75 -100 ml/tim.
Dag 4: 100 -200 ml/tim.
Vid behov långsammare upptrappning, kan ta upp
till en vecka innan behovet täcks
Övergå till bolusmatning
• Näringstillförseln med matpump bör
inledas långsamt till en individuell
toleransgräns. Hastigheten bör ej
överskrida 125ml/timme
• Lägre hastigheter för barn
• Läkemedel ges som regel inte i
jejunostomier eftersom det kan orsaka
stopp
Långsam kontinuerlig upptrappning
Bolusmatning. När patienten ej bedöms vara
undernärd och fastan ej varat längre än tre dygn
För patienter med långvarig svält
Dag 1: 10ml/timme i 20 timmar = 200ml
Dag 2: 20ml/timme i 20 timmar = 400ml
Dag 3: 30ml/timme i 20 timmar = 600ml
Dag 4: 40ml/timme i 20 timmar = 800ml
Dag 5: 50ml/timme i 20 timmar = 1000ml
Dag 6: 60ml/timme i 20 timmar = 1200ml
Dag 7: hela behovet ges under 20 timmar
ex. 1500under 20timmar=75ml/timme
eller 100ml/timme under 15 timmar
Dag 1 50ml-100ml x 5 = 250ml-500ml
Dag 2 75ml-150ml x 5 = 375ml-750ml
Dag 3 100ml-200ml x 5 = 500ml-1000ml
Dag 4 150ml-250ml x 5 = 750ml-1250ml
Dag 5 200ml-300ml x 5 = 1000ml-1500ml
Vid behov fortsätt öka successivt
Övergå till 4 måltider och större mängd när
det fungerar utan problem
Öka långsammare om behov av större mängd
39
Klinisk nutrition -14
DROPPTAKT
Bolusmatning
vid gravitationsmatning
Fungerar bäst vid mängder över 100ml/timme och då sondnäringen har normal
viskositet
25 ml/timme = 8 drp/min
50 ml/timme = 17 drp/min
75 ml/timme = 25 drp/min
100 ml/timme = 33 drp/min
200 ml/timme = 66 drp/min
300 ml/timme = 100 drp/min
400 ml/timme = 132 drp/min
500 ml/timme = 165 drp/min
Sträva efter en regelbunden och jämnt
fördelad måltidsordning
Vanligt med 500 ml x 3 eller 500 ml x 4
Tänk på att nattfastan inte får bli för lång
42
Klinisk nutrition -14
7
2015-03-27
Komplikationer – de vanligaste
Temperatur
Diarré:
Sondmaten bör vara minst
rumstempererad
-för snabb matningshastighet
-för kall sondnäring
-fel sondnäring
Förstoppning:
-för lite vätska
-välj fibersondnäring om möjligt
Illamående:
-för snabb matningshastighet
-långsam motorik i mag- tarmkanalen
I vissa fall kroppstempererad –värm i så
fall i vattenbad
Matningshastighet
Komplikationer….
Mata inte för snabbt, följ ordination
Sondmat till tunntarmen ej snabbare än
125 ml/tim
Aspirationspneumoni:
Tänk på läget vid matning:
-så upprätt ställning som möjligt
-om sondmaten behöver ges i sängen
ska huvudänden höjas till minst 30
grader
Vid långtidsbruk
Vätskebehov och vätskeintag
Logopedkontakt för bedömning av
sväljförmågan
Vätskebehovet minst 30ml/kg
kroppsvikt/dag
Måltidsmiljön
Räkna endast 70-80% av
sondmatsmängden som ren vätska
beroende av viskositet
Sondnäringens innehåll av bl a
protein, natrium och kalium
8
2015-03-27
Vätskeintag
Läkemedel vid sondmatning
Räkna och dokumentera
Glöm inte att räkna det vatten som ges i
sonden för att administrera läkemedel
Läkemedelsverket har riktlinjer för
administration av läkemedel vid enteral
nutrition
www.lakemedelsverket.se
Bl a:
-kunskapsstöd
-poster
-bildspel
Refeeding
Sondmatning efter svält,
nutritionsmarkörer
Torbjörn Karlsson, Leg Läkare
•
Potentiellt dödlig shift i vätska och elektrolyter.
