1. No category

Nr 4
Oktober 2015
Information från Läkemedelskommittén Västernorrlands län
Genomgång inför nästa års rekommenderade läkemedel
Två fortbildningsdagar
- revidering av
Mitt läkemedel
Mimedel
5-6 november, Hotell Höga Kusten, Hornö
Varje år lämnas förslag till förändringar i Mitt läkemedel genom att länets expertgrupper presenterar
vad som har hänt under året inom sitt terapiområde. Grupperna lämnar förslag till rekommendationer för kommande år och det blir diskussioner
om framtida läkemedel och kvalitetsmål.
Mötet är öppet för förskrivare i länet, du kan välja att vara med del av dag eller
heldag. Av programmet framgår vilka områden som tas upp under respektive
dag. Målgrupp är kontaktläkare och sjuksköterskor för läkemedel inom slutenvård
och primärvård, ST-läkare (kan utgöra del av delmål ”Medicinsk kompetens att ha
kunskap om läkemedel samt deras indikationer och effekter, speciellt med hänsyn
till individen” i gamla målbeskrivningen), AT-läkare, samt övriga intresserade
förskrivare.
Dagarna är kostnadsfria. Anmäl dig till [email protected]
senast den 23 oktober. Ange ”Mitt läkemedel” i ämnesraden på ditt meddelande.
Ange även vilken dag du deltar. För landstingets medarbetare ska namn och anvID
framgå, för övriga deltagare ska namn, arbetsplats och mailadress framgå i meddelandet.
Torsdag 5 november 2015
Förmiddag kl. 08.30-11.45
Terapigrupperna: Hanteringsgruppen, Hälsa, Äldre, Osteoporos, Nutrition och
vätskebehandling samt Psykiatri-neurologi.
Eftermiddag kl 12.45-16.00
Terapigrupperna: Hud, Lunga, Onkologi-hematologi, Vaccination, Infektion och
Tandvård
Fredag 6 november 2015
Förmiddag kl 08.30-11.40
Terapigrupperna: Smärta och rörelseapparatens sjukdomar, Mage-tarm, Ögonöron-näsa-hals, Hjärta-kärl och Trombos-hemostas
Eftermiddag kl 12.40-15.00
Terapigrupperna: Diabetes, Barn, Gynekologi-urologi och Njurmedicin
Vi hälsar dig välkommen till två dagar om läkemedel!
Innehåll
sida
Fortbildningsdagar -revidering av
Mitt Läkemedel
1
Förbered/verkställ i SYSteamCross
2
Oväntad kostnadsökning
3
Narkotikaklassade läkemedel hos
omkomna bilförare
4
Äldre på akutmottagning, tänk läkemedel 5
Fortbildning, Hornödag om demens 5
Behandlingslinje, Astma hos vuxna
6-7
Primärvårdens arbete med ickefarmakologisk hjälp vid sömnbesvär
8
Rapportera mer biverkningar
9
Läkemedelsavvikelser -nya funktioner
i Platina
10
Läkemedelsbehandling av äldre
10
Biosimilarer
11
Aktuellt från TLV
11
Aktuella Utbildningar
12
Mittmedel nr 4/2015
Förbered/verkställ i SYSteam Cross
- Rätt in blir rätt ut!
Bakgrund
kurvan. Knappen är försedd med ett rött utropstecken som
indikerar att förberedelser är gjorda. Tempkurvan visar initialt
patientens recept som efter verkställande omvandlas till
ordinationer.
Syftet med funktionen är att rationalisera och säkerställa
ordinations- och recepthanteringen i samband med in- och
utskrivningar. Genom att ”låna” receptförskrivningarna, även
de som är gjorda i Pascal, och använda dem som underlag
för ordinationer kan hanteringen förenklas. Istället för att
göra ordinationer från början kan flertalet av uppgifterna från
receptförskrivningarna kopieras in till ordinationsdialogen.
Förberedelser vid utskrivning
De recept som omvandlats till ordinationer måste således
återinsättas om patienten skall fortsätta med behandlingen
efter vårdtillfället. Via knappen ”Förb/Verk” på temp.kurvan
kan utskrivning väljas i rullgardinsmenyn. De åtgärder som
kan vidtas i denna dialog innefattar följande:
• Skriva nytt recept. Funktionen ”registrera recept” används när patienten får med sig läkemedel från avdelningen vid utskrivning
• Omvandla en insatt ordination till recept
• Utsättning
• Återinsättning av recept som omvandlats till ordination
samt
• Dosändra.
Viktigt! Funktionen är/skall vara som en sluten cirkel. Om
funktionen används vid inskrivning måste den också användas vid utskrivning, dvs. förloppet skall vändas. Recept som
gjorts om till ordinationer måste återinsättas om patienten
skall fortsätta med behandlingen. I annat fall saknas de i läkemedelslistan för öppenvård efter utskrivning.
Förberedelser vid inskrivning
Förberedelserna kan skapas både från 1.) läkemedelslistan i
öppenvård (knappen ÖV->SV) samt från 2.) temp.kurvan via
knappen ”Förb/Verk”. Det första alternativet används företrädesvis vid planerade inläggningar, medan det andra kan vara
att föredra vid akuta sådana.
1.)
I dialogen som öppnas via läkemedelslistan i öppenvård
(knappen ÖV->SV) kommer alternativet ”Inskrivning” att vara
förvalt i rullgardinsmenyn. Observera att ett planerat inskrivningsdatum kan anges. Innevarande datum är förvalt och
kan ändras vid behov. Ta ställning till de läkemedel patienten
behöver under vårdtiden. Följande alternativ är valbara:
•
•
•
•
I kolumnen ”Källa” anges status på insatta ordinationer. De
recept som omvandlats till ordinationer har beteckningen
”Rec/Ord”. Enbart ”Ord” betyder ordinationer som skapats i
samband med vårdtillfället. ”Rec” anger att receptet kvarstått utan åtgärd under vårdtillfället. ”DosR/Ord” betyder
att patientens förskrivning i Pascal använts som underlag till
ordinationen.
