Årsredovisning 2014 - Landstinget Dalarna
Årsredovisning 2014 Dnr: LD14/03413 Landstingsstyrelsen 2015-04-13 Landstingsfullmäktige 2015-04-27 Bilaga: Måluppfyllelser 2014 Årsredovisningens målgrupp Landstinget Dalarnas årsredovisning lämnas av landstingsstyrelsen till landstingsfullmäktige. Den vänder sig både till landstingets politiker och externa intressenter. Årsredovisningen produceras av ekonomienheten. Landstingets organisation Tolk- och hörselrådet Landstingsfullmäktige Revisorskollegium Revisionschef Patientnämnd Kansli Handikapprådet Pensionärsrådet HvB – hälsovalsberedning Landstingsstyrelse Central förvaltning Lokala hälso- och sjukvårdsberedningar Norra Folkrörelseberedning Hälso- och sjukvården Kultur- och bildningsnämnd Kultur- och bildning Hjälpmedel Landstinget Dalarna Fastighetsnämnd Landstingsfastigheter Servicenämnd Landstingsservice Nedansiljan Falun Landstingsstyrelsens arbetsutskott (AU) Borlänge Västerbergslagen Södra Gemensamma nämnder Folktandvården Tandvårdsnämnd Bolag och stiftelser Beställarenheten för tandvård Gemensamma nämnder Bolag och stiftelser Hjälpmedelsnämnden Dalarna (Värd: Landstinget Dalarna) Varuförsörjningsnämnden (Värd: Landstinget Uppsala) Gemensam nämnd för kostsamverkan i Mora (Värd: Landstinget Dalarna) Gemensam nämnd för språktolkförmedlingsverksamhet (Värd: Borlänge kommun) Kommunalförbundet ambulanshelikopter Värmland-Dalarna (Värd: Landstinget Värmland) Kommunalförbund Region Dalarna Regionala forskningsrådet (RFR) FINSAM - samordningsförbund för rehabiliteringsinsatser Bolag AB Dalaflyget (ägarandel 32%) Dala Airport AB (ägarandel 40,8%) Älvdalens utbildningscentrum AB (ägarandel 75%) Stiftelser Stiftelsen Dalarnas Museum Stiftelsen Dalateatern Stiftelsen Musik i Dalarna Stiftelsen Dalarnas Forskningsråd (Dfr) Innehåll Svensk hälso- och sjukvård behöver mer resurser! 4 2014 ur ett landstingsdirektörsperspektiv – fokus mot 2015 5 Förvaltningsberättelse7 Ekonomi8 Personal 14 Miljö19 MiT (medicinsk teknik och IT) 21 Trafik22 Hälso- och sjukvården 24 LD Hjälpmedel 30 Tandvårdsförvaltningen33 Beställarenhet för tandvård 35 Kultur- och bildningsförvaltning 36 Fastighetsförvaltningen39 Landstingsservice41 Kostsamverkan Mora 44 Patientnämnden Dalarna 46 Bolag, kommunalförbund, stiftelser och gemensamma nämnder 47 Finansiella rapporter 51 Resultaträkning51 Kassaflödesanalys52 Balansräkning53 Noter54 Investeringsredovisning59 Investeringar hälso- och sjukvård och IT 60 Fastighetsinvesteringar60 Nyckeltal 2010-2014 61 Redovisningsprinciper62 Revisionsberättelse 201464 Tabellförteckning66 Ekonomisk ordlista 67 Dnr: LD 14/03413 Svensk hälso- och sjukvård behöver mer resurser! Landstinget Dalarna redovisar ett underskott på 175 miljoner kronor för år 2014. Det är varken acceptabelt eller hållbart. Framför allt är det hälso- och sjukvården som har ett stort negativt resultat. Detta delar Landstinget Dalarna med de flesta andra landsting och regioner. Det visar samtidigt att svensk hälso- och sjukvård är i skriande behov av mer resurser från staten för att klara framtida utmaningar och för att kunna följa med i den snabba medicinska och tekniska utvecklingen. Landstinget Dalarnas hälso- och sjukvård kan inte fortsätta leverera underskott på underskott. Därför har ett stort arbete påbörjats för att i grunden genomlysa landstingets samtliga verksamheter. Detta arbete ska leda fram till en struktur- och förändringsplan som ska ligga till grund för budget 2016 och finansplan 2016 - 2019. Beslut kommer under landstingsfullmäktige i juni. I bokslut 2014 finns ett par poster som är värda att särskilt nämnas, poster som kostat mycket och som inte varit möjliga att påverka. Kostnaderna för kollektivtrafiken är ett exempel på en sådan post. Direktupphandlingen av busstrafiken i länet har inneburit att kostnaderna för landstinget under 2014 ökat med 58 miljoner mer än budgeterat. En annan sådan post är bemanningsproblem framför allt med att rekrytera viss läkar- och sjuksköterskekompetens. Utifrån detta har vi tvingas ta till dyra inhyrningslösningar. Det är inget önskvärt, men samtidigt ett nödvändigt ont för att kunna ge befolkningen den vård de behöver. Stafettproblematiken är en fråga som inget enskilt landsting ensamt kan lösa utan det måste till en gemensam reglering på statlig nivå. År 2014 har varit ett år som även präglats av nödvändiga satsningar. Under året har viktiga beslut tagits inom personalområdet. Beslut som börjat ge positiva resultat. Som exempel kan nämnas att för första gången någonsin var det fler sökande än antalet utannonserade tjänster till sjukskötersketjänster inom rättspsykiatrin. De flesta sökande var kommande utanför Dalarna. De utvecklingsprogram som beslutats om för primärvården och psykiatrin börjar ge resultat. Förutom det stora söktrycket till sjuksköterskor inom rättspsykiatrin kan konstateras att så många ST-läkare som nu finns inom dessa verksamheter har aldrig tidigare förekommit. För år 2015 är siktet inställt på mycket hårt arbete! Ett arbete som ska involvera samtliga verksamheter och samtliga anställda i landstinget. Vi måste komma tillrätta med de områden där vi har omotiverat höga kostnader i jämförelse med andra landsting och regioner. Ett genomlysningsarbete för att komma till rätta med problemen pågår nu för fullt. En plan kommer att tas fram med målsättningen att vi ska ha bra bemanning inom hälso- och sjukvården, att vi hela tiden ska utveckla verksamheterna och att vi ska ha en sjukvård som är tillgänglig och med hög patientsäkerhet. Verksamheterna inom Landstinget Dalarna ska bedrivas så kostnadseffektivt som det överhuvudtaget är möjligt! Detta är målsättningen med det arbete som nu pågår. Ingalill Persson (s) Ordförande landstingsstyrelsen 4 Årsredovisning 2014 Dnr: LD 14/03413 2014 ur ett landstingsdirektörsperspektiv – fokus mot 2015 Vi kan summera ett händelserikt, spännande och utvecklande arbetsår tillsammans med många engagerade medarbetare. Ett år som utgående från den bredd landstinget innehållsmässigt bjuder på innehållit såväl stora som mindre frågor inom de olika förvaltningarna. Samspelet med den politiska ledningen har fortsatt att utvecklats under året och i huvudsak kopplat till den övergripande samlade administrativa förvaltningen och vid den veckovisa ärendeberedningen. Organisation och ledning I det vardagsnära arbetet har det skett en stor förändring genom in- och utfasning av ny respektive avgående biträdande landstingsdirektör under året. Nya förvaltningschefer har rekryterats, anställts och introducerats inom tandvården respektive landstingsservice. Det mest påtagliga ur vårt perspektiv har varit en stor organisatorisk förändring inom hälso- och sjukvården. Förändringen består i att fyra divisionschefer har anställts för att leda fyra olika divisioner; psykiatriska specialiteter, medicinska specialiteter, kirurgiska specialiteter och primärvård. Genom vår nya och interna landstingsövergripande chefs- och ledarutbildning, som fått många goda omdömen, har vi kunnat börja möta nuvarande och framtida behov bra med för uppgiften väl förberedda medarbetare. Viktigare händelser under året Under april månad påbörjades ett stort förvaltningsövergripande arbete som går ut på att vi ska arbeta så effektivt som möjligt för att kunna ägna så mycket tid som möjligt åt våra patienter. Kort sagt går arbetet ut på att rätt person ska göra rätt sak i rätt tid. Arbetet är viktigt för att vi ska kunna klara vårt uppdrag mot patienterna och är ett långsiktigt förändringsarbete där våra medarbetare blir vår viktigaste resurs. Deras kompetens ska komma till sin rätta på bästa sätt och innebär ett utvecklat samarbete mellan olika förvaltningar. Det pratas idag ofta om personalbrist inom framför allt hälso- och sjukvården där det råder nationell brist på sjuksköterskor och läkare – framför allt specialister. Landstinget Dalarna har cirka 8 500 medarbetare som varje dag gör ett fantastiskt arbete men många kommer de närmaste åren att gå i pension och vi kommer att ha ett stort behov av att rekrytera nya medarbetare. Ett arbete som nu har intensifierats på flera olika sätt såväl nationellt som internationellt. Vi behöver alltjämt parallellt jobba för att utveckla och förbättra förutsättningar för de medarbetare som arbetar hos oss idag. Landstingsfullmäktige beslutade i november om en ny lönepolicy för Landstinget Dalarna. ”Lönepolitik för Landstinget Dalarna” från 1991 har därmed omarbetats för att få en aktuell och landstingsgemensam värdegrund för lönebildning och lönesättning. Diskrimineringsombudsmannen (DO) har även granskat Landstinget Dalarnas arbete med jämställda löner. DO bedömer att Landstinget Dalarna fullgjort skyldigheterna som gäller jämställda löner och har avslutat ärendet. Utveckling av ett ledningssystem är något vi arbetat med under flera år i landstinget. Än är vi inte riktigt klara ur ett landstingsövergripande perspektiv men vi har under 2014 tagit flera viktiga steg och kommit en bra bit på väg. Några enskilda förvaltningar har arbetat fram sin strategi. Enkelt kan man säga att det är i ledningssystemet som våra gemensamma riktlinjer, arbetssätt och rutiner ska finnas och följas upp. Under året har det kommit synpunkter som handlar om yttrandefrihet och meddelarfrihet. En revision har genomförts som följd av detta. Det är mycket viktigt att poängtera att våra medarbetare har meddelar- och yttrandefrihet. Yttrandefriheten och meddelarfriheten är grundstenar i demokratin och Landstinget Dalarna. Den 1 januari 2015 träder en ny patientlag i kraft. Syftet är att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Ett stort förberedelsearbete har pågått under 2014. Efter att beslut fattats om att vi ska starta en verksamhet med ambulanshelikopter har det inneburit många förberedelser såväl verksamhetsmässiga, organisatoriska som lokalmässiga. Tillsammans med landstinget i Värmland har det under året bildats ett kommunalförbund för gemensam drift av ambulanshelikopter för de båda landstingen. forts nästa sida Årsredovisning 2014 5 Dnr: LD 14/03413 En ny forskningspolicy antogs 2014 som en del av utvecklingen av forskningen inom Landstinget Dalarna. Under 2014 har Landstinget Dalarna genomfört en förstudie för ett nytt intranät inklusive dokumenthantering och ledningssystem. När det gäller de externa kanalerna har förvaltningen av vår externa webbplats påbörjat planerna att lyfta hälso- och sjukvårdsinformation till den nationella webbplatsen 1177.se. Genom långvarigt strategiskt arbete har vi under året ökat vår närvaro betydligt i sociala medier. Fortsatta och viktiga utmaningar 2015 Visionen är att inga patienter ska skadas i Landstinget Dalarna. Kan vi minska risken för skador och arbeta patientsäkert mår våra patienter bättre och organisationen kan använda vårdplatser och resurser på ett bättre sätt. Patientsäkerhet och arbetsmiljö går hand i hand. Det systematiska arbetet med patientsäkerhet och det systematiska arbetsmiljöarbetet är grunden för en säker vård och en god arbetsmiljö. Dessa områden behöver Karin Stikå Mjöberg Landstingsdirektör 6 Årsredovisning 2014 ständigt följas upp och vidareutvecklas i samklang med vårdens utveckling. Under november och december arrangerades tre föreläsningar som vände sig till första linjens chefer och ledningspersoner med syfte att stärka kunskaperna inom dessa områden. Sommaren 2014 kan summeras till att den fungerat relativt bra trots problem med bemanningen. Patienttrycket har inte varit så högt som tidigare år hos de flesta av våra verksamheter och kliniker. Vi har haft ett gott samarbete med kommunerna som tagit