Rätten till kommunikation - Autism
Rätten till kommunikation Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Autism- och Aspergerförbundets Rikskonferens 2015 Thunberg april 2015 1 Gunilla Thunberg Leg logoped Fil Dr Neurolingvistik, Göteborgs Universitet, avhandling om autism Stort engagemang i frågan om rätten till kommunikation – flera projekt (föräldrar, skola, sjukvård & tandvård). Just nu med i Socialstyrelsens expertgrupp utmanande beteende Thunberg april 2015 Förälder till Alfred 21 autism och utvecklingsstörning Thunberg april 2015 2 Samtalsmatta – en viktig resurs för kommunikativa rättigheter - en metod som möjliggör att uttrycka åsikter och känslor med hjälp av visuellt stöd Tydlig struktur och ram för öppna frågor Kan användas vid olika åldrar och olika kommunikativa och kognitiva svårigheter Thunberg april 2015 En samtalsmatta Visuell skala samtalsämne frågeställningar Thunberg april 2015 3 DART Kommunikations- och dataresurscenter för personer med funktionsnedsättning Utredning och handledning Utbildning och information Utveckling och forskning Thunberg april 2015 Innehåll Kommunikation - livsviktigt Kommunikation och utmanande beteende Rätten till kommunikation – Barnkonventionen – FNs konvention för personer med funktionsnedsättning – Kommunikativa rättigheter Kommunikationsstöd – AKK – som verktyg för att avhjälpa och förebygga utmanande beteende Thunberg april 2015 4 Forts innehåll Konkreta exempel på kommunikationsstöd/AKK för att – Skapa en kommunikativ miljö – Ge individuellt stöd genom gemensam problemlösning Måluppfyllelseskalor Maria berättar om Tait Thunberg april 2015 Kommunikation = människa Sociala varelser – födda för att kommunicera – förutsättning för att överleva Det är i mötet med andra som vi människor blir till – vi blir någon Viktigaste faktorn för delaktighet och livskvalitet Thunberg april 2015 5 Kommunikationens två sidor Att förstå andra – språk & kroppskommunikation Att uttrycka sig - tal vår mest avancerade motorik! 150 muskler används samtidigt i oerhört snabbt tempo, många med AST har dyspraxi, svårt att styra rörelser med viljan Thunberg april 2015 Samspel vid kommunikationssvårigheter Är svårt! När en person pratar mindre, har färre och svårtolkade signaler…..så…. Kommunicerar vi mindre med personen När vi väl kommunicerar är vi mer styrande och dominanta. Det klassiska är att vi frågar väldigt mycket – och – ofta svarar själva! Ger mindre utrymme för personen– skapar en negativ cirkel! Går att bryta genom handledning-utbildning! Thunberg april 2015 6 Utmanande beteende = kommunikation Otroligt frustrerande att inte förstå – kunna uttrycka sig: fråga, protestera, bli hörd…… Om inte språk eller AKK/kommunikationsstöd finns är det helt naturligt och logiskt att använda kroppen Att så tidigt som möjligt börja använda AKK/stöd är därför det säkraste sättet att förebygga problemskapande beteende – och utveckla språk! Thunberg april 2015 Forskningsstöd för AKK vid utmanande beteende Walker & Snell 2013. Effects of Augmentative and Alternative Communication on Challenging Behavior: A Meta-Analysis. Augmentative and Alternative Communication, 2013; 29(2): 117–131 54 studier med sammanlagt 111 deltagare sammanställdes. Visade att AKK ger goda resultat: i olika åldrar och i olika typer av insatser/upplägg. Bäst för FCT (där man först analyserar beteendets funktion) och yngre barn. Thunberg april 2015 7 Har alla rätt att kommunicera? Vi har vår lag Vi har också FNs konventioner som reglerar rätt för olika grupper – skall påverka lagstiftning och policyarbete i Sverige – Barnkonventionen – Konventionen för personer med funktionsnedsättning Thunberg april 2015 Barnkonventionen – garanterar barnets rätt till Inflytande Information Lika värde Må bra Omfattar barn med funktionsnedsättning Thunberg april 2015 8 FN-konventionen för personer med funktionsnedsättning Antagen jan 2009 50 artiklar, varav de 4 första reglerande, 26 sakartiklar, 20-50 genomförande http://www.regeringen .se/sb/d/108/a/13221 5 Thunberg april 2015 FN-konventionen för personer med funktionsnedsättning Flera/ de flesta av artiklarna innebär att kommunikation måste anpassas De 4 första är reglerande och innehåller också definitioner: i artikel 2 definieras kommunikation som också omfattande AKK- Alternativ och Kompletterande Kommunikation Thunberg april 2015 9 Artikel 21 Yttrandefrihet och åsiktsfrihet samt rätten till information Konventionsstaterna ska vidta alla ändamålsenliga åtgärder för att säkerställa att personer med funktionsnedsättning kan utöva yttrandefriheten