ASTA-07

- Är det någon skillnad
mellan FVC och VC?
- Är det någon skillnad
mellan FVC och VC?
Inspirerande om patofysiologi
Patofysiologi är ett komplicerat ämne. Under ASTA-dagarna
föreläste allergologen George Grantson. Han pratade om mekanismerna bakom både astma och KOL.
– Patofysiologi är ett knöligt – Jag har hört honom förut, en
ämne, men det är viktigt att
timme bara. Det var därför jag
förstå mekanismerna som ligger åkte hit i år, jag ville höra mer.
bakom, sa Birgitta Jagorstrand.
Jag har aldrig tänkt på KOL som
Som vice ordförande i ASTA tre sjukdomar.
var hon med och utformade prog– Emfysem, bronkolit och bronrammet för årets AstraZeneca- kit, sa George. Ingen del av lundagar.
gorna är frisk. Varje patient har
– Vi valde George för att han
mer eller mindre av det ena och
är så bra på att förklara så att vi andra.
förstår.
Så har han också en bakgrund Var ärlig
som sjuksköterska. George Grant- Han uppmanade auditoriet att
sons namn på programmet ge information, men tänka på
lockade sjuksköterskor till utbild- vad de säger.
ningsdagarna i Södertälje. Ulla
– Patienten vill bara få ett
Stenström reste från Ljungdala klartecken att röka lite till. Vi vet
vårdcentral i Hässleholm:
vad som händer när man röker,
- Jag ställer samma fråga två gånger för att ni
skall vara säkra på svaret.
Text och foto: Karin Storm
men vad händer när man slutar? Det finns inga studier. Hur
många rökare tror ni går med på
att göra en biopsi i månaden i ett
år? Var ärlig och säg att du inte
vet. När du talat om sanningen
kan du börja gissa.
Vad gäller icke allergisk astma
sa George:
– … är det möjligt att den också
är allergisk, men vi har inte hittat
allergenet ännu.
Att döma av alla positiva röster
efter Georges föreläsningar är
det möjligt att han återkommer
på programmet. När Birgitta
uppmanade att fylla i utvärderingen sa hon:
– Den ligger till grund
för nästa års AstraZenecadagar.
�
Marie Gunnarsson, Tranereds vårdcentral i Borås,
Maria Lundborg, vårdcentralen i Skene,
Marianne Nilsson och Kerstin Norén, Akademiska
sjukhuset i Uppsala:
– Inspirerande!
– Han stimulerar till lärande – gör det intressant.
– Utan att lägga sig på en för låg nivå. Bra balans.
Förlöjligar inte oss sköterskor. Patofysiologi blev
intressant, på en hög nivå. Han förklarade orden
så att vi förstod. Återkopplar hela tiden och
ställer frågor.
– Och så knöt han an till verkligheten med
patientfall.
– Jag fick en förståelse för skillnaden mellan KOL
och astma på ett helt annat sätt.
– Så att vi kan förklara för patienterna sedan.
4
Förskrivningsrätt och spirometrikörkort
ASTA:s vice ordförande, Birgitta Jagorstrand, inledde förbundets information med en god nyhet. Därefter informerade hon
om arbetet med att ta fram ett spirometrikörkort, och de nya
kriterierna för astma/KOL-mottagningar.
Deltagarna på ASTA-dagarna
fick en rykande färsk nyhet
serverad. Det var ASTA:s vice
ordförande, Birgitta Jagorstrand
som glatt kunde meddela:
– Från årsskiftet får vi förskriva
PEF-mätare. Vår ordförande,
Inger Kull, var i kontakt med
socialstyrelsen igår. Det kommer
ett nytt dokument i oktober.
Hon påpekade det absurda i att
få skriva ut diabeteshjälpmedel,
men inte en PEF-mätare. Men
från årsskiftet behövs endast
verksamhetschefens delegation.
de sköter utbildningarna.
– Det kommer att bli en tvådagarsutbildning. En dag med
mycket teori och lite praktik.
Sedan får det gå en eller två
veckor där vi testar vad vi lärt
oss. Och så en dag med lite
teori, mycket praktik och en liten
examination.
Namnet spirometrikörkort är
skyddat. Förutom den separata
tvådagarsutbildningen kommer
körkortet att integreras i 15poängsutbildningen för sjuksköterskor.
Ekonomiskt oberoende
Nationella kriterier
Formerna för ett spirometrikörkort börjar nu ta form. Det är
ASTA tillsammans med Svensk
Förening för AllmänMedicin
(SFAM) som tillsammans diskuterat fram riktlinjerna.
– Det var dom som hörde av
sig till oss, sa Birgitta. Vi skall
sträcka på oss – vi har blivit
viktiga!
De båda föreningarna är överens om att spirometrikörkortet
skall vara helt ekonomiskt oberoende från industrin. För tillfället håller de på att söka pengar
för att kunna utbilda instruktörer i alla regioner. Det kommer
att ske under våren 2008, så att
själva körkortsutbildningarna
kan komma igång under hösten
2008.
Processen med att ta fram nya
nationella kriterier för astma/
KOL-mottagningar har tagit lång
tid. Två artiklar är nu skrivna
och lämnade till Läkartidningen,
men innan de är publicerade kan
de inte diskuteras.
Eftersom det finns så lite forskning som visar att astma/KOLmottagningar är bra, kan det
komma att ta tid.
