1. No category

Årlig plan mot diskriminering och
kränkande behandling
(20150525-20160525)
FÖRSKOLAN PÄRLAN
Gyllene regeln
”Jag vet en regel som skiner i guld och gult.
Jag vet en regel som varar livet ut.
Den handlar om hur vi ska vara mot varandra var dag.
Och för att få en vän så måste man ju vara en.
Så som jag vill att andra ska vara, vara mot mig så ska jag vara mot dem.
Så ska vi vara mot varann, den gyllene regeln vi fann!”
Innehåll
Inledning/vår vision
Utvärdering 2015
Främjande och Förebyggande arbete
Barnens och föräldrars delaktighet i likabehandlingsplanen
Definition av kränkande behandling
Handlingsplan vid fall av kränkande behandling
Ansvarsfördelning
Bilagor
Arbetsmaterial till planeringsdagen 25 maj 2015 (förkortad version från PP)
Barnintervju glada och ledsna gubbar
Incidentrapport
Skriftlig klagomålsrutin för föräldrar
Säkerheten ute på gården – vår zonindelning
Vår vision
Grunden för vårt arbete med barnen och den kultur som ska råda på förskolan finns i FN:s
barnkonvention, i Skollagen och i Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande
behandling av barn och elever, som trädde i kraft den 1 april 2006.
Vår vision: Alla barn och vuxna på Pärlan skall ha samma rättigheter, oavsett kön, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Alla
barn skall kunna vistas på Pärlan utan att utsättas för någon form av diskriminering eller
kränkande behandling. Vi kvalitetssäkrar denna vision genom vårt värdegrundsarbete,
årsplanen och kompetensutveckling.
Utvärdering 2015
”Stor utegård där barnen lätt kan gömma sig” Mål 1: Vi delar in gården i olika zoner för att
hålla uppsikt över barnen och vad som händer i deras lek. Vi kallar det för "Zon-läge". (se
bifogad zonindelning). Utvärdering i maj 2015.
Pedagogernas närvaro i olika zoner av gården upplevs av personalen som centralt och viktigt.
Det som kan kännas problematiskt är när barnen förflyttar sig mellan olika zoner. Ett exempel
är när en pedagog står vid en zon-gunga med 6 barn och några av dessa så småningom går till
lekstugan. Då har den pedagog som har lekstuge-zonen plötsligt för många barn. Hur löser vi
det utan att kompromissa med barns inflytande över var de vill leka? Den viktigaste
slutsatsen arbetslaget drar av zonindelningen är att det är något som måste fortsätta och att vi
bör hitta nya former för den så att den fungerar i praktiken.
”Barn upplever att de inte har tillgång till visst lekmaterial” då andra större barn hinner före.
Mål 2: Med barnens egna lösningar som utgångspunkt hjälpte vi pedagogerna med tillgång
till material på ett mer rättvist sätt. Även vårt arbete med små barngrupper bidrar till att uppnå
detta mål. Utvärdering maj 2015.
Vi har arbetat med målet bland annat genom att gå in i små grupper så att den gruppen har
tillgång till allt material. Under vår veckoplanering har vi lekmiljön som en punkt för
reflektion och vi intervjuar barnen kontinuerligt.
De yngsta barnen är inne i en period då man ”tar saker ifrån varandra och knuffas” Mål 3: Vi
lär barnen att vara en bra kompis genom gruppstärkande lekar. Vi lär barnen STOPP-metoden
(sätter upp handen för att tydligt visa nej). Barnen leker glad/ledsen-leken. Vi läser boken
”Max kaka”. Vi uppmuntrar baren att klappa och krama (fysiskt och aktivt närvarande).
Barnen leker i olika rum och i mindre grupper. Utvärdering maj 2015.
I augusti arbetade vi ihop den nya barngruppen och den första tiden fanns inte detta problem.
Efter några månader och allteftersom barnen började bli trygga, uppkom dessa situationer
igen. Barnen tog leksaker ifrån varandra och detta kunde resultera i knuffar och slag. Vi
började dela upp barnen i mindre grupper för att de skulle få en lugnare miljö omkring sig. Vi
pedagoger ansvarade därmed för ett mindre antal barn och kunde då lättare ha uppsikt över
vad som hände i gruppen. Konflikterna blev mindre vid de stunder när vi var uppdelade i
grupper än vid de stunder då var tillsammans hela gruppen.
Främjande och förebyggande arbete
Pärlans värdegrundsarbete mot kränkande behandling under läsåret:
Vi gjorde en ”värdegrundstavla” för att konkretisera för barnen hur man bör vara mot
varandra. Vi fortsätter även att använda oss av materialet ”Snick och Snack” för att bearbeta
värdegrundsfrågor. Barnen använder vår värdegrundstavla flitigt där de påpekar olika saker
för varandra och bearbetar olika konflikter. Snick och Snack har också blivit en del av vår
grundverksamhet när det gäller värdegrundsarbete. Barnen kan alla ”kompissånger” och
sjunger med sådan inlevelse!