Även förskrivningar som är gjorda i Pascal, dvs. på dospatienter, kan alltså användas som underlag för ordinationer. Vid
förberedelse i samband med utskrivning sätts dock sådana
ordinationer ut. Patientens förskrivningar revideras i Pascal,
om så behövs, i samband med att vårdtillfället avslutas.Precis
som vid inskrivning visas raderna mot grå bakgrund när förberedelser är gjorda.
Ny ordination – används utan recept som underlag
Ordination – med ett markerat recept som underlag
Utsätt
Tillfälligt utsätt
Förutom att skapa helt nya ordinationer och omvandla recept
till ordinationer kan således recepten sättas ut permanent
eller tillfälligt. Allteftersom förberedelser utförs, kommer
raderna i dialogen att visas mot grå bakgrund istället för vit.
2.)
Samma dialog visas när knappen ”Förb/Verk” aktiveras
från temp.kurvan. Funktionen är densamma med undantag
för att fältet för planerat inskrivningsdatum saknas.
OBS-Viktig felkälla: Tyvärr kan patienten skrivas ut trots att
förberedelser inte verkställts. Detta resulterar i att patienten
fastnar på UT-plats. Inom sju dagar från utskrivningstillfället
går det att verkställa förberedelserna, därefter går de endast
att ångra. Supporten för vårdsystem kan tillfälligtvis förlänga
tiden för verkställande till > 7 dagar. Det kan vara värt att poängtera att vid sådana tillfällen bör patientens läkemedelslista
granskas noggrant, särskilt om en längre tid förflutit sedan
utskrivningen.
All pågående läkemedelsbehandling, såväl stående som vid
behov, ska förberedas in. Förhållningssättet till patientens
övriga vid behovsläkemedel skiljer mellan olika verksamheter.
Ena varianten är att ställning tas till samtliga förskrivningar
i förberedelsedialogen, den andra är att bortse från icke för
tillfället aktuella vid behovspreparat. I dagsläget saknas konsensus i landstinget om vilket sätt som ska råda. Bägge kan
fungera utan fel.
Framtid
I samarbete med leverantören har ett omtag gällande funktionen för förbered/verkställ initierats. Tanken är att den
förutsättningslöst skall utvärderas. Till dess en mer heltäckande lösning finns på plats kommer detaljförbättringar att
succesivt införas. I ett första skede handlar dessa framför allt
om presentationsförbättringar i läkemedelslistans list- och
graflägen när patienten är inskriven.
När patienten blivit inlagd på beläggningslistan kan gjorda
förberedelser verkställas via knappen ”Förb/Verk” på temp.
2
Mittmedel nr 4/2015
Användarstöd
grundläggande funktioner. För läkemedel finns ett flertal
sådana tillgängliga. Dessa är åtkomliga via IT supportportalen
och visar bland annat åtgärder vid in- och utskrivning:
https://legacy.comaround.com/sv-SE/968-6063/
Klicka på ”Vårdsystem” i menyraden upptill på sidan. Välj
SYSteam Cross och därefter ”Läkemedel/hjälpmedel”. I påföljande meny väljs ”E-learning läkemedel”.
F1
Genom att klicka på knappen F1 på tangentbordet visas en
hjälptext i SYSteam Cross. Den är kontextbaserad och ger
information om den funktion som för närvarande används.
Kollega/LSA
Ett ibland förbisett alternativ när man kör fast. En kollega eller
lokalt systemansvarig (LSA) kan vara ett enklare och snabbare
sätt att komma vidare jämfört med risken att behöva vänta i
en telefonkö.
890 70 - Via Servicedesk kan SYSteam Cross-supporten nås.
e-learning
E-learning är ett användarstöd framtaget av leverantören.
Det består av ett antal ”filmer”, ibland interaktiva, som visar
Lennart Liljeqvist, systemförvaltare, läkemedelsmodulen SC
Martin Enander, informationsläkare, Läkemedelskommittén
Oväntad kostnadsökning för vissa utpatenterade läkemedel
Västernorrland, allmänläkemedel, substanser med oväntad kostnadsökning
Landstingets förmånskostnad
2014, första halvåret
esomeprazol (f.d. Nexium)
metformin (f.d. Glucophage)
metoprolol (f.d. Seloken)
alendronsyra (f.d. Fosamax)
fentanyl (f.d. Durogesic)
sumatriptan (f.d. Imigran)
mirtazapin (f.d. Remeron)
Kronor/DDD
(DDD = definierade dygnsdoser)
2015, första halvåret
497 963
654 127
1 582 333
178 297
302 302
580 737
458 756
712 891
763 750
1 851 681
281 676
464 461
774 885
666 913
Sedan utbytessystemet på apoteken infördes 1 oktober 2002
har priserna på utpatenterade läkemedel sjunkit, vid flera
patentutgångar har vi sett dramatiska prissänkningar. Bara för
Västernorrland räknar vi med att läkemedelskostnaden totalt
under 2015 har halverats jämfört med den annars förväntade
utvecklingen, d.v.s. vi betalar i Västernorrland nästan 1 miljard
kronor mindre för våra läkemedel jämfört med om utbytessystemet på apotek inte hade införts för 13 år sedan. Detta är
viktigt för att bl.a. kunna frigöra pengar till de nya innovativa
och ofta mycket dyra läkemedel som registreras varje år.