•
Kan uppträda vid all artificiell nutrition (EN o
TPN)
•
Nyckelelektrolyt är fosfat(-brist). 100% incidens
för hypofosfatemi
•
T ex Koncentrationslägerfångar, skeppsbrutna,
svältande i katastrofområden
Riskpatienter
Riskbedömning
•
•
•
•
En av följande:
Anorexia Nervosa
Etyliker
Onkologiska patienter
Pat med dåligt kontrollerad diabetes
mellitus
• Svältande
• Kroniskt malnutrierade
• M fl
•
•
•
•
BMI<16
Viktsförlust >15% på 3-6mån
Ingen nutrition på 10 dagar
Lågt Kalium, Fosfat eller Magnesium före nutrition
Två eller fler av nedanstående:
•
•
•
•
BMI<18,5
Viktsförlust>10% på 3-6mån
Ingen nutrition på 5 dagar
Etylism, drogmissbuk, kemoterapi, kroniskt bruk
av antacida.
9
2015-03-27
Vad händer?
Hur gör man?
• Fosfatdepåer utarmas när energin tar
slut (ATP; ADP)
Börja försiktigt = hypokalorisk nutrition dag 1.
– Vuxna cirka 25kcal / kg eller ca 1000kcal/d
– 1kcal/ml eller mer
– Protein 0,8-1 g/kg/d
• Na/K pumpen slutar fungera utan energi
(K läcker ut ur cellerna, Na in)
• Magnesiumbrist pga läckage
• Tiamin-brist
Kontrollera elektrolyter (Na, K, P, Magnesium). Viktigast dygn 1.
– Minimalt med Na
– K enligt resultat, kan krävar mkt.
– Fosfat iv om fosfat <0,3 mmol/L (0,8mmol/kg Kaliumfosfat i
infusion över 12 tim)
Ge vitaminer före nutrition (ffa Tiamin,men även övriga vatten
och fettlösliga). Fortsätt med vitaminer minst 10 dagar.
Substituera järnbrist.
Fett
Sondmat vid övervikt och fetma
Sigrid Wegener, Leg Dietist
Hur hantera övervikten?
Infoinsamling ssk i Cosmic
• Mindre metabolt aktiv än fettfri
kroppsmassa vilket innebär att det inte
krävs lika mycket energi för ”bevara
fettmassa”
• Justeringar för beräkning av
energibehov utifrån kroppsmassa
behöver göras.
Status
– Nutrition
• Schablonberäkningar för
energibehovsberäkning finns inlagt i
Cosmic i sjuksköterskornas
inskrivningsmallar.
• Energibehov vid BMI>25 (25 Kcal/kg/dygn)
• Utgå från den vikt som patienten skulle ha
med BMI 25
• Lägg till ¼ av den överskjutande vikten.
• Energibehov vid BMI>25 (30 kcal/kg/dygn)
– Info. text Cosmic: För patient som är äldre än 70 år
eller till sängbundna som har ett BMI>25 skall
energibehovet beräknas på den kroppsvikt som
patienten skulle haft vid BMI 25 med tillägg av
25% av den överskjutande vikten.
– Info. text Cosmic: För uppegående patient som är
yngre än 70 år och har ett BMI>25 skall
energibehovet beräknas på den kroppsvikt som
patienten skulle haft vid BMI 25 med tillägg av
25% av den överskjutande vikten.
10
2015-03-27
Beräkning av energibehov
exempel
Proteinbehov
Finns inget vedertaget sätt att beräkna eller justera utifrån
övervikt.
Längd 164 cm, Vikt 120 kg
67 kg = vikt vid BMI 25
53 kg = överskjutande vikt (120 – 67)
13 kg = 25% eller 1/4 av den överskjutande vikten (0,25x53 = 13)
80 kg = vikt vid BMI 25 + 25% av överskjutande vikt.
Beroende på patientens ålder, aktivitet och tillstånd multiplicera med 20, 25
eller 30 kcal/kg/dygn
– 20 x 80 = 1600 kcal (kritiskt sjuk, sängläge)
– 25 x 80 = 2000 kcal (äldre eller lika med 70 år eller fysiskt inaktiv yngre än 70
år)
– 30 x 80 = 2400 kcal (yngre än 70 år, uppegående)
– När energibehovet justeras utifrån övervikt innebär det i
praktiken att även proteinintaget hamnar lägre om man
räknar utifrån den aktuella vikten och använder färdiga
sondnäringar.
Utifrån tidigare exempel. Energibehov 2000 kcal:
– Standard sondnäring 4x500ml ~75 g protein(75g/120kg
~0,6g/kg alternativ beräkning 75/80~ 0,9g/kg)
– HP energy 1350ml~101g protein (0,84g/kg om man utgår
från 120kg om man använder sig av 80 kg 1,05g/kg)
Tidsaspekt
På kort sikt: ge hellre i underkant än för
mycket
På längre sikt: Sätt ett mål för
viktutveckling
– Önskvärt med en sakta kontrollerad
viktnedgång?
