Svenska Handelshögskolans Studentkår 01/2008

Hankeiten
01/2008
Svenska Handelshögskolans Studentkår
BUILDING
SUCCESS
VOLVO TRUCKS. DRIVING PROGRESS
2 HANKEITEN 01/08
www.volvotrucks.fi
Ledaren
AKTUELLT
Är din värld och verkligheten
i samklang?
CHEFREDAKTÖR
Lauri Peltonen
chefred@shs.fi
050 5169 402
REDAKTIONSSEKRETERARE
Linn Sandbacka
Man kan förmoda att de 2400 tidningsexemplaren, som vi på Hankeitens redaktion
periodiskt bemödar oss om att få tryckta,
har vitt skilda levnadsbanor. Efter att vi fått
din tidning tryckt, och posten trögt levererat den till din postlucka, är det upp till
dig, den enskilda, gemena, hankeiten, att
besluta över tidningens öde. Tidningens
nästa adress är då stundom rakt i roskisen, eller till någon annan mer eller mindre
obskyr plats. (Går en och annan Kauppalehti samma öde till mötes, månntro?)
Du har genom att ögna på dessa rader inte
bara visat prov på att du inte är analfabet,
utan också på att du har en viss uppskattning för information. Och information är,
som känt, vår livlina, eftersom det i synnerhet för en ekonom är viktigt att vara hemmastadd med vad som pågår i den verkliga
världen – på samma sätt som teologistuderande måste förstå sig på Bibeln, måste
en ekonomistuderande förstå sig på Forum
för Ekonomi och Teknik, Kauppalehti, Financial Times, The Economist mm. Vår värld är
inte statisk och evig som de saliga teologernas; den är nyckfull som börskurserna, sviklig som alla världens förvirrande derivativer,
och förkonstlad som en marknadsförare.
behjälpliga i att dechiffrera vår värld. ”Riktigt så?”, undrar säkert en och annan.
Ja, eftersom vår värld just nu lyckligtvis
är världen av en sorgfri studerande, som
hänger dagarna i ända i foajén och tar ut
sina aggressioner på schwebbens diskussionsforum. Därför är det vår kallelse, och
redaktionella linjering, att reflektera denna
vår verklighet genom att skapa flytande och
lämpligt spetsat (och svalt) innehåll. Alltså
sådant innehåll, som studerande vill ha i så
kopiösa mängder som bara möjligt. Men
vår nuvarande lättvindiga tillvaro till trots
är det i väntan på den verkliga världens
utmaningar skäl att förbereda sig, beräkna
nuvärdet av ens egna humankapital med
beaktande av det premium man får genom
att läsa ekonomitidningar, och framförallt
låta bli att skylla på Hanken om man inte
förstår sig på ekonomi.
Lauri Peltonen
Chefredaktör
REPORTRAR
Adeline Jennische
Lauri Peltonen
Linn Sandbacka
FOTOGRAFER
Max Edin
Erika Hyttilä
Benedict Landtman
LAYOUT
Max Edin
Maria Sandberg
ILLUSTRATÖR
Hanna Peltonen
ÖVRIGA MEDVERKARE
Apramey Dube
Astrid Mangs
Isabell Mattsson
Esha Mehra
Nishant Gupta
ANSVARIG UTGIVARE
Svenska
Handelshögskolans
Studentkår
Sanduddsgatan 7 A II vån.
00100 Helsingfors
UPPLAGA
2 400
Lösningen på hur denna förbryllande värld
på bästa sätt kan göras förståelig är, i min
åsikt, väl fångad i följande utsaga:
”En föder tanken, en annan döper
den, en tredje förökar sig med den,
en fjärde besöker den vid dödsbädden och en femte begraver den.”
Fritt översatt ur Bemerkungen av Georg
Christoph Lichtenberg
TRYCKERI
TT-Urex
Redaktionen förbehåller
sig rätten att redigera
insänt material.
��������
�
�������
Detta kretslopp är basen för kunskap, och
också basen för hur denna anspråkslösa
tidning fungerar. Som jag ser det är det
vi på redaktionen som föder tanken, som
i detta särskilda fall är döpt till Hankeiten
1/08. Ditt gebit är att därefter föröka dig
med denna tanke – vi gör vårt bästa för
att göra den så förförisk som bara möjligt (notera framförallt den nya, silkeslena
papperskvaliteten!) – och inte omedelbart
begrava tanken och alla dess implikationer
med den. För att vara riktigt from, hävdar
jag att dessa tankar och de implikationer
var och en kan tolka ur dessa, är mer än
���������
���������
���������
���������
PÄRMBILD
Max Edin
HANKEITEN 01/08 3
Hankeiten
L
L
Å
EH
INN
AKTUELLT
3
5
7
8
Ledaren
Ordförande har ordet
Gallup
Kaffetest
HANKEIT
9
16
19
22
Ekonomitidningar
Hankeiten på spionuppdrag
Obligatoriskt utbyte
From India with Love
STUDIELIV
25
27
29
30
Exchange Committee
State of the Union
SSHV:s styrelse 2008
Plock från Schwebben
KARRIÄR
31
34
Entreprenör i Portugal
SEFE:s sida
Kårföretag 2008:
4 HANKEITEN 01/08
01/2008
9
Ekonomitidningar
9
13
14
Forum för Ekonomi och Teknik
Yrket som redaktör
Ekonomitidningar: vilka lönar
det sig att läsa?
Ordförande har ordet
AKTUELLT
Det är vi
Som gör D
”
För tillfället utbildas det ekonomer
i tolv enheter i Finland, vilket är på tok
för många
.
Den strukturella utvecklingen av högskolefältet är i full gång och högskoleenheter slås
ihop som aldrig förr. En viktig fråga för oss
hankeiter är naturligtvis hur ekonomutbildningen kommer att se ut i framtiden.
För tillfället utbildas det ekonomer i tolv
enheter i Finland, vilket är på tok för många.
Att utbilda ekonomer på svenska i två universitet på tre orter i Finland är också en
misslyckad allokering av resurser.
Man kunde tro att vi finlandssvenskar skulle
ha ett gemensamt intresse i att stärka den
svenskspråkiga högskoleutbildningens position i Finland genom en starkare profilering
IN
Tidning!
”
och samordning mellan enheterna. Tyvärr
så tycks ändå regionalpolitiska intressen
gå före värden som kvalitet och framåtanda bland många beslutsfattare inom det
svenskspråkiga högskolefältet.
En arbetsgrupp sammansatt av undervisningsministeriet publicerade i höstas en
rapport om hur man borde utveckla den
finländska ekonomisk-merkantila utbildningen. Rapporten rekommenderade
bland annat att den svenskspråkiga ekonomutbildningen skulle koncentreras till
Helsingfors och Vasa, med andra ord en
nedläggning av ekonomutbildningen i Åbo.
Med tanke på profilering skulle det säkert
vara en lyckad lösning, ekonomutbildningen
i Åbo Akademi är inte särskilt högklassig
och till och med dess regionala betydelse
kan diskuteras.
Åbo Akademi motiverar ekonomiutbildningens existens med att den stärker
affärskunnande bland studenter som studerar andra ämnen än ekonomi. Detta är
ett argument som också andra universitet i
Finland tar till när deras svaga ekonomiska
fakulteter ifrågasätts. Man kan ändå fråga
sig om ett universitet som utnyttjar sin
ekonomiska enhet som en biämnesfabrik
behöver rätten att utexaminera ekonomie
magistrar.
onen
Lauri Pelt r, skribent
aktö
Chefred
Linn Sandbacka
R ed ak ti on ss ek
re te ra re
och skribent
rg
Maria Sandbe
Layout
Max Edin
Layout oc
h fo
to
I dagens läge är det ingen som motsätter
sig Hankens roll som huvudansvarig för
den svenskspråkiga ekonomisk-merkantila
högskoleutbildningen i Finland, där Hanken
är en spetsenhet inom både forskningen
och utbildningen i Finland. Existensen av
vår enhet i Vasa kan berättigas med att den
har en stark regional betydelse för det österbottniska näringslivet.
Det kommer tyvärr inte att ske någon
märkbar förbättring inom högskolesektorn
om inte universiteten själva förstår att profilera sig och satsa på sina styrkeområden.
Med en förändringsfientlig attityd gör universiteten en björntjänst för hela det finska
samhället.
Oskar Storsjö
Studentkårens styrelseordförande
ltonen
Hanna Pe
n
Illustatio
Benedict
Landtman
Foto
+
Några (alltför) få
freelancare!
HANKEITEN 01/08 5
�
���������������������
�
���������������������
����������������������
�
���������������������
��������������������
��������������������������������
�����������������������������������������������������������������������������������
��������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������
���������������������������������������������������������������������������������������������������������������������
��������������������������������������������������������������������������������������������������������������������
��������������������������������������������������������������������������������������������������������������
����������������������������������������
������������������������������
������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������
�������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������
6 HANKEITEN 01/08
AKTUELLT
GALLUP: 1. Hur ofta läser du din Kauppalehti?
2. Vilka andra ekonomitidningar läser du?
Text: Lauri Peltonen, Foto: Max Edin
Karolina Teir
Årskurs: 1
Ålder: 21
Huvudämne (blivande): Finansiell
ekonomi
1. Kanske tre gånger i veckan.
2. Egentligen inte så många, men
emellanåt läser jag DI (Dagens Industri) på nätet .
Sebastian Örndal
Årskurs: 2
Ålder: 21
Huvudämne: Handelsrätt
1. Jag skummar igenom det varje dag,
men läser noggrant om jag hittar
något väldigt intressant.
2. På nätet läser jag ganska mycket
Expressen och e24.se
Mia Enroth
Årskurs: 4
Ålder: 22
Huvudämne: Redovisning
1. Nästan varje dag.
2. Ibland läser jag Ekonomi, men den
är inte egentligen en ekonomitidning.
På nätet läser jag Taloussanomat.
FORUM (Patrik Lindfors, Heidi Backas, Sam Björklund):
1. Vi kollar den nog varje dag när den kommer till jobbet, den är med i postrundan.
Så kollar vi den också på nätet.
2. Dagens Industri – samma runda. Vi får jätte mycket tidningar hit, så vi läser det
mesta. Lite för mycket, kanske. Vi måste hålla koll på vad konkurrenterna gör, för
annars vet man aldrig om man är först, eller för sen, med en nyhet
Linda Corin
Årskurs: 4
Ålder: 22
Huvudämne: Marknadsföring
1. Kanske tre gånger i veckan.
2. Ekonomi, och inte egentligen så
mycket annat.
HANKEITEN 01/08 7
»
AKTUELLT
Var skall man köpa sitt kaffe?
Klockan är 08.25 och din första föreläsning börjar om fem minuter. Du inser att en kopp kaffe är
nödvändigt för att klara av föreläsningen under denna tidiga morgontimme.Vart går du då?
Hankeiten kollade in några ställen där du kan slinka in för att köpa en kopp kaffe innan föreläsningen börjar samt jämförde priser och smak.
Några stickprov gjordes för att se om
kaffet på de olika ställena var drickbart. Poängen gavs på en skala från 15, där 1 står för knappt godkänt och
5 för utmärkt.
Latte, Amica, Hanken
3 poäng
Max: Med tanke på priset (1,30 €) är den
inte alls dum. Å andra sidan brukar Latte
normalt serveras i större muggar. Jag har
druckit sämre och dyrare Latten än denna.
Poängantalet blir därför 3.
Kaffe, kaffemaskinen, Hanken
poäng
4
Linn: Riktigt gott! Smakar nybryggt, ganska
starkt. Väljer man att köpa från kaffemaskinen vet man att kaffet inte stått i timmar.
