1. No category

Rätten till kommunikation
Gunilla Thunberg
Leg logoped, Fil Dr
Autism- och Aspergerförbundets
Rikskonferens 2015
Thunberg april 2015
1
Gunilla Thunberg
 Leg logoped
 Fil Dr Neurolingvistik, Göteborgs
Universitet, avhandling om autism
 Stort engagemang i frågan om rätten till
kommunikation – flera projekt (föräldrar,
skola, sjukvård & tandvård).
 Just nu med i Socialstyrelsens
expertgrupp utmanande beteende
Thunberg april 2015
Förälder
till Alfred 21
autism och
utvecklingsstörning
Thunberg april 2015
2
Samtalsmatta – en viktig
resurs för
kommunikativa rättigheter
- en metod som möjliggör att uttrycka åsikter
och känslor med hjälp av visuellt stöd
 Tydlig struktur och ram för öppna frågor
 Kan användas vid olika åldrar och olika
kommunikativa och kognitiva svårigheter
Thunberg april 2015
En samtalsmatta
Visuell skala
samtalsämne
frågeställningar
Thunberg april 2015
3
DART
Kommunikations- och dataresurscenter
för personer med funktionsnedsättning
Utredning och handledning
Utbildning och information
Utveckling och forskning
Thunberg april 2015
Innehåll
 Kommunikation - livsviktigt
 Kommunikation och utmanande beteende
 Rätten till kommunikation
– Barnkonventionen
– FNs konvention för personer med
funktionsnedsättning
– Kommunikativa rättigheter
 Kommunikationsstöd – AKK – som verktyg
för att avhjälpa och förebygga utmanande
beteende
Thunberg april 2015
4
Forts innehåll
 Konkreta exempel på
kommunikationsstöd/AKK för att
– Skapa en kommunikativ miljö
– Ge individuellt stöd genom
 gemensam problemlösning
 Måluppfyllelseskalor
Maria berättar om Tait
Thunberg april 2015
Kommunikation = människa
 Sociala varelser – födda för
att kommunicera –
förutsättning för att överleva
 Det är i mötet med andra
som vi människor blir till – vi
blir någon
 Viktigaste faktorn för
delaktighet och livskvalitet
Thunberg april 2015
5
Kommunikationens två sidor
 Att förstå andra – språk &
kroppskommunikation
 Att uttrycka sig
- tal vår mest avancerade motorik! 150
muskler används samtidigt i oerhört snabbt
tempo, många med AST har dyspraxi, svårt
att styra rörelser med viljan
Thunberg april 2015
Samspel vid
kommunikationssvårigheter
 Är svårt!
 När en person pratar mindre, har färre och
svårtolkade signaler…..så….
 Kommunicerar vi mindre med personen
 När vi väl kommunicerar är vi mer styrande
och dominanta. Det klassiska är att vi frågar
väldigt mycket – och – ofta svarar själva!
 Ger mindre utrymme för personen– skapar en
negativ cirkel!
 Går att bryta genom handledning-utbildning!
Thunberg april 2015
6
Utmanande beteende =
kommunikation
 Otroligt frustrerande att inte förstå – kunna
uttrycka sig: fråga, protestera, bli hörd……
 Om inte språk eller AKK/kommunikationsstöd
finns är det helt naturligt och logiskt att använda
kroppen
 Att så tidigt som möjligt börja använda AKK/stöd
är därför det säkraste sättet att förebygga
problemskapande beteende – och utveckla språk!
Thunberg april 2015
Forskningsstöd för AKK vid
utmanande beteende
Walker & Snell 2013. Effects of Augmentative
and Alternative Communication on Challenging
Behavior: A Meta-Analysis. Augmentative and
Alternative Communication, 2013; 29(2): 117–131
54 studier med sammanlagt 111 deltagare
sammanställdes. Visade att AKK ger goda resultat:
i olika åldrar och i olika typer av insatser/upplägg.
Bäst för FCT (där man först analyserar beteendets
funktion) och yngre barn.
Thunberg april 2015
7
Har alla rätt att kommunicera?
