1. No category

SO S
En tidning från SOS Alarm···Nr 1 2015
profilen, sidan 24
”Det händer mycket i
omvärlden som
påverkar SOS Alarms
möjlighet att lyckas
med sitt uppdrag.”
­Gunilla Lundquist, Riksrevisionen
Experterna
siar i kristallkulan
om de kommande
tio åren.
Analys
gör Stockholm
säkrare
r
e
t
f
e
g
n
i
n
a
p
s
På
framtidens
alarmering
15SOSK1_omslag_10912.indd 1
Hjälpen kommer
snabbare än du tror
Trygghet
under samma tak
2015-02-24 11:57:56
SO S
Innehåll nr 1 2015
Tidningen SOS ges ut
av SOS Alarm Sverige AB
fyra gånger per år.
Ansvarig utgivare:
Johan Hedensiö
Redaktör:
Jenny Friberg
Adress:
SOS Alarm Sverige AB
Box 19546
104 32 Stockholm
Besöksadress:
Rådmansgatan 40
Telefon: 08-407 30 00
www.sosalarm.se
Söker du kontakt med en lokal
SOS-central finner ­du den under
www.sosalarm.se/kontakt
04 Signaler
Nyheter, statistik och röster från
SOS Alarms horisont.
16 Effekt
I Östersund samlas samhällets
hjälpfunktioner i ett kvarter.
07 Alarm!
Karin Andersson vill se snabbare
lagändring om VMA till mobiler.
20 Utveckling
Beslutsstödet ger rätt
diagnos snabbare.
08 Fokus
Hur ser förutsättningarna ut
för alarmeringstjänsten 2025?
22 Effekt
Hjälpen kommer fram
fortare än du tror.
12 Utveckling
Säkerhetsarbetet i Stockholm
bygger på analys och samverkan.
24 Profil
Gunilla Lundquist granskar
SOS Alarms uppdrag.
14 Insats
SOS-operatörens initiativ g jorde
skillnad under skogsbranden.
28 Årtalet: 1991
”Miraklet i Gottröra” satte fokus
på svensk flygsäkerhet.
För frågor om prenumeration,
material till tidningen och
­annonsering kontakta
[email protected]
Redaktionell produktion:
Appelberg
Tryck: Trydells 2015
Omslagsbild:
Rickard Grönkvist
Nästa nummer av SOS
kommer ut i juni 2015.
Citera oss gärna, men ange
­alltid källan.
”Varför jobbar
inte alla så här?”
Den frågan ställer
sig personalen i
Trygghetens hus i
Östersund.
foto: david lundmark
SOS Alarm fyller en unik samhällsfunktion som ­dygnet runt
larmar ut hjälpresurser vid olyckor och samhällskriser. På uppdrag
av svenska staten ansvarar SOS
Alarm för nödnumret 112, informationsnumret 113 13 och har
även en cent­ral roll i samhällets
kris­beredskap. Verksamheten
innefattar även säkerhets- och
jourtjänster. SOS Alarm ägs till
50 procent av svenska staten samt
50 procent av Sveriges Kommuner
och Landsting.
2 SOS
15SOSK1_tre_fragor_10914.indd 2
2015-02-24 11:35:37
foto: david lundmark
Flera spännande år framför oss
”Jag följde inte regelboken, men de
små chanser man har, de måste man ta ibland.”
Så beskriver SOS-operatören Lise-Lotte Bäckström sin insats under förra sommarens stora
skogsbrand då hon frångick vanliga rutiner för
att rädda livet på en man som var fast i lågorna.
Lise-Lottes berättelse (som du kan läsa på sidan
14) beskriver ett av miljoner nödsamtal som
­våra SOS-operatörer får ta emot varje år.
De senaste fyra åren har andelen nödsamtal
till 112 ökat med 22 procent. I detta nummer av
SOS ligger mycket fokus på trender och framtids­
visioner. I artikeln ”Alarmering i kristallkulan”
på sidan 8 ­beskriver vi några av utmaningarna för
framtidens alarmering. En trend som vi redan
ser är behovet av ökat samarbete mellan olika
samhällsaktörer. Följ med till Trygghetens hus i
Östersund där de flesta samhällsviktiga aktörer
är samlade (sidan 16) och ta del av det proaktiva
säkerhetsarbetet i Stockholms Stad (sidan 12).
Som samhällsaktör är det viktigt att SOS
Alarm är med i den snabba utvecklingen för att
på olika sätt möta våra invånare och intressenter. Vi har många spännande år framför oss.
Jag önskar dig en trevlig läsning!
Johan Hedensiö
vd SOS Alarm
3
foto: privat
foto: Tobias ohls
Intro
frågor till ...
… Anders Olausson, eldsjäl i Stugun i
­Jämtland som kämpar för att byns hjärt­
startare ska gå att nå för alla invånare, inte
enbart när räddningstjänsten är bemannad.
Hur började ditt engagemang för
hjärtstartare?
– Eftersom jag själv är hjärt­patient
började jag kolla upp var närmaste
hjärtstartare fanns i Stugun. Enligt
appen Rädda Hjärtat fanns det nämligen ingen hjärtstartare registrerad i
Stugun. Under min efterforskning
hörde jag att f­ öre­tagar­föreningen
skaffat en hjärtstartare och att den
fanns ­inlåst hos räddningstjänsten,
som bara är på plats deltid.
Vad tyckte du om det?
– Det är tråkigt att det finns dyra
hjälpmedel som inte går att använda för att de inte blivit utplacerade,
och vad jag vet så har den funnits
där i många år utan att någon kunnat använda den.
Var tycker du att hjärtstartaren
bör placeras?
– Någonstans där privatpersoner
kan få tag på den dygnet runt. Tid
är väldigt viktigt vid ett hjärtstopp,
och för oss som bor lite avsides är
det viktigt att snabbt kunna hjälpa
varandra i väntan på ambulans.
– Mitt förslag är därför att placera
ut hjärtstartaren på ålderdomshemmet i byn där det finns personal
dygnet runt.
Text: Carola Ålstig Andersson
SOS 3
15SOSK1_tre_fragor_10914.indd 3
2015-02-24 11:35:44
Signaler
3,3 miljoner
Allt fler nödsamtal tolkas
Under 2013 hade SOS Alarm 241 begäran om tolkade nödsam­
tal, 2014 var de 1 595, en ökning med 562 procent. SOS Alarm
kommer under det närmaste året att analysera den kraftiga
ökningen, men kan redan konstatera att detta är en tjänst som
behövs och behöver utvecklas, även om den inte ingår i de krav
som staten ställer genom alarmeringsavtalet.
foto: Ingemar Lindewall/Johnér
samtal togs 2014 emot på nödnumret 112. Mellan 2010 och
2014 har andelen skarpa nödsamtal ökat med 22 procent. Läs
mer om 112 i Sverige i 112-rapporten 2014 på
sosalarm.se/rapporter
Samverkanswebben som app
Vill du ha snabb information om händelser
inom ett visst område? Den nya Samverkans­
appen är en vidareutveckling av SOS Alarms
tjänst Samverkanswebben. Appen ger dig
information om bland annat räddningsinsatser,
­trafikstörningar, ­telestörningar och vädervarning­
ar. Samverkans­appen finns nu tillgänglig att ladda
ner på Google Play och App Store.
Läs mer på sosalarm.se/samverkansappen
Vårdpersonalen nöjd med
patientsäkerheten
Vårdens medarbetare tycker att samarbe­
tet kring patientsäkerheten fungerar bra och
­öppet inom den egna enheten. Däremot kan
det brista mellan olika enheter. Det visar rap­
porten Patientsäkerhetskultur från Sveriges
kommuner och landsting.
Även om den egna enheten fungerar bra
anger vårdpersonalen att:
u De är kritiska till den högsta ledningens stöd
till patientsäkerhetsarbetet.
u Många händelser inte rapporteras.
u De har en hög arbetsbelastning.
Två förändringar på nationell nivå är tydliga
sedan de förra mätningarna genomfördes
(2010 – 2011):
u Informationen och stödet till patienten vid en
negativ händelse har förbättrats.
u Rapportering och kommunikation kring av­
vikelser har försämrats.
SMS-livräddare Årets projekt 2014
Det världsunika projektet SMS-livräddare har haft stor framgång
med att rädda fler personer som fått hjärtstopp i Stockholm. Över
10 000 privat­personer har anmält sig som livräddare och får ett SMS
från SOS Alarm om någon i deras närhet drabbas av hjärtstopp.
Nu har SMS-livräddare utsetts till Årets projekt 2014 av mediekon­
cernen IDG. cio.idg.se/awards
Juryns motivering lyder:
”Ett lysande exempel på hur IT kan användas för
att skapa sann nytta. Hur modern teknik kan
lyfta fram det bästa i oss som människor, och
det med livsavgörande effekt.”
Hesa Fredrik i mobilen
Den 1 februari lanserades ett
nytt steg i SOS Alarms uppdrag att
ta fram ett nytt modernt komplet­
terande system för Viktigt med­
delande till allmänheten, VMA.
− Det innebär att allmänhe­
ten, förutom varning via talsvar
till fast telefon, nu också kan bli
varnad via SMS. Men det gäller bara
adressregistrerade mobil­telefoner
eftersom vi fortfarande väntar på
en lagändring för att kunna positio­
nera mobiltelefoner i ett drabbat
område, ­säger Karin Andersson,
tillförordnad Affärsområdeschef
112, Räddning och Krisberedskap,
SOS Alarm.