Priset var dock inte det billigaste (1,20 €),
dessutom fick man inte en hel kopp kaffe
utan snarare en två tredjedelars kopp.
Poängavdrag alltså för priset och den blygsamma mängden kaffe, vilket ger totalt 4
poäng.
Kaffe,Valintatalo 1 poäng
Linn: Vattnigt och beskt. Påminner om diskvatten. Ingen höjdare. Dessutom hade man
8 HANKEITEN 01/08
en mjölkburk bredvid kaffemaskinen, där
man fick hälla mjölk åt sig. Detta kändes
dock inte speciellt fräscht när man inte vet
hur många timmar (dagar?) samma mjölkburk stått framme i rumstemperatur. Det
här är kaffe man dricker i brist på bättre,
därför får kaffet 1 poäng.
Latte, Waynes Cofee, Kampen 5
poäng före kl. 10 4 poäng efter
Max: Gott, fylligt när de används riktigt röd
mjölk, inte UHT. Rätt billigt när alla kaffen
är till halva priset före klockan tio (en latte
1,60€ och lite större än på hanken). Bästa
hittils! Fast efter kl. 10 köper jag nog mitt
kaffe på Hanken.
Kaffe, Arkadia 3 poäng
Linn: En aning vattnigt, men annars inget
större fel på kaffet. Detta är det billigaste
kaffet (0,80 €) vi testat så är man väldigt
prismedveten och vill spara den där tjugocentaren kan man, i stället för att köpa
kaffe på Amica/Hanken snabbt spring över
till Arkadia.
Text: Linn Sandbacka
Foto: Max Edin
Prislista
Amica, Hanken
Kaffe
Latte
1,00 €
1,30 €
Kaffemaskinen
1,20 €
Arkadia
Kaffe
Kaffe, take away
Kaffe, efterrätt
0,80 €
1,10 €
0,55 €
Valintatalo
Kaffe
1,00 €
Waynes Coffee (-50% före kl. 10)
Kaffe
2,00 €/2,50 €
Latte
3,40 €/4,50 €
Cappuccino
3,00 €
Espresso
2,20 €
Andra kaffedrycker 2,50 €-4,50 €
HANKEIT
FORUM
FÖR EKONOMI OCH TEKNIK
Det enda svenskspråkiga
affärsmagasinet i Finland
Det är inte lätt att hitta rätt i den uppsjö av information som ekonomer ständigt överväldigas av.
En skräddarsydd tidning för finlandssvenska ekonomers särbehov är följaktligen värt att stifta
bekantskap med. Det har vi gjort, och blivit bjudna
på bulla och limu vid sidan om (tack!).
Text: Lauri Peltonen
Foto: Max Edin
HANKEITEN 01/08 9
»
HANKEIT
”Forum för ekonomi och teknik är först
och främst en professionell tidning, som
läsarna får eftersom de är medlemmar i
ekonom- och ingenjörsföreningarna.Tyngdpunkten ligger vid det professionella – att
man kan ha nytta av tidningen i sitt jobb,
antingen direkt och konkret, eller så att
man kan få information om trender och
skeenden i samhället som kan vara av betydelse både på den professionella men även
privata sidan”, framhåller Patrik Lindfors,
chefredaktör för Forum.
Tidningens mission är utstakad som följande: ”Forum för ekonomi och teknik är
det enda svenskspråkiga affärsmagasinet i
Finland. Forum vill ge ekonomer, ingenjörer och arkitekter någonting att tänka på.
Forum ger nytta i arbetslivet, skapar samhörighet och stimulerar till debatt.”
Målgrupp. Beträffande tidningens pro-
filering på marknaden har Patrik följande
linjering: ”Vi konkurrerar med Talouselämä
och andra finska affärs- och tekniktidningar,
10 HANKEITEN 01/08
men vi har en mycket egenartad profil, då
vi är en svenskspråkig månadstidning. Våra
konkurrenter är i regel veckotidningar, så
deras innehållsprofil är mera nyhetsinriktad
än vår.” Upp till 30 % av Forums prenumeranter är finskspråkiga, vilket enligt Patrik
beror bl.a. på läsarnas vilja att träna upp sin
svenska, och tillgången på information som
de inte kan hitta någon annanstans.
Hankeiter är en viktig målgrupp, då
alla hankeiter enligt VD Sam Björklund
är potentiella kunder. ”Om hankeiter blir
medlemmar i Ekonomföreningen Niord
blir de också automatiskt prenumeranter för Forum. Niord är vår kumpan när
vi jobbar med hankeiterna”. Prenumerationspriset för hankeiter är kraftigt subventionerat till en summa på 14,80 € per
år. Den vanliga prenumerationsavgiften är
84 € per år. Dessutom uppvaktar Forum
gemene hankeit med en tidningsställning
vid ingången till Hanken, och första årets
studerande med specialbehandling. ”Det
här året får alla första årets studerande tid-
ningen gratis hem till slutet av augusti. Efter
det får de prenumerera tidningen för 7 €”,
säger Sam.
Teknologer har dock ännu bättre förmåner, då TFiF bekostar tidningen gratis till
alla teeäffare. Sam betonar att privilegierna
varierar från år till år, då alla hankeiter i ett
skede under ett års tid fick tidningen gratis
hemburet. ”Om ni pressar Niord lite kan ni
riktigt bra få tidningen gratis igen”, replikerar han med ett smålistigt grin.
”Vi har en styrelse där varje ägarförening är representerad. De meddelar oss
om hur fältet förhåller sig till tidningen. Vi
ansvarar inför styrelsen både innehålls- och
resultatmässigt”, säger Patrik. Tidningen är
ett aktiebolag med bolagsstämma och styrelse, men det har inget avkastningskrav. ”Vi
måste dock jobba hårt för att hålla läsarna
nöjda, för om det kommer mycket kritik
från fältet, kan man ifrågasätta hela tidningens existens. Vi måste försöka hålla en hög
nivå”, förklarar Patrik. ”Det är läsarna som
håller oss i schack via bolagsstämman och
styrelsen”, säger Sam i sin tur.
HANKEIT
Innehåll. ”Vi gjorde den här nya struk-
turen då när vi förnyade tidningen för ett
år sedan”, förklarar Patrik medan han visar,
den vid första anblick kryptiska, innehållsscheman för tidningen, ”nu har vi klara
sektioner som vi har delat in tidningen i”.
Början av tidningen består av kortare, mera
nyhetsbetonande notiser. Där ingår bl.a. en
nyhetskalender som ger en översikt över
månadens viktigaste händelser. Därefter
kommer korta marknadskommentarer och
debattsidor. Nicholas Andersons kolumn
”Privat Ekonomi” finns att hitta näst. ”Han
är den kolumnist som får mest och bäst
feedback för sina texter. Han är redan litet
av en kändis tack vare kolumnen i Forum”,
säger Patrik med ett leende.
”Sedan kommer vi in på utrikesbiten, och
där har vi USA, Norden och EU.Vi har prioriterat USA och Norden för att trenderna
kommer vanligtvis just den vägen. Därefter
är det sektionen ’ekonomi och teknik’ med
”Det är som en kvalitetsstämpel, att vi inte
behöver ha rättelser i
tidningen”
personintervju, som ofta är pärmartikeln,
som gäller. Det är mycket företagsbaserat.
Den s.k. “biffen” [med anspelning på den
kända utsagan ’where’s the beef ’] följer
sedan, som är en djupt analytisk grej där vi
undersöker något fenomen i grunden. Konjunkturkolumnen faller också inom denna
sektion.”
Vetenskapssidor, som är Heidi Backas,
reporter på Forum, gebit, följer därpå.
Denna del består av kortare notiser och
forskningsresultat. ”Tanken är att de här
skall vara intressanta för alla läsare, oberoende vad man jobbar med eller vad man
har för utbildning.”
Bokrecensioner figurerar därefter. ”För
dessa har vi fått bra feedback, t.o.m. från
Sverige”, stoltserar Patrik. Forum är den
enda tidning som har bokrecensioner för
näringslivslitteratur på svenska, finska och
engelska böcker, vilket är en ”unik kombi-
Faktaruta: FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK
Redaktionen
Chefredaktör: Patrik Lindfors
Redaktionssekreterare/Reporter: Johan Svenlin
Reporter: Heidi Backas
Fasta medarbetare:
Leif Bergström (USA)
Henric Borgström (Sverige/Norden)
Janne Salonen (ekonomi, samhälle)
Richard Brander (kolumnist, EU-hörnan)
Nicholas Anderson (kolumnist, Privat ekonomi)
Bosse Österberg (teckningar)
Övrig personal:
Sam Björklund, VD
Maj-Len Lundgren (fakturering, prenumerationer)
Historia:
FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK grundades 1967 som ett resultat av sammanslagningen av fyra tidskrifter – TEKNISKT FORUM (grundad 1880 som TEKNISKA FÖRENINGENS I FINLAND FÖRHANDLINGAR), AFFÄRSEKONOMISK
REVY (grundad 1942), TEKNIKERVÄRLDEN och BYGGAREN.
År 1971 införlivades MERCATOR, en affärstidskrift grundad av Amos Anderson år
1906.
Föreningen Konstsamfundet har varit ägare i Forum sedan 1983 då Hufvudstadsbladet blev majoritetsägare. Då grundades det nuvarande förlaget, FÖRLAGS AB
FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK, som ägs av Konstsamfundet och de finlandssvenska ekonom- och ingenjörsföreningarna.
Upplaga: 11 409 (ca. 25 000 läsare)
Utkommer med 12 nummer per år
Omsättning: 500 000 euro
Forum är oberoende både ekonomiskt och redaktionellt
Ägare: Föreningen Konstsamfundet (70 % av aktierna)
Ekonomföreningen Niord rf
TFiF – Tekniska Föreningen i Finland rf
Diff – Driftsingenjörsförbundet i Finland rf
Baraviföreningen rf
Ekonomföreningen Merkur rf
Ekonomiekandidatföreningen rf
Webbplats: www.forum.fi
(Källa: Forum för ekonomi och teknik)
HANKEITEN 01/08 11
»
HANKEIT
nation”.
Placering är därefter i turen, med hankenkolumnister. ”Sedan har vi en sektion
benämnd ’på jobbet’. Tanken är att den
biten skall ge konkret nytta på arbetsplatsen, såsom vi har definierat i vår mission.
Där får man inblick i hur arbetslivet fungerar i praktiken, vilket kan vara särskilt nyttigt
för hankeiter som studerar på slutrakan. Vi
försöker få in unika grejer, och i den senaste
tidningen skrev Johan [Svenlin, redaktionssekreterare på Forum], om s.k. whistleblowers, som underrättar om något är galet på
arbetsplatsen och slår larm, i stil med utfallet i ICA-köttfärsskandalen i Sverige. Detta
har inte tagits upp tidigare i Finland.”
Föreningskalendern, där Niord och andra
ägarföreningar informerar om aktiviteter,
följer därnäst. Nattchefen är tidningens
lättare del, som kompletteras även av ett
kåseri. Den kommer allra sist.
”Internetportalen är en kredibilitetsfaktor
och erbjuder läsare i Norden information
om Finland, vilket generellt är svårt att få
tillgång till på grund av språket. Cirka 50
– 60 % av Forums innehåll finns att hitta på
nätet och syftet är att nå en bredare publik,
framförallt läsare från Sverige och övriga
Norden”, säger Patrik.