hem sina färdigbehandlade patienter. Även samarbetet mellan verksamheter inom landstinget har fungerat bra under sommaren, vilket har bidragit till att sommaren fungerat relativt bra Vi står inför stora utmaningar med att hålla ekonomin i balans och under våren kommer en genomlysning av våra verksamheter inom hälso- och sjukvården att ske vilken ska leda fram till en struktur- och förändringsplan. Lars-Olof Björkqvist Biträdande landstingsdirektör Dnr: LD 14/03413 Förvaltningsberättelse Ett hälsosammare Dalarna Ordning och reda i ekonomin tillsammans med en tillgänglig hälso- och sjukvård är förutsättningarna för att Landstinget Dalarna ska nå visionen om ett Hälsosammare Dalarna. Förvaltningsberättelsen är en uppföljning av landstingsplan och finansplan 2014–2017 I landstingsplanen anger politikerna visionen om Ett hälsosammare Dalarna och politikens inriktning och uppdrag för • • • • • • • • • • Ekonomi Personal Miljö MiT – Medicinsk teknik och IT Trafik Hälso- och sjukvård Tandvård Kultur- och bildning Landstingsfastigheter Service I finansplanen finns de ekonomiska förutsättningarna med skattesats, budget, investeringar och finansiella mål, för verksamhetsåret 2014 och framtida planer. Driftbudgeten för 2014 omsluter 7,3 Mdkr som fördelas till styrelser och nämnder. Ett generellt krav på kostnadsminskningar motsvarande en halv procent åläggs samtliga verksamheteter. I hälso- och sjukvårdens budget för 2014 finns dessutom besparingsåtgärder som ska kompensera för tidigare års underskott. Det budgeterade resultatet för 2014 är 128 Mkr, resultatet är -175 Mkr. Skattesatsen är oförändrad, 11,16 kr. Årsredovisning 2014 7 Dnr: LD 14/03413 Ekonomi Måluppfyllelse Uppdrag från Landstingsplanen 2014 Ekonomi i balans – ordning och reda i ekonomin Måluppfyllelse n n Finansiering för framtida pensionskostnader ska säkerställas Det ackumulerade underskottet ska återställas n p Ekonomin ska möjliggöra investeringar för framtiden Sociala bokslut ska kunna presenteras under planperioden p 1) Placerade pensionsmedel 2013-12-31; 402 Mkr, 2014-12-31; 415 Mkr. lmål uppfyllt pmål delvis uppfyllt nmål ej uppfyllt Tabell 1 Måluppfyllelse ekonomi Ekonomin är inte i balans och ytterligare placeringar av medel för framtida pensionsutgifter har inte kunnat göras under 2014. Det ackumulerade underskottet planeras enligt budgetbeslut i landstingsfullmäktige att återställas 2018. Det förutsätter dock att pågående genomlysning av verksamheten inom hälso- och sjukvården får beräknad positiv effekt på ekonomin. Investeringar för framtiden har inte gjorts i den omfattning som planerat under 2014. Resultat Resultatet enligt balanskrav skall vara ett överskott på minst 2 procent av skatte- och statsbidragsintäkter, % Soliditet Soliditeten skall öka med minst 3 procentenheter per år, % Likviditet exkl. placerade pen sionsmedel1 Likviditeten skall fortlöpande vara sådan att långsiktig bestående upplåning inte behöver ske, Mkr Upplåning, Mkr Investeringar Den skattefinansierade verksamhetens nettoinvesteringar ska till 100 procent vara självfinansierade sett över en fyraårsperiod, % Resultat 2013 1,8 Budget 2014 1,7 Resultat 2014 -2,3 -3 1 -8 201 99 68 -200 31 -200 71 -200 26 Tabell 2 Finansiella mål Finansiella mål och Finansiell analys Landstingets långsiktiga mål för en god ekonomisk hushållning mäts i fyra perspektiv. Resultatet ska vara ett överskott på 2 procent i genomsnitt över en fyraårsperiod av skatte- och statsbidragsintäkter och soliditeten ska förstärkas. Överskott och en bra soliditet behövs 8 Årsredovisning 2014 dels för att finansiera det omfattande pensionsåtagande som finns utanför balansräkningen och dels för att möta oväntade händelser utan att förändringar behöver göras i verksamheten. Behovet av investeringar varierar mellan åren. Målet är att landstinget med egna medel ska finansiera ny- och återinvesteringar i fastigheter och inventarier. Likviditeten ska vara så stark att upplåning inte behöver ske. Utvecklingen under 2014 av de fyra målen framgår av tabellen. De finansiella målen för resultat, soliditet, likviditet, upplåning och investeringar uppfylls inte 2014. Ekonomiskt resultat (Bokslut 2013 anges inom parentes) Årets resultat är ett underskott på -175 Mkr (-99 Mkr). Det budgeterade resultatet var ett överskott på 128 Mkr. Verksamhetens intäkter, 1 212 Mkr (1 150 Mkr), ökar med 5,4 procent. De ökade verksamhetsintäkterna beror framförallt på en ökning av statsbidrag för asylsökande 20 Mkr och statsbidraget för minskad sjukfrånvaro 25 Mkr (22 Mkr). Statsbidraget har enligt normerande redovisningsregler flyttats från finansiering. till verksamhetsbidrag fr o m bokslut 2014. Verksamhetens kostnader, 8 552 Mkr (8 071 Mkr) ökar med 6 procent (3,5 %). Stora kostnadsökningar finns, se tabell nedan. (Mkr) Personalkostnader Inhyrd personal Kollektivtrafik inkl. sjukresor Läkemedel 254 46 58 Procent, % 6 27 23 48 6 Tabell 3 Kostnadsökningar Dnr: LD 14/03413 Verksamhetens nettokostnader, skatte- och stats bidragsutveckling – ett negativt samband 2014 Verksamhetens nettokostnader uppgår till 7 620 Mkr (7 309 Mkr). Nettokostnaderna har i löpande priser, exklusive jämförelsestörande post 2013 ökat med 453 Mkr (6,6 %). Skatte-, statsbidrags- och nettokostnadsutveckling, procent 8,0 procent 6,0 4,0 Eget kapital minskar med årets resultat -175 Mkr till -299 Mkr. Pensioner intjänade år 1998 eller senare redovisas som en skuld i balansräkningen, 2,3 Mdkr. Pensionsförpliktelser intjänade före 1998 redovisas däremot, i enlighet med gällande lagstiftning och regelverk, som ansvarsförbindelse. Dessa pensionsförpliktelser uppgick vid årets slut till 5,4 Mdkr. Om hänsyn tas till dessa skulle landstinget redovisa ett negativt eget kapital på -5,6 Mdkr. Vid utgången av 2014 uppgår den redovisade soliditeten till -8 procent. Om de pensionsförpliktelser som redovisas som ansvarsförbindelse räknas med, blir soliditeten istället -149 procent. Den genomsnittliga soliditeten 2014 för landstingssektorn är 20 procent. 2,0 0,0 År -03 -04 -05 -06 -07 -08 -09 -10 -11 -12 -13 -14 Skatte- och statsbidragsutveckling Nettokostnadsutveckling Diagram 1 Skatte, statsbidrags- och nettokostnadsutveckling Skatte- och statsbidragsutvecklingen uppgår till 3 procent. Landstinget Dalarnas utdebitering uppgår till 11,16 kr medan landstingens medelutdebitering 2014 var 11,26 kr. Medelutdebiteringen är inte justerad för skatteväxlingar för t. ex. trafik och hemsjukvård. Balanskravsresultat Enligt kommunallagen ska landstinget ha ekonomisk balans vilket innebär att resultatet ska vara ett överskott. Årets balanskravsresultat är ett underskott på -175 Mkr. Landstinget har sedan införandet av balanskravet 2000 ett samlat underskott till och med 2013 på 803 Mkr. I den finansplan som beslutades av landstingsfullmäktige i november beslutades med åberopande av synnerliga skäl att justera det ackumulerade underskottet med 679 Mkr till 124 Mkr. I och med årets resultat uppgår därmed det ackumulerade underskott som ska återställas till 299 Mkr och sammanfaller med det bokförda negativa egna kapitalet. Likvida medel inklusive pensionsportfölj Landstingets likviditet uppgick vid årets slut till 483 Mkr, vilket är 120 Mkr lägre än vid årets början. Pensionsportfölj I de likvida medlen ingår en pensionsportfölj med ett bokfört värde på 415 Mkr och ett marknadsvärde på 507 Mkr. Totalavkastning, inkl utdelning, exklusive avgifter, uppgår till 10,9 procent jämfört med index 17,4 procent. Syftet med pensionsportföljen är att över tid kapa likvidtopparna av de framtida pensionsutbetalningarna. Portföljens marknadsvärde är 7 procent av pensionsskulden vid årsskiftet på 7,7 Mdkr. (Mkr) Aktier Räntor Totalt Anskaffnings värde 191 224 415 Marknads värde 278 229 507 Portfölj andel 55% 45% Tabell 5 Pensionsportfölj Mer information om pensionsportföljen finns i not 19 till balansräkningen. I finansbudget 2014 ingår ytterligare placeringar med 200 Mkr per år 2016-2017. Balanskrav (Mkr) Årets resultat Fullmäktiges beslut om justering av ackumulerat underskott Ingående resultatvärden balanskrav Resultat att reglera enligt balanskrav Det egna kapitalets utveckling och soliditet -175 679 -803 -299 Tabell 4 Balanskrav Årsredovisning 2014 9 Dnr: LD 14/03413 Pensionsåtaganden Upplåning Pensionsåtagandena (skulden) minskar med 49 Mkr på grund av att ansvarsförbindelsen minskar. Däremot ökar utbetalningarna från ansvarsförbindelsen. De totala pensionsutbetalningarna har ökat med ca 10 Mkr. Detta medför att pensionerna varje år tar mer utrymme i resultatet och av likviditeten. Låneskulden består av lån från Kommuninvest, 200 Mkr och patientförsäkringen LÖF, 179 Mkr. Lånet till LÖF kommer att inlösas under 2015 på grund av det nya Europeiska regelverket för försäkringsbolag, Solvens II, ställer högre kapitaltäckningskrav på LÖF. Under året har ett lån på 100 Mkr från Kommuninvest omsatts. Landstinget har dessutom en checkräkningskredit på 400 Mkr som var outnyttjad vid årsskiftet. Eftersom den totala pensionsskulden minskar och pensionsportföljens marknadsvärde har utvecklats positivt minskar återlånade medel till verksamheten med 103 Mkr. Investeringar Återlån av pensionsmedel (Mkr) Avgiftsbestämd ålderspension/individuell del 1998-1999 Avsättningar pensioner Ansvarsförbindelse Totalt pensionsåtagande inkl löneskatt Finansiella placeringar för pensionsmedel, bokfört värde Finansiella placeringar för pensionsmedel, marknadsvärde Återlånade medel* 2014 224 2013 Förändring 224 0 2 099 5 428 7 751 1 934 5 642 7 800 165 -214 -49 415 402 13 507 453 54 7 244 7 347 -103 *Rådet för kommunal redovisning har definierat begreppet återlån som skillnaden mellan totala pensionsförpliktelser och förvaltade pensionsmedel, angivna till marknadsvärde. Tabell 6 Återlån av pensionsmedel Investeringstakten har avstannat under 2014 efter det att Dahlska Huset, Falu lasarett, blev klart under 2013. Flera stora projekt har skjutits på framtiden. På Falu lasarett pågår t ex ombyggnad av kemlab, ny ambulansstation, patienthotell samt dagkirurgi. I Mora planeras en ny vårdbyggnad för att möte krav på ändamålsenliga lokaler. Även på närsjukhusen i Avesta och Ludvika pågår och planeras omfattande ombyggnationer. Fastighetsinvesteringarna är 177 Mkr, IT-investeringar uppgår till 80 Mkr och investeringar inom Hälso- och sjukvården till 108 Mkr, varav för ambulanshelikopter 19 Mkr. Mer information om investeringarna 2014 finns under avsnittet finansiella rapporter. Investeringar, Mkr 600 Mkr 400 200 0 År -03 -04 -05 -06 -07 -08 -09 -10 -11 -12 -13 Diagram 2 Investeringar 10 Årsredovisning 2014 Dnr: LD 14/03413 Verksamheternas ekonomi (Mkr) Budgetnetto inkl avkastningskrav Resultatnetto Budgetavvikelse -6 978 -5 144 -1 154 -7 301 -5 431 -1 159 -327 -287 -5 -465 -496 -32 -159 -56 -162 -52 -3 4 19 2 0 20 6 0 2 4 0 -137 -137 0 -199 -168 -31 -197 -167 -30 3 1 2 -5 -6 -2 -4 -5 -2 0 1 -1 -4 -7 309 0 -7 620 4 -311 7 437 7 445 8 128 -175 -303 Landstingsstyrelsen Hälso- och sjukvård Central förvaltning/ Hälsoval (beställare) Central förvaltning/ övrigt Finansförvaltning Hjälpmedel Landstinget Dalarna Fastighetsnämnd Servicenämnd Gemensam nämnd för kostsamverkan Kultur och bildningsnämnd Tandvårdsnämnd Folktandvården Beställarenheten Patientnämnd Revision Hjälpmedels nämnden Dalarna Justering LsD, BTV Summa driftredovisning Skatter, statsbidrag, finansnetto Årets resultat Tabell 7 Verksamheternas ekonomi Hälso- och sjukvård Sammantaget redovisas för Hälso-och sjukvården ett resultat motsvarande -287 Mkr. Funktionsområde (Mkr) Medicin Kirurgi Psykiatri Primärvård varav Hälsoval Övrigt