Med tanke på vår kristna profilering, lägger vi på Pärlan stor vikt vid att diskutera och
reflektera kring hur vi är mot varandra, hur värdefulla vi är och att vi är olika. Vi ger barnen
möjlighet till stillhet och eftertanke genom kyrkobesök och Tanken (en särskild samling med
en barnpräst 1gång i veckan).
På Pärlan delar vi upp barnen i små grupper och gör olika aktiviteter. Syftet är att bättre lära
känna varandra, reflektera tillsammans (exempelvis när man läser en saga, vid olika små
konflikter, osv.) Grupptillhörighet och vi-känsla arbetar pedagogerna kontinuerligt med. Vårt
arbete i små grupper bidrar även till att de yngre barnen blir förtrogna med avdelningens
lekmiljö och upptäcker vad som finns att leka med utan någon ”konkurrens” från de äldre
barnen. Arbetslaget har kommit fram till att en bättre organisation med lekar i små grupper
och en närvarande pedagog kan hjälpa till att förbättra respekten för varandra och lugn och ro.
Utifrån föregående års inrapporterade incidenter har vi infört nya rutiner. Vi har som stående
punkt på agendan till varje avdelningsmöte på storpärlorna att utvärdera läget i barngruppen.
Vi har numera som rutin att 1) inte fler än ett barn går på toaletten, 2) vi har satt upp draperier
på ena toaletten, så att barnen kan vara ostörda där.
Vi har även påbörjat vår uppdatering gällande dokumentationshantering kring
incidentrapporter och andra dokument.
Främjande av likabehandling och förebyggande arbete utifrån
diskrimineringsgrunderna
Arbetet utifrån diskrimineringsgrunderna under läsåret bedrevs på två olika fronter: Dels genom
ett projekt med barnen som vi kallar ”Lika-olika” och dels vår kompetensutveckling i arbetslaget.
Pärlan har en väldigt homogen barngrupp och för att vidga barnens perspektiv har vi arbetat
systematiskt med reflektioner kring olikheter. Pedagogerna utgick ifrån en bok från Unicef med
bilder på barn från hela världen. Vid reflektionen med barnen kring dessa bilder hade vi möjlighet
att uppmärksamma olika kulturer/etnisk tillhörighet och religioner. I projektet fick barnen även
”prova på” att vara blind eller inte kunna gå för att konkretisera begreppet funktionshinder och få
en förståelse för det. Vi har ett inkluderade arbetssätt/ förhållningssätt där vi anpassar miljön så
att alla barn är med, exempelvis korta samlingar som är baserade på sånger och rörelser.
I arbetet med kön, könsöverskridande identitet och ålder hade vi som utgångspunkt våra
kollegiala samtal. Syftet var att bli mer medvetna om våra egna förhållningssätt och kunna
erbjuda aktiviteter utifrån barnens intressen och förmågor, vara tillåtande i barnens lek och vilja
att prova nya saker, och bryta föreställningen om hur pojkar och flickor förväntas vara och se ut.
Arbetslaget har haft kollegiala samtal med en VFU-student med fokus på vårt genusarbete.
Utifrån observationer och barnintervjuer ser vi att barn leker i olika konstellationer av ålder och
kön. Våra pojkar brukar använda prinsessklänningar och nagellack och flickor använder
riddarkläder på ett naturligt sätt. Som pedagog är vi uppmärksamma på barnens maktspel i leken.
Arbetslaget analyserar olika böcker för att bättre förstå vårt uppdrag.
Exempel på böcker vi har använt oss av:
Vi fick genom vårt samarbete med Svenska kyrkan besök av två unga sydafrikaner i vår förskola.
Barnen hade förberett sig, gjort flaggor, vi hade pratat om deras språk, hudfärg, kultur, osv. Det
var ett väldigt bra sätt att visa olikheter på ett positivt sätt. Barnen lärde sig t o m en sång på deras
språk.
Vi har en kontaktbarometer där alla pedagoger kontinuerligt granskar relationen vuxna-barn.
Under våra lekobservationer analyserar vi relationen barn-barn. Den pedagogiskt ansvarige på
respektive avdelning ansvarar för detta.
På vår småbarnsavdelning har vi dockor med olika hudfärger och vi använder böcker som
belyser olika kulturer, familjekonstellationer och olikheter. Vi tänker på hur vi talar till
pojkar respektive flickor, t ex röst/tonläge och ordval vid olika situationer.
Likabehandlingsplanen är en del av förskolans kvalitetsarbete. Personalens kompetensutveckling
planeras efter behov som uppstår vid analys av kvalitetsarbetet. För att kartlägga Pärlans arbete
med Likabehandlingsplanen har pedagogerna kontinuerligt samtal med barnen, analyserar
incidentrapporter och går igenom rutiner och regler. Vi ser uppdraget i förskolan som
sammanflätande, där arbetet med likabehandlingsplanen är en del av vårt dagliga arbete. Tre
av våra fyra mål i vårt Systematiskt kvalitetsarbete är också en del av Likabehandlingsplanen.