Kärnkunskap. ”En innehållsmässig
styrka är affärsutveckling och utveckling i
stort, alltså hur man kan utveckla sig själv på
arbetsplatsen och hur man kan utveckla en
12 HANKEITEN 01/08
affärsrörelse i ett företag”, betonar Patrik.
I övrigt upplever Patrik att det nätverk av
medarbetare som tidningen förfogar över
som en klar styrka. ”Vi är etablerade, då
tidningen funnits länge och upplevs som en
kvalitetsprodukt. Så, vi har ganska stort förtroende, som hjälper oss att få kolumnister
och medarbetare att ställa upp.”
”Man kan få bra information om hur
näringslivet och jobbvärlden ser ut idag.
Man är bättre förberedd på vad som väntar
när man börjar jobba”, är Patriks insikt i
vilken nytta tidningen bjuder på i synnerhet
för hankeiter. Han nämner även tidningens
privatekonomiska dimension beträffande
bl.a. placeringar.
Redaktionen och medarbetare.
”Tidningen är uppdelad i våra egna delar,
men vi planerar allting tillsammans”, säger
Heidi. ”Vi gör lite av allting, för vi är så få. Vi
bestämmer först vad vi skriver, diskuterar
det hela under arbetets gång, och när den
enskilda texten är färdig, tittar vi gemensamt
på den”, är Patriks tankar kring arbetet.
Utbildningsmässigt är redaktionen en
besynnerligt brokig skara: Patrik är historiker, Heidi psykolog och journalist, och
Johan vetenskapsjournalist. Bristen på studier i ekonomi och teknik är påfallande,
men enligt Patrik är yrket dock ett slags
hantverk: ”Du samlar informationen, hanterar den, sköter källkritiken, och snickrar
ihop en artikel. Det krävs också kreativ
förmåga, för att planera den visuella sidan
med bilder”.
”Med tanke på vår utgivningsvolym är
behovet av medarbetare inte så stort; vi
producerar det mesta själva”, säger Patrik,
”det är närmast i smalare sektorer, som vi
behöver externa skribenter.” Tidningen har
frilansavtal med korrespondenter i bl.a. USA
och Sverige. Patrik förklarar att eftersom
redaktionen i tidningsarbetet skapar ett
brett kontaktnätverk, gäller det att fundera
vem som är bäst på vad, och be denne att
bidra till tidningen vid behov. ”Placeringskolumnen har funnits med länge. Där är det
Hankens professorer, som är väldigt rutinerade på det området, som skriver.”
”Vi är jätte noga med att detaljerna skall
vara rätt i tidningen, för vi kan inte skylla på
brådskan, eftersom vår utgivningstidtabell
är som den är”. Patrik linjerar att man på
Forum kollar noga all fakta före tryckandet,
eftersom ”det är som en kvalitetsstämpel,
att vi inte behöver ha rättelser i tidningen”.
Framtiden. Tidningen förnyades i grun-
den ifjol. ”Vi har grunden på plats nu, och
försöker bygga in flera populära genomgående element i stil med t.ex. Nicholas
Andersons kolumn. Varje tidning mår bra
av att ha innehåll som läsaren vet att finns i
nästa tidning och som är något att se fram
emot.”
HANKEIT
Yrket som Redaktör
Patrik Lindfors och Heidi
Backas från Forum besvarade
våra frågor om vad som karaktäriserar deras yrke.
Vad gör man egentligen som redaktör?
”På sätt och vis är jag som ett slags filter
mellan omvärlden och läsaren”, säger
Heidi Backas som är reporter på Forum,
”man sitter på mängder med material och
plockar ut det som är intressant och viktigt för artikeln, och packar det så att det
blir läsvärt”. Konsensusen är att det gäller
att hitta substansen och paketera den attraktivt för läsarna, av vilket Heidi drog den
smått finurliga slutsatsen att man ska ”börja
prata som en ingenjör” (red: hellre som en
ekonom, tack :)).
Enligt Patrik är dock arbetet som redaktör på Forum inte som på en vanlig tidning,
då t.ex. dagstidningar handskas med ett
kontinuerligt nyhetsflöde, varifrån redaktörerna försöker greppa det mest väsentliga,
medan man på Forum månatligen plockar
fram noga avgränsade helheter. ”Vi jobbar
med ett annat perspektiv; det här är en
månadstidning och av de artiklar vi skriver
kommer impulsen från oss själva i ungefär
90 % av fallen”. Detta är enligt Patrik ett
viktigt sätt på vilket Forum kan skilja sig från
konkurrenterna, eftersom så många konkurrenter väljer att bevaka det kontinuerliga nyhetsflödet.
Vad fick er att söka till detta yrke?
Patrik vill relatera yrkesvalet till sin historieutbildning: ”Som redaktör bevakar du
historien i realtid”. Han vill vidare poängtera hur spännande det är att följa med vad
som händer i samhället, jobbets frihet, och
utmaningen att hitta nya infallsvinklar till
olika teman. ”Jag drivs av nyfikenhet, i viss
mån, och då är journalistjobbet väldigt bra”,
säger Heidi för sin del.
Vilka positiva/negativa sidor präglar
yrket?
”Yrket är intressant, för speciellt i ekonomijournalistik är det ganska stora grejer på
gång och det kan vara mycket dramatik”,
förklarar Patrik. Han fortsätter: ”Man får
också träffa beslutsfattare och ta del av
deras, ofta ganska intressanta, synpunkter;
när du intervjuar en vd för ett börsbolag
får du höra mycket om hur de resonerar,
tänker igenom bolagets strategi, och hur
de prioriterar”. Övriga positiva aspekter är
i Patriks åsikt att ”när man har jobbat en
tid får man ett bra nätverk, så att man kan
samla mångsidig information och checka
om informationen stämmer”. Positiv stress,
såsom när deadlinen hotar och tidningen
skall med det snaraste i tryck, är i Patriks
tycke roligt.
”Långt handlar det ju om deadlinestress
i både positiv och negativ bemärkelse.
Positiva sidorna är att man får en väldigt
konkret produkt i handen varje månad och
ser vilket jobb som har gjorts”, säger Heidi.
”Med ett kreativt jobb är det så att man
inte på beställning kan skriva en rubrik; man
vet att före deadline skall man ha artikeln
gjord, men man kan inte bara bestämma att
imorgon bitti klockan 10 skriver jag rubriken”, berättar hon.
Enligt Patrik är tidspressen, som dock inte
berör Forum med anledning av tidningens
månatliga utgivning, kanske just den mest
tongivande negativa grejen, då det gäller att
prestera mycket på en väldigt kort tid. ”Då
är det ganska tufft att hålla uppe kvalitetsnivå, så att man kan eliminera alla faktafel”,
påpekar han. Han framhäver vidare den
enorma inverkan internet haft på nyhets-
förmedlingens intensitet.
Vilka huvudsakliga utmaningar kämpar ni
med?
”En utmaning som vi jobbar mycket med
är att stärka läsarkontakten. Det är viktigt
att läsarna upplever att de får en konkret
nytta av tidningen. Antingen skall tidningen
vara rolig eller nyttig; vi försöker vara mest
nyttiga men också lite roliga, ibland”. Att få
en tillförlitlig mätare på framgång är något
som Patrik anser vara i synnerhet viktigt:
”Mycket görs på instinkt och man behöver en slags fingertoppskänsla.Vi kan ju inte
fråga läsaren precis vad denne vill ha”. Den
huvudsakliga utmaningen är alltså ”att fördjupa läsarkontakten”.
Heidi ansvarar bl.a. för vetenskapssidorna
och anser att utmaningen ligger i att popularisera vetenskap. ”Man måste förstå det
själv för att kunna förklara det för någon
annan. Det kan handla om allt från hur man
utvecklar sökmaskiner för musik, som det
var i det senaste numret (”Sökmotor som
hittar låten du nynnar”), till robotarmar”.
Har ni några tips för hågade?
Patrik och Heidi rekommenderar att man
försöker skaffa sig något i stil med en sommarpraktikplats på en tidning, eftersom
man då ser hur det hela fungerar i praktiken och om man gillar det. ”Det passar nog
inte för alla. Det kan vara ganska splittrande
att jobba i nyhetsflödet. Man måste sortera,
sortera, sortera”, säger Patrik. Båda är av
åsikten att det är viktigt att man vänjer sig
vid ”det hetsiga produktionstempot”. ”Man
får aldrig vara rädd för att fråga någonting;
det finns inga dumma frågor”, är Heidis
tips.
Text: Lauri Peltonen
Foto: Max Edin
HANKEITEN 01/08 13
»
HANKEIT
Text: Lauri Peltonen
Foto: Max Edin
Illustration: Hanna Peltonen
Ekonomitidningar
Vilka lönar det sig att läsa?
Mängden tidningar i studieverkstadens tidningshylla uppfattas av flera som rätt skrämmande. Vi frågade Patrik Lindfors, chefredaktör för Forum för ekonomi och teknik,
och Tom Berglund, professor i nationalekonomi, om ekonomimedier generellt, och
om vad som egentligen döljer sig i vår tidningshylla.
Hur beskrivs ekonomin i Finland?
”I rapportering är det ganska mycket kring
börsbolag det kretsar, men kanske mindre
än t.ex. i Sverige, där det är betydligt mera
börsfokuserat. I Finland är det bredare,
beroende främst på upplagestrukturen, då
affärstidskrifterna får sina upplagor via föreningsavtal”, säger Patrik.
”Det är uppseendeväckande enskilda
händelser, som behandlas”, säger Tom Berglund, ”och det gör att en djupare förståelse
för fenomen är svår att få utgående från
massmedierapporteringen i Finland.”
Kauppalehti
”Kauppalehti tvingades skärpa sig när
Taloussanomat kom. Den har blivit bättre,
speciellt på nätet, där de ju också förnyade
sig för någon vecka sedan. Nyhetsfunktionen där fungerar bra. Jag tror de har tagit
14 HANKEITEN 01/08
efter en del av Dagens Industri”, funderar
Patrik.
Tomppa kommenterar att för personer
som vill fortsätta att verka i Finland, är
Kauppalehti och Taloussanomat viktiga.
Taloussanomat
”Nätsidan har varit Taloussanomats starka
sida. De gick tidigt in för det, och är lite
föregångare på den sidan”, menar Patrik.
Tomppa hänvisar till sitt tidigare svar.
Forum för ekonomi och teknik
”Givet det att det är en svenskspråkig tidning, som kommer ut i Finland, tycker jag att
de har en schysst standard”, anser Tomppa.
För Patricks kommentarer, vänligen se artikeln invid.
Talouselämä
Patrik säger: ”De är på den ekonomiska
sidan vår närmaste konkurrent, och har lite
bredare målgrupp än vi, också utbildningsmässigt. De är inte lika fokuserade som vi
är i vissa fall. De måste som veckotidning
kompromissa mellan nyheter och analys. En
utmaning för dem är vad de skall lägga på
webben och vad i papperstidningen.”
”Talouselämä kunde gå betydligt djupare i
att analysera de fenomen som man beskriver. Jag har fått lite ett sådant intryck att
man lyfter fram personer, som gör att folk
skall vilja ta tidningen i hand och kolla upp
om det finns några intressanta skvallernyheter. Det tycker jag är att kanske sikta lite
lågt för en veckotidskrift”, linjerar Tom.
Tekniikka & Talous
”Tidningen påminner en del om hesari
beträffande format. Den innehåller jätte
mycket artiklar och information, och har
HANKEIT
sin etablerade ställning. I likhet med Talouselämä har tidningen mycket föreningsprenumeranter”, konstaterar Patrik. Tomppa
läser ej.