Totalt Resultat 2014 -45 -92 -49 -36 -34 -65 -287 Tabell 8 Resultat per funktionsområde, hälso- och sjukvård Den generella kostnadsnivån i hälso och sjukvården var vid årets början 135 Mkr högre än anvisad ram. Motsvarade kostnadssänkningar har inte realiserats och bidrar därför i hög grad till det stora underskottet. Därutöver är kostnadsutvecklingen under 2014 framförallt relaterad till sjukvårdsbehov, personalkostnader och läkemedelskostnader. Befolkningsutveckling och medicinsk utveckling har medfört ett ökat sjukvårdsbehov, särskilda insatser har därför gjorts för att försöka uppnå vårdgarantin. Personalkostnaderna har eskalerat på grund av bemanningsproblemen. Särskilda satsningar har måst göras i samband med löneöversyn, kostnader för övertid och mertid har ökat på grund av vakanser och inhyrda läkare och sjuksköterskor har ökat kraftigt. Det är främst inom psykiatri och primärvård som stafettläkare har använts. Verksamhet i Dahlska huset fortsätter att belasta resultatet mer än budgeterat, bl a beroende på vissa lokalanpassningar som innebär högre kostnader för både lokaler och material. Åtgärdsplan III för ekonomi i balans som bygger på olika typer av personalåtgärder beslutades under 2013. Den enskilt största och viktigast åtgärden var förändring av hittillsvarande arbetstidsmodeller. Detta förändringsarbete har fortsatt även under 2014. Svårigheter i förändringsarbetet har dock uppstått bl.a. till följd av den nationella sjuksköterskebristen vilket medfört bemanningsproblem bland flera kliniker. Nya dyra läkemedel , bland annat Noak och Hepatit C har medfört att kostnadsnivån för läkemedel överstiger normal ökningstakt. Hepatit C har kostat 27 Mkr 2014 Central förvaltning Resultatet för centralförvaltningen uppgår till -37 Mkr. Varav Hälsovalsenheten, beställare Hälsoval Dalarna, redovisar ett resultat på -5 Mkr. Hälsovalsenhetens resultat beror bl.a. på ökade kostnader för besöksersättning och höjd ersättning för extern provtagning. Ersättning till de privata vårdcentralerna för reglering av resultat 2013 enligt över- och underskottsmodellen belastar Hälsovalsenhetens resultat med 1,8 Mkr. Kostnaderna för kollektivtrafiken, inklusive sjukresor, har ökat med ca 58 Mkr. Kostnadsökningen är dels en konsekvens av nytt avtal för trafiken fr om halvårsskiftet dels att det för närvarande saknas avtal mellan landstinget och kommunerna om kostnadsfördelning av driftbidraget. Det avtalslösa tillståndet innebär att kostnaderna fördelas 50/50 mellan landstinget och kommunerna vilket medför en överföring av trafikkostnader från kommunerna till landstinget med ca 20 Mkr. Årsredovisning 2014 11 Dnr: LD 14/03413 LD Hjälpmedel Resultatet för Hjälpmedel Landstinget Dalarna uppgår till 4 Mkr. Den främsta orsaken till överskottet är att de kostnader som budgeterades för nya lokaler inte har använts. Personalkostnaderna är också lägre än budgeterat vilket beror på problem med att rekrytera audionomer samt frånvaro i form av föräldraledighet. skott. Överskottet beror på att kännedomen om den nya tandvården vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning ännu inte nått fullt ut till allmänhet och sjukvårdspersonal. Samverkan mellan sju län (7-klövern) inom bl. a upphandling ger möjlighet att påverka sortiment och pris i större utsträckning än att arbeta med upphandlingen i respektive län. Avtalet för inköp av hörapparater gav kraftigt sänkta priser för avtalsperioden vilket innebär att snittpriset på en hörapparat minskat med ca 1 200 kr. På årsbasis ger det en kostnadsminskning på ca 5 Mkr. Hälsoval Årets justering för primärvården innebär en nedskrivning av bokfört resultat från -34,4 Mkr till -11,8 Mkr. I analysen har identifierats faktorer som bedöms påverka det resultat som ska regleras. De väsentligaste faktorer som har tagits hänsyn till är utökade jouruppdrag, ett större ansvar för asylsökande, språkutbildning av utländska läkare samt effekten av att man på grund av brister i ordinarie bemanning inte har kunnat nyttja ST-tjänster inom allmän medicin. Det ackumulerade resultatet fr o m 2013 uppgår därmed till ett underskott på -15,9 Mkr. Den gemensamma hjälpmedelsnämnden med Dalarnas kommuner har för sitt första verksamhetsår ett underskott med 0,6 Mkr. Fastighetsförvaltning Avkastningskravet på Landstingsfastigheter för 2014 var 19 Mkr, resultat blev 20,Mkr, 2 Mkr högre än avkastningskravet. Största anledningen till resultatförbättringen är fortsatta besparingar på energikostnader, som i sin tur delvis beror på att 2014 var cirka 17 procent varmare än ett så kallat normalår. Landstingsservice och Kostsamverkan Mora Under 2014 har Landstingsservice ett avkastningskrav på 2 Mkr. Resultatet är ett överskott på 6 Mkr. Kostsamverkan Mora har ett överskott på 0,4 Mkr. Kultur- och bildningsförvaltning Resultatet är ett underskott på -0,5 Mkr. Den största bidragande orsaken till underskottet är Musikkonservatoriet där färre elever bidrar till lägre intäkter både för gymnasieskolan och den kompletterande utbildningen. Enheten för Scen, dans och konst samt Mentalvårdsmuseet visar också ett underskott. Tandvårdsförvaltning och beställarenhet Folktandvårdens landstingsbidrag minskades med ca 1 Mkr inför 2014. Resultatet är ett överskott på 1 Mkr. Verksamheten har lyckats genom ökad kostnadsmedvetenhet samt ökade produktionsintäkter trots större vårdtyngd i barntandvården. Beställarenhetens ekonomiska resultatet är ett över- 12 Årsredovisning 2014 Över- och underskottshantering för Hälsoval, Folktandvården och Hjälpmedelsnämnden Dalarna Folktandvården Folktandvårdens resultat efter avkastningskrav är ett överskott på 1,2 Mkr. Analysen av resultat och måluppfyllelse visar att någon justering inte behöver göras. Detta innebär att tandvården har ett ackumulerat överskott på 2,9 Mkr fr o m 2013. Hjälpmedelsnämnden Dalarna Kommunerna i Dalarna samt Landstinget Dalarna har fr o m 2014 en gemensam nämnd, kallad Hjälpmedelsnämnden Dalarna, för att samverka kring hjälpmedelsverksamheten. Landstinget är värdkommun och Hjälpmedelsnämnden ingår i landstingets organisation. Finansiering sker via abonnemang, försäljning/uthyrning av hjälpmedel, tillbehör och förbrukningsmaterial samt försäljning av tjänster till kommunernas och landstingets verksamheter. Grundprincipen är att självkostnadspriser ska gälla. Det årliga resultat som uppstår ska fördelas mellan respektive kommun och landstinget i proportion till nyttjandet av hjälpmedel. Fakturerade belopp är basen för beräkning av respektive parts andel. Årets resultat är ett underskott på -0,6 Mkr. Eftersom resultatet understiger 1 procent av budgetomslutningen görs inte någon fördelning mellan parterna utan beloppet kvarstår som en framtida regleringspost under eget kapital hos landstinget. Dnr: LD 14/03413 Omvärldsanalys Landstingen redovisar 2014 ett samlat överskott på drygt 3 Mdkr eller 1,3 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag och en förbättring med cirka 5 Mdkr jämfört med året innan. Men det är inte så bra som det låter eftersom resultatet till hälften bärs upp av engångsintäkter från försäljningen av Ulleråkersområdet till Uppsala kommun samtidigt som resultatet 2013 kraftigt påverkades av engångseffekt av kalkylräntan vid beräkning av pensionsskulden (RIPS). Rensat för dessa tillfälliga poster försämras resultatet med ca 2 Mdkr jämfört med 2013. Landstingens nettokostnader, justerat för de tillfälliga posterna ökar med 5,4 procent mellan 2013 och 2014. Pris- och löneutvecklingen (LPIK) beräknas till 2,3 procent, vilket medför att volymutvecklingen blir 3 procent 2014. Det är en anmärkningsvärd snabb kostnadsutveckling som innebär att kostnaderna ökar mer än intäkterna. Vart tredje landsting redovisar underskott 2014 och vart tredje klarar ett resultat på 2 procent eller mer av skatter och statsbidrag, vilket brukar anges som gräns för god ekonomisk hushållning. Spridningen i resultaten är större än på flera år. Jämförelse med andra landsting Uppgifter hämtade från SKLs samanställning av preliminära bokslut 2014. Dalarna Gävleborg Västmanland Värmland Riket Resultat Mkr Nettokostnadsutveckling1 % Volymutveckling2 % Soliditet % -175 6,6 4,3 -8 146 4,3 2,0 32 84 6,6 4,3 27 79 4,1 1,8 16 3 297 5,4 3,1 20 1) Jfr avser justerad nettokostnad 2014 i förhållande till 2013 exklusive AFA-återbetalning men inkl. statsbidrag för minskad sjukfrånvaro. 2) Pris- och löneutveckling (LPIK) 2014 uppgår till 2,3 %. Tabell 9 Jämförelse andra landsting Årsredovisning 2014 13 Dnr: LD 14/03413 Personal Måluppfyllelse Uppdrag från Landstingsplanen 2014 Måluppfyllelse Säkerställa kompetensutveckling och kompetensp försörjning Chefer skall få rätt förutsättningar att vara goda p ledare och genom sitt ledarskap engagera personalen De goda exempel ska tas tillvara och spridas inom l hela landstinget I Landstinget Dalarna förekommer inte delade l turer Alla anställda skall ha en individuell utvecklingsp plan Landstinget Dalarna skall ha en god facklig l samverkan Heltid är en rättighet, deltid är en möjlighet för l anställda inom landstinget lmål uppfyllt pmål delvis uppfyllt nmål ej uppfyllt Tabell 10 Måluppfyllelse personal En ny personaldirektör Anna Cederlöf anställdes juni 2014. Ett förtydligande kring kollektivavtalsreglering avseende måltidsuppehåll har genomförts. Två omfattande upphandlingar har genomförts, ett nytt personaladministrativt system och ett nytt företagshälsovårdsavtal. En ny rekryteringsprocess har arbetats fram. Det nya underlaget för Mål- och utvecklingsamtal (MUsamtal) har färdigställts och börjat användas. Personalenheten har varit aktiv i olika rekryteringssammanhang, Landstinget Dalarnas har deltagit i −− Rekryteringsresa till Nederländerna −− Mingelkvällar för blivande sjuksköterskor −− PRAO-verksamhet för niondeklassare −− Förberedelsearbete inför skid-VM 2015 −− Förberedelsearbete, CIREK, för att samla internationellt rekryteringsarbete inom en enhet Kompetensförsörjning Inom kommande tio år kommer drygt 40 procent av dagens personalstyrka ha fyllt 65 år. Landstinget Dalarna har redan idag kompetens/personalbrist inom flera yrkesområden, därför är rekryterings- och utbildningsinsatser ett av de viktigaste områden inom HR. 14 Årsredovisning 2014 Enligt Arbetsmiljöenkäten har drygt 40 procent av verksamheterna tagit fram individuella kompetensutvecklingsplaner till alla sina medarbetare, drygt 50 procent svarar att del av medarbetarna fått kompetensutvecklingsplan. −− I det Regionala utbildnings- och kompetensområdet samverkar Landstinget Dalarna med sex andra landsting om kartläggning och uppföljning av det regionala kompetensbehovet i Uppsala-Örebroregionen. −− Fortsatta riktade insatser och marknadsföring för att rekrytera fler läkare till allmänmedicin genom bl a deltagande i olika mässor och arrangemang. −− Ett utökat samarbete med RekryteringsLots, Samarkand, Eures och Region Dalarna har utvecklats, såväl internationellt, nationellt och lokalt. T ex Utrecht, Uppsala och med 12 Dalakommuner. −− En särskild kompetensförsörjningsgrupp riktad mot rekrytering av t ex sjuksköterskor och medicinska sekreterare har skapats. Nya, alternativa rekryteringsvägar har identifierats och ett förnyat koncept tas fram i dialog med landstingets utbildningschef. −− Satsningen på stimulansåtgärder för sjuksköterskor som vill vidareutbilda sig inom bristinriktningar har fortsatt, exempelvis genom att studielön betalats ut för vissa prioriterade utbildningar. −− Förutsättningarna för att erbjuda undersköterskor möjlighet att via uppdragsutbildning utbilda sig till sjuksköterska har börjat utredas Dnr: LD 14/03413 −− Prao-verksamhet har startats för elever på grundskolenivå. Intresset för detta är stort och finns det resurser så finns det planer för en utökning. −− Samarbete kring praktikplatser för arbetslösa ungdomar mellan 18 och 25 år med Arbetsförmedlingen och Swedbank har kommit i gång. −− Organisationen kring upphandling av bemanningsföretag har utvecklats eftersom antalet hyrsjuksköterskor ökat. Landstinget deltar också i ett pilotprojekt kring upphandling av personal anordnat av SKL −− Folktandvården har genomfört ett traineeprogram för tandsköterska. Under hösten 2014 startades en utbildning i samarbete med Folkuniversitet för tandsköterskor. −− Landstingsservice har upprättat en talangpool med syftet att uppmärksamma högpresterande medarbetare och uppmuntra dessa att stanna och vidareutvecklas inom förvaltningen. Talang(VPL)-processen innebär att såväl karriärvägar och ledarförmåga tydliggörs och därigenom bidrar till att skapa en attraktiv, flexibel och kompetent organisation. Medarbetare från talangpoolen kan ingå i projekt eller utföra utmanande uppgifter inom sin profession. Sedan en tid tillbaka har en av förvaltningens talanger fått en ny roll som teamledare Chefs- och ledarutvecklingsprogram Syftet med det koncernövergripande chefs- och ledarutvecklingsprogrammet är att erbjuda en processinriktad sammanhållen chefsutbildning i Landstinget Dalarna så att cheferna blir bättre rustade och får en ökad förståelse för vad det innebär att leda, bemanna, producera och förbättra i en organisation som ständigt förändras. Programmet utvecklas i samarbete med landstingets olika förvaltningar och specialist- och stödfunktioner. Chefsprogrammet pågår under ett och ett halvt år och bygger på tre block: introduktion, förbättringskunskap och personlig utveckling. Därefter ingår cheferna i nätverk som träffas 2-4 tillfällen per år. Under 2014 har 17 verksamhetschefer och 60 första linjens chefer påbörjat chefs- och ledarutvecklingsprogrammet. ledarskap där förbättringsområdena har fångats upp i en personlig utvecklingsplan. Landstingsservice har ett internt chefsutvecklingsprogram som startades under 2011 och har fortsatt under 2014. Chefsutvecklingsprogrammet är ett uppskattat inslag i chefernas vardag och syftar till kompetensutveckling och nätverkande för cheferna inom förvaltningen. Samtliga chefer träffas regelbundet för att utbildas inom bl.a. ledarskap, arbetsrätt, ekonomi, kommunikation, rehabilitering och projektledning. Chefsutvecklingsdagarna planeras att fortsätta under 2015. Folktandvården har påbörjat en chefstraineeutbildning i samarbete med Värmland, Örebro och Västmanland. Personalresurser Definitioner Personal inom hemsjukvården har tagits bort för 2012 och 2011. Antal anställda definieras som antalet personer, vilka innehar en månadsavlönad anställning. Antal årsarbetare beräknas som antal anställda x anställningens sysselsättningsgrad. Eventuella tjänstledigheter är ej avdragna. Faktiska årsarbetare beräknas som årsarbetare minus tjänstledigheter utan lön, sjukledigheter > 14 dagar och grund/vidareutbildning med lön. Arbetad tid anger antalet arbetade timmar för samtliga anställda. Inhyrd personals arbetade tid ingår inte. Per den 31 december respektive år har antalet anställda ökat med knappt 100 personer. Antalet faktiska årsarbetare ligger på samma nivå som föregående år. Sysselsättningsgraden har ökat från 95,6 procent 2013 till 96,0 procent 2014. Detta kan delvis förklaras med att antalet deltidsanställningar har minskat. Antalet deltidsanställningar fortsätter att minska, vilket syns i en ökad sysselsättningsgrad. Det finns två förvaltning som inte har några deltidsanställningar, Landstingsfastigheter och Patientnämnden. Antal anställda – faktiska årsarbetare, heltid och deltid Antal faktiska årsarbetare Antal anställda - varav heltid - varav deltid 2014 7 118 8 634 7 409 1 225 2013 7 099 8 538 7 202 1 326 Antal faktiska årsarbetare och anställda mäts periodens sista dag Tabell 11 Antal anställda Utvärderingen av de chefer som fullgjort sitt program visar att pedagogiken där teori vävs in med praktiska övningar, reflektion och verktyg är ett konstruktivt sätt att lära. Att få reflektera, utbyta och dela erfarenheter tillsammans med andra chefer är värdefullt. Flera chefer betonar att de fått insikter om sig själva och sitt Årsredovisning 2014 15 Dnr: LD 14/03413 Arbetad tid Arbetad tid timmar, alla - varav timanställda - varav arbete under jour/ beredsk. läkare - varav mertid/övertid samtlig personal Lönekostnader och kostnader för inhyrd personal 2014 12 353 098 342 011 157 355 2013 12 117 612 326 631 154 339 184 298 187 765 Valda personalkostnader (Mkr) Löner exklusive sociala avgifter Inhyrd personal läkare Inhyrd personal övrigt 2014 2013 Budget 3 137 Resultat 3 177 Resultat 3 017 142 2 193 20 160 7 Tabell 15 Lönekostnader och kostnader för inhyrd personal Tabell 12 Arbetad tid Den ackumulerade arbetade tiden för 2014 har ökat 235 486 timmar (138,5 årsarbetare) jämfört med 2013 – trots att 2014 hade en arbetsdag mindre än 2013. En förklaring till ökningen av arbetade tid kan hänföras till att sysselsättningsgraden har ökat något, andelen deltider har minskat med drygt 3 procent. Även timanställningars och jour/beredskapstiden visar en liten ökning på arbetade timmar. Däremot har mertid/övertid minskat från 2013. Lönerna för 2014 har kostat 160 Mkr mer än föregående år. Ökningen kan förklaras att anställda har blivit fler, särskilda satsningar på sjuksköterskor, sommarersättningar och andra ersättningar och incitament inom Hälso- och sjukvården. Beträffande inhyrda läkare har kostnaderna ökat med 33 Mkr för annan inhyrd personal har kostnaderna mer än fördubblats. Den största delen av ökningen står hyrsjuksköterskor för. Arbetad tid – förändring 2013–2014 Yrkesgrupp/Kategori Sjuksköterskor m.fl. Undersköterskor m.fl. Läkare Tandläkare Tandsköterskor m.fl. Adm/ledning Läkarsekreterare Rehab/Förebyggande Sjukhustekn/Lab pers Utb/Kultur Teknik Service Övrig personal Summa Arbetad tid Tim -10 076 111 776 15 595 2 794 6 574 29 638 -10 555 37 070 5 141 3 605 10 455 33 437 32 235 486 Procent -0,3 4,9 1,3 1,9 1,4 2,3 -1,5 3,6 1,3 1,8 6,4 4,8 1,9 Tabell 13 Arbetad tid. förändring 2013-2014 Arbetad tid personal anställda via bolag Läkare Sjuksköterskor 2014 149 094 39 666 2013 141 379 ---- Tabell 14 Arbetad tid, personal anställda via bolag Den arbetade tiden för anställda läkare via bolag har ökat med nästan 8 000 timmar jämfört med 2013 och kan härledas till svårigheter att rekrytera läkare. Det är främst primärvården, psykiatrin och medicinska specialiteter som nyttjar hyrläkare. Hyrsjuksköterskorna står för nästan 40 000 timmars arbetad tid, vilket motsvarar 23 faktiska årsarbetare. 16 Årsredovisning 2014 Löneutveckling för identiska individer Löneutvecklingen för identiska individer, d v s personal som var anställda vid båda mättidpunkterna 201401-01 respektive 2014-12-31 uppgick till 2,16 procent. Motsvarande jämförelsevärde för 2013 var 4,65 procent. Jämförelserna här mellan respektive, år 2013 och 2014, ger ingen rättvisande bild, eftersom Landstinget ingick 2-åriga löneavtal från 1 oktober 2013 för perioden 1 april 2013–31 mars 2015 med flera av de kollektivavtalsbärande organisationerna, däribland Vårdförbundet och Läkarförbundet. Under året har också, vid sidan av den årliga löneöversynen, fasta lönetillägg lagts ut i vissa av Hälso- och sjukvårdens 24:7-verksamheter (dygnet runt 7 dagar i veckan) i syfte att med hjälp av extra löneincitament styra framförallt sjuksköterskeresurserna i den rådande bristsituationen till de mest störningskänsliga funktionerna. För vissa yrkeskategorier tillkommer också generella påslag på två nivåer fr o m 2015-01-01 som ingår i den nuvarande 2-åriga lokala uppgörelsen med Vårdförbundet. En adekvat jämförhet från ett år till ett annat blir möjlig att redovisa först när alla – eller i vart fall det stora flertalet löneavtal är parallellställda till 1-åriga bindningstider. Kompskuld Läkarnas innestående kompensation för övertid, jour och beredskap, det s.k. kompberget, har reducerats med ca 44 000 timmar. Den totala innestående kompensationen för övertid, jour och beredskap har minskat Dnr: LD 14/03413 med drygt 62 000 timmar. Från och med 2013 betalas den innestående kompskulden ut i januari. Kompskuld (Timmar/Mkr) Komp. personal övr Komp. läkare Total 2014 Timmar Tkr 37 968 9 672 70 434 34 254 108 402 43 926 2013 Timmar Tkr 56 652 14 103 114 202 54 994 170 854 69 097 Tabell 16 Kompskuld Sysselsättningsgrad Den genomsnittliga sysselsättningsgraden 2014 är 96,0 procent, en marginell ökning jämfört med 2013 (95,6%) Antalet deltidsanställningar har minskat med två procentenheter. 15,6 procent av landstingets kvinnliga medarbetare arbetar deltid. Bland männen är motsvarande siffra ca 8 procent. Köns- och åldersfördelning Åldersfördelningen är oförändrad jämfört med 2013. Åldersgruppen 60 år och äldre utgör 17 procent av totalantalet medarbetare, motsvarande ca 1450 personer. Fördelning åldersintervall LD 2014-12-31 33% 0-54 år 55-- år Personalomsättning Den största personalomsättningarna finns bland rehab/ förebyggande och sjuksköterskor. Trots att rehab/förebyggande har den högsta personalomsättningen under 2014 har den sjunkit två procent jämfört med 2013. Personalomsättning bland sjuksköterskor är jämförbart med 2013. Personalomsättning per kategori 2014 Definition: Antal personer som slutat sin anställning i landstinget / antal anställda. Mäts1/1 och 31/12 och endast för tillsvidareanställd personal. Yrkesgrupp/Kategori (%) Sjuksköterskor m.fl. Undersköterskor m.fl. Läkare Tandläkare Tandsköterskor m.fl. Adm/ledning Läkarsekreterare Rehab/förebyggande Sjukhustekn/lab pers Utb/kultur Teknik Service Totalt 2014 8,6 6,3 7,2 3,6 7,0 4,8 7,2 8,5 7,5 7,1 7,5 5,0 7,2 2013 8,5 5,5 7,2 7,9 5,5 6,8 5,8 10,4 5,8 6,3 2,0 3,6 7,1 Tabell 17 Personalomsättning per kategori Antal avgångar 2014 (tillsvidareanställd personal) De flesta inom Hälso- och sjukvården har slutat av naturliga skäl, det är främst undersköterskor och sjuksköterskor. Av avgångarna är 46 procent pensionsavgångar. Inom folktandvården drygt 60 procent och inom Central förvaltning var 3 av 4 avgångar pensionsavgångar 67% Förvaltning Diagram 3 Åldersfördelning, Landstinget Dalarna Medelåldern i landstinget är 46 år – lika för kvinnor och män. De största pensionsavgångarna finns i yrkesgrupperna sjuksköterskor, undersköterskor och administratörer/ ledningspersonal. Andelen kvinnliga medarbetare är 79 procent. Ingen förändring har skett jämfört med de två föregående åren. Tandvårdsförvaltningen Tandvårdens beställarenenhet Förtroenderevisorer Central förvaltning Hälso- och sjukvården Kultur- och bildn förv Landstingsfastigheter Hjälpmedel LD Dalarna Landstingsservice Kostsamverkan Mora Patientnämnden Hjälpmedel Dalarna Totalt Slutat 33 - Varav pension 21 - 20 476 11 1 7 14 4 4 570 15 211 6 1 4 5 1 264 Tabell 18 Antal avgångar Årsredovisning 2014 17 Dnr: LD 14/03413 Sjukfrånvaro 56 procent av våra anställda har ingen eller högst fem sjukdagar under året. Samma siffra 2013 var 55 procent. Den totala sjukfrånvaron ökade något under 2014. Andel tid med långtidssjukfrånvaro (60dager eller mer) är 55 procent. Korttidssjukfrånvaron håller sig stabilt runt 2 procent av ordinarie arbetstid. Kvinnor är oftare sjuka än män och sjukfrånvaron ökar med åldern, skillnaden mellan de yngre och äldre har dock minskat. Sjukfrånvaro uttryckt i procent av ordinarie arbetstid Korttidssjukfrånvaro (dag 1-14) uttryckt i procent av ordinarie arbetstid 2014 6,2 2013 5,6 2,1 2,1 