Läs mer på sidan 7
4 SOS
15SOSK1_signaler_10915.indd 4
2015-02-24 11:35:49
Svenskar har bäst koll på 112
foto: anna larsson/Johnér
Hela 97 procent av alla svenskar vet att de ska ringa
112 vid en nödsituation. Det är mer än i något a
­ nnat
EU-land, förutom Finland. Det visar EU-kommissio­
nens Eurobaro­meter 2014. Däremot är det fort­
farande relativt få ­svenskar, 69 procent, som vet att
nödnumret 112 gäller i hela Europa.
Organisationen
Mind arbetar bland
annat för ungas
­psykiska hälsa.
Prisas för psykisk hälsa
Organisationen Mind fick ett av fem delpris när
Sveriges kommuner och landsting delade ut Psynk­
priset den 28 januari. Mind mottog priset för sitt
långvariga, nydanande och viktiga arbete för barns
och ungas psykiska hälsa. Ett arbete som bland annat
resulterat i ”Föräldratelefonen”, ”Äldretelefonen”
och ”Självmordsupplysningen”.
Korrekt tid och position
Korrekt angivelse av position och tid har blivit kritiska faktorer för många viktiga samhällsfunktioner. Vid
störning i tids- eller positionsuppgifter kan till exempel
samhällsviktiga system och tjänster sluta att fungera.
Kunskapen om tids- och positionsberoenden är bristfällig,
enligt rapporten Vikten av var och när från Myndigheten
för samhällsskydd och beredskap.
Rapporten riktar sig främst till IT-ansvariga och de som
arbetar med riskhantering och informations­säkerhet i en
organisation.
Hallå där…
… Mia Bartelson Enayatollah, ny chef
för Public Affairs och Kommunikation
på SOS Alarm.
Vad vill du att allmänheten och
­intressenter ska förknippa med SOS
Alarm?
− Min förhoppning är att de ska
hysa förtroende för SOS Alarms roll
som samhällsaktör. Vår mission är
att verka för ett tryggare samhälle,
där individen står i centrum.
Har du någon egen erfarenhet av
att larma 112?
− Ja, två gånger. Första gången
var rätt dramatisk och har berört
mig. Det var en grupp barn på en
skateboardbana. Redan på långt
avstånd syntes det att det var oro i
gruppen. När jag närmade mig såg
jag att det låg en gosse i 12−13 års
ålder på rygg. Han jämrade sig och
var vid medvetande, men blödde
från bakhuvudet. De andra barnen
hade försökt att ringa efter ambulans. Jag virade en t-shirt om hans
huvud för att stoppa blodflödet
och ringde själv 112. Jag var ganska stressad och ringde två gånger
innan ambulansen kom. Men pojken klarade sig. Andra gången var
inte lika dramatisk. Min väninna
ramlade ihop i en hög när vi spelade squash. Hennes hälsena hade
gått av.
Har din egen bild av SOS Alarm
ändrats sedan du tillträdde din
tjänst?
− Ja, jag har förstått att SOS
Alarm är så mycket mer än nödnumret. Det finns en bredd som jag
inte hade en aning om tidigare. Jag
har varit med på medlyssning av 112
en fredagkväll och sett hur otroligt
professionellt SOS-operatörerna
jobbar, men samtidigt blev jag
beklämd av allt elände som finns
i samhället. Jag har också hunnit
besöka ytterligare en SOS-central
och mött det patos och den värme
som medarbetarna känner för sitt
uppdrag.
Vilka ser du som de stora utmaningarna i SOS Alarms kommunikation?
− Det finns ett strikt regelverk
som begränsar vad vi som vård­
givare får säga. Men det finns samtidigt många möjligheter att prata
om det arbete vi gör inom till exempel ­säkerhet- och jourteletjänster.
Jag ser mest möjligheter.
− Jag tillhör inte dem som per
automatik tycker att alla måste veta
exakt vad vi gör. Det viktiga är att
vi alltid utför vårt arbete med hög
kvalitet och att allmänheten och
våra ägare och kunder hyser förtroende för oss. Med en öppen och
transparent kommunikation kan vi
bidra till det målet.
Mia Bartelson Enayatollah kommer
närmast från Business Sweden där hon
var public affairs- och kommunikationsdirektör. Tidigare har hon även arbetat
som informations­direktör för Fastighetsägarna Stockholm, seniorkonsult vid
PR-byrån JKL, departe­mentssekreterare i
regeringskansliet och som effektivitetsrevisor vid dåvarande Riksrevisionsverket.
SOS 5
15SOSK1_signaler_10915.indd 5
2015-02-24 11:35:56
Signaler
21%
färre omkom i brand
Ida Texell, förbundsdirektör och räddningschef
på Brandkåren Attunda
foto: Magnus nyman/johnér
i Sverige under 2014 jämfört med 2013. Totalt
omkom 76 personer 2014, visar statistik från
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
”Det är dags för en nollvision för
alla olyckor, med ett strukturerat
åtgärdspaket …”
Du har slag it fel
nu m me r …
SOS Alarm
nominerat
60 procent av alla samtal till nödnumret
112 var ”skarpa” under 2014. Det är högst
andel i hela EU. Men fortfarande kommer det in
många samtal som borde ringts till annan mottagare. Eller inte alls:
u En kvinna ringer 112 för att hennes kylskåp
slutat fungera. SOS-operatören försöker
förklara att han inte kan hjälpa henne med
det på nödnumret, utan att 112 enbart är för
hjälp med ambulans, polis och räddningstjänst. Damen svarar: ”Ja, men skicka en ambulans då så får vi se om de kan hjälpa mig.”
uE
n kvinna ringer och vill ha hjälp med att få
tag på taxi.
uE
n man ringer och vill veta varför lokaltidningen inte har kommit på två dagar.
uE
n kille som ska sova över i vindskydd
ringer 112 och säger att det finns en mängd
vildsvin i trakten. Han är rädd och undrar om
dessa anfaller människor.
u ” Kan ni ringa och väcka mig i morgon? Jag
har en läkartid klockan tio och jag får inte till
min väckarklocka och nu har jag varit uppe
lite för länge så jag är rädd att försova mig.”
I sommarens stora skogsbrand
i Västmanland fanns många hjältar i
form av räddningspersonal, allmänhet
och andra som gjorde sitt yttersta för
att bekämpa elden och hjälpa de drabbade. European Emergency Number
Association, EENA, har nu nominerat
SOS Alarm till utmärkelsen ”Outstanding Rescue Award” för insatserna i
skogsbranden.
− Fantastiskt roligt. Våra medarbetare arbetade hårt dygnet runt för att
dirigera hjälpen dit den behövdes och
vi hade även en stor roll i informationssamordningen genom informationsnumret 113 13, säger Johan Hedensiö,
Vd SOS Alarm.
Priset delas ut den 22 april i Bukarest, Rumänien.
Läs mer om en av de fantastiska insatser som gjordes under
skogsbranden på sidan 14.
Samverkan vid samhällsstörningar
I slutet av 2014 presenterade
Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap (MSB) rapporten Gemen­
samma grunder för sam­verkan och
ledning vid samhällsstörningar.
Rapporten är ett resultat av ett
tvåårigt projekt med syfte att aktörer lättare ska kunna agera tillsammans och att samhällets ­resurser
utnyttjas mer effektivt.
Grunderna innehåller både sätt
att tänka och arbeta när det inträffar
sådant som hotar eller skadar det
som ska skyddas i samhället.
– Nu har vi en gemensam grund
att stå på. Vi ser ett stort värde i att
grunderna är resultatet av ett brett
samarbete, med många inblandade
aktörer, både experter, praktiker
och forskare, säger Helena Lindberg,
generaldirektör vid MSB.
– Många arbetar redan utifrån
de förhållningssätt och arbetssätt
som presenteras, men det är första
gången vi har ett gemensamt dokument att enas kring, säger hon.
Läs mer på: goo.gl/ZpUmVu
6 SOS
15SOSK1_signaler_10915.indd 6
2015-02-24 11:36:01
En hjärtesak för Scandic
Att en hjärtstartare finns i närheten kan rädda liv,
men det kan vara svårt att veta var närmaste finns.
Därför installerar hotellkedjan Scandic hjärtstartare på
samtliga sina svenska hotell. För att öka kunskapen om
hjärtstopp har Scandics personal även utbildats i HLR
och första hjälpen.
Liten förändring gör
stor skillnad
Omvärldsförändringar under en längre tid
gör att SOS Alarm har genomfört en mindre om­
organisation i företaget. Oförändrade anslag
för det statliga avtalet, ett snabbt övertagande
av Fyrklöverlandstingen med små marginaler
samt en markant ökning av skarpa nödsamtal de
senaste åren har gjort det svårt för SOS Alarm att
uppfylla ägarnas mål.
− Vi har under 2014 arbetat fram en ny organi­
sation för att bättre kunna möta kundernas krav
på en stärkt lokal närvaro. Det gör att vi kommer
att kunna hantera och förebygga olika händelser
på ett ännu bättre sätt än i dag, säger Johan He­
densiö, Vd SOS Alarm.