 Vi har vår lag
 Vi har också FNs konventioner som
reglerar rätt för olika grupper – skall
påverka lagstiftning och policyarbete i
Sverige
– Barnkonventionen
– Konventionen för personer med
funktionsnedsättning
Thunberg april 2015
Barnkonventionen – garanterar barnets rätt
till




Inflytande
Information
Lika värde
Må bra
Omfattar barn med
funktionsnedsättning
Thunberg april 2015
8
FN-konventionen för personer med
funktionsnedsättning
 Antagen jan 2009
 50 artiklar, varav de 4
första reglerande, 26
sakartiklar, 20-50
genomförande
 http://www.regeringen
.se/sb/d/108/a/13221
5
Thunberg april 2015
FN-konventionen för personer med
funktionsnedsättning
 Flera/ de flesta av artiklarna innebär att
kommunikation måste anpassas
 De 4 första är reglerande och innehåller
också definitioner: i artikel 2 definieras
kommunikation som också omfattande
AKK- Alternativ och Kompletterande
Kommunikation
Thunberg april 2015
9
Artikel 21 Yttrandefrihet och åsiktsfrihet
samt rätten till information
 Konventionsstaterna ska vidta alla
ändamålsenliga åtgärder för att säkerställa att
personer med funktionsnedsättning kan utöva
yttrandefriheten och åsiktsfriheten, inklusive
friheten att söka, ta emot och sprida uppgifter
och idéer på samma villkor som andra och
genom alla former av kommunikation som de
själva väljer enligt definitionen i artikel 2
(olika kommunikationsformer) genom att:
Thunberg april 2015
 a) utan dröjsmål och extra kostnader förse
personer med funktionsnedsättning med
information som är avsedd för allmänheten
i tillgängligt format och teknologi anpassad
för olika funktionsnedsättningar
Thunberg april 2015
10
 B) godta och underlätta användning i
offentliga sammanhang av teckenspråk,
punktskrift, alternativ och kompletterande
kommunikation som personer med
funktionsnedsättning själva valt
Thunberg april 2015
Artikel 24 Utbildning
a)
personer med funktionsnedsättning inte utestängs från det allmänna
utbildningssystemet på grund av funktionsnedsättning och att barn
med funktionsnedsättning inte utestängs från kostnadsfri obligatorisk
grundutbildning eller från undervisning som följer efter grundutbildning,
på grund av funktionsnedsättning,
b) personer med funktionsnedsättning, på lika villkor som andra, får tillgång
till en inkluderande och kostnadsfri grundutbildning av kvalitet och till
undervisning som följer efter grundutbildning på sina hemorter,
c) skälig anpassning erbjuds utifrån personliga behov,
d) personer med funktionsnedsättning ges nödvändigt stöd inom det
allmänna utbildningssystemet för att underlätta deras
ändamålsenliga utbildning, samt
e) ändamålsenliga individanpassade stödåtgärder erbjuds i miljöer
som erbjuder största möjliga kunskapsrelaterade och sociala
utveckling som är förenlig med målet fullständig inkludering.
Thunberg april 2015
11
3. Konventionsstaterna ska göra det möjligt för personer med
funktionsnedsättning att lära sig praktiska och sociala färdigheter för att
underlätta deras fulla och likvärdiga deltagande i utbildning och
som samhällsmedlemmar. I detta syfte ska konventionsstaterna
vidta ändamålsenliga åtgärder, bl.a. för att
a) underlätta inlärning av punktskrift, alternativ skrift, alternatvi a
och kompletterande former, medel och format för kommunikation
samt rörelse- och orienteringsförmågan och underlätta kamratstöd och
mentorskap,
b) underlätta inlärning av teckenspråk och främja dövsamhällets
språkliga identitet, samt
c) säkerställa att utbildning av personer, särskilt av barn, med
synskada eller dövblindhet eller som är döva eller hörselskadade,
ges på de mest ändamålsenliga språken, formerna och medlen för
kommunikation för den enskilde och i miljöer som
maximerar kunskapsrelaterad och social utveckling.