Vid årsskiftet 2013 och 2014 infördes en reviderad arbetsmiljömodul i Synergi. Regelbundna genomläsningar av ärendetypningen i öppna synergiärenden för att kvalitetssäkra statistiken. Det har hållits sju arbetsmiljöutbildningar, två om Våld- och hot och fyra rehabutbildningar. Totalt Kvinnor Män 6,2 5,1 6,0 6,5 6,8 5,6 6,8 7,0 3,8 3,2 3,2 4,6 Tabell 20 Sjukfrånvaro ålder/kön 18 Årsredovisning 2014 Inom Arbetsmiljöområdet har en upphandling och införande av ny Företagshälsovård genomförts med start 2014-05-01. Tillsammans med en arbetsgrupp ur CAMK (Central arbetsmiljökommitté) har ett utbildningsmaterial om Synergi tagits fram och kan nu erbjuda utbildningsbesök på arbetsplatser. Tabell 19 Sjukfrånvaro Procent av ordinarie arbetstid 2014 Totalt 0-29 år 30-49 år 50- år Arbetsmiljö Vi har deltagit i samverkansträffar med PersonalRehab och fackliga företrädare samt Försäkringskassan. Enligt Arbetsmiljöenkäten 2014 har två tredjedelar av verksamheterna en handlingsplan för arbetsmiljöarbete, drygt 80 procent har rutiner och lika många driver systematiskt arbetsmiljöarbete i samverkan. Dnr: LD 14/03413 Miljö Måluppfyllelse Uppdrag från Landstingsplanen 2014 Den egna verksamhetens miljöpåverkan ska minskas. Landstinget ska vara en aktiv och naturlig samverkanspart inom miljöområdet i Dalarna. De egna miljömålen ska utvecklas. Landstinget ska i så stor utsträckning som möjligt använda fordon som drivs med fossilfria bränslen lmål uppfyllt pmål delvis uppfyllt Måluppfyllelse l l p n nmål ej uppfyllt Tabell 21 Måluppfyllelse miljö God miljö är en förutsättning för att skapa god hälsa. Det innebär att landstinget tar ansvar och arbetar kontinuerligt för att minska den egna verksamhetens miljöpåverkan. Utifrån de nationella miljömålen samt Dalarnas regionala miljömål har en landstingsövergripande miljöplan med mål och aktiviteter tagits fram. Utöver miljöplanen styrs det dagliga miljöarbetet av rutiner i Miljöhandboken som utgör landstingets miljöledningssystem. Den egna verksamhetens miljöbelastning ska minskas Landstinget har de senaste åren ökat medvetenheten kring miljömärkta livsmedel och matsvinn. Genom aktiva åtgärder har andelen miljömärkta livsmedel stadigt ökat, så även under 2014. Verksamheter inom Hälso och sjukvården samt folkhögskolorna arbetar aktivt med att minska matsvinnet. Inom Landstingsservice görs detta genom att förändra menyer, ge generösa möjligheter att justera beställningar samt informera och redovisa för verksamheterna hur mycket mat som kasseras. Mätningarna genomförs två gånger per år och kommuniceras till verksamheterna som procentuellt svinn samt kostnader. För att förebygga avfall och främja återbruk av möbler och andra varor lanserades LD-Returen under året. Det är en annonstjänst på intranätet för att synliggöra vilket överskott av möbler och varor som finns i landstingets verksamheter så att det kan komma till användning igen. På det sättet kan behovet av nyinköp minska vilket ger ett mer resurseffektivt landsting. En interaktiv miljöutbildning har tagits fram under året. Utbildningen ska ge samtliga medarbetare inom landstinget en grundkunskap i våra miljömål och vårt arbete för att minska miljöbelastningen. Utbildningen är dessutom en viktig del i att upprätthålla landstingets mål att arbeta enligt miljöledningssystemet ISO 14001:2004. Andra nämnvärda insatser inom miljöområdet 2014 är: • Ökad källsortering på Mora lasarett i och med införandet av plaståtervinning. • Folktandvården och Hälso- och sjukvården arbetar för att minska antibiotikaförskrivningen. • Förstudie tillsammans med Landstinget Gävleborg avseende vård på distans. • Flera verksamheter inom Kultur och Bildning ökar kontinuerligt användningen av digitala media vilket minskar både pappersförbrukning och resande. • Miljöutbildningar för chefer och miljöombud samt miljöombudsträffar har genomförts. • Fler verksamheter har tecknat miljökontrakt med Landstingsfastigheter. • Fortsatt utveckling inom området energioptimering på de byggnader i länet som Landstingservice har driftavtal på. • Landstingsservice har genomfört upphandling av tunga fordon där långtgående miljökrav ställts. Landstinget är en aktiv samverkanspart Ett allt tätare samarbete med kommunerna är en förutsättning för att gemensamt förbättra miljön i Dalarna. Detta sker främst via Länsstyrelsen men även direkt med kommuner i specifika ärenden. Under året har landstinget gått med i två arbetsgrupper som Länsstyrelsen leder. Det ena är ett avfallsförebyggande nätverk där bland annat Dala Avfall och Falu kommun Årsredovisning 2014 19 Dnr: LD 14/03413 ingår. Det andra nätverket är en samverkan för hållbar konsumtion inom länet. Det är ett samarbete mellan kommuner, landstinget, länsstyrelsen och skolor för att utbilda och påverka länsinvånarna till ändrade konsumtionsvanor. I nätverket har kultur- och bildningsförvaltningen representanter från bland annat museet. Den centrala miljöfunktionen, Säkerhets- och miljöavdelningen, samt flera av miljösamordnarna i förvaltningarna är aktiva i ett flertal nationella nätverk. Under året har landstingssamarbeten som syftar till att utreda varors miljö- och klimatpåverkan utökats. Inom Varuförsörjningen har landstingen bildat en grupp som specifikt utreder vilka material som minskar produkters miljö- och klimatpåverkan. De egna miljömålen ska utvecklas Varje år genomförs en översyn av den landstingsövergripande miljöplanen för att målen ska driva miljöarbetet framåt men ändå vara nåbara. Den landstingsövergripande miljöplanen ligger till grund för förvaltningars miljömål. De verksamheter som deltar i de årliga miljöutbildningarna reviderar i samband med detta sina respektive verksamheters miljömål. Landstingets revisorer genomförde en revision av miljöarbetet under 2014. Av rapporten framkom bland annat att landstinget bör jobba mer med siffersatta miljömål. Inom vissa områden finns det redan siffersatta mål som exempelvis livsmedel och förnyelsebar el. Inom andra områden kan målen konkretiseras. Revisionsrapporten pekar på brister i styrningen från Landstingsstyrelsen och brister i kopplingen mellan uppdragen landstingsplanen och våra miljömål. Fossilfria bränslen Landstinget har idag inga bilar som drivs av fossilfria bränslen. 20 Årsredovisning 2014 Dnr: LD 14/03413 MiT (medicinsk teknik och IT) Måluppfyllelse Uppdrag från Landstingsplanen 2014 Genomföra nationella E-hälsa aktiviteter i lokal utveckling MiT ska vara en aktiv del i vårdkedjeutvecklingen Möjliggöra för patienter att ta del av och följa sin medicinska historik lmål uppfyllt pmål delvis uppfyllt Måluppfyllelse l p n nmål ej uppfyllt Tabell 22 Måluppfyllelse medicinsk teknik och IT IT är en strategisk förutsättning och möjliggörare för verksamhetsutveckling och effektivisering i Landstingets verksamheter. Det är inom detta område som nationell samverkan och förväntansbild tydligt ställer ökande krav på den lokala utvecklingen i fråga om teknik och standardiserade informationsflöden. MiT realiserar huvudmannens möjlighet att vara en jämnbördig part i Sveriges vårdgivargemenskap och dess samlade utveckling. Landstingets lokala infrastruktur har under året utvecklat och konsoliderat såväl systemutbud som teknisk anpassning. Den medicintekniska delen av MiT har under året konsoliderat den diagnostiska servicen till framför allt vårdens behov. MiT arbetar med en god dialog och lyhördhet till både vårdens behov och realisering av huvudmannens intentioner för utveckling och patientsäkerhet. Genomföra nationella E-hälsa aktiviteter i lokal utveckling MiT är vi en aktiv och tydlig part i den nationella utvecklingen och vårdgivarnas samverkan nationellt. I enlighet med Landstingets målbild införs och anpassas funktionalitet för att samverka med våra vårdinformationssystem. MiT driver och är initiativtagare till införande av nationell e-hälsa i samverkan med vårdens aktörer. MiT ska vara en aktiv del i vårdkedjeutvecklingen MiT deltar och leder utveckling främst inom de förvaltningsobjekt som finns etablerade. En samverkan för att realisera nyttovinsterna med nya arbetssätt har inletts. Här finns det fortsatt möjligheter att ytterligare utveckla och förfina samarbetet. Möjliggöra för patienter att ta del av och följa sin medicinska historik Detta mål uppfylls under 2015 med ett nu, februari 2015, pågående införandeprojekt. Det omfattar både ”journal via nätet” införande och förbättrade möjligheter för patienten att följa statusflöden och boka vissa besökstider till vårdens verksamheter. Årsredovisning 2014 21 Dnr: LD 14/03413 Trafik Måluppfyllelse Uppdrag från Landstingsplanen 2014 Som ansvarig för den regionala kollektivtrafiken ska landstinget arbeta för att förbättra de regionala pendlingsmöjligheterna med buss och tåg Landstinget ska verka för att förbättra samordningen mellan buss- och tågförbindelser Det ska vara möjligt att nå landstingets inrättningar med kollektivt resande Landstinget ska verka för att öka kundnöjdheten lmål uppfyllt pmål delvis uppfyllt Måluppfyllelse p p p n nmål ej uppfyllt Tabell 23 Måluppfyllelse trafik Driftbidragsavtal saknas och kortsiktigt trafikavtal blev dyrt Förslag till nytt driftbidragsavtal togs fram av Region Dalarna och beslutades av Direktionen i mars. Kommun- och landstingsfullmäktige rekommenderades att fatta samma beslut vilket Landstingsfullmäktige också gjorde. Avtalet förkastades dock av flera kommunfullmäktige vilket lett till att det nu saknas ett driftbidragsavtal mellan kommuner och landsting i Dalarna. I det läget träder kollektivtrafiklagen från 2012 in som säger att den allmänna kollektivtrafikens underskott då ska fördelas 50/50 mellan kommuner och landsting. Detta har lett till stora ekonomiska konsekvenser för landstinget det andra halvåret 2014. Från den 1 juli har Dalatrafik avtal med nya entreprenörer för utförande av busstrafiken i länet. På grund av upphandlings-svårigheter tvingades Dalatrafik i ett sent skede att teckna ett kortsiktigt avtal vilket under hösten också bidragit till kraftigt höjda kostnader för både kommuner och landsting. Bra regionala pendlingsmöjligheter med buss och tåg Landstinget, Region Dalarna/regionala kollektivtrafikmyndigheten (RKTM), samt Dalatrafik och Tåg i Bergslagen har ett gemensamt mål att se till att Dalarna har bra regionala pendlingsmöjligheter med buss och tåg. Detta var en av förutsättningarna för Dalatrafiks nya trafiksystem som sjösattes hösten 2014. Trafiksystemet har byggts upp kring tankar om stråk, noder och lokaltrafik, där landstingets viktigaste uppgift är att säkerställa den regionala trafiken genom stråk mellan viktiga orter och centra samt att säkerställa stråk till grannlän och huvudorter på längre avstånd. Kommunerna ska med lokaltrafiken säkerställa anslutning till 22 Årsredovisning 2014 stråktrafiken via de så kallade noderna. De regionala stråken som landstinget finansierar utgörs av de större huvudvägarna och järnvägarna där snabb direkttrafik ska knyta ihop Dalarna funktionellt. Landstinget har under året deltagit aktivt i olika sammanhang i samarbete med övriga aktörer för att säkerställa de pendlingsmål som finns. Öka samordningen mellan tåg- och bussförbindelserna Landstinget har 2014 lämnat över till RKTM det ansvar för att driva forum dit Dalatrafik, Tåg i Bergslagen och RKTM bjudits in för att underlätta ett förbättrat samarbete kring de regionala pendlingsmöjligheterna. Landstinget fortsätter delta i sammanhanget och har under året medverkat i detta forum dit även några av de kommersiella aktörerna bjudits in. Detta har fungerat väl då det varit en möjlighet för de viktigaste aktörerna inom den regionala kollektivtrafiken i Dalarna att träffas och diskutera både problem och möjliga lösningar för att se till att tåg och bussförbindelserna ökar samordningen. Skapa förutsättningar för anpassning av kollektivtrafiken till vårdens besökstider Landstinget och Dalatrafik har 2014 fortsatt samarbeta för att anpassa kollektivtrafikens tider vid Falu lasarett till både vårdens besökstider och till personalens resbehov till och från arbetsplatsen. I och med det nya trafiksystemets start i höstas kom många synpunkter in från anställda och ett stort arbete har lagts ner för Dnr: LD 14/03413 att anpassa och justera trafiken så att de allra flesta kan resa kollektivt till vården. Målen är fortsatt att öka andelen kollektivtrafikresor och att antalet parkeringsplatser ska räcka till både besökare och personal. Även miljöfrågan är viktig. Allmän och särskild kollektivtrafik Kundnöjdhet Kundnöjdheten hos Dalatrafik gällande senaste resan har minskat 2014 till 81procent (83). Dalatrafik har hos kunder allmänt 5 procent lägre kundnöjdhet 2014 jmf med 2013. 