– Det stora målet med kriterierna är att få en vettig arbetsmiljö
för sjuksköterskorna. Det handlar
om hur många timmar som ska
Skyddat namn
– Vi jobbar ju alltid i team runt
de här patienterna, sa Birgitta. Så
instruktörerna kommer också att
vara i team. Det praktiska handhavandet är vi bättre på än doktorerna, men vi kan inte kunna
allt. Nu när formerna är klara är
det upp till varje landsting hur
Från årsskiftet kommer
sjuksköterskor att ha rätt
att skriva ut PEF-mätare och
Nebunetter. Det är verksamhetschefen som delegerar
förskrivningsrätten till varje
enskild sjuksköterska.
Varunummer pef:
Mini-Wright, vuxen
Mini-Wright, barn
Personal Best, vuxen
Personal Best, barn
Ferraris, vuxen
Ferraris, barn
277723
277731
243535
243527
246629
246637
avsättas i förhållande till befolkningsunderlaget och kompetensen hos dem som ingår i
teamet.
Klart är att med de nya kriterierna kommer också pengarna,
och med dem kravet på att kunna
visa vad astma/KOL-mottagningen gör. Eftersom KOL är en så
underdiagnostiserad sjukdom
uppmanade Birgitta att redan
idag börja skriva in diagnosen i
journalen:
– Det finns inget som säger att
vi inte får sätta in diagnoskoden.
– Vi kommer att få pengar även
för besök hos sjuksköterskan när
läkaren satt diagnos, sa en sjuksköterska från Östergötland.
Patientens pengapåse
Diskussionen
övergick
till
Vårdval, det nya systemet där
pengarna följer med patienten.
Halland var först ut i landet för
ett år sedan, och där har man sett
effekterna av att patienterna kan
ta sin pengapåse med sig och gå
till en annan mottagning.
– En bra astma/KOL-mottagning kommer alltid att ha patienter, sa Birgitta.
– Patientföreningarna är ute
och sonderar, sa en sjuksköterska från Stockholm. De vill
veta vilka mottagningar de kan
rekommendera.
I Göteborg finns ett par mottagningar som satsat på en
astma/KOL-sköterska på heltid:
– De kommer till oss från
hela stan.
�
5
Rent och noggrant
i Turbuhalerfabriken
I år fyller Turbuhalern 20 år. Deltagarna
på AstraZeneca-dagarna bjöds in till studiebesök. De imponerades, men kanske
inte främst av det som först var tänkt.
När vi skall iväg till Turbuhalerfabriken får vi noggranna
instruktioner: inga väskor, inga
kameror, mobilen i fickan
och namnskylten väl synlig.
Promenaden går genom grindar,
dörrar, slussar och långa korridorer till omklädningsrummet
för besökare. Här är det skoskydd på, handtvätt, spritning,
rock och mössa som gäller.
Imponerande ögon
”Allt hår och alla öron skall vara
innanför” säger vår guide, Lars
Lexell. Det är bara att lyda. Så
bär det ut i fabriken. Men vi
måste hålla oss utanför de gula
strecken. ”De som arbetar innanför måste sminka av sig och gå
igenom en omklädning till.”
I de olika ”linjerna” får vi
se hur Turbuhalerns olika
delar monteras och hur de fär-
Agneta Voigt, från Apalby familjeläkarmottagning i Västerås, imponerades av arbtsglädjen
i Turbuhalerfabriken. Och att det sågs som
positivt att ge kritik:
– Det där att alla skriver upp småfel är inte så
dumt. Små banala saker kan bli större. Vi ska
ha planeringsmöte snart, då skall jag ta upp
det.
6
diga behållarna packas. Varje
Turbuhaler kontrolleras än så
länge manuellt. Max en kvart
åt gången sitter en person och
synar. ”Här släpps inte en djävel
över bron som inte är okej. Jag är
imponerad av vad våra killar och
tjejer hittar med ögat.”
Konkret kvalitetssäkring
Men det är vid kvalitetssäkringstavlan intresset från besökarna blir
riktigt stort. För att uppnå målet
att minska felen i produktionen
måste varje anställd rapportera
minst fem felobservationer per år.
För att förbättra både arbetsmiljö
och produktkvalitet skall varje
anställd komma med sex förslag
på förbättringar per år.
Vår guide berättar även hur
noga det är att allt läggs tillbaka
på sin plats innan laget lämnar
sitt arbetspass. Minsta sax har
Ingalill Ericson och Solveig Thorin från vårdcentralen Ekensberg i Nyköping är trogna besökare
på AstraZeneca-dagarna. De sammanfattade:
– Programmet i år kändes matnyttigt och praktiskt, sa Solvieg.
– Man kan aldrig få för mycket om att tolka
spirometrier, sa Ingalill. Jag har lärt mig jättemycket. Fick friskat upp det jag lärt mig förut.
sin egen plats. "Tänk så mycket
tid vi kunde spara på att springa
och leta!" hörs det från en av de
blåklädda. Det är lite svårt att
urskilja vem som är vem under
mössorna.
Avslutningsvis får vi, genom
en glasruta, titta på när behållarna fylls med läkemedel. Killen
på andra sidan glaset pekar på
datorskärmen där kurvorna
visar hur många mikrogram som
hamnat i varje behållare. ”Oftast
innehåller en Turbuhaler mer än
det står” säger guiden.
Ansiktsmask på
Ovanpå glasburen där påfyllningen sker blinkar en blå saftblandare. Killen bakom glaset
förklara medelst kroppsspråk
att han måste fylla på med mer
läkemedel, vinkar farväl och tar
på sig ansiktsmasken.
�
George Grantson förklarade var medicinerna
går in och hjälper. För att kunna förklara för
patienterna måste man förstå själv.
– Det var intressant att se skillnaden i arbetsmiljö i fabriken mot landstinget, sa Solveig. De
har ett beting att anmäla när något går fel,
annars får de ingen löneförhöjning.
– DET är kvalitetssäkring, sa Ingalill.