Dagens Industri
”Tidningen är den ledande ekonomitidningen i Norden. Det kan man se på
resultatet, upplagan och prestigen”, säger
Patrik.
”Visserligen försöker de skapa sensation
i ett och annat, som kanske inte egentligen
är värt så mycket uppmärksamhet, men
annars är det en intressant tidning, då den
innehåller mycket information. Om man är
intresserad av svenskt näringsliv, tycker jag
nog att Dagens Industri är väldigt bra”, är
Tomppas åsikt.
Övriga svenska ekomonitidningar:
Affärsvärlden,Veckans Affärer
”De har lite mera börsinriktning än vi”, säger
Patrik. ”Allmänt taget alerta tidningar”.
”De lider kanske lite av samma problem,
som finska Talouselämä, men man kan hitta
vissa riktigt intressanta och välinformerade
analyser där”, säger Tomppa för sin del. Han
fortsätter: ”Det finns en intressant tidning,
som heter Ekonomisk Debatt, så om man
är lite mera intresserad av ekonomisk teori,
är denna tidning värd att titta på. Där är det
nationalekonomer, som diskuterar aktuella
teman på ett relativt lättbegripligt sätt.”
The Economist
”En kvalitetstidning, som håller måttet i
papperstidning, och på nätet också. Den
är helt klart ledande i ekonomisk analys. Vi
följer med den här också”, säger Patrik.
Enligt Tomppa är The Economist verkligen att rekommendera.
Personporträtt
Financial Times
”På dagstidningssidan är det den som har
samma status som The Economist. Den är
ofta först med nyheter och är den mest
respekterade, skulle jag säga. Speciellt de
som följer med EU anser att Financial
Times är kanske den allra främsta. Frankfurter Allgemeine är också långt framme”,
säger Patrik.
Tomppas förhållande är övervägande
positiv.
Wall Street Journal
”En elittidning. Inte stor upplaga, men köpkraften bakom är stor. De har råd att ha
de bästa skribenterna och bästa medarbetarna”, anser Patrik.
”Dels finns det detaljinformation, och
så har de också emellanåt djupare analyser, som är bra. Sedan finns det ju också
Fortune, som är rätt bra. Businessweek är
också värd att läsa då och då”, funderar
Tomppa.
”Om man följer med The Economist och Financial Times,
och gör det ordentligt, så
räcker det.”
Patrik Lindfors
Född: 1971 i Liljendal
Familj: hustru och två barn
Bor: på Drumsö
Utbildning: Fil.mag. (historia) från
Helsingfors Universitet; journalistik som
biämne på Soc.kom
Karriär: praktikant/vikarie på husis
1995-1997, fastanställd ekonomijournalist
på husis 1997-2000, ledarskribent 1999,
chefredaktör för Forum 2000-.
Hobbyn: för tillfället skötandet av småbarnen; läser mycket böcker – annat än
facklitteratur för att få andra infallsvinklar
på livet; joggar, promenerar, går på gym,
spelar squash.
Senast lästa bok: ”I väntan på Godot”
av Samuel Beckett
Frankfur ter
Allgemeine, Wirtschaftswoche
”Frankfurter Allgemeine är betydlig främst inom samhälle och Europa. Sedan
finns det ju också en tysk version av Financial Times, som dock lär gå med förlust.
Jag känner inte till Wirtschaftswoche, men
den lär vara stor på den tyska marknaden”.
Tomppa läser inte tyska ekonomitidningar.
Framtidsplaner: Patrik avser att fortsätta på tidningen, fastän 8 år nog är en
”evighet”. ”Jag trivs med jobbet”, säger
han.
Summa summarum rekommenderar Tom
Berglund följande för hankeiter: ”Om man
följer med The Economist och Financial
Times, och gör det ordentligt, så räcker
det.”
Tom Berglund.
HANKEITEN 01/08 15
»
HANKEIT
g:
a
r
pd
n
e
t
i
e
ank
på
nup
o
i
sp
H
Hanken vs. Kauppis
Vem erbjuder den bästa
undervisningen?
Det råder ständig rivalitet mellan oss hankeiter och våra kära grannar på andra sidan
Arkadiagatan. Vem erbjuder den bästa
undervisningen för ekonomistuderanden?
Hankeiten gjorde en icke-vetenskaplig
undersökning, vars syfte var att ta reda
på i vilken av skolorna undervisningen var
bättre. Under förklädnad begav sig Hankeitens reporter och fotograf ut på uppdrag.
Undersökningen gick ut på att delta i en
föreläsning på Hanken, gå på en motsvarande föreläsning på Kauppis och sedan
jämföra dessa två. För att kunna jämföra
föreläsningarna måste två liknande föreläsningar väljas. På Hanken valde vi att gå på
en föreläsning i företagsstrategi (Företagsledning och organisation) och på Kauppis
valdes kursen Johtajuus organisaatiossa
(Organisaatiot ja johtaminen).
Hanken
Att smälta in bland andra hankeiter på
företagsstrategin är inte speciellt svårt, och
undertecknad kunde i lugn och ro iaktta
händelserna i föreläsningssalen, utan misstänksamma blickar. Föreläsningen börjar
med en genomgång av vad man tagit upp
16 HANKEITEN 01/08
under förra föreläsningen. Bra, med tanke
på de som inte kunnat delta i den föregående föreläsningen. Dagens ämne är
”perspektiv på strategi” och föreläsaren
börjar gå genom teorin. Föreläsaren drar
paralleller mellan teori och praktik och
exempel med bl.a. Ikea, vilket gör att det
blir mer intressant att följa med samt att
själva teorin blir bättre åskådlig. Mitt in i
föreläsningen ställer föreläsaren en fråga:
Vad borde göras i Finland för att höja antalet företagare bland nyss utexaminerade
hankeiter? Studenterna ges fem minuters
tid att fundera på detta. Att studenterna får
diskutera sinsemellan verkar få de flesta att
vakna till, dessutom blir man alltså tvungen
att själv ta ställning till dessa frågor vilket
kan ses som ett plus i undervisningen. Efter
en gemensam diskussion fortsätter föreläsaren berätta. Som avrundning kan konstateras att föreläsaren gör ett rätt bra jobb,
även om undervisningsmetoderna inte på
något sätt är speciella. För den intresserade är detta en givande föreläsning, men
för den ointresserade kunde det också ha
gått bra att, obemärkt, ta en 90 minuters
tupplur.
Kauppis
HANKEIT
Kauppis
Denna gång var det dags att lämna Burberryhalsduken hemma och således listigt
smälta in bland alla kauppisstuderanden.
På webben kan man läsa att föreläsningen
skall börja klockan två. Lite över två börjar
människor droppa in och kvart över börjar
undervisningen. Några studenter sneglar
lite undrande på oss (våra ”icke-moderiktiga” förklädnader som kauppisar fungerade
kanske inte helt?), men ingen ifrågasätter i
alla fall vår närvaro. Föreläsarna (de är faktiskt två stycken) meddelar att de kommer
att ha en överraskningstent som kan ge
deltagarna upp till fem extra kurspoäng.
Studenterna får femton minuter tid att
skriva tenten. Fem minuter senare meddelar föreläsarna att tiden är ute och samlar in
studenternas svar. Allmän förvirrning råder.
Vad håller föreläsarna på med?!
–Vad gjorde vi, frågar föreläsarna.
Det börjar gå upp för de flesta att tenten
var en ploj.
-Ni missbrukade er makt, föreslår en av
studenterna.
Vidare följer en diskussion över olika former
av maktmissbruk och man reflekterar över
varför ingen av studenterna valde att ingripa
när lärarna började samla in låtsastenten i
förtid. De första 45 minuterna går nästan
helt åt till diskussion mellan föreläsarna och
studenterna. (Undertecknad måste medge
att hon verkligen lyssnar.) Att föreläsarna är
två är till deras fördel, eftersom de belyser
problemet från olika synvinklar. Dessutom
blir undervisningen mera en dialog än en
monolog. Vill man sova bort denna föreläsning är det säkert möjligt, men svårare än
på Hanken på grund av de långa diskussionerna.
Slutsats
Efter att ha jämfört föreläsarna och undervisningsmetoderna i de båda skolorna måste
det erkännas (om än motvilligt) att Kauppis föreläsning den här gången var bättre
än den motsvarande på Hanken. Även om
föreläsningen på Hanken långt ifrån kan
klassas som dålig, var den helt enkelt lam
i jämförelse med föreläsningen på Kauppis.
Att bedömningen gjordes till Kauppis fördel
beror på att de hade två föreläsare (under-
visningen borde alltså inte fallera på grund
av en dålig föreläsare), mycket diskussion
(drygt 45 minuter på Kauppis mot ca 10
minuter på Hanken) och ett verkligt exempel med den påstådda tenten. En svaghet i
undersökningen var dock att föreläsningen
på Hanken var en massföreläsning med
nästan hundra deltagare medan endast
ett trettiotal personer var närvarande vid
föreläsningen på Kauppis, vilket kanske var
aningen orättvist eftersom det säkert är
lättare att få igång en diskussion med trettio personer än med hundra. Ändå återstår en hel del frågor: Varför diskuterar
man inte lika mycket under föreläsningarna
på Hanken? Är det vi hankeiter som inte
engagerar oss tillräckligt? Kunde mera samarbete mellan föreläsare hjälpa dem att
inspireras och lära sig av varandra? Vad skall
vi i fortsättningen göra för att våra föreläsningar skall överträffa de på Kauppis?
Text: Linn Sandbacka
Foto: Max Edin
HANKEITEN 01/08 17
&
/
3
'.
9
7
*
,"0
,)
#
,5
%
%1
2
..#
1
1
1
(
8
,0
1
#
.
)
#
1
#
,#
/
1
'
-,7
$
;/
"
'
%
0
-+8
/
6
9
/
)
#
1
#
1
'
,,#
&9
*
*
#
/
#
,/
")
-0
1
,
"0
$
/
'
0
1
(
8
,0
1
#
/
+
#
,)
,8
3
#
,2
1
;)
0+
#
"
,"/
$
;/
+9
,*
'
%
1
(
8
,0
1
#
/
*
*
1#
$
1
#
/
"
'
,
.
#
/
0
-,*
'
%
#
&3
-++
#
"*
#
+)
,"
2!
)
0
9
,0
;)
+0
1
'
.#
,"
'
#
/
,0
;)
,'
,%
0
1
'
"#
,8
/
1
'
*
*
+
#
/
'
,$
-/
+
1
'
-,.
9
*
#
4
,"#/
0
%
1
,
1
$,
/
'3
1
#,
)
'
,%2
*#3/
"#,
1
$,
2,)
0,
8
0*
*:,
1
$,
8
01
,
3,"0
'3
8
%
#,
1
$,
18 HANKEITEN 01/08
HANKEIT
Obligatorisk
utlandsvistelse
– tvång eller möjlighet?
Text: Isabell Mattsson
Foto: Benedict Landtman
Tre månaders studier eller praktik utomlands. Detta obligatorium som högskolans
styrelse har beslutat att införa väcker starka känslor, både glädje och ilska, hos många
hankeiter.
Högskolans principbeslut, som togs i
december 2007, har väckt diskussion. En
del hankeiter är oroliga att det medför förlängd studietid och extra kostnader, och att
studerandes frihet att välja inskränks.
Johanna Julin Lilius arbetar som internationell koordinator vid Centret för forskning
och internationella ärenden. Hon förklarar
att Hankens profilering som en internationell handelshögskola, vilket bör synas i
utbildningen och studentunderlaget, är en
orsak till att utlandsobligatoriet införs:
– Man borde se det mer som en möjlighet
än ett krav, menar hon.