Dessa mål är införandet av ett årsplan, värdegrundsarbete med barnen och
kompetensutveckling så att hela arbetslaget kan prata samma språk. Genom att systematisera
exempelvis barnintervjuer, lekobservationer och kollegiala samtal (utvecklingsmöten) i
årsplanen kan vi kvalitetssäkra vårt uppdrag.
Här följer den del av vår årsplan som har direkt koppling till Likabehandlingsplanen:
Januari
Genomföra
kontaktbarometer
februari
Uppföljning av
kontaktbarometer
mars
Barnintervjuer
april
Utvecklingssamtal
maj
Föräldraråd
Lekobservationer
Genomföra
kontaktbarometer
Uppföljning av
kontaktbarometer
Barnkonferens
(vilka barn
behöver stöd?)
Utvecklingsmöte
Lekobservationer
Utvecklingsmöte
juni
Utvärdering
av vår
termin
Utvecklingsmöte
Nulägesanalys av
Likabehandlingspla
-nen utifrån
utvärderingen
Juli
Förskolan
stängd
augusti
Introduktion av
grundverksamhe
t/värdegrundsarb
ete
Utvecklingsmöte
september
Uppdatering av
Likabehandlingsplan
(granska böckerna som
används i vårt
främjande/förebyggande
arbete)
oktober
Kontaktbarometer
Lekobservationer
november
Barnintervjuer
Lekobservationer
december
Utvärdering
av
höstterminen
Utvecklingsmöte
Föräldramöte
Den pedagogiskt ansvarige på respektive avdelning ansvarar för detta.
Mål för höstterminen 2015 och vårterminen 2016
Mål 1: Säkerställa vår vision genom att ha närvarande pedagoger med ”rätt glasögon” både
inne på avdelningarna och ute på gården.
Vi fortsätter med vår zonindelning ute på gården och inför rörliga och fasta pedagoger inne på
avdelningarna. Hur får vi ”rätta glasögon” i arbetslaget? Genom att kontinuerligt och
systematiskt utvidga normalitetsbegrepp och barn- och kunskapssyn. Arbetslaget ska
synliggöra sina egna värderingar och kritiskt granska dessa. Vi avsätter tid för
kompetensutveckling under våra Utvecklingsmöten. Vid dessa tillfällen analyserar vi olika
”case”, granskar barnlitteratur som används, synliggör våra egna värderingar, osv. Målet är att
arbetslaget ska ha samma ”glasögon”. Utvärdering: December 2015 och maj 2016
Mål 2: Utformning av ett observationsprotokoll så att vi kan observera barngruppen/den
pedagogiska miljön utifrån diskrimineringsgrunderna. Vi skriver i årsplanen när vi ska
genomföra dessa observationer. Utvärdering: December 2015 och maj 2016
En av de fyra grundprinciper i FN:s konvention om barns rättigheter är: ”Varje barn har rätt
att få ta del av sina rättigheter”. Mål 3: Hur ska barnen på Pärlan få ta del av sina rättigheter?
Vi måste hitta former för detta. Utvärdering: December 2015 och maj 2016
Reflektioner inför bearbetning av vår Likabehandlingsplan 25 maj- 2015
(Planeringsdag)
Vilka är orsakerna till diskriminering och kränkningar? Med ett normkritiskt likabehandlingsarbete svarar vi på den frågan och problematiserar normerna i stället för det avvikande. En
normkritisk pedagogik lyfter fram normerna för genus, sexualitet, etnicitet, religion och
funktionsförmåga samtidigt och visar hur de samvarierar när människor definieras,
rangordnas och värderas. Vilka värden och normer råder i vår förskola? Vad har vi för
rutiner? Bakom våra regler finns normer. Normkritiskt förhållningssätt krävs från
pedagogernas sida för att synliggöra och ifrågasätta privilegier.
Makten vi sitter på som pedagoger är värd att tänka på. Vilka attityder och föreställningar om
vad som är normalt/avvikande finns i arbetslaget? Ett sätt att förebygga fördomar är att
arbetslaget fortlöpande analyserar, reflekterar och granskar sina egna värderingar.
Kan vi hitta normer i böcker?
(Arbetsmaterial från planeringsdagen se bilaga 1)
Barnens och föräldrars delaktighet i Likabehandlingsplanen






Likabehandlingsplanen går på remiss till föräldrarna att läsa igenom
Nya föräldrar informeras vid inskolningen
Ett exemplar finns i förskolan, i hallen ”Föräldrapärm”
Barnen intervjuas (glad/ledsen gubbe)
Barnen får sätta ord på hur man kan vara en god kompis (Snick och Snack)
Bra samarbete med föräldrarna som vid daglig kontakt och utvecklingssamtal får vetskap om
barnets trivsel
Handlingsplan vid fall av kränkande behandling 2015





Prata med de inblandade och låt dem sätta ord på vad som hänt vid misstanke
Informera förskolechefen och Vallentuna församling
Informera föräldrarna
Incidentrapport skrivs av inblandad pedagog vid behov
En handlingsplan upprättas tillsammans med vårdnadshavare, förskolechef och pedagog vid
behov för fortsatt arbete. Uppföljningssamtal bokas.