Differens
2014, första
halvåret
2,91
1,52
2,41
1,02
8,76
12,67
1,69
+ 43%
+ 17%
+ 17%
+ 58%
+ 54%
+ 33%
+ 45%
2015, första
halvåret
3,70
1,69
2,73
1,70
12,02
16,25
2,29
Prisökningseffekt
+ 27%
+ 11%
+ 13%
+ 66%
+ 37%
+ 28%
+ 36%
Humanläkemedel, Västernorrland
1 000 000 000
900 000 000
800 000 000
700 000 000
600 000 000
500 000 000
400 000 000
300 000 000
Total läkemedelskostnad, receptförskrivning (inkl patientandel) och sjukhusrekvisitioner
200 000 000
Det senaste halvåret har vi tyvärr sett att flera utpatenterade
substanser för första gången börjar öka i kostnad. Och då är
det i dessa fall inte en volymökning som ger kostnadsökningen, utan varje förpacknings snittkostnad har börjat öka. Bara
för första halvåret 2015 har vi en kostnadsökning i Västernorrland för sju vanliga generikasubstanser á hela 1,3 miljoner
kr, jämfört med första halvåret 2014, där kostnadsökningen
främst beror på dyrare förpackningar.
100 000 000
0
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Kronor totalt inkl egenavgifter
•
•
•
•
•
Vi kan inte på ett enkelt sätt se vad orsaken är till den ökade
prisnivån på dessa utpatenterade substanser. Det är många
parametrar som styr vilket generikum som lämnas ut till
patienten och vad förpackningen kostar. Oftast är det idag inte
den produkt som läkaren har skrivit på receptet som patienten går hem med från apoteket. Orsaken till den ökade kostnaden är sannolikt en kombination av följande:
Läkares möjlighet att välja ”Får ej bytas”.
Generikaföretagen har ökat priserna på produkterna.
Reglerna kring ”Månadens vara” främjar inte alltid den
billigaste produkten
Apotekens lagerhantering är invecklad
Apotekens möjlighet att välja ”Får ej bytas”.
TLV, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, har blivit uppmärksammad på denna prisökningseffekt och räknar med att
utreda ovanstående möjliga orsaker separat under hösten.
Ulf Lindahl, apotekare
Läkemedelsenheten, Landstinget Västernorrland
3
Mittmedel nr 4/2015
Artikel från www.janusinfo.se, publicerad 2015-05-12, Stockholms läns läkemedelskommitté
Narkotikaklassade läkemedel
hos omkomna bilförare
I en studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, ingick 1 143 förare
som omkommit i direkt samband med en trafikolycka 2005–2013. Hos 30 procent av
förarna påvisades alkohol och/eller narkotikaklassade läkemedel och/eller narkotika.
Narkotikaklassade läkemedel delades
upp i lugnande medel, smärtstillande
opioider och sömnmedel. Diazepam var
den vanligaste substansen och fanns
hos 33 av förarna, följt av tramadol (16
förare), zopiklon (16 förare), alprazolam
(14 förare), kodein (11 förare), oxazepam (10 förare) och zolpidem (8 förare).
Diazepam har mycket lång halveringstid
jämfört med de övriga substanserna. I
rapporten finns också en sammanställning av icke narkotikaklassade läkemedel
som återfunnits hos förarna, men dessa
läkemedel antogs inte påverka körförmågan.
Smärtstillande opioider (till exempel
tramadol och kodein) förekom i samma
utsträckning hos både de som endast
intagit läkemedel och hos de som kombinerat läkemedel och narkotika. Lugnande medel (exempelvis diazepam, alprazolam och oxazepam) förekom i större
utsträckning hos de som också hade
tagit narkotika. Det var mycket ovanligt
att sömnmedel (zopiklon och zolpidem)
hade kombinerats med narkotika.
Vanligaste narkotika var amfetamin och
metamfetamin, som fanns hos 48 förare
samt tetrahydrocannabinol (28 förare).
Det är sedan tidigare känt att amfetamin
är den enskilda drog, förutom alkohol,
som är mest riskfylld ur ett trafiksäkerhetsperspektiv. Enligt en undersökning
av Centralförbundet för alkohol- och
narkotikaupplysning, CAN, från 2012
svarade 2,5 procent i åldersintervallet
17–84 år att de använt cannabis senaste
året. Amfetamin hade använts av 0,6
procent.
Alkohol fanns hos 22 procent av förarna,
narkotikaklassade läkemedel hos 8 procent och narkotika hos 6 procent. Hos 5
procent av förarna fanns en kombination
av två eller flera av de nämnda grupperna. I rapporten exkluderades personer
där uppgifter om förekomst av alkohol,
läkemedel eller narkotika saknades. Förare som omkommit minst tolv timmar
efter olyckan exkluderades också.
Ökade läkemedelsbeslag
Enligt en CAN-rapport från 2013 om
läkemedel i missbruksmiljöer är den illegala användningen av narkotikaklassade
läkemedel ungefär lika stor som för centralstimulantia. I rapporten anges också
att de läkemedelssubstanser som oftast
används illegalt är, enligt bedömningar
från polisen, alprazolam, klonazepam
och diazepam bland lugnande medel
samt tramadol och buprenorfin bland
opioider. Antalet beslag av narkotikaklassade läkemedel har ökat kraftigt sedan
år 2000, passerade år 2007 amfetaminbeslagen, och är nu näst vanligast
efter cannabis. År 2012 beslagtogs 1,5
miljoner tabletter av tull och polis.
Vanligaste narkotikaklassade läkemedel
på recept, som expedierats till mer än
20 patienter per 1 000 invånare år 2014,
enligt Socialstyrelsens statistikdatabas
för läkemedel var bland lugnande medel
oxazepam, bland opioider kodein (i
kombinationer), oxikodon och tramadol
samt bland sömnmedel zopiklon och
zolpidem.
– Enligt vår erfarenhet har en stor andel
av de som kör påverkade av narkotikaklassade läkemedel inte recept på läkemedlet i fråga, säger Fredrik Kugelberg,
toxikolog och docent vid Rättsmedicinalverket i Linköping.