Johanna Lilius har arbetat på centret sedan
våren 2001 och har hand om utgående
utbytesstuderande och samarbetsavtal
med universitet utomlands. I Europa finns
det universitet som infört en obligatorisk
utbytesperiod i samband med införandet
av Bologna-strukturen:
– Jag har fått känslan av att det vid dessa
universitet upplevs som väldigt positivt
med en utbytesperiod under studierna,
säger Lilius.
En annan orsak till obligatoriet är att alltför få hankeiter väljer att åka utomlands.
År 2007 åkte 72 studenter ut inom ramen
för Hankens samarbetsavtal, vilket är en
minskning från året före. Detta innebär att
högskolan inte uppfyller de målsättningar
gällande antalet utgående studerande som
fastställts i resultatavtal med undervisningsministeriet. Resultatavtalen utgör basen för
finansieringen för högskolan.
Varför vill inte hankeiter fara på utbyte tror
du?
– Det är nog flera orsaker som spelar in, till
exempel att studenterna jobbar. Ibland får
man känslan av att hankeiterna är lite för
bekväma för att lösgöra sig från livet här
hemma, särskilt när man ser hur målmedvetet studenter vid samarbetsuniversiteten
satsar på en utbytesperiod.
Johanna Lilius tycker att studerande borde
tänka mer långsiktigt och därför åka utomlands istället för att enbart jobba under
studietiden. Hankeiterna har genom högskolans samarbetsavtal fördelaktiga möjligheter:
– Förutom att man kan ta med sig studiebidrag och bostadstillägg utomlands, behöver hankeiter inte betala terminsavgifter till
samarbetsuniversiteten. Hankens stiftelse
möjliggör även högre utbytesstipendium
än summorna som fås via utbytesprogrammen.
Utlandsobligatoriet är planerat att införas hösten 2009. Dock berör det endast
de studerande som antas den hösten och
senare, inte dagens hankeiter:
– Där tror jag att det har blivit lite missförstånd. Det betyder att studenter kommer
att veta om detta då de söker till Hanken
och tidigast kommer de då att åka ut
2010/2011.
Lilius tror också att obligatoriet kommer
att vara en orsak till att många studenter
kommer att söka till Hanken, just på grund
av möjligheten att kunna åka ut och få en
internationell prägel på sina studier.
Men inskränker inte obligatoriet på studerandes frihet att välja sina studier?
– Jag tycker att det är motiverat att införa
en studie- eller praktikperiod utomlands
för en internationellt inriktad högskola.
Kommer det då att finnas utbytesplatser
för alla?
– När möjligheten att åka på utbyte eller
praktik införs för alla inom det integrerade
magisterprogrammet så är det klart att det
ska finnas tillräckligt med platser för alla att
åka utomlands.
Antalet utbytesplatser ska enligt Johanna
Julin Lilius inte bli något större problem,
men det finns andra detaljer som för tillfället är oklara gällande utlandsobligatoriet.
Även om Hanken för tillfället erbjuder bra
stipendier så är det ännu oklart hur det blir
i framtiden:
– Men precis som idag ska det finnas något
slag av stipendieprogram.
Högskolan är medveten om frågan om
finansieringen av utbytesstudier och praktik
och det är en sak som ska utredas under
den kommande planeringsprocessen,
vari också studerande och studentkåren
kommer att ha en viktig roll.
I planeringsprocessen kommer man att titta
på hur införandet av ett utlandsobligatorium har gjorts vid samarbetsuniversiteten.
En fråga som är betydande för studenterna
är huruvida en ulandsvistelse kan förlänga
studietiden. Det ska inte vara omöjligt att
fara på utbyte och bli färdig på fem år, det
finns redan hankeiter som har gjort båda:
– De har planerat noggrant. Men det här
är en sak som måste tas i beaktande för att
det ska gå smidigt, säger Lilius.
På vilka grunder kommer man att få dispens?
– I det här skedet kan jag inte uttala mig,
men visst måste det finnas dispens.
Kommer samarbetsavtalet med HU och
Arcada att ha någon inverkan på principbeslutet?
– Nej, det tror jag inte.
HANKEITEN 01/08 19
»
HANKEIT
Mikael Frisk och
Oskar Storsjö
kommenterar
obligatoriet
Hur stor nytta ser näringslivet i att hankeiter far på
utbyte? Studentkårens kurator Mikael Frisk, personaldirektör på Fortum, ger sin syn på saken.
Utbytesobligatoriet kommer att påverka studentkåren och dess verksamhet. Oskar Storsjö, ordförande för SHS styrelse, berättar vilka åtgärder som
kan krävas från studenternas sida.
Vad anser du om ett obligatorium att studera eller praktisera
utomlands?
– I princip så är jag emot obligatorium, men i den här frågan är jag
absolut för det. Jag tycker att det är otroligt viktigt att studerande
ska få utlandserfarenhet, om det sedan i praktiken är studier eller
praktik spelar ingen roll.
Vad betyder utlandsobligatoriet för studentkåren?
– Det är en utmaning i och med att vi måste påverka villkoren
så att de är så studentvänliga som möjligt. Det kommer också att
kräva att vi har vår representation i alla de organ som förbereder
utlandsobligatoriet.
De konkreta åtgärder som studentkåren kommer att vidta är framför allt att göra riktlinjer för studeranderepresentanternas del:
– Frågan kommer att tas in i ett policydokument som utarbetas.
Studentkåren har fått en del kritik för att frågan inte fördes ut till
medlemmarna för diskussion innan beslutet om utlandsobligatoriet
fattades.
– Vi har haft vår representation i de organ som har beslutat det
här, men nog har också studenterna genom delegationen fått välja
dem som sitter i till exempel högskolans styrelse. Att det inte har
tagits ut till studentkårens medlemmar är kanske beklagligt men å
andra sidan så strider inte detta mot vår långtidsstrategi och våra
visioner.
– Självklart måste man se på obligatorier med kritiska ögon, men
om det här görs på rätt sätt så gynnar det också studeranden.
Varför är det så viktigt?
– Vi behöver människor ut i näringslivet med en bredare syn. Det
är också viktigt att se något utanför den egna skolan, man lär sig
en massa och man får nya kontakter som man senare kan utbyta
åsikter med.
Mikael berättar att han själv var utbyteselev en gång i tiderna och
att han har arbetat utomlands i över fyra år:
– Det har spelat en stor roll i min karriär och min utveckling.
Kan obligatoriet innebära en konkurrensfördel för hankeiter?
– Om alla har det är det ju inte på samma sätt ett konkurrensmedel, men för mig är det väsentliga att företagen och arbetsplatserna
får mer ut av en ekonom som har varit utomlands. Man är mognare
helt enkelt.
Gällande hankeiternas deltidsarbetande, så anser Mikael Frisk att en
utlandsvistelse inte borde vara något problem för arbetsgivaren:
– Om man tänker på företag som på lång sikt vill rekrytera ekonomer så tror jag att de bara ser det som något positivt.
Vilka länder tror du att det på lång sikt kan löna sig att
åka till?
– Det är en svår fråga, det är individuellt. Men om jag lite försöker
vidga vyerna så tror jag att Ryssland, Polen och de baltiska länderna
kunde vara intressanta. Jag tror att samarbetet med dem kommer
att öka inom de kommande åren.
20 HANKEITEN 01/08
Vilka grunder för dispens borde studentkåren arbeta för?
– Vägande skäl måste så klart vara familjeförhållanden och ekonomiska skäl, men jag tror att det kommer att satsas på ett fungerande
stipendiesystem så att det inte uppstår ekonomiska hinder. Det här
är något som studerande kommer att förbereda sig på från början
och måste räkna med då de till exempel skaffar sin bostad.
Utbytesobligatoriet innebär också att Hanken tar emot fler utbytesstuderande utifrån, vilket också kan påverka studentkårens verksamhet:
– Säkert får vi satsa ytterligare på vår internationella verksamhet
i och med att antalet studerande som kommer till Finland mångdubblas, men så hemskt radikala förändringar tror jag inte kommer
att ske.
WÄRTSILÄ® is a registered trademark.
WELCOME TO YOUR OFFICE.
When your job is servicing the oil industry, this is your office
building: an oil platform a couple of miles off the coast. We’re
not the kind of people who sit around in meetings all day
discussing what should be done. We’re too busy actually
doing our job. Become a doer. Check out your opportunities
at wartsila.com/careers
HANKEITEN 01/08 21
»
HANKEIT
r
e
t
n
e
tskrib
Gäs
y Dube
Aprameehra
Esha M Gupta
t
Nishan
From India with LOVE
“The real voyage of discovery consists not
in seeing new landscapes, but in having new
eyes.” -Marcel Proust
The chilly wind which greeted us at the airport could not drown our high spirits of
enthusiasm and excitement. As we took a
cab to HANKEN to meet our international
co-ordinator Ms. Margareta Gronholm we
couldn’t help noticing the stark contrast
between our home country, India and the
country which was going to be our home
for the next three months, Finland. The
streets of New Delhi are always dotted
with populace throughout the day whereas
the streets of Helsinki provided us a serene
and calm look. Amidst these thoughts we
reached HANKEN, our alma mater!! The
warmth with which our exchange co-ordinator greeted us was a welcome change
form the cold winds outside HANKEN.
After receiving ample instructions to fill
the day, we left for our homes in Rastila
which was going to be our abode for the
next few months. The next two days were
full of frenzy for us, since we were busy
22 HANKEITEN 01/08
settling ourselves in our new environment
and completing the formal requirements of
being a part of HANKEN.
In the midst of these activities, another critical issue of survival came up which was
FOOD!!!! Since 3 out of 4 of us are herbivores who did not know how to cook
herbs also, we had an initial difficulty in satiating our appetite. Apramey, the co-author
as you can see has a large appetite and a
vegetarian, was voraciously hungry all the
time! So how did we manage the problem
??, ‘WE STARTED COOKING’ where there
is a will there is a way, and there was indeed
no dearth of will, THE WILL TO EAT!!
Gradually getting used to our own cooked
food, the serene streets and the cold
weather which was at its unpredictable
best, we entered into the second week of
our stay at Helsinki. Here comes the most
dreaded part of every student’s happy life,
LECTURES!!!! 9th January, 2008, when our
orientation was scheduled, we coyly entered Room No. 304, where we were about
to become an integral part of a global team.
This came as a complete surprise as the
silent corridors of HANKEN gave way to a
world of a multitude of different tongues in
this small room. Our initial hesitation vanished and enthusiasm returned as we were
immediately put at ease by our co-ordinator and fellow students, who have now
become our best friends and vital part of
learning here at HANKEN. Somehow we
dragged ourselves through the presentation nudging each other throughout to
prevent dozing off since the information
bombarded on us was not new and we
had already completed most of the initial requirements. During these 3 days of
orientation, we quickly made friends in our
fellow-mates and were soon a coherent
unit in spite of our different backgrounds,
cultures, languages and AGES!!!
To realise our dream of exploring and
experiencing the magnificence of European culture and beauty, Helsinki formed
the perfect backdrop for our explorations.
We visited the information bureau near
Esplanade where we were flooded with a
sea of colourful pamphlets and brochures
HANKEIT
showing Helsinki in its full bloom during
the summer time which, alas we would not
be able to witness as our stay is limited to
Period 3 in spring semester. With the help
of various directions received, we decided
to commence our journey to bliss from
Suomenlina fortress. The royal fortress left
an indelible impression on our minds. The
trip was a BLAST!!!! well complemented by
a ferry ride to and fro, Market Square.