Ansvarsfördelning
Pedagogerna på avdelningen utformar en verksamhet så fri från kränkningar som är möjligt.
Likabehandlingsplanen hålls levande vid planering, föräldramöten och dagliga samtal.
Förskolechefen ansvarar för att alla föräldrar, all ny personal och alla vikarier är insatta i
Likabehandlingsarbetet samt att den årligen skrivs om. Förskolechefen ansvar för att
dokumentation kring kränkning följs upp samt vid behov vidtar nödvändiga åtgärder och
informerar huvudmannen.
Ansvarig för planen
Susanna Olsson
Förskolechef Förskolan Pärlan
Vallentuna Församling
Kyrkvägen 1
186 30 Vallentuna
Tfn: 08-511 862 00
BILAGA 1
Bild 1
Pärlan
-En förskola med hög kvalitet
LIKABEHANDLINGSPLANEN
revidering 25 maj 2015
planeringsdag
Uppföljning
Utvärdering
Utveckling
Bild 2
Likabehandlingsplanen
Varför ska vi ha en
Likabehandlingsplan?
Vad är en Likabehandlingsplan?
Vad innehåller den?
Vad är syftet med den?
Hur arbeta med den?
Bild 3
Likabehandlingsplanen
Varför ska vi ha en Likabehandlingsplan?
I enlighet med följande regelverk:
• Diskrimineringslag (2008:567)
• Skollag (2010:800)
• Förordning (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med
planer mot diskriminering och kränkande behandling
• Skolverkets allmänna råd och kommentarer för att främja likabehandling
och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
(SKOLFS 2012:10).
är vi skyldiga att upprätta Likabehandlingsplan.
Återkommande i:
–
–
Läroplanen
Kvalitetsredovisningen
Bild 4
Likabehandlingsplanen
Varför ska förskolan arbeta för likabehandling?
• Likabehandlingsarbete handlar om att skapa en förskola fri från
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg
vardag är en förutsättning för att barnen ska kunna delta i
verksamheten på lika villkor. Forskning har visat att systematiskt
arbete mot kränkningar har effekt.
• Sveriges förskolor har ett viktigt uppdrag i att skapa bästa möjliga
förutsättningar för alla barns utveckling och lärande. Som anställd i
förskolan är du med om att förmedla och förankra respekten för de
mänskliga rättigheterna och för grundläggande demokratiska
värderingar. Men förskolan återspeglar inte bara samhällets
värderingar utan är också med och formar dem.
Likabehandlingsarbetet är därför ett utvecklingsarbete av stor vikt.
Alla som arbetar i förskolan spelar en roll för att i sitt dagliga arbete
– i ord och handling – driva denna utveckling framåt.
Källa: DO
Bild 5
Likabehandlingsplanen
Alla barn har samma rättigheter
•
•
•
Likabehandlingsarbete handlar om att värna om barnens mänskliga
rättigheter och att implementera FN:s barnkonvention i förskolan. Barn
har ett rättsskydd mot diskriminering och trakasserier som är likvärdigt
det som finns för förskolans anställda.
Rätten till likabehandling hör till de grundläggande mänskliga
rättigheterna. Alla barn i förskolan har samma rättigheter – oavsett kön,
könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Barnen
har också rätt att vistas i förskolan utan att utsättas för trakasserier eller
kränkande behandling.
Enligt diskrimineringslagen och skollagen måste förskolan arbeta aktivt för
att förebygga och förhindra att barn utsätts för diskriminering, trakasserier
och kränkande behandling. Förskolan ska också aktivt främja barnens lika
rättigheter och möjligheter – även kallat likabehandlingsarbete.
Källa: DO
Bild 6
Likabehandlingsplanen
En del av den ordinarie verksamheten
•
•
Likabehandlingsarbetet är inte ett separat projekt som kan avhandlas vid vissa
avgränsade aktiviteter. Likabehandlingsarbetet ska genomsyra hela
verksamheten – pedagogiken, didaktiken, pedagogernas förhållningssätt,
regler och rutiner, planeringen och genomförandet av aktiviteter såsom
föräldramöten med mera. Naturligtvis är det även en del av förskolans
ordinarie värdegrundsarbete. Det handlar om att förskolan skapar bästa
möjliga förutsättningar för att bedriva sin verksamhet.
Alla som berörs av verksamheten ska ges möjlighet att delta aktivt i
likabehandlingsarbetet – all personal, barn och föräldrar. Att uppmuntra
delaktighet är också ett sätt att aktivt främja lika rättigheter och förebygga
diskriminering och kränkande behandling. När till exempel barnen får vara
delaktiga i att utforma förskolans aktiviteter och påverka sitt eget
handlingsutrymme ger det positiva effekter på barnens syn på förskolan. Det
gynnar det sociala klimatet.
