Avslutande uppgift till Tema Uppfostran

Uppgift till ”Uppväxt och uppfostran”
V
älkommen till avgiften som avslutar temat om uppfostran med texter från
Upplysningen och Realismen. För att besvara frågorna behöver du använda de texter
vi har läst och den kunskap du har om periodernas litteraturhistoria, dvs. kopplingen
samhälle – litteratur och vad som kännetecknade litteraturen under perioderna.
Sist kan du läsa om syften och krav.
Uppgiften skall skrivas ut OCH mailas in till [email protected]
och vara mig tillhanda senast: fredagen den 13 februari 13.00
Uppgifter
1. Jämför Rousseaus syn på uppfostran med Mr Brocklehurst i ”Jane Eyre” och hur
barnen hanteras i ”Oliver Twist”. Vilka likheter och skillnader finner du?
2. Frågor till Dickens ”Oliver Twist”. Hur kan man se att den är skriven under
Realismen? Ge så många ”bevis” som möjligt och motivera dina val. Vilket
berättarperspektiv använder författaren? Vilken effekt eller vinst är det med det
berättarperspektivet; vad hade hänt om författaren valt ett annat perspektiv? Använder
författaren något bildspråk? Ge exempel och förklara.
3. Lenngrens dikt. I dikten finns ett berättarjag som ger råd till sin dotter (om hon hade
någon) i sitt liv. Jag vill att du redogör för vad berättarjaget tänkte om följande
områden: Hur skall en kvinna vara och bete sig? Vad är kvinnans roll i samhället?
– Är dessa råd Lenngrens egna åsikter? Motivera ditt svar.
– Om du jämför synen på mannen och kvinnan då och nu, vilka likheter och
skillnader hittar du?
4. I häftet kommer det fram olika sorters syn på uppfostran. Resonera kring varför man
uppfostrade barn på de sätt de gjorde.
Skriv inte längre än tre sidor text. Använd 12 punkters storlek och 1,5 radavstånd. Använd ett
liknande teckensnitt som jag använder här. Exempel på lämpliga teckensnitt är Garamond
eller Baskerville Old Face eller Bodoni MT.
Lycka till!
Håkan
Syften som testas
Uppgiften är den första i kursen och inte alltför omfattande om man ser till antal syften som
testas. Nedan kan du se vilka syften som testas. Rent allmänt vill jag att du tänker på följande:
skriv så bra du kan. Använd alltså ditt allra bästa språk (det skall du visserligen göra i alla
kurser ;) ). Tänk också på att jag inte är tankeläsare utan var TYDLIG med vad du menar; var
alltså utförlig och inte hemlig.
Skriva (2)
Kunskaper om språkriktighet i text samt förmåga att utforma […] texter som
fungerar väl i sitt sammanhang.’
Läsa (5, 6)
Kunskaper om centrala svenska och internationella skönlitterära verk och
författarskap samt förmåga att sätta in dessa i ett sammanhang.
Kunskaper om genrer samt berättartekniska och stilistiska drag, dels i
skönlitteratur från olika tider, dels i film och andra medier.
Krav
Skriva
E: Du kan skriva texter som är sammanhängande och har tydligt urskiljbar disposition. Texten är
till viss del anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation.
Du kan tillämpa regler för citat- och referatteknik och följer i huvudsak skriftspråkets normer för
språkriktighet. Språket är varierat och innehåller goda formuleringar.
C: Du kan skriva texter som är sammanhängande, väldisponerade och som ger ett nytt perspektiv
på det lästa. Dessutom resonerar och drar du slutsatser utifrån dina resonemang. Texterna är
anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation.
Du kan tillämpa regler för citat- och referatteknik och följer i huvudsak skriftspråkets normer för
språkriktighet. Språket är klart och varierat samt innehåller goda formuleringar.
A: Du kan skriva texter som är sammanhängande och väldisponerade. Framställningen innehåller
såväl belysande exempel som nya och vidgade perspektiv på det lästa. Dessutom resonerar och
drar du välgrundade och nyanserade slutsatser utifrån dina resonemang. Texterna är anpassade
till syfte, mottagare och kommunikationssituation.
Du kan tillämpa regler för citat- och referatteknik och följer i huvudsak skriftspråkets normer för
språkriktighet. Språket är träffsäkert, klart och varierat och innehåller goda formuleringar.
Läsa
E: Du diskuterar översiktligt stil, innehåll och bärande tankar i skönlitterära verk och författarskap
från olika tider och epoker utifrån några centrala litteraturvetenskapliga begrepp.
Du ger exempel på och diskuterar översiktligt samband mellan skönlitteratur och idéströmningar i
samhället.
C: Du diskuterar översiktligt stil, innehåll och bärande tankar i skönlitterära verk och författarskap
från olika tider och epoker utifrån några få centrala litteraturvetenskapliga begrepp.
Du ger exempel på litterära verkningsmedel och diskuterar utförligt hur de skönlitterära verken
förmedlar idéer och känslor samt sätter dessa verk och författarskap i relation till förhållanden
och idéströmningar i samhället.
A: Du diskuterar översiktligt stil, innehåll och bärande tankar i skönlitterära verk och författarskap
från olika tider och epoker utifrån några få centrala litteraturvetenskapliga begrepp. Du ger exempel
på litterära verkningsmedel, resonerar nyanserat om dessa och diskuterar utförligt och nyanserat
hur de skönlitterära verken förmedlar idéer och känslor samt sätter dessa verk och
författarskap i relation till förhållanden och idéströmningar i samhället.