2012-2013 minskade kundnöjdheten med 4 procent. Kollektivtrafiken i Dalarna har minskat sin marknadsandel från 10 procent 2013 till 8,6 procent. 2012 låg marknadsandelen på 8 procent. Andelen kunder hos Dalatrafik har minskat från 28 till 27 procent under samma period. Från och med 2012 är Region Dalarna kollektivtrafikmyndighet i Dalarnas län och äger bolaget Dalatrafik. Dalatrafik har uppdraget från Region Dalarna att ansvara för att upphandla och samordna den allmänna kollektivtrafiken i länet, det vill säga buss och tågtrafik. Finansieringen av kollektivtrafiken delas mellan landstinget och Dalarnas kommuner och på grund av avsaknad av driftbidragsavtal har den fördelningen sedan juli 2014 varit 50/50. Tåg i Bergslagen/Tågkompaniet uppnådde 2013 98 procent nöjda kunder på sträckan Borlänge–Mora. Det är en förbättring med två procentenheter jämfört med föregående år. På sträckan Gävle–Borlänge–Mjölby var 94 procent av resenärerna nöjda med helhetsintrycket av sin resa. (Källa Trafikverket). Trafikverket har inte gjort någon mätning 2014. (Mkr) Driftbidrag Sjukresor* 2012 152 79 2013 160 83 2014 213 95 *Inkl administration 3 Mkr Tabell 24 Allmän och särskild kollektivtrafik Sedan 2007 har Dalatrafik ansvaret för att samordna den särskilda kollektivtrafiken i länet. Det innebär att man via en upphandlad beställningscentral, Samres, samordnar sjukresor, omsorgsresor, färdtjänst, kompletteringstrafik och särskilda skolresor genom Beställningscentralen, BC Dalarna. Sedan det nya trafiksystemet infördes 1 juli 2014 har uppdraget till Samres utvidgats till att gälla samordning av både allmänna och särskilda kollektivtrafikresor. Tåg i Bergslagen finansieras av Landstingen i Dalarna, Gävleborg, Örebro och Västmanland, för Dalarnas del genom kollektivtrafikmyndigheten på Region Dalarna. Försäljningen av enkelbiljettresorna har under 2014 legat still och så även periodkortsresorna. Intäktsfinansieringen var 51 procent (53 procent 2013), målet är 60 procent. Enkelbiljetter står för 40 procent, periodkort 11 procent, landstingsbidrag 38 procent och statliga bidrag från Rikstrafiken 10 procent. Årsredovisning 2014 23 Dnr: LD 14/03413 Hälso- och sjukvården Måluppfyllelse Uppdrag från Landstingsplanen 2014 Hälso- och sjukvården ska vara: – Patientfokuserad – Kunskapsbaserad och ändamålsenlig – Säker – Effektiv – Jämlik och jämställd – Tillgänglig inom rimlig tid Samverkan med länets kommuner kring elevhälsan skall utvecklas. Vårdens resultat skall öppet redovisas. Arbetet med e-hälsa är en viktig del i arbetet med förbättrad tillgänglighet. Samverkan med andra offentliga aktörer är ett krav för att utveckla välfärden i Dalarna. För att klara av prioriterade patientgrupper ska primärvårdens uppdrag vara brett. Prioriterade grupper är: – Multisjuka – Kroniskt sjuka – Psykiskt sjuka – Barn och ungdomar Vårdgarantin ska uppfyllas. Nationella riktlinjer ska ligga till grund för utformandet av hälso- och sjukvården i länet. Hälso- och sjukvården ska erbjuda besökstider som möjliggör kollektivt resande. Hälso- och sjukvårdens produktion ska kunna redovisas ur ett genusperspektiv, bland annat i form av könsuppdelad statistik. Hälso- och sjukvården i Dalarna ska aktivt delta i landstingets forsknings- och utvecklingsarbete. Landstinget ska ha en hälso- och sjukvård som är fri från fördomar och förutfattade meningar. Alla människor ska bemötas som just människor, inte utifrån sin etnicitet, könsidentitet eller sexuella läggning. Måluppfyllelse* p p l p p p p l l l l n p p p l p lmål uppfyllt pmål delvis uppfyllt nmål ej uppfyllt *Måluppfyllelse kopplat till fullmäktiges uppdrag har värderats ur ett systemperspektiv och lett fram till bedömningen av graden av måluppfyllelse. Tabell 25 Måluppfyllelse hälso- och sjukvården tillgänglighet och upplev nytta. Under 2014 har en patientenkät genomförts i den specialiserade vården Andelen kliniker inom den specialiserade somatiska öppenvården som uppnår kvalitet som är över eller lika med rikssnitt är större 2014 än 2012 när det gäller delaktighet och information. Andelen för bemötande är oförändrad medan tillgänglighet och nytta visar försämringar Undersökningen från våren 2014 visar inga stora skillnader i patientupplevd kvalitet mellan män och kvinnor. Med uppdraget till hälso - och sjukvården som utgångspunkt, formulerar hälso - och sjukvårdens ledning strategiska mål, identifierar avgörande faktorer för måluppfyllelse samt anger relevanta mått för uppföljning. Nedan redovisas måluppfyllelse enligt hälsooch sjukvårdens styrkort för 2014 ur fyra perspektiv: Patient/befolkningsperspektiv, Verksamhetsperspektiv, Ekonomi samt Lärande och förnyelse. God och jämlik hälsa Hälsofrämjande levnadsvanor är en viktig faktor för att upprätthålla en god hälsa. Andelen patienter i patientenkäten som ansetts sig fått råd/blivit tillfrågad om levnadsvanor är störst när det gäller råd om motion. Andelarna för råd om mat, motion och tobak har minskat mellan 2012 och 2014. När det gäller tobak så ligger minskningen inom felmarginalen. Patient och befolkningperspektiv För att en god och jämlik hälsa ska uppnås behövs en hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Alla vårdcentraler i länet har under våren 2014 utformat handlingsplan för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete. Patientfokus är en avgörande faktor för att nå det strategiska målet nöjd befolkning. Via nationella patientenkäter följs måtten bemötande, delaktighet, information, 24 Årsredovisning 2014 Dnr: LD 14/03413 Verksamhetsperspektivet För att uppnå en effektiv hälso- och sjukvård krävs att den är kunskapsbaserad, säker, tillgänglig och kostnadseffektiv samt att vården erbjuder sjukdomsförebyggande insatser. Säker vård Sex av sju krav i patientsäkerhetssatsningen är uppfyllda för 2014. Patientsäkerhetsberättelse upprättas för året. Den är färdigställd första mars och redovisas separat. • Förekomsten av vårdrelaterade infektioner i somatisk vård visade vid mätning våren 2014 en ökning på drygt 4% till 11%. Det som kan noteras är att en avdelning ligger mycket högt och gör att det totala värdet påverkas. Det finns ingen indikation på att detta värde kommer att bestå utan får betraktas som den ögonblicksbild PPM är. Ny mätning utförs under våren 2015 • Följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler varierar och har inte hittat en stabil låg nivå. Mätningen våren 2014 visande 62% följsamhet till korrekt basala hygienrutiner och klädregler. Det innebär en förbättring med 5 % i förhållande till tidigare mätning. Ny mätning utförs under våren 2015 • Antalet antibiotikarecept per 1000 innevånare har minskat och ligger nu på 291 recept /1000 invånare vilket innebär bättre resultat än kraven i patientsäkerhetssatsningen • 99,9% av relevanta enheter riskbedömning, åtgärdar och planerade uppföljning i Senior Alert • Riskbedömning av munhälsa enligt ROAG har ökat i förhållande till föregående år. Ökningen i faktiskt tal är 1 172 • Dödsfall registrerade i Palliativa registret (65 år) uppvisar en täckningsgrad i nivå med måluppfyllelse • Dokumenterade brytpunktssamtal registrerade i Palliativa registret har ökat med 2,4 %. • Smärtskattningen har ökat med 2,7% , läkemedel mot ångest 2% , munhälsa med 0,8% Det kvarstår att förbättra resultaten upp till 5% ökning • Demensutredning inklusive registrering och uppföljning i SveDem i primärvården har ökat markant. • Undvikbar slutenvård (65 år och äldre ) har ökat liksom andelen återinskrivningar inom 1-30 dagar • Olämpliga läkemedel och antiinflammatoriska läkemedel uppvisar en minskning. • Läkemedel mot psykos enligt kriterier för måttet har inte en påvisad statistiskt säkerställd minskning men i förhållande till nationell nivå ligger Dalarna på en låg och stabil nivå • För personer som genomgått multimodal rehabilitering (självskattning) ses en minskning av heltidssjukskrivning och ökning av deltidssjukskrivning 50 % eller mindre. Ökning av icke sjukskrivna/ återgång i arbete har noterats • Andelen upprättade vårdplaner för patienter som skrivs in enligt lagen om tvångsvård är 83% Målnivån är 95%. Kunskapsbaserad vård Redovisas genom uppnådda resultat registrerade i kvalitetsregister för Stroke och Diabetes i förhållande till nationellt upprättade målnivåer samt resultaten av satsningen på psykiatrin, PRIO- satsningen. Stroke • Dalarna redovisar låg andel trombolysbehandlingar (6,5%) vid stroke i förhållande till nationell målnivå (15% eller mer) • Dalarna har goda resultat av vård på strokeenhet vid akutskedet med 83 %. Tre sjukhus kan nu erbjuda snabbspår till strokeenhet från ambulans för nyinsjuknade strokepatienter. • Dalarna ligger på första plats i Sverige gällande rökstopp efter stroke med 66 %. Diabetes • Antalet rapporterade individer mellan 18-79 år, med diabetesdiagnos, oavsett behandling, har ökat med 4000 på två år och är 2014 13 797 individer. 