Källa: DO
Bild 7
Likabehandlingsplanen
Strukturerat, stegvis och ständigt pågående
•
•
•
Ett framgångsrikt likabehandlingsarbete är systematiskt och målinriktat. Det är en
ständig pågående process för att utveckla förskolan och processen följer vissa
bestämda steg. Men varje förskola ska utgå från sin egen situation och utforma
insatser och åtgärder utifrån de behov som finns i den egna verksamheten.
Förskolan ska enligt diskrimineringslagen ha en likabehandlingsplan och enligt
skollagen ha en plan mot kränkande behandling. Men det går bra att sammanföra
dem till en enda plan mot diskriminering och kränkande behandling så länge de
uppfyller de krav som ställs i lagarna.
Planen ska upprättas årligen och är ett viktigt verktyg för att systematiskt planera,
dokumentera och utvärdera likabehandlingsarbetet.
Källa: DO
Bild 8
Likabehandlingsplanen
Likabehandling – en del av förskolans dagliga arbete
Likabehandlingsarbetet ska genomsyra hela verksamheten och
avspeglas i de vardagliga rutinerna, planerade aktiviteter och
personalens förhållningssätt. Alla som berörs av verksamheten
ska involveras i likabehandlingsarbetet.
Källa: DO
Bild 9
Likabehandlingsplanen
Vilken förskola vill vi ha?
• Likabehandlingsarbetet ska utgå från diskrimineringslagen, skollagen och
förskolans värdegrund. Värdegrunden i sin tur måste bottna i läroplanen.
Dessa bör ligga till grund för en vision om hur förskolans sociala klimat ska
vara. Vilka normer och värderingar står er förskola för? Hur vill ni som
personal att det ska märkas i den dagliga verksamheten?
• Visionen markerar förskolans inställning och visar på det övergripande
målet för likabehandlingsarbetet.
Källa: DO
Bild 10
Likabehandlingsplanen
Personalens praktik visar vägen
• För att det ska bli något av likabehandlingsarbetet måste målen och
visionerna avspeglas i ord och handling. Personalen och ledningen
spelar här en avgörande roll. Ert agerande visar hur
likabehandlingsarbetet genomförs i praktiken.
• Varje individ har ett ansvar och en uppgift, men det behövs också
stabil organisation där personalen har möjlighet att utveckla en
gemensam syn på diskriminering, trakasserier och kränkande
behandling. Erfarenheten visar att det är en viktig förutsättning för
att kunna bedriva ett långsiktigt, kontinuerligt och effektivt
likabehandlingsarbete.
Källa: DO
Bild 11
Likabehandlingsplanen
Att tillämpa ett normkritiskt perspektiv i likabehandlingsarbetet innebär att fokusera på de normer och
maktstrukturer som är knutna till kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning samt ålder och hur de påverkar just den aktuella
verksamheten.
Syftet med att tillämpa ett normkritiskt perspektiv är att synliggöra, problematisera och förändra de
föreställningar och normer som ligger till grund för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Tonvikten ligger på att synliggöra fördelar för barn, föräldrar och personal som matchar normen och nackdelar
för de som inte vill eller kan leva upp till stereotypa och begränsande föreställningar och förväntningar.
I det här sammanhanget är det viktigt att personalen granskar sin egen position, det vill säga vilka personliga
erfarenheter de har av hur normer påverkar deras liv. Frågor som personalen kan ställa sig är: Vilka normer i
samhället drar jag fördelar av? Och vilka normer begränsar och försvårar mitt liv?
Det är också viktigt att de anställda funderar över hur olika normer yttrar sig i deras agerande och påverkar
arbetet i verksamheten. All personal behöver få kunskap och redskap för att göra normkritiska reflektioner för
att kunna delta i likabehandlingsarbetet. De behöver även få tid att diskutera normer och attityder hos sig
själva.
Källa: DO
Bild 12
Likabehandlingsplanen
Normkritiskt arbete handlar alltså om att:
• synliggöra normer
• ifrågasätta normer
• synliggöra privilegier
• granska sin egen position.
• Lika rättigheter i förskolan
Frågor att ställa sig
• Vilka normer kan vi identifiera i verksamheten?
• Finns det utrymme att påtala vilka normer som råder? Vilka skulle reaktionerna bli?
• Vad händer om någon bryter mot rådande normer?
• Hur kan vi arbeta för att förändra begränsande normer?
Källa: DO
Bild 13
Likabehandlingsplanen
Systematiskt och målinriktat
•
•
Forskning har visat att likabehandlingsarbetet ger effekt – om det bedrivs
systematiskt, långsiktigt, kontinuerligt och målinriktat.
Förskolans vision visar på det övergripande, långsiktiga målet för likabehandlingsarbetet. Men förskolan ska också staka ut en väg för att nå dit. Det handlar om att
sätta konkreta mål som ska nås under det kommande arbetsåret. Förskolan ska
också besluta vilka åtgärder som behövs för att verksamheten ska lyckas nå målen.
Källa: DO
Bild 14
Likabehandlingsplanen
Systematiskt och målinriktat
•
•
Forskning har visat att likabehandlingsarbetet ger effekt – om det bedrivs
systematiskt, långsiktigt, kontinuerligt och målinriktat.