Dålig kunskap om läkemedel i trafiken
Andelen av de som omkommit i trafiken
som haft alkohol i kroppen har legat
stabilt på drygt 20 procent sedan 2003.
Motsvarande andel som haft narkotika
i kroppen har legat på cirka 7 procent,
4
Lugnande medel
diazepam – Stesolid
alprazolam – Xanor
oxazepam – Sobril
klonazepam – Iktorivil
Smärtstillande opioider
tramadol – Tradolan, Nobligan
kodein – Citodon, Treo comp
oxikodon – Oxycontin, Oxynorm
Sömnmedel
zopiklon – Imovane
zolpidem – Stilnoct
Medel vid opioidberoende
buprenorfin – Subutex
medan andelen med narkotikaklassade
läkemedel inte studerats så ingående.
När det gäller förarpopulationen
generellt är kunskapen om hur många
som kör med narkotika eller narkotikaklassade läkemedel i kroppen mycket
bristfällig.
Data till VTI-studien kommer från
Trafikverkets databas som innehåller resultaten från utredningar av alla dödsolyckor i vägtrafiken sedan 1997. Här finns
bland annat information om förekomst
av alkohol, läkemedel och narkotika hos
de omkomna trafikanterna baserat på
rättskemiska analyser från avdelningen
för Rättskemi vid Rättsmedicinalverket.
Elin Jerremalm
Källa
1. Forsman Å. Alkohol, droger och läkemedel
hos omkomna personbilsförare – År 2005–2013.
Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI
notat 11 2015
2. Guttormsson, U. Läkemedel i missbruksmiljöer. Situationen 2012 enligt rapportörer vid
länspolismyndigheterna. Centralförbundet för
alkohol- och narkotikaupplysning, CAN rapport
138 2013
3. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. Frågor och svar om narkotika
Mittmedel nr 4/2015
Äldre på akutmottagning, tänk läkemedel
Socialstyrelsen gav i december 2014 ut
en rapport om kartläggning av vad som
bör göras för att upptäcka, identifiera
och hantera läkemedelsrelaterade sjukdomstillstånd hos äldre.
I rapporten konstateras att den viktigaste
åtgärden är att ”tänka läkemedel” när
en äldre patient söker vård, så att man
inte riskerar att behandla symptom på
biverkan med ytterligare läkemedel.
En betydande andel av akuta inläggningar av äldre patienter på sjukhus
beror på läkemedelsbiverkningar, upp
mot 30 %. Risken för att bli inlagd pga.
läkemedelsbiverkningar är fyra gånger
större för äldre, ca 60 % av biverkningarna bedöms vara möjliga att förebygga.
Äldre kvinnor med nedsatt njurfunktion
och polyfarmaci (fler är fem läkemedel)
har allra störst risk att drabbas. Ju äldre
desto större risk, ju fler läkemedel desto
större risk.
Lokalt projekt
Under hösten genomför läkemedelskommittén ett patientsäkerhetsprojekt
på akutmottagningen vid Sundsvalls
sjukhus, projektet syftar till att kartlägga
hur ofta personal identifierar läkemedelsbiverkningar hos äldre som orsak till
besöket på akutmottagningen. Resultatet ska sedan bearbetas tillsammans
med akutmottagningens personal, med
målsättning att hitta möjliga förbättrings-
åtgärder i omhändertagandet av sköra äldre.
Kanske VIP-behandling på akutmottagningen av äldre kvinnor med många
läkemedel?
Eva Oskarsson,
Ordförande terapigrupp Äldre
Viktigaste riskfaktorer för akut inläggning
på grund av läkemedelsbiverkningar
• Kvinnligt kön
• Hög ålder, ju äldre desto större risk
• Nedsatt njurfunktion
• Många läkemedel, ju fler desto högre
risk
Fortbildning
-Hornödag om demens återkommer
Den 11/9 2015 var det en mycket välbesökt Hornödag om demens. Kommentarerna från dagen har varit väldigt positiva.
Stort tack till alla som föreläste! Ungefär 30 personer ville
anmäla sig men fick inte plats. Vi planerar därför att göra en
repris av den till våren där de som nekats plats denna gång
får förtur.
Håll utkik kring kommande fortbildningar. Mycket är på
gång, bland annat sårutbildning för sköterskor, uppdateringar
kring behandlingar som (kanske) inte fanns när du pluggade
och omvårdnad gör skillnad för undersköterskor.
Glöm inte heller att det går att söka pengar från läkemedelskommittén om man vill anordna en fortbildning själv, till
exempel betala en bra föreläsare för att komma en eftermiddag. Se länk http://intern.lvn.se/Halsa-vard/Lakemedel/Utbildningsmedel/.
Maria Alsén-Lindström, ordförande
Läkemedelskommittén
5
6
Fysisk träning är viktig och påverkar
lungfunktionen positivt. Träningen bör föregås
av lång uppvärmning och kan underlättas av
värmeväxlare vid kyla (t ex LungPlus®).
Målsättningen med behandling av astma är
att man ska kunna leva ett så normalt liv som
möjligt utan andningsbesvär.
Ring 112 om det är mycket svårt att andas
trots luftrörsvidgande medicin eller om har
svårt att ligga ner på grund av andningsbesvär.
Kontakta din hälso/vårdcentral om du
 misstänker astma, dvs. om du har:
- andnöd som kommer och går
- långvarig hosta t ex vid förkylning
- pip i bröstet
- besvär med andningen nattetid.
 har astmadiagnos och behöver använda
luftrörsvidgande mer än 2 gånger per
vecka, och/eller har besvär på natten utan
att samtidigt ha en förkylning.
Vid astma har man varierande besvär med
andningen, det kan pipa i luftrören och man
kan få hosta. Orsaken till sjukdomen är att
man har en inflammation i luftrören.