Nytt efter förändringen är även att SOS Alarm
nu drivs i två verksamhetsområden istället för
tidigare fyra: Alarmering och Beredskap samt
Säkerhet och Jourtele. Den nya organisationen
sjösattes den 1 januari 2015.
Bättre informationsöverföring
vid strokefall
För att minska dubbelarbete och öka andelen
patienter som får propplösande behandling vid stroke
behövs gemensamma termer genom hela den akuta
strokekedjan och system som kan prata med varandra.
Det konstaterar Bengt Arne Sjöqvist som driver ett
nytt forskningsprojekt vid Lindholmen Science Park i
Göteborg.
Projektet kommer bland annat att pröva två tekniker
för videokommunikation. Den ena är en lösning för
neurologisk konsultation på distans. Det andra är en
mobilapp som ska göra det möjligt för hjälpsökande att
få hjälp och råd av ambulansdirigent via video.
Under 2016 beräknas teknikerna testas i skarpa fall.
Alarm!
Krisen väntar inte
Snabbare varningar till allmän­
heten kan rädda liv i kriser. SOS
Alarm har i dag teknik för att skicka
Viktigt meddelande till allmänhe­
ten, VMA, till alla mobiltelefoner
inom ett drabbat område. Men det
krävs en lagändring innan tekniken
kan användas. Frågan är hur länge
utsatta ska behöva vänta?
Den 2 januari lämnade regering­
ens utredare Erik O. Wennerström
in sitt betänkande om en lagändring
för VMA. Den ska göra det möjligt
att förmedla VMA till mobiltele­
foner i ett drabbat område i händel­
se av en allvarlig olycka ­eller kris.
SOS Alarm har efterfrågat lag­
”Sveriges invånare ­får
vänta på något som
­redan är en själv­
klarhet i många
­andra länder ...”
ändringen sedan uppdraget om
att inrätta ett nytt kompletterande
tekniskt system för VMA kom från
regeringen i februari 2013.
I väntan på beslut om lagändring
har SOS Alarm arbetat fram ett
nytt tekniskt VMA-system. Det är
driftsatt för snabb kommunikation
till fast telefoni och adressregistre­
rade mobiltelefoner vid kriser och
andra stora händelser. SOS Alarm
har även tagit en rad initiativ för att
påskynda processen när ett beslut
väl är taget. Till exempel är två av
fyra mobiloperatörer redan är klara
för ett samarbete om VMA via mobil
­telefoni. All teknik har färdigställts
för att snabbt driftsätta systemet
som möjliggör positionering av
mobil­telefoner i ett drabbat område.
Erik O. Wennerström föreslår att
en lagändring träder i kraft först
den 1 januari 2016. Det innebär
ännu ett år där Sveriges invånare
får vänta på något som redan är
en självklarhet i många andra
länders krisledningssystem. En
möjlighet att få snabbare varning
i en kompletterande informa­
tionskanal som för de allra flesta
är mer tillgänglig än de traditio­
nella VMA-kanalerna som radio,
TV och utomhustutor (så kallade
Hesa Fredrik).
Den stora skogsbranden i Väst­
manland och översvämningarna i
sydvästra Sverige under somma­
ren 2014 visade hur stort behovet
av detta system är. Har vi råd att
invänta nya eventuella kriser och
allvarliga händelser med vetska­
pen om att vi snabbt hade kunnat
varna invånare i de drabbade om­
rådena om inte en lagändring var
i vägen? Kan vi verkligen vänta
ännu ett år på att ge våra medbor­
gare den tryggheten?
SOS Alarm föreslår istället en
kortare remissrunda då de vikti­
gaste samverkansaktörerna redan
är vidtalade och positivt inställda
till förslaget om lagändring. Vi­
dare ­föreslår SOS Alarm att lag­
ändringen träder i kraft så snart
som möjligt efter implementering
av den tekniska plattformen hos
­mobiloperatörerna istället för att
vänta till den 1 januari 2016.
Ju tidigare ett beslut tas, desto
­tidigare kan vi öka tryggheten för
alla i vårt land.
Karin Andersson
tillförordnad
­Affärsområdeschef
112, Räddning och
Krisberedskap,
SOS Alarm
SOS 7
15SOSK1_signaler_10915.indd 7
2015-02-24 11:36:05
8 SOS
15SOSK1_fokus__kristallkulan_10916.indd 8
2015-02-24 11:49:42
fokus framtiden
Alarmeringen
i kristallkulan
Hur ser behovet av alarmeringstjänsten ut 2015? Utvecklingen i
­teknik, demografi och tjänster ger många nya möjligheter, men ställer
även nya krav. SOS listar fem viktiga trender de kommande åren.
Text: Lars Österlind
Illustration: Rickard Grönkvist
Termen Smartphone an­
vändes första gången 1997 vid lan­
seringen av Ericsson GS88. Det var
en koncepttelefon och tillverkades
därför bara i 300 exemplar. Tio år
senare fick den smarta telefonen
sitt verkliga genombrott. Vid den
tiden var Mats Olsson, konsult och
framtidsforskare på Kairos Future,
med och utvecklade en framtids­
studie om morgondagens hälsokon­
sument. Då räknades inte smart­
telefonen in som en faktor som
skulle påverka samhällsutveckling­
en. Åtta år senare ser det väsentligt
annorlunda ut.
– Den smarta telefonen har för­
ändrat allting. Den är ett föränd­
ringsnav för välfärdssamhället och
för SOS Alarm. I den finns häv­
stångseffekten och förändringskraf­
ten, säger Mats Olsson med efter­
tryck.
Enligt Mats Olsson är ny teknik
en av fem globala drivkrafter som
påverkar vårt samhälle på alla plan,
nationellt, regionalt och lokalt. An­
dra globala förändringskrafter är
den pågående globaliseringen,
­demografiska förändringar, en för­
skjutning i värderingar på grund av
generationsskifte samt förändringar
av klimatet.
Vad vi än sysslar med och vad vi
än tycker om dessa drivkrafter, be­
höver vi förhålla oss till dem efter­
som de påverkar oss. De fem driv­
krafterna står nämnda som grund­
förutsättningar i framtidsstudien
Vägval för framtiden som Kairos
Future varit med att ta fram tillsam­
mans med experter på Sveriges
kommuner och landsting, SKL.
På nästa uppslag listar vi fem
trender som kommer att påverka
alarmeringstjänsten under de när­
maste fem–tio åren.
SOS 9
15SOSK1_fokus__kristallkulan_10916.indd 9
2015-02-24 11:49:48
fokus framtiden
I SKL:s rapport Vägval för
framtiden, som publicerades 2014, listas
15 trender som påverkar det kommunala
uppdraget. Utifrån rapporten och från samtal med
Mats Olsson, konsult och framtidsforskare på
Kairos Future, Gunilla Glasare, chef för
avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad,
SKL och Gunnar Bergström, Tjänsteägare 112,
SOS Alarm, listar vi fem trender som vi tror
kommer att påverka framtidens
alarmeringstjänster under de
närmaste fem – tio åren.
Bättre teknikstöd
Högre krav från medborgare
Det generella välståndet ökar samtidigt som ny
teknik utvecklas i snabb takt. Det gör att medbor­
garna förväntar sig ha tillgång till offentliga tjäns­
ter via många kanaler. Medborgaren är påläst,
mobil, uppkopplad och förväntar sig att servicen
alltid finns tillgänglig direkt.
– Medborgaren förväntar sig bättre vård och
att kvalificerade ­bedömningar görs tidigt, redan
­innan personen lyfts in i ambulansen. Det ökar
behovet av ny teknik, både för dirigeringen av
bilar och i ambulanserna, säger Gunilla
Glasare.
Ett annat område som ökar kraven på alarme­
ringstjänsten är det mångkulturella Sverige.
Nödsamtal ska enligt statens direktiv kunna
hanteras på svenska och engelska. Mängden
samtal på andra språk som behöver tolkstöd
ökar dock redan i dag. Med teknikens hjälp
kan tolktjänsten bli effektivare och hantera fler
språk.
Teknikutvecklingen underlättar både vid alarme­
ring och inom vård. Med mobilen kan alla
snabbt larma till en olycksplats och den inbyggda
GPS:en styr insatsen till rätt position. Snart är
alla nya fordon utrustade med teknik som auto­
matiskt kan skicka nödsamtal vid en olycka.
– Via fordonstekniken går det att hämta
många uppgifter som utryckande hjälpstyrkor
har nytta av: position, typ av bil, hastighet, antal
passagerare, utlösta airbags och så vidare, säger
Gunnar Bergström.
Vårdteknik som självtester, automatlarm och
matningsrobotar behövs i allt högre grad för att
ersätta vårdpersonal som ska sköta allt fler. Med
en åldrande befolkning som har svårt att ta sig
till vårdenheter på egen hand ökar behovet av
teknik som kan användas i hemmet. Samtidigt
gör tillgången till enorma mängder data – så
kallad big data – att analyser kan göras för att
förbättra en patients diagnos och medicinering.
Allt fler sjukdomar kommer att upptäckas i ett
tidigare stadium, vilket kan leda till stora be­
sparingar i form av billigare behandlingar, färre
följdsjukdomar och på sikt lägre belastning på
alarmeringstjänsten.
