Frågor och svar – Parfymfria veckan Visste du att parfymdoft kan göra andra sjuka? Personer med astma och allergi eller överkänslighet mot dofter och/eller kemikalier kan få svårt att vistas i offentliga miljöer på grund av andras parfymdofter. Exempel på sådana miljöer är arbetsplatser, skolor, vården, i kulturlivet och kollektivtrafiken. I vissa köpcentrum, butiker och hotell har det även blivit vanligt att doftsätta inomhusluften med doftämnen, så kallad ”sensory branding” – marknadsföring som involverar sinnena. Den som har astma/allergi eller är doft- och kemikalieöverkänslig blir då sjuk och utestängs från många miljöer. Astma- och Allergiförbundet anser att doftsättning av offentliga inomhusmiljöer ska vara förbjudet. 1) Vilka symtom kan man få? Parfymdoft kan utlösa astmaanfall hos personer med astma. De som har astma eller allergi kan ibland vara känsligare för dofter än annars - exempelvis under pollensäsongen eller vid förkylning. Hos personer med doftöverkänslighet, så kallad sensorisk hyperreaktivitet, kan parfymdoft ge luftvägsbesvär (hosta, andnöd, heshet, slembildning), irritation i ögon, näsa eller hals eller mer allmänna symtom (huvudvärk, yrsel, trötthet, svettningar). Symtomen kan påminna om astma eller allergi men har andra orsaker. Många uppger också problem från luftvägarna vid anträngning och kyla. 2) Vad orsakar reaktionen? Vid astma och allergi fungerar doftämnen som en ”irritant” som triggar och utlöser astmaeller allergisymtom (en felaktig reaktion i immunförsvaret) - Astma- och allergimedicin kan då oftast lindra symtomen. Det finns även personer som har en kombination av astma och doftöverkänslighet. Vid doftöverkänslighet anser forskare att det istället handlar om en obalans och överretbarhet (hyperreaktvitet) i det sensoriska nervsystement för dofter och kemiska ämnen, även i låg koncentration. Immunförsvaret är inte iblandat i reaktionen och det uppstår inte heller någon tilltäppning av luftvägarna som vid astma. Det är inte heller huvudsakligen luktsinnet som ger upphov till symtomen utan en påverkan på det kemiska sinnet. 2) Finns behandling? Det finns idag inget generellt fungerande läkemedel utan rekommendationen är att undvika parfymdofter och kemiska ämnen. Det gör att de drabbade blir beroende av omgivningens hänsyn. 1 Hur vanligt är det? Studier visar att var tredje vuxen (33 %) rapporterar att de skulle uppleva besvär om de utsätts för dofter/kemikalier. Sex procent av den vuxna befolkningen bedöms ha diagnosen sensorisk hyperreaktivitet (SHR) och en majoritet (70 %) av dem är kvinnor. 2) Tio procent av den vuxna befolkningen och nio procent av barnen har läkardiagnosticerad astma. 3) Vilka konsekvenser kan det få för de som är drabbade? Symptomen för personer med doftöverkänslighet kan hålla i sig flera dagar, även då man utsätts för parfymdoft en kort stund. Det kan leda till sjukfrånvaro som förutom personligt lidande även ger samhällskostnader. Det finns flera vetenskapliga studier som visar att personer med doftöverkänslighet reagerar på låga halter dofter/kemikalier. Att ständigt försöka undvika parfymdofter begränsar livet för personer med doftöverkänslighet och astma och ger försämrad livskvalitet. Du kan underlätta genom att visa hänsyn Visa hänsyn genom att inte använda parfym eller parfymerade produkter på din arbetsplats, i vården, skolan, kollektivtrafiken eller andra offentliga miljöer. Det finns oparfymerade alternativ för hygienprodukter, tvättmedel mm med märkningen Svalan. 4) Vilka regler och bestämmelser finns? I FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, artikel 9 om tillgänglighet står att konventionsstaterna ska vidta ändamålsenliga åtgärder för att säkerställa att personer med funktionsnedsättning får tillgång på lika villkor som andra till bland annat den fysiska miljön. I arbetsmiljölagen står att arbetsförhållandena ska anpassas till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende. Systematiskt arbetsmiljöarbete ska bedrivas för att förebygga att ohälsa och olycksfall uppstår på arbetsplatser. Skollagen föreskriver att alla barn och unga ska ha lika tillgång till utbildning. I utbildningen ska hänsyn tas till elever med särskilda behov, exempelvis allergi. Miljöbalken ska tillämpas för att människor ska skyddas mot ohälsa – till exempel ohälsa som beror på brister i byggnaders inomhusmiljö. I förarbetet till lagen framgår att hänsyn ska tas till personer som är något känsligare än normalt, till exempel allergiker. I diskrimineringslagen finns en ny diskrimineringsgrund – bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning (se www.do.se). Källor: 1) Se skrivelser om doftsättning på Astma- och Allergiförbundets webbplats; http://astmaoallergiforbundet.se/vad-gor-vi/remissvar-och-skrivelser/ 2) Doftöverkänslighet – sensorisk hyperreaktivitet i luftvägarna, 2015 Astma- och Allergiförbundets forskningsfond. 3) Allergifakta 2015, Astma- och Allergiförbundets forskningsfond 4) Rekommenderade produkter, Svalanmärkt, se www.astmaoallergiforbundet.se Sammanställt 150903 av Marie-Louise Luther 2
© Copyright 2024