2014 år siffra innebär att 4,9 % av befolkningen har registrerats att ha diagnos diabetes mellitus. Förväntat antal med läkemedelsbehandling är ca 14 000 (5,1 % av befolkningen) • Vad gäller effekten av behandlingen mätt i HbA1c värden visar resultat i nationella diabetesregistret inrapporterade värden av HbA1c en förbättring för typ2 diabetiker i primärvården, både för de med läkemedelsbehandling och de med livsstilsbehandling. För typ 1 diabetiker i den specialiserade vården har inrapporterade resultaten försämrats något. PRIO-satsningen • Andelen patienter rapporterade i kvalitetsregistret psykosR och bipolär överstiger målnivån 70%. Bipolär visar 77% och PsykosR82% Sjukdomsförebyggande insatser De sjukdomsförebyggande insatserna följs upp genom Årsredovisning 2014 25 Dnr: LD 14/03413 täckningsgrad av tre screeningverksamhet och andelen säsongsinfluensavaccinerad av 65 åringar och äldre Andelen mammografiscreenade kvinnor i åldern 40-74 är 82,5 %. Målet för året har varit att bibehålla den goda täckningsnivån ingen förändring jämfört med 201 har skett. Det saknas dock metod för att redovisa med socioekonomiska uppdelning. Täckningsgraden för screening av livmoderhalsen saknas av datatekniska skäl. Januari-juni 2014 var det något fler som hörsammade kallelsen till screening (56 %) jämfört med under jan-dec 2013 (50 %). Eftersom resultatnivån för 2014 var att bibehålla nivån ses resultatet som godkänt. Det saknas även här metod för att redovisa med socioekonomisk uppdelning. Andel screenade för bukaortaaneurysm i målgruppen män 65 år är 85 % det betyder att 1900 av 2250 är screenade Andelen säsongsinfluensavaccinerad av 65 åringar och äldre för säsongen 2013-2014 var 47 % (en ökning med 9 % från året innan) vilket var högre än riksgenomsnittet även om det är en bit till målet. För influensasäsongen 2014-2015 pågår fortfarande vaccinationen så resultatet dröjer. Det ser ut som fler doser sålts än 2013-2014 så en ökning är trolig. Tillgänglighet och vårdgarantiuppfyllelse Telefontillgänglighet i primärvården Bortsett från januari har andelen besvarade samtal under 2014 varit i nivå med andra halvåret 2013. Antalet vårdcentraler som inte nått målet (95 % besvarade samtal) varierar under året mellan 8 och 15 av de 28 vårdcentralerna. Länssnitt i Dalarna för andel besvarade samtal var 94 procent i mars 2014. Motsvarande siffra för landet var 91 %. Väntetid till läkarbesök i primärvården Under 2014 har mätmetoden automatiserats och mätningar görs numera månadsvis. Kvalitetssäkrade uppgifter finns från och med september. Under årets sista kvartal var det ca en tredjedel av vårdcentralerna som klarade av vårdgarantin för minst 90 % av patienterna. Vårdgarantiuppfyllelse specialiserad vård (90 och 90) • 25 % (15% juli) av specialiteterna hade en vårdga- 26 Årsredovisning 2014 rantiuppfyllelse på 100 % för första besök den 31 dec 2014. • Ingen specialitet hade en vårdgarantiuppfyllelse på 100 % för operation/behandling den 31 december 2014. • 55 % (40% juli) av specialiteterna klarade kömiljarduppfyllelse till minst 70 % för förstabesök den 31 dec 2014. • 18% (9 % juli)av specialiteterna klarade kömiljarduppfyllelse till minst 70 % för operation/behandling den 31 dec 2014. Ekonomiperspektivet Kostnadseffektivitet För att hitta kostnadseffektiva verksamhetslösningar och ge en referens till hur Dalarna ligger i kostnadsnivå jämfört med andra landsting används utvalda mått i SKL-jämförelse, KPP och NYSAM. Målet är att vara bättre eller minst lika bra som jämförbara landsting inom områdena primärvård, specialiserad somatisk respektive psykiatrisk vård. Dalarnas totalkostnad per invånare 2013 är lägre än Gävleborgs, men ca 3,5 % högre än Västmanlands. Dalarna ligger på andra plats när det gäller Primärvård och Psykiatri, medan kostnaden för somatisk vård är högre i Dalarna än i de båda andra landstingen. I den totala landstingsbudgeten finns ingen särredovisning av läkemedelskostnader. NYSAM har inte gjort någon ekonomisk rapport sedan 2012 och går därmed inte att använda som jämförelse. Ett mer relevant mått på följsamhet till rekommendationer är åldersstandardiserad förmånskostnad per invånare i Dalarna jämfört med riket. Den var 4919 kr/1000 inv o dag i Dalarna och 5072 kr/1000 inv o dag i riket under 2014. Det första pilotläkemedlet Lemtrada har inte använts i Dalarna. De nya läkemedlen mot Hepatit C är ett stort kliniskt tillskott, men behöver införas ordnat då de är dyra. Goda kontakter och samarbeten har etablerats, läkemedlens användning har startat tidigt i Dalarna (därför legat högt bland landstingen), men införandeoch uppföljningsprotokoll följs. Perspektiv Lärande och förnyelse Forskning inom landstinget utvecklas. För att säkra god vetenskaplig produktion, stimulera till forskning och främja kunskapsöverföring och ett evidensbaserat arbetssätt följs en rad indikatorer upp för att få en bild av att forskningsanslagen används på ett adekvat sätt. Dnr: LD 14/03413 Resultat 2014 • Antal publikationer i vetenskapliga tidskrifter för året är 117 Det är långt över målvärdet • Antal citeringar och i-index i Google scholar är 19 425 (Baslinjemätning) • Uttagen tid per forskare i förhållande till tilldelad forskningstid visar ett medelvärde på 97 %. 15 % har inte tagit ut 100 % tilldelad forskningstid • 79 möten med individens forskning på dagordningen har genomförts • 39 enheter har forskande medarbetare (Baslinjemätning) • 3 medarbetare har disputerat under 2014 • 14 enheter deltar i kliniska prövningar eller forskningsstudier (Baslinjemätning) För att säkerställa ett långsiktigt och systematiskt arbete med ständiga förbättringar, är verksamhetschefer och första linjens chefers med grundläggande kunskaper i förbättringsarbete mycket viktigt. Resultat 2014 • 12 verksamhetschefer och 20 första linjens chefer har fullföljt utbildning i grundläggande förbättringskunskap. Cheferna uppger att de har nytta av de nyvun�na kunskaperna i sin vardag Ledningsorganisation Hälso- och sjukvårdens nuvarande ledningsorganisation bygger på följande grundprinciper: • Samlad ledningsfunktion för landstinget, central förvaltning, samt hälso- och sjukvårdsförvaltning. • Samlad ledningsfunktion och gemensam förvaltning för hela hälso- och sjukvården. • Samlad administrativ stödfunktion avseende såväl landstingsövergripande perspektiv som för hälsooch sjukvården. • Hälso- och sjukvårdens inre organisation har hittills haft en ”platt” ledningsstruktur, utan delområden och motsvarande chefsnivå mellan förvaltningschef och verksamhetschefer. Under vintern-våren 2014 genomfördes en organisationsförändring, i form av tillskapande av fyra divisioner och fyra divisionschefer, svarande mot psykiatriska specialiteter, medicinska specialiteter, kirurgiska specialiteter, primärvård. Åtgärdsplaner för ekonomi i balans Åtgärdsplaner för ekonomi i balans, med fokus på hälso- och sjukvården, har under 2011 och 2012 utgjort en stor del av förvaltningens arbetsinnehåll, i samband med utarbetande och verkställande av åtgärdsplan I och II, samt utarbetande av åtgärdsplan III. Åtgärdsplan III byggde på olika typer av personalåtgärder, med ett innehåll som bearbetats och beslutats under 2013. Den enskilt största och viktigast åtgärden har varit förändring av hittillsvarande arbetstidsmodeller. Ett förändringsarbete som fortsatt även under 2014. Svårigheter i förändringsarbetet har uppstått bl.a. till följd av den nationella sjuksköterskebristen vilket medfört bemanningsproblem bland flera kliniker. Ekonomiutveckling Under 2014 har kostnadsutvecklingen och kostnadsnivån varit högre än budgeterad nivå. De främsta orsakerna till detta är: • Ökande sjukvårdsbehov, som i sin tur sammanhänger med befolknings¬utveckling och medicinsk utveckling. • Särskilda insatser sammanhängande med handlingsplan vårdgaranti. • Särskilda satsningar i samband med löneöversyn och för att lösa bemanningsproblem. • Höga kostnader för övertid och mertid, i sin tur bl.a. sammanhängande med vakansproblematik inom vissa yrkesgrupper, främst sjuksköterskor. • Bemanningsproblem sommartid, sammanhängande med svårigheter att rekrytera semestervikarier, samt därmed åtföljande dyra bemanningslösningar. • Mer inhyrd personal, bl.a. sjuksköterskor. • Vissa verksamhetsspecifika beslut om personalförstärkningar. • Höga kostnader för läkemedel bl.a för behandling av hepatit. Handlingsplan vårdgaranti Nuvarande vårdgarantiprinciper inom specialiserad sjukvård har funnits sedan 2005. Under åren 2005-2011 förbättrades väntesituationen successivt. Den positiva utvecklingen var ett resultat av åtgärder i ett brett spektrum, från resurs-förstärkning i ”ordinarie verksamhet” till externa vårdköp. Under 2012 förbyttes den positiva utvecklingen till en påtaglig försämring, bl.a. sammanhängande med åtgärdsplaner för ekonomi i balans och införande av nytt gemensamt journalsystem. Hösten 2012 utarbetades en handlingsplan för att uppnå en tillfredsställande och långsiktigt stabil vårdgaranti- och kömiljarduppfyllelse inom Dalarnas Årsredovisning 2014 27 Dnr: LD 14/03413 specialiserade sjukvård. Handlingsplanen innehåller ett mångfasetterat och situationsspecifikt spektrum av åtgärder, bl.a. temporära resursförstärkningar inom ”ordinarie verksamhet”, kvälls- och helgaktiviteter med egen personal., bemanningskompletteringar av ”stafettkaraktär”, vårdköp från andra landsting, vårdköp från privata vårdgivare. Från och med 1 januari 2015 är det arbetsgivaren som betalar hela kostnaden för resor och logi när personal åker till industriarrangerad fortbildning/ produktutbildning. Det är en utav flera förändringar i de nya samverkansreglerna mellan hälso- och sjukvården, läkemedelsindustrin, medicintekniska industrin och laboratorietekniska industrin. De förstärkta vårdgarantiaktiviteterna har, i huvudsak, genomförts enligt plan under 2013, samt fortsatt under 2014. Verksamhetsplan Inom budget 2013 tillfördes en kompletterande finansiering av 50 Mkr, vilket tillsammans med tidigare budgetnivå innebär sammanlagt ca 80 Mkr svarande mot vårdgarantiaktiviteter. Kostnadsutfallet motsvarar i stort sett budgeterad nivå. Väntesituationen har under inledningen av 2014 fortsatt att successivt förbättrats, dock skedde en avmattning i utvecklingen till följd av bemanningsproblem under andra halvåret 2014. Viktiga händelser Förutom de aktiviteter som separat beskrivits har även under året initierats och/eller genomförts ett antal aktiviteter och verksamhetsförändringar, med direkt eller indirekt påtaglig betydelse för hälso- och sjukvårdens kärnverksamheter. Några representativa exempel: • Deltagande i flera nationella projekt. • Systematiska förbättringsarbeten inom stora vårdprocesser. • Fortsatt planering och genomförande av aktiviteter för en förbättrad läkarbemanning inom primärvården. • Riktade lönesatsningar, till främst sjuksköterskegruppen och till rättspsykiatrin. • Fortsatt utveckling och genomförande av chefsutbildningar i nytt och genomarbetat koncept. • Beslut om ytterligare en forskningsvårdcentral. • Upphandling och inköp av ambulanshelikopter. • Anställning av divisionschefer och uppstart av fyra divisioner inom hälso- och sjukvården. • Nya samverkansregler mellan hälso- och sjukvården, läkemedelsindustrin, medicintekniska industrin och laboratorietekniska industrin har antagits. 28 Årsredovisning 2014 Verksamhetsplan 2014 för hälso- och sjukvårdsförvaltningen hade följande huvuddelar: • Ett antal citat från Landstingsplan 2013-2016, sammanställda under rubriken ”Politikens inriktning och uppdrag”. • Ett avsnitt med rubrik ”Ramar”, beskrivande grundläggande förutsättningar, såsom lagar och förordningar, nationellt prioriterade områden, befolkningsutveckling. • Ett urval ledord, med särskild relevans för hälso- och sjukvården, ur dokumentet ”Landstingsdirektörens ledord 2012”. • En kort övergripande beskrivning av hälso- och sjukvårdens ansvarsområde och uppgift. • Ett ”styrkort” med strategiska mål, avgörande faktorer och mått, inordnade under fem perspektiv; Patient och befolkning, Verksamhet, Medarbetare, Ekonomi, Lärande och förnyelse. En systematisk uppföljning har genomförts avseende styrkortets mått, vilket beskrivs under särskild rubrik ”Måluppfyllelse” i detta dokument Framtid Under 2015 förutses att hälso- och sjukvårdsförvaltningen, med dess chefer och medarbetare, står inför ett antal såväl stimulerande som svåra utmaningar, främst: • Fortsatt arbete för en långsiktigt stabil ekonomi i balans och en högkvalitativ vård. • Fortsatt arbete för en långsiktigt hållbar hög vårdgarantiuppfyllelse. • Fortsatta rekryterings- och bemanningsaktiviteter, särskilt avseende yrkesgrupper och verksamheter med betydande vakansproblematik. • Fortsatt strävan att möta de ökade sjukvårdsbehov som följer av befolkningsutveckling och medicinsk utveckling. • Genomförande av genomlysning av hälso-och sjukvården som lägger grunden för en struktur och förändringsplan. Dnr: LD 14/03413 Verksamhetsstatistik Nyckeltal Somatik Öppenvård Läkarbesök Övriga besök Slutenvård Vårdplatser Vårdtillfällen Vårddagar Varav Utskrivningsklara Medelvårdtid Psykiatri (+ Hab) Öppenvård Läkarbesök Övriga besök Slutenvård Vårdplatser Vårdtillfällen Vårddagar Varav Utskrivningsklara Medicinsk service