– Genom bättre teknik hemma hos gamla och
sjuka kan rätt vård sättas in tidigare, vilket med­
för att behovet av transporter minskar. Och vid
behov av ambulanstrans­port går det att styra
patienter till rätt vårdenhet från början, säger
Gunnar Bergström.
10 SOS
15SOSK1_fokus__kristallkulan_10916.indd 10
2015-02-24 11:49:52
Större skillnader
Urbaniseringen gör att det blir allt svårare att
kunna erbjuda samma servicenivå och utlarmningstider i hela landet. Även om små kommuner
samarbetar förblir de fortfarande glesbefolkade.
Personalunderskottet inom vård och omsorg
fortsätter att öka, vilket i sin tur leder till ett ökat
behov av ­e-tjänster som ersätter personalintensiva, men rutinmässiga aktiviteter. Den allt högre
användningen av digital teknik innebär att skillnaderna ökar mellan de som kan dra nytta av
tekniken och de som inte har möjlighet att ta till
sig den.
– Den stora utmaningen är att motverka digitalt
utanförskap. Den stora gruppen av vårdmottagare kommer de närmaste tio åren inte vara rustade
för en helt digitaliserad modell. Kärnfrågan är
hur de nya stödstrukturerna ska se ut som samtidigt erbjuder det analoga och det digitala parallellt, säger Mats Olsson.
Nya aktörer
Ökad samverkan
Musik-, rese- och medieindustrin
är tre branscher som de senaste 15
åren omvandlats fullständigt tack
vare digitaliseringen. Mats Olsson
menar att många andra branscher
står på tur. Allt smartare teknik
kan utföra kvalificerade arbetsuppgifter, vilket i sin tur minskar
behovet av mänsklig ­arbetskraft.
– Nya aktörer ser möjligheter
med den digitala utvecklingen
och de kan komma från andra håll
än vad vi är vana att se. Ett tydligt
exempel är när ICA öppnar apotek. Landskapet blir gränslöst när
man börjar tänka i nya termer av
tjänster, säger Mats Olsson.
Kanske är det Linas Matkasse
eller Gryndalens Taxitjänst som
levererar medicin och är först
framme vid ett akutlarm?
En annan grupp utgörs av frivilliga resurser.
– Vi behöver ta tillvara på hela
samhällets resurser för att kunna
leverera hjälp till de som behöver
den. När frivilliga och semiprofessionella tar en större och mer aktiv roll för att rycka ut på larm vinner vi tid i alarmeringssystemet,
säger Gunnar Bergström.
Behovet av samverkan är stort på
grund av flera faktorer. En åldrande
befolkning ökar behovet av vårdtjänster och ambulanstransporter.
Samtidigt innebär urbaniseringen,
att allt fler flyttar till större städer, att
bristen på personal i mindre kommuner blir akut.
– Bemanningen är den största utmaningen för kommuner och landsting i glesbygden. Hur ska tjänsterna
komponeras för att vara attraktiva?
frågar sig Mats Olsson.
Den enskilda lilla kommunen
har inte kapacitet att ta hand om de
här frågorna. Det tvingar fram nya
samverkansformer för att klara av
att leverera den service som krävs. Vi
kommer att se fler samarbeten över
kommungränserna och kommunsammanslagningar.
Oavsett om det blir exakt som
Alarmeringstjänstutredningen förordar eller ej, kommer samarbetet
öka mellan blåljusorganisationernas
alarmeringstjänster för att få resurserna att räcka till. Internationellt
samarbete ökar också, framdrivet av
samordnad lagstiftning och ny teknik såsom att bilar sänder nödsamtal
och kommunicerar med infrastrukturen.
Trycket ökar på 112
Det totala antalet anrop som hanteras av
SOS Alarm har minskat något, från
3,5 miljoner till 3,3 miljoner samtal under
perioden 2010 − 2014.
– Minskningen har att göra med tekniska
förbättringar hos teleoperatörerna. Andelen ”skarpa” 112-samtal har där­emot ökat
under motsvarande period, ganska linjärt,
säger Gunnar Bergström, Tjänste­ägare 112,
SOS Alarm.
Av 3,3 miljoner miljoner samtal till 112 var
andelen skarpa nödsamtal 2014 över två mil-
joner, en ökning med 22 procent från 2010.
Antalet vårdrelaterade samtal ökar mest.
Från 2010 till 2014 ökade de med 33 procent.
Samma utveckling kan ses för besöken på
vårdcentraler och sjukhus på akuttider.
– Vi söker vård för allt man kan tänka sig.
Medborgaren har sänkt tolerans kring vad
som är akut. Den yngre generationen med
barn ringer ofta nödnumret när det gäller
enkla sjukdomstillstånd. Men vi har också
en allt äldre befolkning med multisjukdom
som kräver mer vårdinsatser.
SOS 11
15SOSK1_fokus__kristallkulan_10916.indd 11
2015-02-24 11:49:57
Växtvärk
påverkar Stockholm säkerhetsarbete
Fler människor innebär fler olyckor. ­När Stockholms
stad växer med 15 000–20 000 invånare per år ställs
stora krav på samverkan och proaktivt säkerhetsarbete.
Text: Boel Halldén
Foto: Kristofer Samuelsson
Det är ett ständigt flöde av
larm och händelser i Stockholm.
Som en del av huvdstadens säkerhetsarbete analyseras löpande information från olika delar av staden
och samhällsaktörer. Anmälda och
utförda brott i polisens system, information kring olika typer av bränder som räddningstjänsten har och
data som finns i SOS Alarms system
analyseras i Stockholms stadshus.
Patrik Åhnberg är ­säkerhetschef i
Stockholm stad och han ser stor
potential i proaktivt analysarbete.
– Kort uttryckt gör vi en trendanalys av informationen: Är det mycket
skadegörelse i ett område? Har bilbränder och brott ökat? Sådant kan
vara indikatorer på att vi måste sätta in åtgärder som är trygghets- och
säkerhetshöjande.
Patrik Åhnberg ansvarar för att
de kommunala verksamheterna har
egna krisorganisationer och att de
övar. I arbetet ingår ­ansvar för stadens informations­säkerhet liksom
den trygghets­skapande och brottsförebyggande verksamheten – allt
från sociala ­insatsgrupper till att
skapa trygga torg.
– Digitaliseringen ställer helt andra krav i dag på samhället jämfört
med för tio år sedan. Vi måste dels
snabbt informera via alla kanaler,
dels samordna informationen med
många aktörer. Alla krisorganisationer bör gå ut med samma information när något stort händer i kommunen, till exempel om en stor del
av hushållen skulle bli av med sitt
vatten, säger han.
I ansvaret för stadens säkerhetsskydd ingår också försörjningssystemet för el och tele, som finns i Stockholm. Om de näten skulle slås ut får
det stora effekter på hela landet.
– För att allt det här ska fungera
samverkar vi med många olika par-
12 SOS
15SOSK1_utvecling___10921.indd 12
2015-02-24 11:36:33
foto: maskot/folio
utveckling förebyggande säkerhet
ter, inte bara krisaktörerna utan
också kollektivtrafiken, landstinget,
andra kommuner och privata nä­
ringsidkare, säger Patrik Åhnberg.
Samverkansarbetet har ut­
vecklats successivt. Ett stort steg
togs den 1 januari i år då samarbetet
fick en fast organisation med en
anställd chef. Tanken är att samver­
kansorganisationen så småningom
ska anställa ytterligare fyra eller
fem personer och ha egen samver­
kanscentral.
– Samverkansarbetet har gett
­resultat. Vid varje händelse ser vi
att vi har blivit mycket snabbare på
att kalla in till en samverkanskon­
ferens då vi kan dela information på
ett snabbt och enkelt sätt.
– Genom vår samverkan har vi fått
en bild av hur respektive ansvars­
områden ser ut – vad som är kom­
munens ansvar, polisens, räddnings­
tjänstens och så vidare. Det har gett
oss en bättre förståelse för vilka
­aktörer som behöver vara involve­
rade i olika typer av händelser. Vi vill
vara proaktiva och förbereder oss för
hur vi ska agera vid till exempel ett
terroristhot riktat mot Sverige.
Samverkansgruppen beslutar ock­
så om inriktning för arbetet under
olika större händelser. Det gjordes
till exempel vid president Obamas
statsbesök 2013, prinsess­bröllopet
och vid händelsen med självmords­
bombaren under julhandeln 2010.
– Vårt arbete handlar inte bara
om att ansvara för säkerheten för
kommunens invånare utan också
om att underlätta för polisen. Myck­
et av det gemensamma arbetet går
ut på att hjälpa varandra. Den här
samverkan är ett stort framsteg
jämfört med 2008 då vi knappt pra­
tade med varandra.