Thunberg april 2015
4. För att säkerställa förverkligandet av denna rättighet
ska konventionsstaterna vidta ändamålsenliga
åtgärder för att anställa lärare, även lärare med
funktionsnedsättning, som är kunniga i teckenspråk
och/eller punktskrift, och för att utbilda yrkeskunniga
personer och personal som är verksamma på alla
utbildningsnivåer. Denna utbildning ska omfatta
kunskap om funktionshinder och användning av
lämpliga alternativa och kompletterande former,
medel och format för kommunikation,
utbildningstekniker och material för att stödja
personer med funktionsnedsättning.
Thunberg april 2015
12
Rättigheterna mer i praktiken
 Kommunikativa rättigheter - publicerade
av ASHA – amerikanska logopedförbundet
tillsammans med brukarorganisationer
http://www.asha.org/NJC/bill_of_rights.htm
 http://www.dartgbg.org/public/anpassningar/Ratten_att_k
ommunicera.pdf
 Lite mer konkret –utmärkt att utgå från i
olika kommunikationsinsatser vid
utformning av stöd - men är inget som är
antaget av riksdagen
Thunberg april 2015
Kommunikativ miljö
 En attityd och inställning hos oss!
 Beredskap hos oss för att kunna
kommunicera med personer med
funktionsnedsättning – tillgodose rätten
enligt FNs konventioner – dvs att
kommunicera på det sätt och med det
språk man valt för att ge information,
uttrycksfrihet, inflytande och
delaktighet
13
Så vad behövs – hur skapar vi
en kommunikativ miljö?
Vi börjar med oss själva
 Attityder och
värderingar
Kunskap och
medvetenhet
– Om rättigheter,
kommunikation
– Hur vi
kommunicerar
14
Responsiva strategier
Underlättar kommunikation hos personer med
kommunikationssvårigheter - evidensbaserat
Titta & lyssna: se vad personen gör
Vänta & förvänta: stanna upp och
visa förväntsfull väntan – ansiktekropp! Minst 20 sekunder
Tolka & bekräfta: tolka och bekräfta
vad personen kommunicerar eller
gör
UGGLA!
Thunberg april 2015
Även tillgång till redskap - AKK
Thunberg april 2015
15
AKK - Alternativ och Kompletterande
kommunikation
=Kommunikationsstöd
 Eftersom tal är så svårt behöver många
personer med funktionsnedsättning AKK i
sin kommunikativa miljö
 För att förstå – eller att uttrycka sig – och
oftast båda delarna!
 Tar aldrig bort möjlighet till tal – ökar
förutsättningar för tal!
Thunberg april 2015
AKK-sätt
 Kroppskommunikation; gester, mimik,
blick, hållning, röst
 Föremål
 Tecken
 Foton/bilder/filmer/symboler/skrift
 Talande hjälpmedel/datorer
Alla AKK-sätt är bra och det bästa är om
vi kan erbjuda kombinationer – bild det
mest generella varför vi satsat mer på
det i kommunikativ miljö–projekt
Thunberg april 2015
16
Universal Design och AKK
 Kommunikativ miljö-projekt
Kunskapsbas/kurser och färdiga
material
– AKKtiv föräldrautbildning – hemmet
– KOMPIS – skola & förskola
– KomHIT – sjukvård och tandvård –
nationell resurs www-kom-hit.se
Thunberg april 2015
AKKtiv föräldrautbildning
 KomIgång grundutbildning: 8 tillfällen:
kommunikation, strategier, lek & ASK
 KomIgång kartor på DARTs hemsida:
http://www.dartgbg.org/tips_material/tm_bild_symbolmaterial/tm_bild_sy
mbolmaterial_komigang_kartor/tm_bild_symbolmaterial_
komigang
 Här beställer du boken:
http://www.vgregion.se/sv/Habilitering-och-halsa/OmHabilitering-och-Halsa/informationsmaterial/bocker/
Thunberg april 2015
17
KOMPIS – förskola/skolmljö
Modell för att skapa kommunikativ miljö
 Utbildning utformad för att genomföras i ett
arbetslag: 6 tillfällen – görs av handledare
som gått kurs på DART 2 dagar.