Astmabesvär kan utlösas av t.ex.
luftvägsinfektioner, fysisk ansträngning, kall
luft, tobaksrök, en del läkemedel eller ämnen
som parfymer och avgaser.
je
n
i
l
s
Ny
g
n
li
d
n
a
h
Be
Ansträngningsutlöst astma: behandlas som övrig
astma.
(Vårdpraxis, Örebro)
Läkemedel enl behandlingstrappa Mitt Läkemedel
sid 15.
Individuell behandlingsplan A4 A5
Egen PEF-mätare (modell mini-Wright), se Mitt
läkemedel sid 18.
Ordination fysisk aktivitet: Om patienten är fysiskt
inaktiv överväg FaR. Vid svårigheter vid träning,
remiss till fysioterapeut*.
Astma och andra sjukdomar samt graviditet
Underhållsbehandling
- ansträngningsprovokationstest eller
- steroidreversibilitetstest
För genomförande av dessa tester se
Diagnoskriterier och differentialdiagnoser
- ev PEF-mätning i hemmet (VISS.nu)
Normalvärden PEF
(VISS.nu),
För diagnos astma krävs påvisande av variabel
luftvägsobstruktion, t ex med
- spirometri med reversibilititetstest, tolkning
Anamnes: Andfåddhet? Hosta/slem? Pip i bröstet?
Nattliga besvär? Allergi/överkänslighet? Näspolyper?
Reflux? Hereditet? Yrke/miljö?
Rökning: Aktiv/passiv?
Status: Obstruktivitet? PEF-värde?
Ev Phadiatop/RAST om allergiskt inslag misstänks.
Utredning
Remissinnehåll
Elektiv remiss
- oklar diagnos
- ytterligare
utredning
- otillräcklig
behandlingseffekt/
bristfällig
compliance
- yrkesutredning
rådgivning
- behov av
regelbunden
behandling med
perorala steroider
- specifik
immunoterapi (t ex
hyposensibilisering,
Xolairbehandling)
- misstänkt ASAintolerans
- astmaproblem
under graviditet
Akut remiss
- Ej effekt av
akutbehandling i
primärvård
- Saturation <93%
Astma hos vuxna
Individuell behandlingsplan A4 A5
På vårdavd
- Observation allmäntillstånd, PEF x
flera, sO2, lungauskultation.
- Farmakoterapi: Oxygen, steroider,
beta2-stimulerare. Antibiotika?
OBS! Inhalationsteknik.
Vid grav astma som hindrar fysisk
aktivitet remiss till fysioterapeut*.
Inläggning vårdavd - indikationer
- Otillräckligt svar (fortsatt påverkat
allmäntillstånd) av initial terapi
- Sökt akut x flera senaste dygnen
- Nyligen vårdad, ej återställd
- Labil astma/tidigare livshotande
anfall
- Bristande sjukdomsinsikt.
IVA - indikationer
- Medvetandepåverkan
- pO2 < 8, pCO2 > 6, pH<7,3
- Icke mätbart PEF eller
PEF < 30% av förväntat
värde.
Akutmottagning
- Värdering av svårighetsgrad och
initial behandling
Mittmedel nr 4/2015
7
*sjukgymnast
Remissinnehåll
- Uppgift om
utredningsresultat
med lungfunktion
-Rekommenderad
läkemedels-behandling
och önskvärt
kontrollintervall.
Ny-/återremittering
till Primärvård
- besvärsgrad och
duration
- aktuell behandling
och resultat av
given behandling
- PEF/spirometri
- rökning, allergi, yrke
- ev tidigare
utredning
Uppdaterad senast 2015-08-21. Medicinsk redaktör Göran Umefjord. Synpunkter skickas till fb.behandlingslinjer
Läkemedelsverket: Läkemedelsbehandling vid
astma 2015
Läkemedelsboken 2014
FYSS om astma och träning
SoS Nationella riktlinjer Astma – KOL,
remissversion 2014
GINA Pocket Guide for Asthma Management
and Prevention 2014
Fördjupning
Uppföljning 4-6 veckor efter akut anfall eller enligt
remiss från sjukhus.
Värdering svårighetsgrad och akutbehandling
Ordinationsblankett till sköterska för utskrift
Uppföljning hos ssk/dr t ex efter 4-6 v.
Akut astmaanfall
Årligt återbesök/telefonkontakt med sköterska, till
läkare vid behov utifrån sjukdomsbild.
Checklista återbesök Astmakontrolltest (ACT)
Instruktion inhalatorer, se Medicininstruktioner.se
Kontroller
Vaccinationer: Vid dåligt kontrollerad astma
rekommenderas årlig influensavaccination samt
pneumokockvaccination vid ett tillfälle.
Revaccination mot pneumokocker kan övervägas
efter 5 år vid kraftigt nedsatt immunförsvar.
Äldre, att beakta: se Mitt läkemedel sid 21.
Rökare rekommenderas rökstopp, behandlingslinje
Rökavvänjning.
Patientinformation
1177. se om Astma hos vuxna
Individuell behandlingsplan (inkl råd vid träning) A4 format A5
Dopinglistor
Medicininstruktioner.se – hur använda läkemedlen för inandning
PEF-mätning och -kurva
Astma och graviditet, se 1177.se
Sluta-röka-linjen
Astma- och allergiförbundet
Arbetsmiljö/yrkesval: Se www.1177.se och
diskutera med vårdgivare.
Miljö: Viktigt med rökfri miljö. Bostaden bör
vara välventilerad och lättstädad. Undvik
starka dofter. Fuktskador och husdjur kan
förvärra astma.
Rökstopp: Rökning irriterar luftvägarna och
leder till skador på lungorna.
PEF-mätare: Mätare av luftflödet för
hemmabruk, värdefull för att kunna styra
medicineringen. Utprovas av vårdpersonal.