Sondmat till barn
Leg. Dietist Agnes Pal
Akademiska Barnsjukhuset
• Om möjligt kombinera med anpassad fysisk
aktivitet
– Bevara muskelmassan
Barn,
från 450 g till 70 kg
Tillväxtkurva för pojkar 0-2 år
11
2015-03-27
Vätskebehov
Snabbräkning av energibehov
Ålder
Flickor
kcal/kg/dag
Pojkar
> v 28
135 - 200
135 - 200
1 mån
112
ml/kg/ 24 tim
kcal/kg/d
116
12 mån 80
81
6 år
69
73
10 år
62
66
16 år
43
51
0-6 mån
6-9 mån
12 mån
2 år
4 år
8 år
12 år
150 – 200
120 – 150
90 – 100
80 – 90
70 – 80
60 – 70
50 – 60
1) ESPGHAN 2014
2) NNR 2012; Henrys ekvation för REE + PAL
Produkter att välja mellan…
100
Val av sondmat till barn – då dietist inte är i tjänst!
Dokument i kvalitetshandboken
Ålder/vikt
Val av sondmat
Förslag på produkt
Energiinnehåll/1 ml
- 6 mån
Bröstmjölk
Bröstmjölk
0,50-0,80 kcal
Modersmjölksersättning
Baby Semp 1 / NAN 1
ca 0,66 kcal
Spädbarnssondnäring
Infatrini
1 kcal
Tillskottsnäring/välling *
Baby Semp 2 / NAN PRO 2 / ca 0,66 kcal
Mild havrevälling
6-12 mån
ca 8-45 kg
Spädbarnssondnäring
Infatrini
Barnsondnäring
Minimax Barnsondnäring
1,2 kcal
Barnsondnäring fiber
Nutrini multifiber
1 kcal
Barnsondnäring
Frebini original
1 kcal
Över 45 kg Vuxensondnäring fiber
Vuxensondnäring
1 kcal
Fresubin original fiber
1 kcal
Fresubin original
1 kcal
Slutmål för sondmat till barn…
Hygienaspekter vid sondmatning
Barbro Liss, Leg Sjuksköterska
TACK!
12
2015-03-27
Sondsprutan
Hygienrutiner
• Viktigt för att undvika
bakteriekontamination
• Noga med handhygien
• Basala hygienrutiner
- Kvalitetshandboken ett antal dokument kring
rengöring av sondsprutan från olika avd.
Skötsel
Kateter i Witzelfistel, PEG eller knappstomi
• OBS! Handhygien!!
• Nasogastrisk sond
• Sårinfektion runt katetern – vanligaste
komplikationen
• Inspektera dagligen
• Rengör dagligen huden runt katetern eller
knappen med tvål och vatten
- Torka torrt
- Byt förband dagligen samt vid behov
Inspektera näsan varje dag
Tvätta och torka av sonden samt näsborren där sonden går in
Var observant på sår och krustor
Avsluta alltid måltiden med vatten så att det inte finns mat
kvar
i sonden
Hjälp till med munhygien ofta
Undvik tryckskador – ändra läge
• Vårdhygien – särskilda rutiner, överensstämmer
tillverkare / Varuförsörjningens rutiner
• Viktigt skilja på engångs / flergångssprutor
Överstruken 2 OBS engångs!
Varför är det så noga med hygienen vid
enteral nutrition?
• Näringslösningen utgör en ypperlig växtplats för
bakterier (näring och fukt)
• Förbrukningsartiklar är ofta gjorda av plast –
bakterier har stor förmåga att fästa vid plast
• Bakterier har förmåga att ”vandra” upp i slangar
(från sond till aggregat till näringslösning)
• Vi använder våra händer för att utföra arbetet
-vad finns på dom?