Stockholm stads
proaktiva säkerhetsarbete
q Alla kommunala verksamheter har en
egen krisorganisation som gör en risk- och
sårbarhetsanalys för att se prioriterade
åtaganden. Vitala områden får inte ha längre
avbrott än en timme.
q Viktiga kommunala verksamheter måste
ha reservvägar för IT-kommunikationen.
q Inrapporterade incidenter från den egna
verksamheten och allmänheten samlas i ett
incident­system kallat ”Risk”. Informationen
analyseras sedan tillsammans med information från andra samhällsviktiga aktörers
system.
q Kommunen stödjer olika frivillignätverk
som gör trygghetsvandringar och har anställda medborgarvärdar, framför allt i ytterområdena.
q Samverkan sker med krisaktörer, kollektivtrafiken, landstinget, andra kommuner och
privata aktörer.
q Varje vecka hålls en telefonkonferens med
Storstockholms samhällsviktiga verksamheter. Varje aktör går igenom kommande
stora aktiviteter – allt från vädervarningar till
stads­besök. Där beslutas vilka som behöver
samverka för att arbetet med att stävja till
exempel social oro i ett område ska fungera
på ett bra sätt.
”För att allt det här ska fungera samverkar vi med
många olika parter, inte bara krisaktörerna utan också
kollektivtrafiken, landstinget, andra kommuner och
privata näringsidkare.” Patrik Åhnberg, Stockholm stads säkerhetschef
SOS 13
15SOSK1_utvecling___10921.indd 13
2015-02-24 11:36:39
Regelboken har inte lösningen för alla situationer.
En erfaren SOS-operatörs egna initiativ bidrog
till att rädda livet på en person som var instängd i
­eldhavet i Västmanland sommaren 2014.
Text: Eriq Agélii
Foto: Andreas Hylthén
Ett samtal
i eldinfernot
14 SOS
15SOSK1_insats_skogsbranden_10919.indd 14
2015-02-24 11:36:46
SOS Alarm har beslutsstöd
för hur SOS-operatörer ska agera i
de flesta händelser. Men man kan
inte förutse allt. Vid exceptionella
situationer kan den enskilda SOSoperatörens agerande avgöra om en
insats lyckas eller ej.
Den stora skogsbranden som
drabbade Västmanland i början av
augusti 2014 var definitivt en exceptionell händelse. Branden spred
sig explosionsartat i det torra landskapet och det var ingen som kunde
förutse hur den skulle utvecklas,
vilket bland annat skogsarbetarna
som hamnade mitt i eldhavet fick
erfara med katastrofala följder.
SOS Alarm hade en central roll i
kampen mot branden. Med insamlad information från allmänheten
och olika aktörer kunde SOS Alarm
och insatsledarna i realtid följa och
dirigera resurserna på plats. Inte
minst gjorde SOS-kartan att vattenbombningen kunde styras precist
för att begränsa branden.
SOS Alarm tog den 4 augusti emot
ett 112-anrop från en privatperson
om en anhörig skogsarbetare som
var instängd i eldhavet. Tillsammans
med en kollega hade han avverkat
skog på ett hygge, flera kilometer
från branden. Men plötsligt hade
den starka vinden fört elden ända
fram till deras timmerbilar. SOSoperatören Lise-Lotte Bäckström
ringde upp skogsarbetaren.
− Det var inget vanligt samtal,
han skrek, men jag försökte hålla
mig lugn, säger Lise-Lotte Bäckström.
Hon frågade skogsarbetaren var
han hade åkt in på hygget och han
kunde beskriva några kurvor som
han hade passerat före en raksträcka.
Det räckte för att hon skulle kunna säkerställa hans position.
− Men jag förstod inte alls hur illa
det var och hur det brann där då.
Det var det ingen som gjorde.
Skogsarbetaren hade försökt
rädda sig genom att starta timmerbilen och åka. Nycklarna satt i och
lyset var på, men motorn dog på
grund av syrebristen. Men när hon
förstod att han var nära att brinna
upp, valde Lise-Lotte Bäckström
Foto: Jocke Berglund/airpictures tT Bild
insats skogsbranden
Totalt släpptes cirka 10 miljoner liter vatten över skogsbranden i Västmanland.
Jag sa till
insats­
ledaren
­­­­­”Ni måste
vatten­
bomba nu,
han brin­
ner upp
just nu!”.
Lise-Lotte
Bäckström,
SOS-operatör
att ringa direkt till insatsledaren för
brandbekämpningen i Ramsnäs
istället för att dra igång ett vanligt
larm, som hon insåg skulle ta längre
tid. Hon visste att det var insats­
ledaren som styrde vattenbombningen från helikoptrarna. Samtidigt larmade hennes kollegor ut
räddningstjänst och ambulans.
− Jag följde inte regelboken, men
de små chanser man har, de måste
man ta ibland. Det var så bråttom,
jag tänkte att det var enda sättet att
få honom att överleva. Jag sa till insatsledaren ”Ni måste vattenbomba
nu, han brinner upp just nu!”. Jag
gav dem positionen till skogsarbetaren. Insatsledaren fattade på en
gång vad som gällde och hur bilden
var. Han drog iväg en helikopter
direkt.
Vattenbombning är inget normalt
sätt att rädda någon ur en brand,
och det är heller inte helt ofarligt att
få något ton vatten över sig.
− Men jag valde mellan det och
att han brann upp. När jag gick tillbaka till samtalet med honom bröts
det. Jag fick inte tag på honom mer,
säger Lise-Lotte Bäckström.
SOS Alarm skickade räddningstjänst och ambulans från olika
håll till platsen. De försökte gå in,
men meddelade via Rakel att de
tvingades backa några kilometer
från skogsarbetaren. Det var för
hett. Lise-Lotte Bäckström kunde
följa insatsen och bilarnas position
på SOS-kartan där hon såg att de
backade bort.
Vad hon inte såg var att två
brandmän på eget initiativ ändå
gick in i elden och hämtade skogsarbetaren. I två timmar trodde hon
att mannen hade brunnit upp.
− Ibland får man ris och ibland får
man ros när man gör något utöver
det vanliga, säger Lise-Lotte Bäckström.
Skogsarbetaren fick allvarliga
brännskador, men överlevde. Hans
kollega dog i eldhavet.
SOS 15
15SOSK1_insats_skogsbranden_10919.indd 15
2015-02-24 11:36:52
Här jobbar alla sida vid sida.
Nedan till vänster brandman
Anders Johansson och till höger
Markus Alfredsson, SOS Alarm.
16 SOS
15SOSK1_effekt_trygghetens_hus_10918.indd 16
2015-02-24 11:36:57
effekt trygghetens hus
Förutom inbokade möten sker det många naturliga möten mellan personal från olika organisationer. Vid bordet sitter
Michael Söderström, SOS-operatör. Bakom honom Leif Ekström, Olof Bråborg , Ulf Jernström och Martin Jonsson från
räddningstjänsten.
Alla under ett tak
Trygghetens Hus i Östersund rymmer flera olika samhällsfunktioner,
bland annat polis, räddningstjänst, SOS Alarm, ambulans, präst och
sjukvårdsrådgivning. Samverkan i ­vardagen skapar förståelse för varandras
organisationer och en bättre beredskap vid kriser.
– När vi flyttade ihop trodde vi att vi kunde allt om varandra, men det
­visade sig vara fel, säger Gunilla Ågren, projektledare för Trygghetens Hus.
Text: Carola Ålstig Andersson
Foto: David Lundmark
På ett gammalt militärt område i Östersund
ligger Trygghetens Hus. En samling byggnader som
rymmer allt från polisen, SOS Alarm, Räddningstjänst
och ambulans till åklagarmyndigheten och häktet.
Hjärtat i Trygghetens Hus är samlokaliseringen av
larm- och ledningscentraler. Endast en glasruta skiljer
SOS Alarms larmcentral från polisens länskommunikationscentral, räddningstjänstens ledningsrum ligger
vägg i vägg.
Varje morgon träffas polisens länsvakthavande befäl,
räddningstjänstens inre befäl och
passledaren från SOS Alarm för en
daglig lägesrapport. Det är korta
möten och alltid samma agenda.
– Vi går igenom gårdagen och om
något särskilt hänt och hur dagen
ser ut. Det här är ett bra tillfälle att
ta upp om man tycker att något inte
funkat. På så vis bygger man aldrig
upp ett motstånd mot varandras
SOS 17
15SOSK1_effekt_trygghetens_hus_10918.indd 17
2015-02-24 11:37:02
vinjett vinjetten
Pelle Bengtsson och Ia Olofsson, SOS-operatörer som även kan
titulera sig regionala produktionsledare.
Hundförare Hanna Wikberg med sin tjänstehund.
organisationer utan kan istället
förstå varandra och varför det blev
som det blev, säger August Knutsson, vakthavande befäl.
Sandra Öhnstedt, platschef, SOS
Alarm, håller med:
– Det är tiden tillsammans som
gör oss starka. Att vi träffas varje
dag. Det är annars lätt att ha åsikter
om varandras organisationer, men
när man känner personerna på andra sidan väggen så ser man till att
lösa uppkomna problem istället.
Idén till Trygghetens Hus föddes redan 1997 efter en tåg­olycka
iK
­ älarne som krävde samarbete
mellan organisationerna. Det
blev då tydligt hur viktigt ett bra
Ambulans och räddningstjänst huserar alldeles intill varandra.
samarbete är. En diskussion om
samverkan sattes igång och i maj
2009 flyttade polisen och tullen in i
sina nya lokaler på området. Några
månader senare kom åklagaren
och SOS Alarm. I början av 2010
var det dags för räddningstjänsten
och ­ambulansen och i slutet av 2010
kom också sjukvårdsrådgivningen
hit. I Trygghetens Hus finns också
en präst som alla organisationer har
stor nytta av.