Behandlingsplan: Upprättas tillsammans med
vårdpersonal för att man själv ska kunna
justera doseringen av läkemedlen beroende
på hur mycket besvär man har.
Läkemedel: För astma används luftrörsvidgare
samt hos många även
inflammationsdämpande. Om olika
läkemedels effekter, se www.1177.se
Vikt: Vid övervikt kan astma förbättras efter
viktnedgång.
Elektivt
- Utvidgad utredning
- Ev Pricktest
- Ev Metacholintest
- Ställningstagande till ASAprovokation
- Bedömning yrkesastma.
Fortsatta kontroller på lungklinik
- Behov av kontinuerlig peroral
steroidbehandling för astma
- Svår, labil astma
- Svår allergisk astma (immunoterapi)
- Ungdomar med astma och
multiallergi.
Mittmedel nr 4/2015
Webbsida: Behandlingslinjer, Landstinget Västernorrland
Mittmedel nr 4/2015
Primärvårdens arbete med icke-farmakologisk
hjälp vid sömnbesvär
Läkemedelsenheten och folkhälsocentrum skickade i juni 2015, ut en enkät för att samla in synpunkter och
erfarenheter kring sömnboken. Enkäten skickades till samtliga vårdcentraler. Sammanlagt 64 personer från
25 av länets 31 vårdcentraler svarade.
21 svar kommer från läkare, 20 från sjuk-/distriktssköterskor, 8 från kuratorer och resterande 15 från sjukgymnaster,
vårdcentralchefer, psykologer, arbetsterapeuter samt andra
yrkesgrupper.
De flesta (68 %) svarar att de känner till sömnboken/sömnhäftet mycket-ganska väl. Knappt hälften (45 %) svarar att de
använder sömnboken/sömnhäftet mycket-ganska ofta när
de pratar med patienter om sömnbesvär. 19 % använder inte
sömnboken/sömnhäftet alls till patienter med sömnbesvär.
Sömnskola i grupp förekommer i svaren från sex vårdcentraler ytterligare 15 vårdcentraler följer i huvudsak
rekommendationen om sömnrådgivning men erbjuder inte
sömnskola i grupp. På åtta vårdcentraler finns det personal
som önskar hjälp med att utveckla en plan för arbetet med
sömnproblem. På nio vårdcentraler finns önskemål om utbildning i hur man kan bedriva sömnskola.
Beställning
Vill du beställa kostnadsfria exemplar till din
enhet, skicka ett meddelande till
[email protected], ange ”sömnbok och kort”, antal exemplar samt till vilken
adress materialet ska skickas.
Utifrån svaren på enkäten kommer läkemedelsenheten tillsammans med folkhälsocentrum att erbjuda utbildning kring
sömn/sömnskola till de vårdcentraler som önskar det.
Johannes Dock, Folkhälsoplanerare
Folkhälsa och Vårdval
Tfn 070-560 60 54
[email protected]
Hur väl känner du till Landstingets sömnbok/sömnhäfte?
I vilken utsträckning använder du sömnhäftet/sömnboken när du träffar/pratar med personer med sömnbesvär?
8
Mittmedel nr 4/2015
Rapportera mer biverkningar
Biverkningsrapportering är en viktig del i säkerhetsarbetet kring läkemedel. När läkemedel registreras är
bara de vanligaste biverkningarna kända, de som oftast går att förutsäga via substansens farmakologiska
verkningsmekanism. Mindre vanliga biverkningar som inte går via kända farmakologiska verkningsmekanismer
kräver betydligt större patientunderlag än det som krävs för registrering, innan de blir kända.
Rapportera mera
Rapporteringen av biverkningar är tyvärr
generellt alltför liten. Västernorrland rapporterade förra året 67 biverkningar. Av
dessa var 40 från läkare, 14 från sjuksköterskor, 12 från farmaceuter och 1 från
tandläkare. Även i landet som helhet är
rapporteringen med all sannolikhet för
låg, se bild ovan. Västernorrland tillhör
de som rapporterar minst. Vi kan alltså
alla göra bättre!
Rapportera enkelt
Det är lätt att rapportera biverkningar,
det görs elektroniskt på
https://lakemedelsverket.se/
Obligatoriska uppgifter är:
•
•
•
•
•
Rapportörens kontaktinformation
Patientens namn, personnr och kön
Minst ett läkemedel som misstänks
ha gett biverkningen
Biverkningsdiagnos/symtom
Förlopp och allvarlighetsgrad för
biverkningen.
Genom att lämna ytterligare relevant
information förbättras kvaliteten på
rapporten. Med allvarlig biverkan menas
sådan som leder till döden, är livsho-
tande, nödvändiggör sjukhusvård eller
förlängd sjukhusvård, leder till invalidisering, medför missbildning eller annan
medicinskt viktig händelse.
En bättre biverkningsrapportering är viktig för ökad kunskap och bättre beslutsunderlag i frågor som:
•
•
•
•
•
Förändrad nytta/riskbedömning
Uppdaterad produktinformation
Begränsning av användningsområde
Kompletterande information till
hälso- och sjukvården om hantering
av nyupptäckta risker
Indragning av läkemedel.
Vilka biverkningar, och från vem?
Redan misstanken om en läkemedelsbiverkning ska rapporteras, den behöver
inte vara utredd eller bekräftad. Uppgifterna från Läkemedelsverkets biverkningsregister kan alltså inte användas
för att dra direkta slutsatser om ett
visst läkemedel har orsakat en specifik
biverkning eller orsakat ett dödsfall. Den
rapporterade reaktionen kan naturligtvis
vara orsakad av läkemedlet i fråga men
kan även vara orsakad av andra läkemedel som patienten står på, kan vara
9
orsakad av patientens bakomliggande
sjukdom eller uppkommit oberoende av
läkemedlet.