Well adjusted to our weekly routine spaced
with CLASSES, ASSIGNMENTS, SHORT
PAPERS and leisure time, we planned our
next trip to Poorvu, the wooden town
at an hour-distance by bus from Helsinki.
The town with its old alleys and fairy-tale
houses gave an impression of utopia set
amidst nature’s lap. For Apramey however,
real utopia lay in the Brunberg chocolate
Shoppe and Poorvu chocolate factory
where he went bankrupt after buying loads
of chocolates for himself!!
Our daily existence in Helsinki is frequented by the serene metro rides between
Rastila and Kamppi, spiced up by visits to
stores like S-K-R-Market/Kioski, Lidl, Stockmann and Antilla. Not forgetting the everyday visits to HANKEN running for the last
metro, running up the never-ending escalators of Kamppi, then still running upwards
in the CASA building…all because we left
home LATE! And WHY? Because of the
never-ending ritual of gargantuan breakfast
for the herbivorous monsters!!
The welcome dinner hosted by the
Exchange Committee of the student union
was our rendezvous with the Finnish style
of celebration which we appreciated a lot.
The songs, the toast, the thumping of the
tables, the performances of the various
students, the hilarious antics was complemented by good food and beautifully culminated by music and dance. And it was
there that we met our kind editor, Laurie
who gave us this opportunity of expressing
our thoughts in front of our readers.
The space provided is not big enough to
contain the multiplicity of our views and
thoughts but in a nutshell we are privileged to be a part of the exchange program
in Finland where the Finnish warmth and
hospitality has been our take-home from
here.
We are penning down our final thoughts
on 10th Feb, 2008, a lazy Sunday afternoon,
a month still left, to go and discover more
from our pleasant stay here.
With Love,
From India,
Text: Apramey Dube, Esha Mehra
och Nishant Gupta
Foto: Benedict Landtman
HANKEITEN 01/08 23
»
24 HANKEITEN 01/08
STUDIELIV
Anna, ordförande för Exchange Committee,
uppmuntrar hankeiter:
”Tag kontakt
med utbytesstuderande”
Text: Linn Sandbacka
Foto: Erika Hyttilä
Varje termin kommer ett antal nya utbytesstuderande för att studera på Hanken.
När de väl anländer är det Exchange Committee (EC) som ser till att de kommer till
rätta. Hankeiten träffade Anna Ristiluoma, som berättar om verksamheten i Exchange
Committee samt reflekterar över sin relativt nya roll som ordförande för utskottet.
Efter att ha fungerat som utistutor under
två terminer och själv varit på utbyte i Holland under en termin, bestämde sig Anna
för att söka som ordförande för Exchange
Committee.
-Jag kände att jag kunde se saker både ur
en tutors och ur en utbytesstuderandes
perspektiv.
-Ytterligare positiv feedback från vänner
gjorde att jag vågade ta nästa steg och ta
ansvaret för gruppen.
Anna medger att ordförandeskapet tar
mycket tid, men verkar ivrig över att göra
vistelsen i Finland så givande som möjligt
för utbytesstuderandena.
Historia
Exchange Committee grundades så sent
som i början på år 2007. Före det var det
en styrelsemedlem som ansvarade för
verksamheten. Detta var dock inte den
bästa lösningen, eftersom arbetsmängden
var för stor för en enskild styrelsemedlem,
och därför grundades ett helt nytt utskott.
I stadgarna står att Exchange Committee
skall ordna ”Welcome dinner” och ”Farewell dinner” för utbytesstuderandena samt
en Gutissitz för både utbytesstuderanden
och gulisar. Kommitténs främsta uppgift
Vem: Anna Ristiluoma
Vad: Ordförande för Exchange
Committee 2008
Ålder: 21
Huvudämne: FLO
Studiepoäng: 170
Intressen: Dans, aerobic, umgänge
med kompisar
Senast lästa bok: Slow Man av J.M.
Coetzee
Favorituttryck: “Life is what happens to you while you’re busy
making other plans” –John Lennon
HANKEITEN 01/08 25
»
STUDIELIV
är att få utbytesstuderandena att trivas
på Hanken och att lära dem finländsk
kultur och studentikosa. För tillfället består
Exchange Committee av sjutton utistutorer plus Anna. I tutorteamet finns både nya
och gamla tutorer. De flesta i Exchange
Committee har själva varit på utbyte eller
planerar att åka.
-För att passa som utistutor skall man tycka
om att organisera, ordna fester och gärna
vara utåtriktad, funderar Anna, dessutom
skadar det inte att vara språkkunnig.
”För att passa som utistutor skall man tycka om att
organisera, ordna fester och
gärna vara utåtriktad...”
Ordnar många evenemang
För tillfället har Hanken ungefär 50 utbytesstuderande, som kommer att vara här i
tre till tio månader. Därtill finns det många
utländska studerande som studerar på
något masterprogram. För dem som studerar på ett speciellt masterprogram ordnas i
dagens läge inga speciella evenemang.
– Man kunde tänka på att ordna ett eget
utskott också för masterprogramstuderande. De är ju ändå här i hela två år,
poängterar Anna.
Hon menar att det alltid finns utrymme för
utveckling, men säger att det i januari, när
utbytesstuderandena redan är på väg, är
lite sent att börja ändra på konceptet.
– För tillfället har vi ett jättebra reseteam
och i år ordnar vi också flera alkoholfria
evenemang, säger Anna.
EC har redan hunnit besöka Heureka med
utbytesstuderandena och vid intervjutillfället var de i full färd med att ordna det
sista inför ”Cottage weekend”. Dagsturer
kommer att gå till Åbo, Borgå och Noux
nationalpark. Längre resor kommer att
göras till Ryssland, Tallinn och Riga.
26 HANKEITEN 01/08
Vad ser du som din viktigaste uppgift i
Exchange Committee?
-Tuff fråga, säger Anna eftertänksamt, det
är nog att få tutorteamet att fungera, att få
människorna att trivas i Exchange Committee och att utbytesstuderandena känner att
någon bryr sig om hur de har det här.
På frågan vad som är det bästa med att ta
hand om utbytesstuderandena svara Anna
desto snabbare:
-Man får så mycket ut av det själv! Man får
lära sig om andra kulturer och de flesta
som kommer hit på utbyte är utåtriktade
och sociala typer, vilket gör att man orkar.
Hon tillägger att medlemmarna i Exchange
Committee är en bra grupp att jobba
med.
-Det är roligt att de lyssnar på en och tar
sig an de uppgifter jag delar ut.
Annas bästa minne från sin tid som utistutor
var hösten 2006, när hon fick en t-skjorta
med texten ”I love Pasila” i födelsedagspresent av några utbytesstuderanden.
-Några av utbytesstuderandena bodde i
Böle och hade låtit trycka upp likadana tskjortor till sig själva. Att jag också fick en
gjorde att jag kände mig som en i gänget,
säger Anna och ler vid minnet.
Nya ljuvliga minnen får man hela tiden.
-Många utbytesstuderanden kom personligen fram och tackade efter det första evenemanget, berättar Anna och fortsätter:
-De är överlag väldigt tacksamma över det
man gör, vilket självklart känns jätteroligt.
Lär känna utbytesstudenter
Anna uppmanar alla hankeiter att vara
modiga och ta kontakt med utbytesstuderande de stöter på i skolan, t.ex. under
föreläsningar eller vid grupparbeten.
-De berättar gärna om sina hemuniversitet och är för det mesta glada över att lära
känna finländare, försäkrar Anna.
Hon uppmanar även alla intresserade
att söka till Exchange Committee. En ny
ansökningsrunda för utistutorer börjar i
mars/april.
STUDIELIV
State of the (Students’) Union
I ett, kanske litet vanskligt, försök att ge denna text pondus är den namngiven enligt det prestigefulla årliga tal, som framförs av USA:s president till kongressen och senaten. Imponerande
grejer, eller hur?
Nåja, som chefredaktör för vår tidning känner jag mig förpliktad att återge en del av vad jag upplevt under mina uppehåll på kåren. Dock, tänker jag tänker inte unna någon med några saftiga
sensationsavslöjanden om vem som kucklat med vem i mötesrummet SEB på Casa – det är ett
mer än värdigt tema för kårens djungeltrumma, ShsWeb (läs i synnerhet diskussionen ”Vem på
hanken sku du pane o vafföö”).
Så vad är läget? Läget är som följande:
Den klassiska hankeiten ger blanka fan vad kårverksamhet anbelangar, bara någon fixar fester. Så
är det och så har det alltid varit. Eller så är det åtminstone för Hankeitens del, som jag är i beredskap att säga något om. År 1997 var stämningen i ledaren benämnd ”Hankeiten – snart ett blott
minne?” sådan här: ”Efter långa diskussioner […] var vi beredda för den stora utmaningen: Att
hålla Hankeiten vid liv.” Redaktionen var då tremannastark. Idag står vi inför en sorgligt liknande
situation. Voivoi, alltså.
Därtill har delegationen i sin ofelbara visdom minskat tidningens budget med ca 20 % och gjort
följande linjering för Hankeiten 2008: ”Hankeiten fortsätter sin verksamhet och utvecklingen
sker mot ett ekonomiskt effektivare koncept och mera tilltalande utseende.” Jag är inte invigd i
våra förtroendevaldas kryptiska politiseranden och retoriska akrobatik, men jag vågar ändå, allra
ödmjukast, påstå att planen inte är helt konsekvent. Kanske det är bara jag. Men för övrigt vore
det ju innovativt att börja trycka tidningen på vessapapper – synergifördelarna vore enorma
med den potential för ”multitasking” som skulle uppkomma! Och inbesparingar skulle vi minsann också göra (okej, kanske inte med tanke på att den befintliga kapaciteten hos tryckerier att
trycka på vessapapper inte är den bästa). Samtidigt kunde hankeiter stoltsera med sin miljömedvetenhet och ha en ytterligare orsak att gå med näsan i vädret inför alla rastafari greenpeace
osv. -aktivister som antastar en på gatan. Dock, skulle man kanske inte då kunna leva upp till
kravet om ett ”mera tilltalande utseende”, som efterlyses.
Avslutningsvis kan jag inte annat än förundra mig över den likgiltighet med vilket du – ja just DU
– öser pengar på kåren. Du betalar årligen uppemot 60 € för din studentkår – säkerligen vill du
ha mera valuta för pengarna än en medioker blaska med inslag av självgoda typer som försöker
vara kvicka och finurliga? För att lyfta katten på bordet; scenen kunde ju vara din.
L.P.
HANKEITEN 01/08 27
pgcareer functions A5L.ai
18.2.2008
17:14:23
her lifestyle
is your challenge
Are you up for the Challenge of
business responsibility from Day 1?
Procter & Gamble produces and markets Fast Moving Consumer Goods
(FMCG), everything from Beauty products like Wella, Pantene, Max
Factor, Hugo Boss etc. to household products like Pringles, Pampers,
Always, Fairy etc.
In total, we have over 300 different brands in over 130 countries. Our
yearly turnover is over 76 billion USD with 135,000 employees world-wide
(600 in Nordic). Our Nordic headquarters is located in Stockholm, we also
have offices in Helsinki, Copenhagen
and in Oslo.
Graduating soon? – A career at Procter & Gamble, one of the leading
FMCG companies in the world, could be the challenge for you! Right now
we are interested in recruiting top students from Hanken.
Full time job?