Förskolans vision visar på det övergripande, långsiktiga målet för likabehandlingsarbetet. Men förskolan ska också staka ut en väg för att nå dit. Det handlar om att
sätta konkreta mål som ska nås under det kommande arbetsåret. Förskolan ska
också besluta vilka åtgärder som behövs för att verksamheten ska lyckas nå målen.
Tydliga mål och konkreta åtgärder
Fördelning av roller och ansvar
Kontinuitet och långsiktighet
Källa: DO
Bild 15
Likabehandlingsplanen
Viktigt att tänka på:
•
•
•
•
•
En plan för varje förskola
Planen upprättas varje år
Planen bygger på en kartläggning av verksamheten
Barnen är delaktiga i att utforma planen
Lika rättigheter i förskolan
Bild 16
Likabehandlingsplanen
Planen behöver innehålla:
•
utvärdering av fjolårets insatser
•
slutsatserna från analysen av kartläggningen
•
översikt av planerade insatser för att främja barns lika rättigheter och möjligheter
•
översikt av planerade åtgärder för att förebygga trakasserier och kränkande behandling
•
uppgifter om vilka som ansvar för planerade insatser och åtgärder
•
information om när planerade insatser och åtgärder ska genomföras och hur de ska följas upp
•
beskrivning av hur barn medverkar i arbetet med planen och i det övriga likabehandlingsarbetet
•
rutiner för hur förskolan ska utreda, åtgärda och dokumentera trakasserier eller kränkande behandling
bland barn
•
rutiner för hur förskolan ska utreda, åtgärda, och dokumentera när anställda utsätter barn för trakasserier
eller kränkande behandling
•
information om hur föräldrar ska göra för att anmäla diskriminering, trakasserier eller kränkande
behandling
•
information om hur personalens respektive rektors anmälningsplikt ska fullgöras.
Källa: DO
Bild 17
Likabehandlingsplanen
Främja, förebygga, åtgärda
Målformuleringar är en bra start på likabehandlingsarbetet, men hur ska
målen nås? Likabehandlingsarbetets praktik bygger på en kombination av
främjande insatser och förebyggande och akuta åtgärder.
Likabehandlingsarbetet måste vara konkret för att fungera. Det räcker inte
med att i förskolans plan deklarera att ”inga kränkningar ska förekomma i
förskolan” eller att ”mångfaldsaspekten ska beaktas i hela verksamheten”. Ni
behöver också veta hur ni ska arbeta för att nå målen. Detta arbete kan vara
av främjande, förebyggande eller åtgärdande karaktär.
Källa: DO
Bild 18
Likabehandlingsplanen
Skillnaden mellan främjande, förebyggande och åtgärdande arbete
Främjande arbete
•
handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten.
•
utgår från förskolans uppdrag att arbeta för demokratiska värderingar och för respekt för de mänskliga rättigheterna.
•
riktas till alla barn och bedrivs kontinuerligt utan förekommande anledning.
Förebyggande arbete
•
syftar till att avvärja de risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling som finns i er verksamhet.
•
utgår ifrån konkreta risker och problem som har upptäckts vid kartläggningen av situationen i förskolan.
Åtgärdande arbete
•
handlar om att agera när ett barn kan ha utsatts för trakasserier eller kränkande behandling.
•
ska vara väl förberett. Det ska finnas rutiner för akuta åtgärder som är väl kända i verksamheten. Anställda och föräldrar ska
veta vad de ska göra när de får kännedom om att ett barn kan vara utsatt för trakasserier eller kränkande behandling.
•
Barnen ska lära sig att de kan vända sig till en vuxen när något har hänt.
Källa: DO
Bild 19
Likabehandlingsplanen
Barnens upplevelser – ett nödvändigt bidrag
• Förskolornas likabehandlingsarbete är ett viktigt bidrag till arbetet med att
förverkliga Barnkonventionen. Enligt konventionens artikel 12 har barn rätt att
uttrycka sina åsikter i alla frågor som berör dem – och bli lyssnade till.
• På en förskola kan det hända saker som personalen inte känner till. Barnen
behöver därför på olika sätt involveras i likabehandlingsarbetet. Därför är det
viktigt att personalen tar reda på barns upplevelser av diskriminering och
kränkningar i vardagen. Barnen kan också berätta vilka platser som upplevs som
otrygga och farliga. Förskolan behöver även uppmärksamma barnens upplevelser
av diskriminering som beror på missgynnande arbetssätt och liknande.
• Det är nödvändigt att fånga in barnens kunskap och erfarenheter för att förskolan
ska få ett fungerande underlag för sitt likabehandlingsarbete. Det gäller att barnen
medverkar både i kartläggningen av nuläget och i utformningen av insatserna och
åtgärderna. Se också till att barnen senare görs delaktiga i genomförande,
uppföljning och utvärdering.