Gunilla Ågren är projektledare
för Trygghetens Hus via Länsstyrelsen i Jämtlands län. Hon betonar
vikten av prestigelöshet som nyckeln till projektets framgång.
– Det finns samverkan i hela landet, men här i Östersund har vi tagit
ytterligare ett steg genom att sätta
oss i samma byggnader, och för att
få det att fungera krävs det att man
är prestigelös och har invånarnas
bästa för ögonen och inte sin egen
organisation.
Förutom inbokade möten sker
det naturligt många informella
­möten mellan personalen från de
olika organisationerna och myndigheterna. Det finns en gemensam
lunchrestaurang och gym och man
har gemensamma övningar och
utbildningar. Organisationerna
har också en gemensam verksamhetsplan där möten, utbildningar,
­övningar och temadagar läggs in.
– Man kan inte få samarbetet att
fungera i kris om det inte fungerar i
18 SOS
15SOSK1_effekt_trygghetens_hus_10918.indd 18
2015-02-24 11:37:08
Lars-Åke Wikström är präst på Trygg­
hetens Hus sedan drygt ett år.
Uno Wallinder och kollegan Magnus Backman från SOS Alarm i samtal under lunchrasten.
Samarbetet måste fungera till vardags för
att fungera i kris, enligt Gunilla Ågren.
vardagen. Det vi gör i vardagen gör
vi även vid en samhällsstörning,
säger Gunilla Ågren.
Hon tar översvämningarna i Ström­
sund 2010 som exempel. Det fanns
en risk att översvämningarna skulle
nå ett reningsverk. Då samlades be­
rörda i den gemensamma lednings­
central som finns i huset. Läns­
styrelsen, kommunledningen och
landstinget kunde också koppla upp
sig via länk för att delta på ­mötet.
– Vi kunde också följa hur en
polishelikopter med ett räddnings­
tjänstbefäl på plats filmade över
området. På så vis fick alla organisa­
tioner och myndigheter en samlad
lägesbild, förklarar Gunilla Ågren.
Varje måndag hålls ett gemensamt möte med ansvariga på Trygghetens Hus för att stämma av lägesbilden
i länet. Från vänster Patrik Filén, polisen, Sandra Öhnstedt, SOS Alarm, och Monika Söder, Vårdguiden 1177.
Varje höst arrangerar Trygg­
hetens Hus ett gemensamt öppet
hus för allmänheten. Det har också
anordnats mediedagar med inbjud­
na från press, radio och TV.
Men arbetet mot bättre samver­
kan fortsätter. I Jämtland är det
många gränsräddningar så nu tittar
man på hur samarbetet med Norge
kan utvecklas.
Trygghetens Hus
I Trygghetens Hus finns
en rad myndigheter och
organisationer:
 Polismyndigheten
i Jämtlands län
 Räddningstjänsten
Jämtland
 L andstinget (ambulans
och Vårdguiden 1177)
 SOS Alarm
 Åklagarmyndigheten
 Tullverket
 Svenska Kyrkan
 L änsstyrelsen i Jämtlands
län
 Kriminalvården i form av
ett provisoriskt häkte.
SOS 19
15SOSK1_effekt_trygghetens_hus_10918.indd 19
2015-02-24 11:37:14
utveckling bedömningsstöd
Bättre
stöd
i svåra beslut
Verktyget Retts används sedan flera år som bedömningsstöd inom
ambulans- och akutvården. Nu undersöker SOS Alarm om det även kan
anpassas för akut vårdbedömning på telefon. En anledning är att SOS
Alarm vill prata samma språk som övriga delar av akutsjukvården för att
öka patientsäkerheten. Text: Johan Wangström Illustration: Robert Hilmersson
Det är förmodligen ett av
de svåraste jobb som finns, att i ett
telefonsamtal bedöma hur någon
mår. Dessutom under tidspress,
med begränsade resurser att fördela, och inte minst med vetskapen
om att ett misstag kan få mycket
svåra konsekvenser.
För att underlätta en snabb och
säker vårdbedömning har SOS-­
operatörerna och SOS-sjuksköterskorna ett beslutsstöd. SOS Alarm
överväger nu att uppdatera det till
Retts, ett verktyg som är vanligt i
ambulanssjukvården och på akutmottagningarna.
– Både vår egen personal och våra
kunder i landsting och regioner vill
att vi ska tillämpa samma system
där det är möjligt, säger Ulrika Bergvall, Verksamhetschef SOS Vård.
– Vår förhoppning är att Retts är
ett enklare sätt att bedöma patienter initialt, att verktyget ska bli
t­ ydligare och ge mer stöd i den
medicinska bedömningen än i dag.
Ulrika Bergvall konstaterar att
det kräver en mycket noggrann utvärdering ­innan man kan fatta beslut om att ­byta bedömningsstöd.
– Det är väldigt viktigt att snabbt
fånga upp kärnan i ett samtal som
ofta är ostrukturerat.
– Jag brukar säga att detta är en av
de svåraste specialiteterna i vården
eftersom du varken kan se, ta eller
känna på patienten. Om jag ställs
inför en person kan jag avgöra
­direkt om det är exempelvis kärlkramp eller en hjärtinfarkt, bland
annat baserat på hur patienten beter sig. Och de behöver behandlas
olika snabbt, förklarar Ulrika Bergvall, som själv har erfarenhet av att
arbeta som sjuksköterska vid både
akutmottagning och SOS Alarm.
För att omvandla Retts från ett
kliniskt beslutsstöd till att användas
i telefon måste man plocka bort en
del parametrar som till ­exempel
20 SOS
15SOSK1_utveckling_retts_10920.indd 20
2015-02-24 11:50:04
Beslutsstödet Retts
puls, och ersätta dem med andra
sätt att identifiera vårdbehovet på.
– Hur det ska gå till är det ­arbete
som vi nu håller på med, ­våra erfarenheter i kombination med cirka
tio miljoner fall som bedömts med
­nuvarande Retts.
Retts är ursprungligen fram­taget
vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. Per Örninge, som
är regional ambulansöver­läkare i
Västra Götalandsregionen och var
med om att införa Retts i ambulanssjukvården, kommer nu att ingå i en
av SOS Alarms referensgrupper.
– Enligt min mening har Retts
ökat patientsäkerheten inom de
verksamheter där det hittills har
använts. Tidigare var det mer personliga och subjektiva bedömningar av patientens tillstånd. Jag märker att det ibland finns en risk för
missförstånd i kommunikationen
om man använder olika bedömningssystem, så vi behöver ha ett
”Det är
väldigt
viktigt att
snabbt
fånga upp
kärnan i
ett samtal
som ofta
är ostrukturerat.”
Ulrika Bergvall
gemensamt sätt att beskriva patienten genom hela vårdkedjan, som
börjar med 112, menar Per Örninge.
Också SOS-operatörerna och
SOS-sjuksköterskorna välkomnar
ett beslutsstöd där man enklare kan
identifiera om en hjälpsökande är
svårt sjuk. Att det egna handlingsutrymmet minskar något med det
nya beslutsstödet är positivt, menar
Ulrika Bergvall, eftersom kvaliteten
förväntas bli jämnare.
Dessutom medger Retts olika
möjligheter beroende på vilken
kompetens som loggat in, vilket
exempelvis innebär att en läkare får
en mer avancerad bild av patienten
med information om mediciner och
journalanteckningar.
Retts alarm, som är arbetsnamnet på det nya beslutsstödet, kommer att utvecklas i samarbete mellan SOS Alarm, Predicare och forskare från Karolinska Institutet och
Södersjukhuset i Stockholm. Två
qInfördes på Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2005, efter
frustration över växande köer,
kostnader och brist på verktyg
för att bedöma hur frisk eller
sjuk en patient är.
qRetts står för Rapid Emergency
Triage and Treatment System.
qRetts bygger på algoritmer. Fem
vitalparametrar (luftväg, andning, cirkulation, vakenhet och
kroppstemperatur) matas in i
systemet och ger i förhållande
till sökorsaken en bedömning av
patientens tillstånd.
qAnvändes först på sjukhus men
nu även inom andra delar av
vården, av samtliga landsting,
regioner samt ambulansorganisationer i Sverige. Dessutom i
stor utsträckning i Norge.
qHittills har 10 miljoner patienter
i Norden bedömts med stöd av
Retts.
qRetts utvecklas i dag i företagsform av Predicare AB.
simuleringsstudier ska göras under
2015 och om utfallet talar till Retts
fördel kommer stödet att användas
skarpt i ett pilotförsök 2016.
– Den tekniska utvecklingen är
minst lika viktig som den medicinska. Om allt går enligt planerna kan
en övergång till Retts alarm bli verklighet 2017, säger Ulrika Bergvall.
SOS 21
15SOSK1_utveckling_retts_10920.indd 21
2015-02-24 11:50:10
utveckling öppna jämförelser
Gunnar Björkman, STOCKHOLM
− 25 minuter räddningstjänst och 12
minuter ambulans.
Rätt svar är 8,6 respektive 11,7 ­minuter.
− Tvärtom mot vad jag trodde. Jag
tycker att det fungerar bra. Min fru
bröt benet förra året, då var de på
plats efter två minuter, men kanske
beror det på att jag bor så pass nära
sjukhuset.