– We currently have several open positions
within the functions: Customer Business Development (Sales),
Marketing, Finance, and Logistics. Our office for Customer
Business Development is located in Espoo, for all other functions
the location is at our Nordic headquarters in Stockholm.
Internship?
– Do you have 2-3 semesters until graduation, and
would you like the challenge to lead a real business project for
8-10 weeks? We currently offer internships for Customer Business
Development in Finland, and other functions in Stockholm.
Apply by 29th of February at
& Gamble is the world’s biggest fast moving consumer goods company, with Nordic opportunities in the above fields.
28 HANKEITEN 01/08Procter
Outside the Nordic region, we also offer opportunities in Purchasing, Engineering, and Consumer & Market Knowledge.
STUDIELIV
SSHV:S
STYRE
LSE
2008
Andreas Bäckström, 22 år från Vasa
med redovisning som huvudämne
Jag beskriver mig själv med 3 ord som:
Målmedveten, lugn, glad
På krogen dricker jag helst: Öl
Favorituttryck: Inga oklarheter!
Som inspirationskälla ser/lyssnar/läser jag:
lyssnar jag på musik som taggar
Om 10 år... arbetar jag hårt
Maria Sten 23 år från Vasa än så
länge utan huvudämne
Jag beskriver mig själv med 3 ord som:
glad, relativt organiserad, busy
På krogen dricker jag helst: Vad som helst
som är alkoholhaltigt
Favorituttryck: Allt ordnar sig!
Som inspirationskälla ser/lyssnar/läser jag:
Sover jag
Om 10 år... Har jag förhoppningsvis bytt ut
studielivet mot en bra arbetskarriär
Christoffer Virtanen, 22 år från Finström med marknadsföring som
huvudämne
Jag beskriver mig själv med 3 ord som: En
trött person
På krogen dricker jag helst: Annat än koff
Favorituttryck: Din morsa!
Som inspirationskälla ser/lyssnar/läser jag:
Något jag laddat ner
Om 10 år... har jag vovve, villa, volvo
Johannes Heikkilä, 22 år från Ingå
med entreprenörskap och företagsledning som huvudämne
Jag beskriver mig själv med 3 ord som:
Lugn, Ordentlig och Flitig... ;)
På krogen dricker jag helst: Öl blir det
oftast..
Favorituttryck: Mmmm
Som inspirationskälla ser/lyssnar/läser jag:
Tidningar, Wikipedia och människor
omkring mig
Om 10 år... jobbar jag lite, tjänar bra och
gör det som jag råkar ha lust att göra
om tio år
Sebastian Kåla, 21 år från Kokkola
med marknadsföring som huvudämne
Jag beskriver mig själv med 3 ord som:
Kåla från Kåkkåla
På krogen dricker jag helst: Wiski-, jallueller kåssukåla, men int kåkakåla
Favorituttryck: Se nyt vaan on tyhmää
juoda liikaa
Som inspirationskälla ser/lyssnar/läser jag:
Simpsons
Om 10 år... Hoppas jag att jag fått pappren
ut från hanken!
Eirik Ingman, 20 år från Vörå och
ännu utan huvudämne
Jag beskriver mig själv med 3 ord som:
Social, lat, bekräftelsesökande
På krogen dricker jag helst: Öl e studentvänligast!
Favorituttryck: 14is är ingen ålder, det är
en livsstil.
Som inspirationskälla ser/lyssnar/läser jag:
Går in på Youtube och kikar på Paul Potts
first audition i Britain´s got talent, det ger
rysningar 
Om 10 år... är jag troligen rik och olycklig
eller fattig och lycklig.
Annika Törnroos, 25 år från Kyrkslätt med marknadsföring som
huvudämne
Jag beskriver mig själv med 3 ord som:
Vänlig, hjälpsam, barnslig
På krogen dricker jag helst: Lonkku, men
det blir oftast päroncider eftersom det är
billigare på Fone...
Favorituttryck: De fixar sig!
Som inspirationskälla ser/lyssnar/läser jag:
Besöker jag styrelserummet.
Om 10 år... är jag hoppeligen rik
Mikaela Holmström, 22 år från Vörå
med finansiell ekonomi som huvudämne
Jag beskriver mig själv med 3 ord som:
Ärlig, social, smågalen
På krogen dricker jag helst: en skumpaflaska delad med nära & kära
Favorituttryck: Jag kan om jag vill!
Som inspirationskälla ser/lyssnar/läser jag:
Biografier
Om 10 år... Nöjd och glad med allt som
livet ger!
Jennie Wåge, 23 år från Vasa med
marknadsföring som huvudämne
Jag beskriver mig själv med 3 ord som:
Frågvis, glaaad och halveffektiv
På krogen dricker jag helst: Hotshots!
Favorituttryck: Det händer och fötter.
Som inspirationskälla ser/lyssnar/läser jag:
Jag blir inspirerad av mitt studieutdrag när
jag ser hur mycket utrymme för förbättring
det finns.
Om 10 år... Är jag FN:s generalsekreterare
HANKEITEN 01/08 29
»
STUDIELIV
!
?
O
V
O
R
P
ÄR EN
ÄR DETH
(plock frå
n Schwe
[43] Ordassociationsleken...
11.1.2008 12:32:20
avhandling
[44] ”Ordassociationsleken...”
17.1.2008 17:57:18
Kalendern e ful, opraktisk o dyr!
11.1.2008 12:36:35
orangutang penis
[40] Re: SKIT KALENDER
Klagohörnan, varsågoda!
bben)
16.1.2008 13:03:12
Jag har en stor fisk på en dag (25.2.), så stor att man inte
kan skriva något dit.
Styrelsen suger och e skit!
Printrarna fungerar int o printkrediterna har endast gjort det
jobbigare o hela systemet e bedrövligt!
Böckerna på IB e dyra!
IB e helt skit!
Kaffemaskinen utanför matsalen e ful!
REKLAM
Dessutom suger musiken på Casa!
Kom med i redaktionen!
Vill du skriva, fota eller illustrera för Hankeiten? Mejla
chefred@shs.fi!
Inte kan någon stava heller nuförtiden!
[3] Re: Kaffemaskin utanför matsalen 16.1.2008 18:57:43
[1]: Ja, skrota den med detsamma. Allt som inte är gjort av
guld och inte tar diamanter som betalningsmedel är helt
enkelt undermåligt!
och varför är inte kalendern av krokodilläder och designad
av chanel?!
[6] Re: Världsekonomin...
24.1.2008 22:33:11
[5]: Skamligt att du inte vet skillnaden mellan en recension
(en bedömning) och en recession (en lågkonjunktur).
30 HANKEITEN 01/08
Vittu
[3] Re: Ränteplacering?
29.1.2008 22:43:32
Köp knark för hela summan. Jag har hört att priserna
kommer att skjuta i höjden efter att Karalahti har satts in
i en bur.
[6] Re: För er som klagar på andras 31.1.2008 21:53:03
min poäng var ju nog enbart att i dagens läge är varannan
stackare (insert your favorit disability here).
KARRIÄR
Angelica Heldt –
hankeit och entreprenör i Portugal
Text: Lauri Peltonen
Foto: Angelica Heldt
Har du någonsin drömt om en internationell karriär? Det lär de flesta andra också ha
gjort, nämligen blott drömt. Hurdant är det, månntro, när drömmen blir verklighet?
Det vet Angelica Heldt, som i 11 års tid, genast efter sin examination, levt livet av en
kosmopolit i Singapore, London och nu i Cascais, Portugal, där hon etablerat sig som
entreprenör.
Telefonen ringer 20 minuter senare än
överenskommet. Ja – nog märker man att
någon bott i flera år i Portugal. Efter det
sedvanliga småpratet om Finlands usla
vinter och Portugals solklara himmel, är det
dags för intervjun med en spännande personlighet, nämligen hankenalumnen Angelica Heldt.
Angelica studerade på Hanken åren 199096. Hennes huvudämne var internationell
marknadsföring. Hon anser att hennes studier i internationell marknadsföring absolut
hjälpt henne på traven under hennes långa
utlandsvistelse. ”Hanken är som plats jättebra för networking”, är något hon vill
poängtera. Detta, främst i ljuset av att det i
metropoler, såsom Singapore och London,
är livsviktigt att bemästra networking, vilket
Hanken gett henne god beredskap i.
Angelica säger sig alltid ha haft en drift att
åka utomlands. Under sin studietid jobbade
hon bl.a. som skidguide i alperna under tre
säsonger, och en sommar i Spanien som
aktivitetsguide. Beslutet att jobba utomlands som färdig ekonom kom med andra
ord rätt naturligt för henne. En kuriositet
är att hon aldrig jobbat stadigvarande i Finland.
Livet som världsmedborgare
Angående vistelserna i Singapore och
London, uttrycker Angelica sin förtjusning
över orternas särpräglade känsla av internationalitet och färggranna skara av kol-
leger. Under sin mångfacetterade karriär
har hon jobbat för ett antal företag inom
medie-, internet- och expo-branscherna.
Senast jobbade hon för Portugisiska medicinindustrin.
Nu har hon etablerat sig som entreprenör i Cascais, Portugal, på kusten ca 30 km
västerut från Lissabon. Den främsta anledningen till att hon valt just denna ort är att
hennes man är Portugis. Att bli företagare
var något hon funderat på redan i Singapore, men väl i Portugal, när hon slagit sig
ner med sin man, började allt vara lämpligt
för att starta eget.
Etableringen i Portugal
När hon för ett år sedan grundande sitt
HANKEITEN 01/08 31
»
KARRIÄR
företag hade de portugisiska myndigheterna kört igång med ett banbrytande koncept att man kunde starta ett företag på
en dag. Detta innebar att fastän allt i Portugal enligt Angelica är grymt byråkratiskt,
var papperskriget koncentrerat till en enda
byggnad, så att den tidigare upp till ett halvt
år varande processen gick att undanstöka
på en dag.
Angelicas företag heter ”2-Par Wine”
och erbjuder enligt företagets webbsida
(www.2parwine.com): ”Customized, allinclusive luxury wine & activity tours for
individuals who enjoy quality and excellence
on every level.” Företaget är alltså verksamt
inom upplevelseindustrin. Angelica instämmer i att företaget valt ett noga avgränsat
nischsegment, men framhäver att företaget
bjuder på en mångfald andra aktiviteter
utöver vinresor – golf, ridning och spabesök ingår också till företagets förfinade
utbud. Hon är också mån om att anmärka
att ridscenen i Portugal är unik: ”Här finns
fantastiska ridskolor med lusitano hästar,
som är välkända.”
Rubriken för Angelicas gradu lyder som
följande: ”Aktivitetsresor – ett koncept för
framtiden”. ”Jag har alltid haft en länk mot
turismen”, är hennes kommentar till den
slående samstämmighet hennes akademiska och yrkesmässiga aktivitet uppvisat.
2 Par Wine
Namnet ”2 Par Wine” är en förbryllande
och kryptisk helhet med många synergier. I
grunden avser ”par” initialerna av de grundande medlemmarna (Paula, Angelica, Ruy),
men även ”par” som i golf. ”Two” hänvisar
till kombinationen av flera former av aktiviteter. ”Wine” står lyckligtvis bara för vin.
Företagets marknad är huvudsakligen England, men eftersom Angelica är hemma
från Finland och hennes affärspartner från
Sverige, är Skandinavien i stort även en
viktig marknad.