Källa: DO
Bild 20
Likabehandlingsplanen
Arbetet med en ny likabehandlingsplan
•
•
•
•
•
Utvärdera förra årets arbete
Främja de positiva förutsättningarna
Gör en nulägesanalys
Förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
Åtgärda akuta situationer
Källa: DO
Bild 21
Likabehandlingsplanen
Frågeställningar:
•
•
•
•
•
•
•
Hur avspeglas förskolans likabehandlingsarbete i lokaler och utrustning? Vilka affischer sitter uppe? Hur
ser dockor och utklädningskläder ut?
Kan visst material – böcker, affischer med mera – uppfattas som kränkande utifrån kön, könsidentitet eller
könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning,
funktionsnedsättning eller ålder?
Hur kvalitetsgranskar vi det pedagogiska material vi använder?
Behandlas frågor som rör homo-, bi- och heterosexualitet på lika villkor? Synliggörs till exempel olika
familjekonstellationer på ett självklart sätt oavsett föräldrarnas sexuella läggning?
Hur arbetar vi med frågor som rör genus och jämställdhet? Belyser vi olika teman utifrån ett genus- och
jämställdhetsperspektiv? Har barn lika stort utrymme i verksamheten oavsett kön? Finns det könsmönster
i hur arbetsuppgifter fördelas? Vilka föreställningar förmedlar vi om hur flickor och pojkar är och ska vara?
Hur behandlas olika etniska grupper, kulturer och religioner i verksamheten? Sker det på ett likvärdigt
sätt? Finns det risk att ”svenska” traditioner och kristendomen framställs som norm?
Finns det rutiner och arbetssätt som är införda för att underlätta för barn med funktionsnedsättning –
men som samtidigt bidrar till ökat utanförskap?
Källa: DO
Bild 22
Likabehandlingsplanen
Tänk på att
•
•
•
se över pedagogiskt material utifrån de olika diskrimineringsgrunderna.
se till att barn deltar i granskningen av verksamheten.
använd affischer, böcker och annat material som visar på mångfald och
möjligheter så att förskolan inte förmedlar en stereotyp och normgivande bild av
vissa grupper och osynliggör andra.
Källa: DO
Bild 23
Likabehandlingsplanen
Juridiska begrepp:
Diskriminering
•
•
•
•
•
Diskriminering i förskolan innebär att ett barn missgynnas av skäl som har samband med någon av
diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller
trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.
Diskriminering kan till exempel ske genom förskolans regler eller rutiner.
Det betraktas även som diskriminering om barnet blir särbehandlat och det exempelvis har samband med
en anhörigs sexuella läggning eller funktionsnedsättning.
Lagskyddet omfattar också diskriminering som har samband med felaktigt förmodad kön, könsidentitet
eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell
läggning eller ålder.
Eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som utför
diskrimineringen. I förskolan är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till
diskriminering. Barn kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse.
Källa: DO
Bild 24
Likabehandlingsplanen
Juridiska begrepp:
Direkt och indirekt diskriminering
Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.
•
Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas och det har en direkt koppling till exempelvis
barnets kön. Det kan vara när en pojke går före en flicka i antagningskön till en förskola med motiveringen
att det redan går så många flickor på den aktuella förskolan.
•
Men man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas indirekt
diskriminering. Förskolans regler och rutiner kan verka vara neutrala, men i praktiken kanske de
missgynnar ett barn på ett sätt som har samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning samt ålder. Om en
förskola till exempel har som regel att alla barn tar av sig sina huvudbonad inomhus kan det handla om
indirekt diskriminering av barn som bär religiösa attribut såsom huvudduk, kippa eller turban. Om alla
barn serveras samma mat, kan förskolan indirekt diskriminera de barn som av religiösa skäl eller på grund
av allergi behöver annan mat.
Bristande tillgänglighet
•
Med bristande tillgänglighet menas att ett barn som har en funktionsnedsättning missgynnas genom att
förskolan inte vidtar skäliga tillgänglighetsåtgärder för att barnet ska komma i en jämförbar situation med
ett barn utan denna funktionsnedsättning. Exempel på tillgänglighetsåtgärder kan vara att utjämna
trösklar och ta in anpassade läromedel. Vilka åtgärder som är skäliga avgörs genom en helhetsbedömning i
det enskilda fallet.
Källa: DO
Bild 25
Likabehandlingsplanen
Trakasserier och kränkande behandling
•
•
•
•
•
gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett
uppträdande som kränker ett barns värdighet. Trakasserier och kränkande
behandling kan vara
fysiska (slag, knuffar)
verbala (hot, svordomar, öknamn)
psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när barnet kommer)
texter och bilder (teckningar, lappar, fotografier).
Ett barn kan bli utsatt för trakasserier och kränkande behandling av såväl personal som
av andra barn.
Källa: DO
Källa: DO
Bild 26
Likabehandlingsplanen
Trakasserier och kränkande behandling
Barn som upplever sig vara trakasserade eller på annat sätt kränkta av
personal är särskilt utsatta eftersom de befinner sig i beroendeställning.
Kränkningar som begås av personal måste därför betraktas som mycket
allvarliga. Både diskrimineringslagen och skollagen innehåller ett absolut
förbud för förskolans anställda att utsätta barn för trakasserier och kränkande
behandling.