Produktval, rutiner vid utskrivning
Karin Blom Malmberg, Leg Dietist
13
2015-03-27
UPPHANDLAT
SORTIMENT
Benämning
Sondmat utan
fibrer
46722FRES ORIGINAL 1000ML P
SONDN 100KCAL/100ML
46721FRES ORIGINAL 500ML P
SONDN 100KCAL/100ML
Sondmat med
fibrer
46725FRES ORIGINAL FIBRE 1000ML P
SONDN FIBER 100KCAL/100ML
46724FRES ORIGINAL FIBRE 500ML P
SONDN FIBER 100KCAL/100ML
Sondmat för patienter med ökat energibehov
46730FRES ENERGY 500ML P
SONDN ENERGI 150KCAL/100ML
43994FRES ENERGY FIBRE 500ML P
SONDN FIBER 150KCAL/100ML
Sondmat för patienter med lågt energibehov
NUTRISON COMPLETE 1200 1000ML
51479 P
SONDN KOMPL 124KCAL/100ML
46738FRES 1000 COMPLETE 1000ML P
SONDN PROT FIBER 100KCAL/100ML
Sondmat för patienter med högt energi- och
proteinbehov
46755NUTRISON PROT PLUS 500ML P
SONDN PROT 125KCAL/100ML
46756NUTRISON PROT PLUS MF 500ML P
52436FRES HP ENERGY FIBRE 500ML P
46723FRES HP ENERGY 500ML P
49878FRES 2 KCAL HP 500ML P
49879FRES 2 KCAL HP FIBER 500ML P
Sondmat för patienter med olika toleransproblem
44200NOVASOURCE GI CONTROL 500ML
44189ISOSOURCE MIX 500ML
44107NUTRISON SOJA 1000ML P
46747FRES SOYA FIBRE 500ML P
51457SUPPORTAN NEUTRAL 500ML P
Sondmat med diabetesanpassning
46735DIBEN DIABETES 500ML P
NUTRISON ADVANCED DIASON
51477 500ML P
Sondmat för patienter med behov av peptidbaserad
sondmat
NUTRISON ADVANCED PEPTISORB
51478 500ML
51461PEPTAMEN AF 500ML PL-FL
44193PEPTAMEN 500ML PL-FL
46736SURVIMED OPD 500ML P
Produktnamn
FRESUBIN ORIGINAL
FRESUBIN ORIGINAL
FRESUBIN ORIGINAL FIBRE
FRESUBIN ORIGINAL FIBRE
FRESUBIN ENERGY
FRESUBIN ENERGY FIBRE
NUTRISON COMPLETE 1200
FRESUBIN 1000 COMPLETE
SONDN PROT FIBER 125KCAL/100ML
SONDN PROT FIBER 150KCAL/100ML
SONDN PROT MCT 150KCAL/100ML
SONDN PROT MCT FIB 200KCAL/100ML
SONDN FIBER 200KCAL/100ML
NUTRISON PROTEIN PLUS
NUTRISON PROTEIN PLUS
MULTIFIBRE
FRESUBIN HP ENERGY FIBRE
FRESUBIN HP ENERGY
FRESUBIN 2 KCAL HP
FRESUBIN 2 KCAL HP FIBRE
SONDN VID DIARRÉ 110KCAL/100ML
SONDN MIXAD MAT 109KCAL/100ML
SONDN MJÖLKFRI 100KCAL/100ML
SONDN FIBER MJÖLKFRI 100KCAL/100ML
SONDN PROT FIBER 150KCAL/100ML
NOVASOURCE GI CONTROL
ISOSOURCE MIX
NUTRISON SOJA
FRESUBIN SOYA FIBRE
SUPPORTAN
SONDN DIABETES FIBER 105KCAL/100ML DIBEN
SONDN DIABETES 103KCAL/100ML
NUTRISON ADVANCED DIASON
SONDN KOMPL MCT 100KCAL/100ML
NUTRISON ADVANCED PEPTISORB
SONDN PROT MCT 150KCAL/100ML
PEPTAMEN AF
SONDN 100KCAL/100ML
PEPTAMEN
SONDN ELEMENTAR MCT 100KCAL/100ML SURVIMED OPD
forts. ur Vårdhandboken
Vid utskrivning
Nutritionsbehandling och ätstödjande åtgärder ska
dokumenteras i vårdplan och följas upp.
Säkerställ att all involverad personal har kunskap.
Ordination och beställning av sondmat.
Kontakta dietist i god tid.
Rutiner vid byte av vårdavdelning el utskrivning:
Information om patientens näringstillstånd, behov,
aktuell nutritionsordination, ätstödjande åtgärder och
målsättning med nutritionsbehandlingen ska överföras
till den vårdgivare som övertar vården.
Checklista sondmat – ”Dokument” i
Cosmic
Beställning och ordination av
nutritionspump
http://notesserver4.lul.se/LUL/quality.nsf/0/EE47B6A13CB209AFC1257D4D002FC77B?opendocument
&docid=EE47B6A13CB209AFC1257D4D002FC77B&selection=LUL/UAS&sortorder=start&category=Vå
rd
[email protected]
varor.lul.se
Dagens presentationer hittar du på:
Navet/Kunskapsbanken/Sjukvård/Nutritio
nsrådet
14