Den enskilda biverkningsrapporten ska
ses som en viktig pusselbit i ett sammanhang där man kan dra slutsatser om
ett eventuellt samband med läkemedlet
först efter analys av andra liknande rapporter, t ex från andra länder eller från
resultat i vetenskapliga undersökningar.
Hälso- och sjukvårdspersonal - läkare,
sjuksköterskor, tandläkare och farmaceuter - omfattas och sköter rapporteringen.
Alla uppgifter behandlas med
full sekretess
Biverkningsrapporterna, med personuppgifter om patient och sjukhistoria, är
sekretessbelagda enligt samma principer
som journaldata inom hälso- och sjukvården. Läkemedelsverket har rätt att be
om ytterligare information och vårdgivaren är då skyldig att lämna ut den utan
att patienten behöver tillfrågas.
Martin Enander, informationsläkare
Läkemedelskommittén
Mittmedel nr 4/2015
Läkemedelsavvikelser – nya funktioner i Platina
Sedan första april i år finns möjlighet att rapportera vilka specifika läkemedel som är inblandade vid en avvikelse
samt vilken ATC-kod läkemedlet tillhör.
Det finns nu också möjlighet att ta ut
statistik direkt från Platinasystemet.
Tanken med dessa förändringar är att
upptäcka specifika grupper av riskläkemedel lättare. Det blir också lättare att
kunna återkoppla till er användare samt
att upptäcka behov av förändring inom
vissa läkemedelsgrupper, till exempel
inför ny upphandling. Vi kommer också
att kunna jämföra avvikelser med de
tre andra landsting som använder sig av
samma system.
Vid frågor kontakta Carina Nilsson, receptarie vid Läkemedelsenheten,
[email protected], 073-270 40 79.
Läkemedelsbehandling av äldre
Webbutbildning som riktar sig till dig som är läkare som ännu inte påbörjat ST från Socialstyrelsen
Läkemedelsbehandlingen av äldre har ökat med över 60 %
de senaste 20 åren. Nya läkemedel har introducerats som ger
fler behandlingsmöjligheter men tyvärr har också de läkemedelsrelaterade problemen ökat.
dena medicin, kirurgi/ortopedi, psykiatri och allmänmedicin.
Och vem kan motstå Quiz-delen?
Där kan du på tid testa dina kunskaper och sedan jämföra dig
med andra. Den delen kan också göras direkt i mobiltelefonen. När du har genomfört hela utbildningen under en eller
flera tillfällen kan du skriva ut ett kursintyg och stoltsera med.
Fortbildning är viktigt även inom detta område och försök
påverka din klinik att avsätta tid så att alla läkare kan genomföra utbildningen. Utbildningen finner du under utbildningar
på socialstyrelsens webbsida, www.socialstyrelsen.se .
Är du läkare ska du absolut ta chansen att fördjupa dina
kunskaper om läkemedelsbehandling av äldre genom Socialstyrelsens webbaserade utbildning. Utbildningen riktar sig
främst till AT-läkare (numera obligatoriskt för AT-läkarna i Västernorrlands landsting) men innehållet är lämpligt för alla läkare som vill höja sin kompetens inom området. Du behöver
först registrera dig men sedan kan du gå loss i några timmar
med de olika intressanta patientfallen som finns under områ-
Malin Westberg, ST-läkare
Läkemedelskommitténs terapigrupp Äldre
10
Mittmedel nr 4/2015
Biosimilarer – kostnadseffektiva biologiska läkemedel
Vanligtvis tillverkas läkemedel genom
kemiska processer, men under de senaste decennierna har allt fler läkemedel
tillverkats genom biologiska processer.
Den utvecklingen har bidragit till att det
idag finns nya behandlingar för flera
allvarliga och kroniska sjukdomar, så som
reumatism och cancer.
När patentskyddet för ett läkemedel
upphör kan andra företag utveckla kopior. Kopior till kemiska läkemedel kallas
generika och ”kopior” till biologiska
läkemedel kallas inom EU för biosimilarer. Sedan 2006 har ett tiotal biosimilarer
godkänts inom EU och fler är på väg.
Biologiska läkemedel är ett samlingsbegrepp för läkemedel som har en
aktiv substans som är tillverkad av eller
kommer från en levande organism. Det
huvudsakliga syftet med biosimilarer är
inte att tillföra ett ytterligare behandlingsalternativ utan att skapa konkurrens
och därmed lägre priser på biologiska
läkemedel. Det är värdefullt för samhället eftersom det kan frigöra resurser
och ge flera patienter möjlighet att få
behandling.
I februari lanserades två biosimilarer till
TNF-alfa hämmaren Remicade, Inflectra
och Remsima. Vi har fortfarande originalet Remicade upphandlat inom norra
regionen, men sedan 1 juli har några
kliniker möjlighet att använda Inflectra
inom ett begränsat testavtal.
Exempel från Norge
I Norge introducerades biosimilarer till
Remicade (infliximab) tidigt. Där har
myndigheterna genom rabatter för de
nya läkemedlen sänkt kostnaden med
dryga 70 procent i förhållande till priset
på orginalet. Norge har därför också börjat att systematiskt ställa över patienter
som står på infliximab till biosimilarer,
så kallad switch. Det pågår även studier
på byte från original till biosimilar. Den
största studien, Nor-Switch, genomförs
just i Norge. De sista patienterna inkluderades innan sommaren och slutresultatet väntas om ca ett år.
Godkännande
Godkännande av biologiska läkemedel
sker alltid centralt i EU, via den euro-
peiska läkemedelsmyndigheten EMA.
För godkännande krävs såväl prekliniska
som kliniska studier samt jämförande
studier för att styrka biosimilarens likhet
med originalet. Det finns hela tiden en
variabilitet vid produktion av biologiska
substanser och man har under Remicades livscykel kunnat konstatera flera
tiotals strukturförändringar.