Källa: DO
Bild 27
Likabehandlingsplanen
Diskrimineringsgrunder
Ett barn kan känna sig missgynnad eller kränkt av många olika skäl. För att det ska kallas diskriminering eller
trakasserier måste det finnas ett samband med någon av de diskrimineringsgrunder som skyddas i lag.
Diskrimineringsgrunderna är tydligt definierade i diskrimineringslagen och vilar på FN-konventionen om de
mänskliga rättigheterna och barnkonventionen samt EG-direktiven. De diskrimineringsgrunder som skyddas i
lag är:
•
kön
•
könsidentitet eller könsuttryck
•
etnisk tillhörighet
•
religion eller annan trosuppfattning
•
funktionsnedsättning
•
sexuell läggning
•
ålder.
Källa: DO
Bild 28
Likabehandlingsplanen
Hjul för arbetet med likabehandling
• Utvärdera
• Främja
• Kartlägg
• Förebygg
• Åtgärder för akuta situationer
Källa: DO
Bild 29
Likabehandlingsplanen
En röd tråd…
• Vision
• Kartläggning och nulägesanalys
• Tydliga mål och konkreta åtgärder
• Uppföljning och utvärdering
• Ny plan varje år
Källa: DO
Bild 30
Likabehandlingsplanen
Varför ska förskolan arbeta för likabehandling?
• Likabehandlingsarbete handlar om att skapa en förskola fri från
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg
vardag är en förutsättning för att barnen ska kunna delta i
verksamheten på lika villkor. Forskning har visat att systematiskt
arbete mot kränkningar har effekt.
• Sveriges förskolor har ett viktigt uppdrag i att skapa bästa möjliga
förutsättningar för alla barns utveckling och lärande. Som anställd i
förskolan är du med om att förmedla och förankra respekten för de
mänskliga rättigheterna och för grundläggande demokratiska
värderingar. Men förskolan återspeglar inte bara samhällets
värderingar utan är också med och formar dem.
Likabehandlingsarbetet är därför ett utvecklingsarbete av stor vikt.
Alla som arbetar i förskolan spelar en roll för att i sitt dagliga arbete
– i ord och handling – driva denna utveckling framåt.
Källa: DO
Bild 31
Likabehandlingsplanen
Enligt Skolverket:
Likabehandlingsplan
Som stöd för arbetet med likabehandling, och mot diskriminering och kränkningar, ska
verksamheten utarbeta en plan mot diskriminering och kränkande behandling,
likabehandlingsplan, eller vad man väljer att kalla den.
Planen kan ses som en dokumentation av det främjande, förbyggande och åtgärdande
arbetet och är det systematiska kvalitetsarbetet inom området.
Bild 32
Likabehandlingsplanen
Enligt Skolverket:
Årlig plan i varje verksamhet
Planen ska upprättas årligen för varje verksamhet inom förskolan och skolan. Det
betyder att separata enheter inom förskolan eller fritidsverksamheten i skolan ska ha
egna planer som bygger på de kartläggningar som gäller inom den verksamheten.
Bild 33
Likabehandlingsplanen
Planens innehåll enligt Skolverket:
• I planen ska det finnas mål för de främjande och förebyggande insatserna
som bygger på analys av kartläggningar och utvärderingar av tidigare års
arbete.
• Där ska finnas en beskrivning av vilket arbete som planeras och vilka
rutiner som gäller.
• Planen ska beskriva hur barn och elever medverkar i det främjande och
förebyggande arbetet.
• Planen ska vara känd hos alla i verksamheten och hos barns och elevers
vårdnadshavare.
• Stöd i arbetet med planen
• Tänk på att planen inte är något som kan göras av en enskild person eller
separerat från arbetet i verksamheten.
• Planen är en dokumentation av det främjande, förebyggande och
åtgärdande arbetet som genomförs i förskolan eller skolan.
Dokumentationshantering – rutiner för hur vi gör med handlingar
2015-05-25 i samband med att vår Likabehandlingsplan reviderats

Handlingar kring barnets lärande och utveckling – följer barnet, och eventuella handlingar
som blivit kvar på Pärlan makuleras efter det att barnet slutat.

Handlingar som hör till barn i behov av särskilt stöd, olika sorters åtgärdsplaner sparas upp
till 2 år efter barnet slutat för att kunna påvisa vad vi använt eventuellt tilläggsbelopp och
vilka åtgärder vi gjort.

Handlingar kring om barnet utsatts för diskriminering, trakasserier eller kränkande
behandling sparas på förskolan till dess att barnet slutar.

Anmälan till socialtjänsten sparas inte.

Avtal, scheman och annat kring barnet makuleras då barnet har slutat.
Säkerheten ute på gården - vår Zon indelning
2014-03-10
Vi har en stor utegård där barnen lätt kan gömma sig. Vi har delar in gården
i fyra zoner för att lättare hålla uppsikt över barnen och vad som händer i
deras lek.
Lekstugan
Grind
Gunga
Flagga