och åsiktsfriheten, inklusive friheten att söka, ta emot och sprida uppgifter och idéer på samma villkor som andra och genom alla former av kommunikation som de själva väljer enligt definitionen i artikel 2 (olika kommunikationsformer) genom att: Thunberg april 2015 a) utan dröjsmål och extra kostnader förse personer med funktionsnedsättning med information som är avsedd för allmänheten i tillgängligt format och teknologi anpassad för olika funktionsnedsättningar Thunberg april 2015 10 B) godta och underlätta användning i offentliga sammanhang av teckenspråk, punktskrift, alternativ och kompletterande kommunikation som personer med funktionsnedsättning själva valt Thunberg april 2015 Artikel 24 Utbildning a) personer med funktionsnedsättning inte utestängs från det allmänna utbildningssystemet på grund av funktionsnedsättning och att barn med funktionsnedsättning inte utestängs från kostnadsfri obligatorisk grundutbildning eller från undervisning som följer efter grundutbildning, på grund av funktionsnedsättning, b) personer med funktionsnedsättning, på lika villkor som andra, får tillgång till en inkluderande och kostnadsfri grundutbildning av kvalitet och till undervisning som följer efter grundutbildning på sina hemorter, c) skälig anpassning erbjuds utifrån personliga behov, d) personer med funktionsnedsättning ges nödvändigt stöd inom det allmänna utbildningssystemet för att underlätta deras ändamålsenliga utbildning, samt e) ändamålsenliga individanpassade stödåtgärder erbjuds i miljöer som erbjuder största möjliga kunskapsrelaterade och sociala utveckling som är förenlig med målet fullständig inkludering. Thunberg april 2015 11 3. Konventionsstaterna ska göra det möjligt för personer med funktionsnedsättning att lära sig praktiska och sociala färdigheter för att underlätta deras fulla och likvärdiga deltagande i utbildning och som samhällsmedlemmar. I detta syfte ska konventionsstaterna vidta ändamålsenliga åtgärder, bl.a. för att a) underlätta inlärning av punktskrift, alternativ skrift, alternatvi a och kompletterande former, medel och format för kommunikation samt rörelse- och orienteringsförmågan och underlätta kamratstöd och mentorskap, b) underlätta inlärning av teckenspråk och främja dövsamhällets språkliga identitet, samt c) säkerställa att utbildning av personer, särskilt av barn, med synskada eller dövblindhet eller som är döva eller hörselskadade, ges på de mest ändamålsenliga språken, formerna och medlen för kommunikation för den enskilde och i miljöer som maximerar kunskapsrelaterad och social utveckling. Thunberg april 2015 4. För att säkerställa förverkligandet av denna rättighet ska konventionsstaterna vidta ändamålsenliga åtgärder för att anställa lärare, även lärare med funktionsnedsättning, som är kunniga i teckenspråk och/eller punktskrift, och för att utbilda yrkeskunniga personer och personal som är verksamma på alla utbildningsnivåer. Denna utbildning ska omfatta kunskap om funktionshinder och användning av lämpliga alternativa och kompletterande former, medel och format för kommunikation, utbildningstekniker och material för att stödja personer med funktionsnedsättning. Thunberg april 2015 12 Rättigheterna mer i praktiken Kommunikativa rättigheter - publicerade av ASHA – amerikanska logopedförbundet tillsammans med brukarorganisationer http://www.asha.org/NJC/bill_of_rights.htm http://www.dartgbg.org/public/anpassningar/Ratten_att_k ommunicera.pdf Lite mer konkret –utmärkt att utgå från i olika kommunikationsinsatser vid utformning av stöd - men är inget som är antaget av riksdagen Thunberg april 2015 Kommunikativ miljö En attityd och inställning hos oss! Beredskap hos oss för att kunna kommunicera med personer med funktionsnedsättning – tillgodose rätten enligt FNs konventioner – dvs att kommunicera på det sätt och med det språk man valt för att ge information, uttrycksfrihet, inflytande och delaktighet 13 Så vad behövs – hur skapar vi en kommunikativ miljö? Vi börjar med oss själva Attityder och värderingar Kunskap och medvetenhet – Om rättigheter, kommunikation – Hur vi kommunicerar 14 Responsiva strategier Underlättar kommunikation hos personer med kommunikationssvårigheter - evidensbaserat Titta & lyssna: se vad personen gör Vänta & förvänta: stanna upp och visa förväntsfull väntan – ansiktekropp! Minst 20 sekunder Tolka & bekräfta: tolka och bekräfta vad personen kommunicerar eller gör UGGLA! Thunberg april 2015 Även tillgång till redskap - AKK Thunberg april 2015 15 AKK - Alternativ och Kompletterande kommunikation =Kommunikationsstöd Eftersom tal är så svårt behöver många personer med funktionsnedsättning AKK i sin kommunikativa miljö För att förstå – eller att uttrycka sig – och oftast båda delarna! Tar aldrig bort möjlighet till tal – ökar förutsättningar för tal! Thunberg april 2015 AKK-sätt Kroppskommunikation; gester, mimik, blick, hållning, röst Föremål Tecken Foton/bilder/filmer/symboler/skrift Talande hjälpmedel/datorer Alla AKK-sätt är bra och det bästa är om vi kan erbjuda kombinationer – bild det mest generella varför vi satsat mer på det i kommunikativ miljö–projekt Thunberg april 2015 16 Universal Design och AKK Kommunikativ miljö-projekt Kunskapsbas/kurser och färdiga material – AKKtiv föräldrautbildning – hemmet – KOMPIS – skola & förskola – KomHIT – sjukvård och tandvård – nationell resurs www-kom-hit.se Thunberg april 2015 AKKtiv föräldrautbildning KomIgång grundutbildning: 8 tillfällen: kommunikation, strategier, lek & ASK KomIgång kartor på DARTs hemsida: http://www.dartgbg.org/tips_material/tm_bild_symbolmaterial/tm_bild_sy mbolmaterial_komigang_kartor/tm_bild_symbolmaterial_ komigang Här beställer du boken: http://www.vgregion.se/sv/Habilitering-och-halsa/OmHabilitering-och-Halsa/informationsmaterial/bocker/ Thunberg april 2015 17 KOMPIS – förskola/skolmljö Modell för att skapa kommunikativ miljö Utbildning utformad för att genomföras i ett arbetslag: 6 tillfällen – görs av handledare som gått kurs på DART 2 dagar. Kommunikationskartor i olika format att ladda ner från www.bildstod.se eller DARTs hemsida (InPrint) : http://www.dartgbg.org/tips_material/tm_bild_symbolmate rial/tm_bild_symbolmaterial_kompis Thunberg april 2015 Exempel träningssärskola Thunberg april 2015 18 KOMPIS-förskola ..\Filmer pekprat förskola\MjölkPecs.wmv Thunberg april 2015 Projekt KomHIT – Kommunikation i barnsjukvård och tandvård med stöd av hjälpmedel och IT Syfte: tillgodose rätten till kommunikation enligt Barnkonventionen och Funktionshinderkonventionen och öka barnets aktivitet och delaktighet under sjukhusvistelse och tandvård Skapa en nationell webbresurs! www.kom-hit.se – här hittar du material och filmer av intresse för dig som arbetar med AKK i skola. Thunberg april 2015 19 Gemensam problemlösning Måluppfyllelseskalor Metodik för att utforma individuell AKK – i synnerhet vid problemskapande beteende Thunberg april 2015 Gemensam problemlösning & GAS Måluppfyllelseskalor Collaborative problem solving och GAS Väl beprövade metoder - evidensbaserat Anpassat till svenska förhållanden och arbete med personer med intellektuell funktionsnedsättning av Mats Granlund, Eva Björck-Åkesson och Cecilia Olsson Vidareutvecklat för användning vid AKK vid DART http://www.dartgbg.org/tips_material/tm_allmant_om_akk Thunberg april 2015 20 Fall Mustafa 16 år Eget boende, 14 personal Ingen skolgång Inget tal, tecken – 2 personal kan lite Kommunen köper plats hos annan kommun/företag med boende+skola Stabil personalgrupp (dock skoldel svajig), pedagogisk ledare, chef med på möten Pedagogisk ledare talar Ms modersmål, dock ej tecken, visuellt schema används Thunberg april 2015 Thunberg april 2015 21 Kommunikationspass Nätverket arbetade också med: • Pekprat med knippor samt KOMPIS- och KOMIgång-kartor • Tecken: kurs, appar, kartor med Ritade tecken • Pekprat med kommunikationsApp • Berätta om vad som hänt Särskilt utflykter mm med Appen Story-kit • Visuellt schema – gick från dags-översikt till månad Thunberg april 2015 Exempel måluppfyllelseskala MÅL 1 Miljö och Ansvarig Marita, Malin, Kalle och ?? +2 BÄSTA FÖRVÄNTADE UTFALL Kommunikationen stöds och Mustafa får pekpratsmodell av personalen i flertalet aktiviteter +1 BÄTTRE ÄN VÄNTAT Som nedan samt: 4)bad, 5) gympa, 6) puss&kram 0 VÄNTAT RESULTAT Kommunikationen stöds och Mustafa får pekpratsmodell av personalen i 3 aktiviteter: 1)lunch, 2)kommunikationsgrupp 3)laga mat -1 SÄMRE ÄN VÄNTAT Personalen tar fram och anpassar bildmaterial (kartor och knippa), främst genom KOMPIS, för att möjliggöra pekprat i olika aktiviteter. -2 MYCKET SÄMRE ÄN VÄNTAT Mustafa använder sällan bilder i kommunikationen på skolan eftersom personalen inte så ofta pekpratar – använder bilder i samspelet – med Mustafa. UTFALL Thunberg april 2015 22 Tait – vikten av att ha alla med på båten (skidorna ;-)) Thunberg april 2015 www.dart-gbg.org Tips och material samt information om kurser – från hösten kommer vi att börja ge kurs i AKK vid utmanande beteende: gemensam problemlösning och måluppfyllelseskala KOMPIS handledarkurs 2 dagar ges också Thunberg april 2015 23
© Copyright 2024