Snabbare än väntat
En stor studie presenterar positiva resultat för ambulans ­
och ­räddningstjänst i alla kommuner; förtroendet är högt
och utryckningstiden är oftast kortare än förväntad.
Men det är stora skillnader på ­responstiden i olika typer
av kommuner. Text Anne Hammarskjöld Foto: Tobias Ohls och Eriq Agelii
I november 2014 presente­
rade SKL, Sveriges kommuner och
landsting, och MSB, Myndigheten
för samhällsskydd och beredskap,
för sjunde året studien Öppna jämförelser − Trygghet och säkerhet 2014.
­Temat är medborgarnas uppfatt­
ningar och förväntningar på kom­
munal trygghet och säkerhet.
Studien jämför bland annat hur
fort invånare förväntar sig hjälp
från ambulans respektive rädd­
ningstjänst. Förväntningarna jäm­
förs med den verkliga utrycknings­
tiden, den så kallade ­responstiden.
I alla kommungrupper är ambulan­
sen snabbare på plats än vad invå­
narna förväntar sig. Även räddnings­
tjänsten är som regel snabbare än
förväntat.
Fredric Jonsson, projektledare för
rapporten på SKL, tolkar skillnaden
som att få vet hur kort utrycknings­
tiden är.
– Den verkliga utryckningstiden är
ju bara känd för de som larmat. För
övrigt är det få som förväntar sig att
hjälpen är på plats så snabbt som
den är i de allra flesta kommuner.
Lagen om skydd mot olyckor
­säger att alla kommuner ska ha ett
tillfredsställande och likvärdigt
skydd. Riskbilder och resurser ser
22 SOS
15SOSK1_skls__ppna_j_mf_relser_10924.indd 22
2015-02-24 11:37:33
?
Hur lång tid tror du att det i genomsnitt
tar i din kommun för ambulans respektive
räddnings­tjänst från 112-samtal tills första
resurs är på plats?
Charlie Malmberg, Stockholm
− 9 minuter räddningstjänst och ­
12 minuter ambulans.
Nästan mitt i prick! Rätt svar är 8,6
respektive 11,7 m
­ inuter.
− Det låter helt okej. Det är svårt att
ta sig någonstans överhuvudtaget i
Stockholm på den korta tiden.
Stefan Blomdahl, Uppsala
− Jag tror det tar 20 minuter för
ambulansen. Räddningstjänsten
tar ungefär lika lång tid.
Rätt svar är 10,2 respektive 11,2
­minuter.
− Jättebra att de kommer så
fort fram, det trodde jag inte!
Marie Dalan, Borlänge
− 17 minuter med ambulans? Men
jag tror att räddningstjänsten är
lite snabbare. 15 minuter?
Rätt svar är 11,2 respektive 11,7
­minuter.
− Det var bra. Du ser – räddningstjänsten är snabbare!
Mats Östensson, Borlänge
− Det går snabbt, folk har stor
respekt när blåljuset är på.
Men det är klart de har ju sin
prioritets­lista. 10 minuter?
Rätt svar är 11,2 respektive 11,7
­minuter.
Kristina Jonsson, Uppsala
− Ambulansen kommer fram inom
en kvart i alla fall. I Uppsala tror jag
det är lika för räddningstjänsten.
Rätt svar är 10,2 respektive 11,2
­minuter.
− Det var ju ännu bättre än jag
trodde!
olika ut i olika kommuner, och det
finns inga regler för exempelvis
bemanningen av räddningstjäns­
ten. Ändå är skillnaderna i respons­
tid mellan kommunerna mindre än
man kanske skulle kunna tro. Och
skillnaderna beror mest på vilken
typ av kommun man bor i.
– Invånare som bor långt från
tätorten anpassar sig och har en
egen, bättre beredskap med släck­
utrustning, elgeneratorer och så
vidare. Många som drabbades av
stormen Gudrun har tagit erfaren­
heten med sig, och det verkar vara
en utveckling som står sig.
Studien speglar också det av
tradition höga förtroendet för blå­
ljusyrkena: Nio av tio har ett högt
eller mycket högt förtroende för
räddningstjänsten, medan åtta av
tio har ett högt eller mycket högt
förtroende för ambulansen. Fredric
Jonsson har ingen säker förklaring
till skillnaden, men han har en teori:
– Räddningstjänsten är fysiskt
närvarande på många fler orter. De
syns till vardags, till exempel ge­
nom brandstationen i samhället
och olika utbildningar för allmän­
heten. Synligheten ökar nog den
upplevda tryggheten.
Sveriges, enligt rapporten, säk­
raste kommuner är Ydre, Knivsta
och Lomma. Med ”säkrast” menas
att här är risken minst för att drab­
bas av brott, brand eller olycka.
­Resultatet kan förklaras med väl­
kända socioekonomiska variabler
som låg arbetslöshet, låg medel­
ålder, goda inkomster och att detta
är förorts- eller pendlarkommuner.
Kommunerna längst ner på ”sä­
kerhetslistan” har sina speciella
utmaningar, sammanfattar Fredric
Jonsson. Det är några kommuner
med hög grad av aktivitet och
många besökare men få boende.
– Alltså turistorter som under
några veckor av året möter en stor­
stadsproblematik vad gäller brotts­
ligheten. Den positiva sidan är att
placeringen ger en tydlig signal om
att till exempel de polisiära resur­
serna i kommunen bör se annor­
lunda ut.
Öppna jämförelser är inte en
­recension av det kommunala
”Den verkliga
utrycknings­
tiden är ju bara
känd för de som
larmat.” ­­
Fredric Jonsson, SKL
olycksarbetet. Studien erbjuder en
gemensam problembeskrivning
som kommunerna kan använda sig
av i sitt utvecklingsarbete för att
minska olyckorna och för att öka sin
krishanteringsförmåga.
– Studien är utformad enligt ett
kommunalt perspektiv och med
fokus på jämförbarhet och med
­ambitionen att få med många olika
perspektiv. Många kommuner, till
exempel Karlstad och Jönköping,
använder rapporten som underlag
för sitt handlingsprogram enligt
­Lagen om skydd mot olyckor, säger
Fredric Jonsson.
44 800 i Öppna jämförelser
Under våren 2014 genomförde MSB
en enkätundersökning med 44 800
deltagare mellan 18 och 79 år, i 58 olika
kommuner. Deltagarna svarade dels på
frågor om förtroende för och förväntan på offentlig service inom området
trygghet och säkerhet, dels på frågor
om oro för olyckor, brott och samhällsstörningar samt vilken möjlighet de har
att påverka sin egen säkerhet.
I SKL:s studie Öppna jämförelser –
Trygghet och säkerhet 2014 publice-
ras delar av MSB:s undersökning. Här
rangordnas kommunerna enligt ett
sammanvägt värde, grundat på hur
vanligt det är med olyckor och brott.
Kommunerna har olika förutsättningar,
till exempel vad gäller storlek och antal
invånare, och de som ligger i topp
behöver inte arbeta bäst inom området
trygghet och säkerhet. Däremot är det
sammanvägda värdet användbart när
en kommun jämför sitt utfall med andra
som har likvärdiga förutsättningar.
SOS 23
15SOSK1_skls__ppna_j_mf_relser_10924.indd 23
2015-02-24 11:37:37
”SOS Alarm är en så
­viktig samhällsfunktion
att situationen bör få e­ n
lösning.”
Personligt:
Gunilla Lundquist
Gör: Revisionsdirektör
Bakgrund: Civilekonom, Stockholms
universitet. Började sin karriär på
SJ Gods (som senare blev Green
Cargo) där hon bland annat arbetade
med försäljning av godstrafik,
marknadskommunikation och
omvärldsbevakning. 2002 började
hon som effektivitetsrevisor på
Riksrevisionsverket som sedan blev
Riksrevisionen. I dag arbetar hon som
projektledare inom avdelningen för
granskning av statliga bolag.
Oväntad talang: Jazz och fridans –
en gång stod valet mellan att satsa
professionellt på dansen eller att börja
studera ekonomi.
Styrka: ”Tålmodig. Eller uthållig kanske
man ska kalla det? Egenskapen har jag
efter min pappa.”
Svaghet: ”Jag pratar kanske lite väl
mycket? Ibland måste jag behärska mig
för att inte avbryta andra.”
24 SOS
15SOSK1_profilen_10917.indd 24
2015-02-24 11:50:15
profilen Gunilla Lundquist
Med rätt
att förändra
Att SOS Alarm har en central samhällsfunktion är alla överens
om, men har företaget rätt förutsättningar för sitt uppdrag?
­Gunilla Lundquist vid Riksrevisionen gräver efter svaret på
den frågan. Text: Gabriella Sköldenberg Foto: Thron Ullberg
Gunilla Lundquist vet hur
det känns. Att när en nära anhörig
har blivit sjuk, stå med hjärtat i
halsgropen och telefonluren tryckt
mot örat och prata med en SOSoperatör i väntan på ambulans. Hon
vet vad det betyder att bli professionellt bemött och att kunna känna
tillit till att samhällets hjälp finns
där när den behövs som mest.
– När jag ringde var det min
mamma som behövde hjälp. Min
syster som är sjuksköterska tog
hand om henne medan jag pratade
med SOS Alarm, säger Gunilla
Lundquist.
Hennes mamma klarade sig.