 Kommunikationskartor i olika format att
ladda ner från www.bildstod.se eller
DARTs hemsida (InPrint) : http://www.dartgbg.org/tips_material/tm_bild_symbolmate
rial/tm_bild_symbolmaterial_kompis
Thunberg april 2015
Exempel träningssärskola
Thunberg april 2015
18
KOMPIS-förskola
 ..\Filmer pekprat förskola\MjölkPecs.wmv
Thunberg april 2015
Projekt KomHIT – Kommunikation i
barnsjukvård och tandvård med stöd av
hjälpmedel och IT
 Syfte: tillgodose rätten till kommunikation
enligt Barnkonventionen och
Funktionshinderkonventionen och öka
barnets aktivitet och delaktighet under
sjukhusvistelse och tandvård
 Skapa en nationell webbresurs!
 www.kom-hit.se – här hittar du material
och filmer av intresse för dig som arbetar
med AKK i skola.
Thunberg april 2015
19
Gemensam problemlösning
Måluppfyllelseskalor
Metodik för att utforma individuell
AKK – i synnerhet vid
problemskapande beteende
Thunberg april 2015
Gemensam problemlösning &
GAS Måluppfyllelseskalor
 Collaborative problem solving och GAS
Väl beprövade metoder - evidensbaserat
 Anpassat till svenska förhållanden och
arbete med personer med intellektuell
funktionsnedsättning av Mats Granlund,
Eva Björck-Åkesson och Cecilia Olsson
 Vidareutvecklat för användning vid AKK
vid DART http://www.dartgbg.org/tips_material/tm_allmant_om_akk
Thunberg april 2015
20
Fall Mustafa 16 år




Eget boende, 14 personal
Ingen skolgång
Inget tal, tecken – 2 personal kan lite
Kommunen köper plats hos annan
kommun/företag med boende+skola
 Stabil personalgrupp (dock skoldel svajig),
pedagogisk ledare, chef med på möten
 Pedagogisk ledare talar Ms modersmål,
dock ej tecken, visuellt schema används
Thunberg april 2015
Thunberg april 2015
21
Kommunikationspass
Nätverket arbetade också med:
• Pekprat med knippor samt
KOMPIS- och KOMIgång-kartor
• Tecken: kurs, appar, kartor med
Ritade tecken
• Pekprat med kommunikationsApp
• Berätta om vad som hänt
Särskilt utflykter mm med
Appen Story-kit
• Visuellt schema – gick från
dags-översikt till månad
Thunberg april 2015
Exempel måluppfyllelseskala
MÅL 1
Miljö och Ansvarig
Marita, Malin, Kalle och ??
+2
BÄSTA FÖRVÄNTADE UTFALL
Kommunikationen stöds och Mustafa får pekpratsmodell av personalen i
flertalet aktiviteter
+1
BÄTTRE ÄN VÄNTAT
Som nedan samt:
4)bad, 5) gympa, 6) puss&kram
0
VÄNTAT RESULTAT
Kommunikationen stöds och Mustafa får pekpratsmodell av personalen i
3 aktiviteter: 1)lunch, 2)kommunikationsgrupp 3)laga mat
-1
SÄMRE ÄN VÄNTAT
Personalen tar fram och anpassar bildmaterial (kartor och knippa),
främst genom KOMPIS, för att möjliggöra pekprat i olika aktiviteter.
-2
MYCKET SÄMRE ÄN VÄNTAT
Mustafa använder sällan bilder i kommunikationen på skolan eftersom
personalen inte så ofta pekpratar – använder bilder i samspelet – med
Mustafa.
UTFALL
Thunberg april 2015
22
Tait – vikten av att ha alla med
på båten (skidorna ;-))
Thunberg april 2015
www.dart-gbg.org
Tips och material samt information
om kurser – från hösten kommer
vi att börja ge kurs i AKK vid
utmanande beteende: gemensam
problemlösning och
måluppfyllelseskala
KOMPIS handledarkurs 2 dagar
ges också
Thunberg april 2015
23