Den egentliga verksamheten sker i nära
samarbete med flera 5-stjärniga hotell i
omnejden. Till en början ordnade företaget
dagsutflykter, men numera är det i huvudsak sysselsatt med veckoslutsresor och hela
veckor varande program. Entreprenörerna
arbetar tillsvidare med hemmet som kontor,
men anskaffningen av egentliga kontorspremisser ingår i planerna. Verksamhetens risk
är enligt Angelica liten, eftersom majoriteten av verksamheten är outsourcad – t.o.m.
bilarna är inhyrda. För kunnandet står två
marknadsförare, då Angelicas svenska partner, som till skillnad från Angelica talar flytande portugisiska i och med att hon är gift
med en brasilianare, även studerat internationell marknadsföring.
För att få hem budskapet om företagets
raffinerade utbud deltar Angelica flitigt på
ett antal mässor. Ifjol var hon på resemässan och i år skall hon närvara på vinmässan.
Flera mässor i övriga Norden och England är också på agendan. Hon är i nära
samarbete med ”Vini Portugal” som är en
förening för vin på exposcenen. Mässorna
är inte bara ett sätt att nå kunder, utan
32 HANKEITEN 01/08
KARRIÄR
även samarbetspartners: ”Vi har talat med
marknadsföringschefen på Finnair och vi
har i planerna att möjligtvis få in vinresorna
som någonting, som frequent flyers kunde
använda sina poäng på.” Dylika planer är på
bordet också med British Airways. Övriga
huvudsakliga samarbetspartners är ett antal
golfklubbar i England, främst för att golfare
i stort är avsevärt mera benägna att förstå
sig på utflykter till vingårdar än de som
kommer till Portugal för att sola och ligga
på stranden. Handelskammaren och Finpro
är också viktiga medarbetare.
Skräddarsydd vinsemester för
hankeiter
Enligt Angelica skulle en tre dagars resa
vara perfekt för en komplett upplevelse:
”Då skulle ni kunna åka upp till Douro
[en av de största floderna på den iberiska
halvön], som är var de bästa vinerna finns,
och som är otroligt vackert.” Hon planerar vidare att man då kunde åka längs med
floden i traditionella rabelo-båtar. Vid sidan
om det flitiga vin-smuttandet, skulle man
också kunna unna sig ett par golfrundor på
de gröna kullarna, som omger floden.
Därutöver skulle man äta ”fantastisk mat”
och besöka portvinslodger [traditionella
vinkällare i stil med spanska bodegas] som
är 300 år gamla. Angelica är även mån
om att poängtera att Portugal är ”fullt av
historia och ruiner” och gamla, pittoreska
städer, så möjligheterna till en mångsidig
kulturupplevelse är väldiga. Vingårdarna i
sig bjuder även på spännande tidsfördriv,
då man t.ex. på en gård kan åka upp i en
luftballong och dricka champagne, medan
man ser över Alentejos [provins i sydost
som gränsar med Spanien] platta landskap
med vinodlingar och korkträdsskogar. ”Det
är ganska skojigt”, är hennes reflektion över
luftballongsbravaden.
själv. Följaktligen har de flesta nordbor i
Portugal egna företag. ”Det gäller att se var
man befinner sig”, är hennes tongivande
kommentar, eftersom en etablering i t.ex.
London skulle ha helt andra implikationer
än en i Portugal.
För hennes del banades vägen som företagare genom tålamod och långvarigt skapande av nätverk, då hon före grundandet
varit redan en längre tid i Portugal. ”Idén
om vinresor kom redan första hösten då vi
hade flyttat hit. Min styvfar är engelsk och
vi gjorde en fantastisk tur … och bokade
in oss och smakade på viner och jag var
helt fascinerad.” Angelica hade varit med
om vinprovning i Napa Valley, Kalifornien,
och betalat uppemot $30 per vinprovning:
”Det är grym ’business-mind’ bakom det.
Här i Portugal är det ägarna som står själva
och berättar och är jätte entusiastiska, och
du ser något som du kanske inte ser på
många andra ställen … och som gör det
jätte charmigt.” Enligt Angelica hjälpte de
två påföljande åren hos portugisiska medicinindustrin mycket för att få grepp om
hur Portugal fungerar och hur portugiser
resonerar. Vad hon anser vara riktigt skojigt
med vinbranschen är att den traditionellt
varit internationell med flera århundraden
av export till marknader i övriga Europa.
Det innebär att vinodlarna är tämligen
öppensinnade.
Angelica Heldt
Född: 1971 i Stockholm
Familj: Man och en son på 9 månader
Bor: Cascais, Portugal
Utbildning: EM (Internationell marknadsföring)
Karriär: Messe Duesseldorf Asia Pte 19981999, IPC Media 1999-2000, IfYouTravel.
com 2000-2001, PBI Media Ltd 2001-2002,
Reed Exhibitions 2002-2004, Pharmaportugal 2005-2006, 2 Par Wine Lda 2007Hobbyer: Squash, aerobics, golf, dykning,
skidåkning och vin
Senast lästa bok: ”Labyrinth” av Kate
Mosse
Framtidsplaner: Angelica avser att fortsätta
med businessen och bo kvar i Portugal.
Framtiden
Angelica avser att fortsätta med verksamheten, eftersom företaget fått ta del av god
respons. ”Vi tänker fortsätta, och nästa steg
skulle vara att börja exportera vin.” Hon
skulle vilja sälja vin på nätet, men lagstiftaren har tillsvidare inte förhållit sig alltför välvilligt till hennes planer att inskränka Alkos
monopol. På det privata planet konstaterar
hon att familjen kommer att bo kvar i Portugal.
För hankeiter, som vill etablera sig utomlands, har hon flera goda råd. Allmängiltiga
mirakellösningar finns i Angelicas tycke inte,
så det gäller att se var man befinner sig och
vilka möjligheter som finns. I Portugal måste
man, enligt Angelica, skapa möjligheterna
HANKEITEN 01/08 33
 Jobbakuten
KARRIÄR
Vi hjälper dig med dina jobb- och karriärfunderingar!
SEFE
Har du redan
sommarjobb?
Trots att de flesta börjat söka sommarjobb redan i januari, skall du inte
ge upp hoppet ifall du inte ännu hunnit börja söka, eller inte ännu fått ett
sommarjobb. Då är det bara dags att sätta lite fart på, men kom ihåg att
du inte är ensam i sökandet. Goda råd och hjälpmedel hittar du i SEFEs
guide om att söka arbete.
SEFEs guide om Att söka arbete
Guiden om att söka arbete är en tjänst som SEFE erbjuder sina studerandemedlemmar. I guiden finns allt från årets lönerekommendationer och
råd om vad det lönar sig att skriva in i ett arbetsavtal samt vad det lönar
sig att fästa extra uppmärksamhet på till hjälpmedel och exempel på hur
man gör en bra cv.
Förutom praktiska råd och hjälpmedel, kan du även läsa intressanta artiklar om ekonomer i arbetslivet, bland annat om Caspar Berntzen, vd för
Canal+ i Finland. Caspar Berntzen har studerat på Hanken i Helsingfors,
och är medlem i understödsföreningen samt Hankenambassadör. I intervjun kan du läsa om hur han kommit till den position han har idag, höjdpunkterna i hans karriär hittills, hans råd åt studeranden och mycket mer.
Arbetslivsguiden hittar du från och med i år på nätet, på www.kylterit.net,
genom att logga in med ditt medlemsnummer som finns i registerutdraget
du fått från SEFE i slutet av förra året, varefter du hittar guiden om att
söka arbete längst ner i balken till vänster. Ifall du inte längre har kvar ditt
medlemsnummer, får du det genom att maila jasenrekisteri@sefe.fi. Efter
den första inloggningen, har du möjlighet att skapa eget användarnamn
och lösenord.
Juridiska tjänster
SEFE står vid din sida även då du blivit erbjuden arbete och skall underteckna ditt arbetsavtal, genom de juridiska tjänster SEFE erbjuder sina
medlemmar. Ifall du tycker att avtalet verkar otydligt, eller helt enkelt vill
vara på den säkra sidan, kan du ta kontakt med SEFEs jurist, Jutta Nieminen ( jutta.nieminen@sefe.fi, eller 0201 299 218 ) och be henne se över
avtalet innan du skriver under. På det sättet undviker du möjliga negativa
överraskningar.
Lycka till med sommarjobbssökningen och ha en skön vår
önskar,
Astrid Mangs
SEFEs kontaktperson
Astrid Mangs
Astrid är SEFE-kontaktperson vid Hanken
i Helsingfors och fungerar som din länk till
SEFE, Finlands Ekonomförbund. Hennes
uppgift är att informera dig om SEFE:
s tjänster och förmåner samt aktuella saker gällande
arbetslivet.
tfn: 050 3756 866
e-post:
astrid.
mangs@sefe.fi
Heidi Reunanen
Heidi är SEFE-kontaktperson i Vasa.
e-post: heidi.reunanen@sefe.fi
EKONOMFORUM
Helsingfors
Hanken, tredje våningen, mottagning 10-15
Paula Majuri
karriärplanerare
tfn: 09-43133539
e-post:
paula.
majuri@hanken.fi
Paula hjälper dig
med allt som har
med jobbsökande
och karriär att göra.
Behöver du hjälp
med arbetsansökningar, cv eller vill diskutera karriärplaner i
största allmänhet är det bara att kontakta
Paula!
Nicolina Zilliacus
rekryteringsassistent
tfn: 09-43133541
e-post:
nicolina.
zilliacus@hanken.fi
Nicolina sköter om
arbetsplatsannonser
och Ekonomforums
cv-databas.
Hon
svarar också på allmänna frågor om cv och ansökan.
Vasa
Hanken, första våningen, mottagning 9-15
Ann-Christine
Hemming
karriärplanerare
tfn: 06-3533 731
e-post: ann-christine.
hemming@hanken.fi
Ann-Christine hjälper Vasastuderande
med karriärfrågor.
34 HANKEITEN 01/08
Find your key to unrivaled
choices and experiences
Join McKinsey Helsinki as a Management
Consultant (Junior Associate). At McKinsey
you will have the opportunity to help, learn from,
challenge, and be challenged by leaders. You
will become part of the world's most influential
leadership network: our clients, colleagues
and alumni.
McKinsey Helsinki office is looking for
outstanding Master's degree candidates to join
the McKinsey network. We hire exceptional
people with excellent capabilities and great
potential in problem solving, achieving, leadership
and interpersonal skills.
To learn more about our work, people and career options visit www.mckinsey.fi
With any questions, please contact Merja Kolehmainen, +358 9 6157 100.
You can send your application anytime by filling in an online application at www.mckinsey.fi
HANKEITEN 01/08 35
© 2008 Accenture. All rights reserved.
Tackling complicated situations with creativity.
Just another day at the office for a Tiger.
Join Accenture for a career that keeps you motivated and moving forward. Work on vital assignments for top
class clients and help them achieve high performance. Push yourself, while developing your skills and confidence.
Work with the best people worldwide to solve problems and do what hasn’t been done before. If this is your
idea of a typical working day, Accenture is the place to work.
Summer Internship 2008 at Accenture
Accenture is a global management
consulting, technology and
outsourcing company. Committed
to delivering innovation, Accenture
collaborates with its clients to help
them become high-performance
businesses and governments.
How would you like to challenge
yourself and work for a company
voted the best place to work in
2007? If you are a 3rd or 4th
year student, successful in your
studies, analytical and interested
in consulting, apply for a
Accenture summer internship by
February 29th, 2008!
Include your application, CV,
transcript of completed courses
and a copy of your high school
diploma. You can also apply for
Visit accenture.fi/careers
36 HANKEITEN 01/08
thesis positions all through the year.
Apply for an internship or a thesis
position by visiting www.accenture.fi/
careers today!