Det svenska Läkemedelsverket anser inte
att det finns något principiellt hinder för
utbytbarhet av biologiska läkemedel,
men har ändå beslutat att biosimilars
inte ska betraktas som utbytbara mot
originalprodukterna. Läkemedelsverket
anger själva att de medvetet valt en
försiktig linje.
Ny terapigrupp
En terapigrupp för biologiska läkemedel
kommer att startas upp inom Landstinget Västernorrland. Hör av dig till
Anna Söderlind, om du är intresserad av
att delta!
Anna Söderlind, apotekare, Läkemedelsenheten
[email protected], 070-191 87 87
Aktuellt från TLV Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket
Trandate och Zavedos utgår ur högkostnadsskyddet
Den 1 augusti utgick läkemedlen Trandate och Zavedos
ur förmånerna efter begäran från företagen. Trandate tablett 100 mg samt 200 mg är ett läkemedel som innehåller substansen labetalol och har indikationerna:
Jaydess ingår i högkostnadsskyddet
Jaydess (levonorgestrel) hormonspiral för att förebygga
graviditet ingår i högkostnadsskyddet. Det finns idag flera
olika hormonella preventivmedel inom högkostnadsskyddet.
En sortimentsbredd är av stort värde för att den enskilda
individen ska hitta en preventivmetod som passar. Jaydess är
ett så kallat långverkande preventivmedel med en varaktighet
på tre år.
•• Lindrig, måttlig eller svår hypertoni
•• Graviditetsrelaterad hypertoni
•• Angina pectoris med samtidig hypertoni
Fler patienter får hepatit C-läkemedel
TLV har sett över subventionen av hepatit C-läkemedel vilket
resulterat i att även mindre svårt sjuka patienter får tillgång
till behandling. Tidigare fick de svårast sjuka med hepatit C
tillgång till subventionerad behandling med de nya effektiva
läkemedlen, eftersom patienter med störst behov ska prioriteras först. Nu har många av de svårast sjuka patienterna
behandlats. Samtidigt har fler produkter kommit in på marknaden och kostnaderna sjunkit sedan de första läkemedlen
fick subvention hösten 2014.
Inget annat läkemedel innehåller denna substans och utträdet innebär att båda styrkorna som finns i tablettform
försvinner från förmånerna. Substansen labetalol kommer därmed inte finnas inom förmånerna framöver.
11
Mittmedel nr 4/2015
Läkemedelskommitténs
Aktuella utbildningar
Hornödag – Behandlingar som (kanske)
inte fanns när du pluggade
Målgrupp: Familjeläkare, ST-läkare och andra
nyfikna läkare
Datum: 20 oktober 2015
Plats: Hotell Höga Kusten
Läkemedelsansvariga ssk på sjukhus
Målgrupp: Läkemedelsansvariga sjuksköterskor
på sjukhus
Datum: 21 oktober
Plats: Länsmuseet, Härnösand
Terapigruppsdagar
Målgrupp: AT- och ST-läkare, kontaktpersoner
för läkemedel inom primärvården, samt övriga
intresserade förskrivare.
Datum: 5-6 november
Plats: Hotell Höga Kusten
Sårvårdsutbildning
Målgrupp: Läkare och sjuk- och distriktssköterskor i primär- och slutenvård samt kommun
Datum: 10 november, Hotell Södra berget,
Sundsvall
Datum: 19 november, Hotell Höga Kusten
Målgrupp: Omvårdnadspersonal
Datum och plats:
Förmiddag alternativt eftermiddag
17 november, Södra berget Sundsvall
18 november, Arken konferens, Örnsköldsvik
Målgrupp: Läkemedelsansvariga ssk på sjukhus
Datum och plats:
24, 25, 26 november – Gröna salen, S-valls sjukhus
24 november – Gästmatsalen, Ö-viks sjukhus
25 november – Konferensrum matsalen, Sollefteå
sjukhus
Hornödag – Gastroenterologi för
primärvården
Målgrupp: Läkare i primärvården, ST‐ och AT‐läkare
samt övriga med intresse för området mage‐tarm
Datum: 26 november 2015
Plats: Hotell Höga Kusten
Hornödag – Astma/KOL
Målgrupp: Familjeläkare, AT- och ST-läkare, sjuksköterskor i primärvården som handlägger astmaKOL patienter, övriga intresserade som arbetar
med astma-KOL området
Datum: 8 december 2015
Plats: Hotell Höga kusten
Hornödag – Dimman lättar.
Sov bättre och bli fri från beroende
Målgrupp: Familjeläkare, AT- och ST-läkare samt
övriga intresserade läkare
Datum: 19 januari 2016
Plats: Hotell Höga Kusten
Norrländska läkemedelsdagar 2016
Datum: 9--10 februari 2016
Plats: Umeå Folkets Hus
871 85 Härnösand
Äldre och läkemedel – Omvårdnad
gör skillnad
Läkemedelsluncher för läkemedelsansvariga sjuksköterskor på sjukhus
Läs mer på www.lvn.se/lk där programmen uppdateras
löpande, men boka in tid och datum redan nu!
Redaktör
Lena Wiberg, tel: 0611-801 76
fax: 0611-800 26
e-post: [email protected]
Redaktion
Ulf Lindahl, Läkemedelsenheten
Carin Svensson , Läkemedelsenheten
Martin Enander, Läkemedelsenheten
Redigerare Emma Stom
www.lvn.se/lk
Porto
Betalt
Port Payé
Ansvarig utgivare
Maria Alsén-Lindström, ordf. LK,
HC Centrum, Sundsvall
B
Utgiven av:
Läkemedelskommittén
Västernorrlands län, Landstinget
Västernorrland, 871 85 Härnösand
[email protected]