I rollen som revisionsdirektör på
Riksrevisionen har Gunilla Lundquist också haft lång yrkesmässig
kontakt med SOS Alarm. Det började 2012 när hon granskade hur
ambulanssjukvården i Sverige fungerar och statens insatser inom området. Arbetet med den rapporten
väckte fler funderingar kring SOS
Alarms samhällsroll och frågor
kring förutsättningarna som staten
ger för att företaget ska kunna uppfylla sitt samhällsåtagande.
– Vi såg tecken på att det händer
mycket i omvärlden som påverkar
företagets möjlighet att lyckas med
sitt uppdrag. SOS Alarm verkar i
dag i en ovisshet, till exempel om
bolagets framtida verksamhet och
vad ägarna vill med bolaget. SOS
Alarm är en så viktig samhällsfunktion att situationen bör få en lösning.
Med mandat att granska rege­
ringen har Riksrevisionens effektivitetsrevision − med Gunilla Lundquist som projektledare – därför
påbörjat en förstudie som ska besvara frågorna kring SOS Alarms
förutsättningar. Förstudien har till
syfte att lämna förslag på en eventuell huvudstudie som i sådant fall
ska vara klar redan före sommaren
2015. Arbetet är i dag i full gång och
Gunilla Lundquist skiner upp när
hon berättar om alla de möten hon
har hunnit beta av sedan slutet av
förra året:
– För mig som drivs av att få träffa
folk och sätta mig in i komplexa
frågor har det varit ett otroligt kul
arbete.
Hon har intervjuat nästan alla
styrelseledamöter och personal­
representanter på SOS Alarm, träffat Myndigheten för samhällsskydd
och beredskap, MSB, som är tillsynsmyndighet för 112-avtalet,
Rikspolisstyrelsen, Sveriges kommuner och landsting, SKL … Hon
fortsätter att räkna upp en lång rad
med personer och organisationer
som hon och hennes kollega inhämtar information från.
Bland annat har hon haft möte
med 112-rådet, där myndigheter och
organisationer som samarbetar
kring nödnumret ingår. Då tog
­Gunilla Lundquist upp områden
som redan nu kan identifieras som
viktiga: 112-avtalet med staten,
adressregister som operatörerna
behöver för att kunna avgöra var den
hjälpsökande finns, landstingens
ambulansdirigering i egen regi och
kravet på moderna teknikplattformar – faktorer som är grundläggande för att SOS Alarm ska kunna utföra sitt arbete korrekt och effektivt.
– När vi gjorde granskningen av
ambulansverksamheten i Sverige
fick vi signaler på att vi borde titta
närmare på de förutsättningar som
SOS Alarm har att verka inom i dag.
Att ha ett gemensamt larmnummer
som 112 är bra, det finns exempel på
länder med olika nummer beroende på vem du vill ha hjälp av, som
polis eller brandkår. Det är ganska
självklart att det är lättare att bara
behöva känna till ett nummer när
hjälp behövs.
Även om Gunilla Lundquist inte
kan nämna några slutsatser innan
rapporten är färdig, kommer den
med all sannolikhet att peka ut brister. Och att Riksrevisionen tar upp
frågan, trots att MSB redan har ett
uppdrag att se till att 112-avtalet
följs, ser hon som ett komplement
till MSB:s arbete. Riksrevisionen
SOS 25
15SOSK1_profilen_10917.indd 25
2015-02-24 11:50:17
profilen Gunilla Lundquist
Det statliga alarmeringsavtalet
Alarmeringsavtalet mellan svenska staten och SOS Alarm
reglerar SOS-tjänsten och vissa alarmeringstjänster. Avtalet
syftar till att säkerställa en effektiv SOS-tjänst och ska skapa
möjligheter att tillkalla eller komma i kontakt med polis, statlig eller kommunal räddningstjänst samt ambulans.
Enligt avtalet ska SOS Alarm bland annat driva SOScentraler som upprätthåller tjänsten för nödnumret 112,
utnyttja positionering av 112-samtal där så är möjligt för fast
och mobil telefoni och sammankalla och ansvara för ett 112råd. Avtalet omfattar inte hur ambulanser ska dirigeras efter
att SOS-operatören har konstaterat att den hjälpsökande är
i behov av ambulans. Detta upphandlas i separata avtal med
landstingen.
uppdrag på Riksrevisionen är entu­
siasmen fortfarande påtaglig när
Gunilla Lundquist pratar om sitt
jobb. Hon förklarar varför:
– Dels för att jag i mitt yrke får
träffa människor och sätta mig in i
deras verksamhet, dels för att vi har
en känsla i huset att vi vill och kan
förbättra saker. Att det vi gör fak­
tiskt leder till förändring.
”Vi har en känsla i huset att vi vill
och kan förbättra saker.”
har ett bredare granskningsmandat.
Det kan också ses som en blås­
lampa på utvecklingen. Fast så ut­
trycker sig inte Gunilla Lundquist.
Hon konstaterar bara att:
– Det är inte klart vilket utskott
som kommer att hantera frågan,
men enligt Riksrevisionens revi­
sionslag måste regeringen besvara
rapporten inom fyra månader.
Gunilla Lundquist är en person
som drivs av att få ta fram genom­
arbetade svar på samhällsviktiga
frågor. Hon är civilekonom i grun­
den och ägnade sina första tio år i
karriären åt bland annat godstrafik­
frågor åt SJ Gods som sedermera
blev Green Cargo, men lämnade
jobbet 2002.
– Jag blev helt enkelt trött på allt
tal om konkurrens, marknadsande­
lar, vinst och dylikt. Jag längtade
efter att få analysera och tänka klart.
Hon började som effektivitets­
revisor och var med i utformningen
av den nya myndighet som bildades
genom en sammanslagning av
Riksrevisionsverket (RRV) och
Riksdagens revisorer.
Trots att det har gått mer än ett
decennium sedan hon började sitt
Hon brukar ibland likna sitt
arbete med det som en grävande
journalist gör och Gunilla Lund­
quist bottnar i grundprincipen att
hon som statlig tjänsteman har en
skyldighet att belysa det som inte
fungerar bra. Revisionsarbetet är
ett hantverk som hon bemästrar vid
det här laget.
– För att bli bra på revisionsar­
bete krävs att du kan hantera olika
metodfrågor, är lyhörd och intres­
serad av att ta in kunskap och att du
har förmågan att möta människor.
Dessutom måste du vara en god
skribent.
Resultatet av granskningen av de
förutsättningar SOS Alarm har för
att utföra sitt uppdrag, blir officiellt
först när riksrevisorn sätter sin un­
derskrift på beslutet. Men det som
redan nu kan sägas med säkerhet är
att Gunilla Lundquist har tagit sig an
uppdraget med både professionell
noggrannhet och en personlig käns­
la för hur viktig frågan är.
– Två gånger har jag kommit i
kontakt med SOS Alarm som pri­
vatperson, först gällde det min pap­
pa och sedan för min mammas räk­
ning. Det gör att jag i praktiken vet
hur viktigt SOS Alarms arbete är.
26 SOS
15SOSK1_profilen_10917.indd 26
2015-02-24 11:50:20
Jourhavande
PRÄST
akut samtals- och krisstöd
telefon 112
chatt
digitalt brev
www.svenskakyrkan.se/jourhavandeprast
15SOSK1_annons_10923.indd 27
2015-02-24 11:37:52
Avsändare:
SOS Alarm Sverige AB
Box 19546
104 32 Stockholm
posttidning B
w
Årtalet: 1991
­
Pasagerarna ombord
på Dana Viking kunde
själva ta sig ur vraket.
Miraklet i Gottröra
Endast några minuter efter start från Arlanda kraschade SAS-planet. Olyckan har kallats Gottrörakraschen
eller ”Miraklet i Gottröra” eftersom alla ombord överlevde.
Det var på morgonen den 27 december 1991.
Scandinavian Airlines Flight 751, även kallad Dana
Viking, hade precis lyft från Arlanda på väg mot
Warszawa, via Köpenhamn. Befälhavare ombord
var kapten Stefan G Rasmussen och andrepilot Ulf
Cedermark. Det blåste måttligt, temperaturen låg
kring noll grader och det snöade.
Efter 25 sekunders flygning började den ena motorn att ”pumpa” och efter drygt en minuts flygning
hade båda motorerna havererat. Motorhaverierna
gav piloterna mycket kort tid på sig att förbereda en
nödlandning eftersom flyghöjden fortfarande var
låg och flygplanet tungt med flygbränsle. Sikten var
också dålig.
15SOSK1_artalet_1991_10922.indd 28
En av passagerarna, Per Holmberg, var själv
­ ilot. När han förstod att planet höll på att krascha
p
gick han in i cockpit och erbjöd sin hjälp. Tillsammans lyckades man få ned planet på en åker i
­Gottröra. Flygplanskroppen bröts i tre delar vid
landningen men ingen brand utbröt och samtliga
129 ombord överlevde mirakulöst.
Orsaken till olyckan var klaris på vingarna som
lossnade efter start och åkte in i motorerna. Efter
Gottrörakraschen finns tydliga rutiner på hur man
både ska avlägsna is på vingarna och även kontrollera att så görs.
Text: Carola Ålstig Andersson
Foto: Lars Nyberg, TT
2015-02-24 11:37:56