Akutbesök Akuten Avesta Akuten Falun Akuten Mora Akuten Säter ÖNH-Akuten Falun Operationer Provisio Falun Öppenvård Slutenvård Mora Öppenvård Slutenvård Nyckeltal Labanalyser Klinisk Kemi Transfusionsmedicin Mikrobiologi Patologen 2014 Antal 2013 Förändring Antal (%) 303 886 226 174 293 407 203 374 4 11 646 45 759 239 105 12 893 5 648 46 811 242 750 9 668 5 -2 -2 33 25 768 129 472 23 395 128 701 10 1 128 2 575 34 789 698 128 2 468 30 945 596 4 12 17 Röntgenundersökningar Avesta Ludvika Mora Falun 19 948 15 431 49 850 81 667 19 418 13 584 49 187 80 814 3 14 1 1 Intensivvård VTS-Poäng IVA Falun NEMS-poäng IVA Mora 99 378 20 589 103 658 21 149 -4 -3 253 089 121 076 221 814 114 181 14 6 3 008 2 719 11 949 949 2 600 2 350 1 800 2 450 44 -4 2 768 2 877 -4 Ambulans- och sjuktransport Körda mil ambulans Körda mil sjukbilar Kvinnokliniken Förlossningar Kardiologen PCI Ögon Maculabehandling Kataraktoperationer Öron Operationer Öron-Op 19 174 52 471 23 988 2 680 5 284 19 855 49 491 22 820 2 594 4 683 -3 6 5 3 13 4 104 6 300 4 103 6 545 -4 2 483 2 346 2014 Antal 2 229 11 2 456 -4 2013 Förändring Antal (%) 3 692 005 95 676 258 525 49 452 3 502 779 94 774 233 562 47 418 Tabell 26 Verksamhetsstatistik hälso- och sjukvården 5 11 4 Årsredovisning 2014 29 Dnr: LD 14/03413 LD Hjälpmedel Från årsskiftet 2014 delades LD Hjälpmedel in i två förvaltningar, Hjälpmedel Landstinget Dalarna och Hjälpmedel Dalarna. Förvaltningarna samverkar för största nytta under namnet LD Hjälpmedel med en gemensam förvaltningschef. Förvaltningen Hjälpmedel Landstinget Dalarna finns under Landstingsstyrelsen medan förvaltningen Hjälpmedel Dalarna finns under Hjälpmedelsnämnden som är en gemensam nämnd med Dalarnas kommuner. Hjälpmedel Landstinget Dalarna är en del av landstingets habiliterings-/rehabiliterings- och hjälpmedelsverksamhet, inom hörsel-, syn-, och tolkområdet. Samordningsansvar för områdena ortopedteknik, hårersättning och dövblindområdet. I Hjälpmedel Dalarna ingår avdelningarna KLOK (Kommunikation, Larm, Omgivningskontroll, Kognition), Kundservice, Logistik, PMB (Personliga medicinska behandlingshjälpmedel), Rörelse, Teknisk service. Samordningsansvar för området kontinens. Måluppfyllelse Verksamheterna inom Hjälpmedel Landstinget Dalarna klarar i stort måluppfyllelsen i vårdgarantin. Den faktiska väntetiden (tid mellan behovsbedömning och utprovning av hörapparat) visar att Hörcentralen når kö-miljardens mål med att minst 70 procent av patienterna har påbörjat utprovning inom högst 60 dagar från beslut om behandling. Syncentralen följer sin prioriteringsordning. Den är till för att kunna se vilken patient som är i störst behov av hjälp först. Tolkcentralen har tagit emot fler tolkbeställningar under 2014 och samtidigt minskat bristen. Tolkcentralen har utfört 98 procent av de beställda uppdragen. Verksamheterna inom Hjälpmedel Dalarna klarar i stort måluppfyllelsen i vårdgarantin. Om hänsyn tas till patientens totala väntetid uppnås inte alltid vårdgarantin. Samarbetet med kunderna fördjupas för att utveckla och förbättra kvalitén i mötet med patienten samt korta dennes totala väntetider i hela vårdkedjan. 30 Årsredovisning 2014 LD Hjälpmedel tillgodoser i stort behovet av service på de hjälpmedel som finns i länet, idag ingen jour på kvällar och helger. En strävan är att hjälpmedlen i så stor utsträckning som möjligt repareras/servas i hemmet eller på vårdinrättningen för att minska tiden patienten/brukaren är utan sitt hjälpmedel. Viktiga händelser under året Under året lanserades en tjänst på 1177.se som heter ”Tema Hjälpmedel”. Tjänsten ska förenkla för hjälpmedelsanvändare att hitta information om hjälpmedel. Det innebär att Dalarnas invånare har en möjlighet att söka och hitta information om vilket hjälpmedel som är aktuella i Dalarna, samt även nationellt. LD Hjälpmedel har startat upp kontroll av journalanteckningar. Med hjälp av systemet kommer varje enhet att bli granskade varje månad. Det är en kvalitetssäkring och en trygghet för våra patienter. I samband med övergången till TakeCare upphörde hörselvården med kontanthantering och med försäljning av batterier och hörapparattillbehör. Batterier finns numera lätt tillgängliga i den öppna marknaden och det finns även möjlighet att beställa över internet. När det gäller tillbehör så får patienterna själva beställa direkt från leverantören. Dnr: LD 14/03413 Hörcentralen har stora svårigheter att rekrytera audionomer till lediga tjänster. Under 2014 har projektet dövblindteam lett till att det nu finns ett beslut på att det ska finnas ett dövblindteam i Landstinget Dalarna. Personer med dövblindhet har nu en större möjlighet att bli mötta utifrån sin dövblindhet och inte utifrån sin dövhet och sin blindhet separat. Minskade vårdplatser och en ökande andel avancerad hemsjukvård leder till en ökad efterfrågan på LD Hjälpmedels tjänster och hjälpmedel. Ex krav på kortare ledtider för installation av sängar och syrgas i hemmet. Under 2014 lades Hjälpmedelsinstitutet (HI) ned, vissa av institutets funktioner flyttades till den nya myndigheten, Myndigheten för delaktighet (MFD), medan andra togs bort eller flyttades till andra instanser. Vad konsekvenserna för verksamheten blir syns på mer lång sikt då viss nationell samordning försvann. Uppföljning besparingsåtgärder Samverkan mellan sju län (7-klövern) inom bl. a upphandling ger möjlighet att påverka sortiment och pris i större utsträckning än att arbeta med upphandlingen i respektive län. Idag finns ca 150 aktiva avtal. Avtalet för inköp av hörapparater gav kraftigt sänkta priser för avtalsperioden vilket innebär att snittpriset på en hörapparat minskat med ca 1200 kr. På årsbasis ger det en kostnadsminskning på ca 5 Mkr. I ett samarbete med Högskolan Dalarna har LD Hjälpmedel spelat in en föreläsning om hjälpmedel för kognitivt stöd. Föreläsningen publicerades på Högskolan i Dalarnas hemsida för att på ett lättillgängligt sätt öka kompetensen kring denna typ av hjälpmedel. Framtiden Lagändringarna gällande mer inflytande för den enskilde i valet av hjälpmedel gäller från den 1 juli 2014 och en förnyad patientlag trädde i kraft den 1 januari 2015. Lagen ger patienten ett större inflytande över vart och i vilken form patienten vill ha sin vård. Det ställs också högre krav på den information som lämnas till patienten. Lagen ställer nya krav på sjukvårdshuvud-männen och vi kan idag inte förutse omfattningen. digitala världen, välfärdsteknologi. För många av de medborgare som har en funktionsnedsättning innebär den moderna tekniken stora möjligheter att kunna leva ett mer delaktigt liv i dagens samhälle. För att kunna få tillgång till denna ”nya världen” måste allt vara anpassat och utformad på rätt sätt. Det ställer höga krav på våra medarbetare som arbetar inom dessa områden. Utvecklingen går fort och det gör det utmanande att följa utvecklingen samtidigt som den ekonomiska situationen kräver nya lösningar. Ett arbete gällande nya lokaler pågår och det förslag som förvaltningarna arbetar efter innebär att LD Hjälpmedels båda förvaltningar i större utsträckning samlas under samma tak i Borlänge. Den del av rekonditioneringen som utförs av Samhall i Säter ämnas flytta till lokalerna i Borlänge. Det pågår ett arbete inom landets syncentraler tillsammans med Eye Net Sweden att starta upp ett kvalitetsregister för rehabilitering vid synnedsättning (SKRS). Syftet med SKRS är att öka kunskapen om rehabiliteringsåtgärder och dess effekt för att uppnå likvärdig synrehabilitering i Sverige. Förskrivare behöver ha beslutsstöd för att lättare kunna ta rätt beslut i svåra bedömningar. Det är viktigt att hänga med i utvecklingen för att patienterna ska få den rehabilitering som de har rätt till. Under 2015 har LD Hjälpmedel som mål att presentera en för kommun och landstinget gemensam hjälpmedelspolicy som stöd och vägledning vid hjälpmedelsförskrivning. Tolkcentralen har beredskapstolkar för att tolkanvändare ska känna sig trygga med att tolk kommer till akuta uppdrag även då tolkcentralen är stängd. En utmaning under 2015 är att lösa de brister som råder gällande samarbetet med SOS. Brister som leder till stor osäkerhet bland tolkanvändarna i Dalarna, en osäkerhet som i sin tur påverkar arbetsmiljön för de anställda på tolkcentralen. Framöver kommer det att krävas en dialog mellan förvaltningar/sjukvårdshuvudmän för att belysa konsekvenserna av förändring i patientflöden, förskrivningsförfaranden och upphandlingar. Konsekvensen idag är att beslut från en instans genererar kostnader hos en eller flera andra. Mycket av samhällsutvecklingen sker idag inom den Årsredovisning 2014 31 Dnr: LD 14/03413 Upphandlingen av nutritionspumpar kommer under 2015 generera att LD Hjälpmedel behöver byta ut ca 140 pumpar ute i patientens hem. Dessa byten kommer initialt öka kostnaderna för kunden. LD Hjälpmedel vill vara en attraktiv arbetsplats och arbetsgivare, en utmaning som kräver att vi är lyhörda för hur vi lockar till oss nya kompetenta medarbetare och behåller dem vi har. En vecka på LD Hjälpmedel Några exempel från en genomsnittsvecka år 2014 (antal/år delat med 52 veckor). 2014 112 67 116 2013 88 58 124 34 28 11 12 Mindre än varannan 67 6 Varannan 13 12 100 90 26 25 2875 2843 76 87 96 48 19 6 3 16 146 69 84 120 27 18 5 4 13 147 59 9 hörapparater utprovas till patienter mätningar utförs på beställning av öron-näsa-hals-kliniken personer får enskilt samtal på Pedagogiska hörselvården personer deltar i grupprehabilitering på Pedagogiska hörselvården vecka får en person hjälpmedel för alternativ telefoni utförda tolkuppdrag patienter får stödsamtal av kurator vid Syncentralen patienter får utprovning av optiska hjälpmedel hörapparater repareras av Teknisk hörselvård Patienter som får hjälpmedel utprovade på Hjälpmedelscentralen Artiklar levererade från förrådet i Borlänge Manuella rullstolar levereras Rollatorer levereras Kryckkäppar levereras Toalettstolsförhöjningar levereras Hygienstolar levereras Hjullyftar levereras Taklyftinstallationer utförs Sängar levereras och monteras Hjälpmedel besiktigas ute på fältet Tabell 27 Exempelvecka på LD Hjälpmedel 32 Årsredovisning 2014 Dnr: LD 14/03413 Tandvårdsförvaltningen Måluppfyllelse Uppdrag från Landstingsplanen 2014 Högkvalitativ och tillgänglig tandvård. Utveckla den förebyggande tandvården. Pris i medelnivå ur ett nationellt perspektiv. Frisktandvården är viktig att utveckla för att på det viset hålla en god tandstatus och hålla kostnaderna nere för individen. lmål uppfyllt pmål delvis uppfyllt Måluppfyllelse p l l n nmål ej uppfyllt Tabell 28 Måluppfyllelse tandvårdsförvaltningen Målen för Folktandvårdens verksamhet har till övervägande delen nåtts. Särskilt glädjande är att tandhälsomålen för såväl barn som vuxna nåtts samt att målen för de särskilda patientgrupperna, en verksamhet som Folktandvården varit kontrakterad för också nåtts. Vi ser dock att medelbehandlingstiden för barn ökar och att vi lägger allt mer resurser i barntandvården. Ett arbete har påbörjats i projektet ”Modell Barntandvård” där vi har som ambition att styra kvalitet med ekonomi. Viktiga händelser under året Beroendet av ett väl utvecklat IT-stöd för att hantera nuvarande tandvårdsstöd är stort, något som kräver ständig utveckling. Detta är något vi måste fortsätta att satsa på att utveckla även under 2015. Folktandvårdens ledningssystem fungerar bra och vilket har fått stort nationellt intresse. Under 2014 har särredovisning enligt den nationella modellen upprättats för 2013 års räkenskaper. Modellen har reviderats av EY och kommer troligtvis att utvecklas ytterligare under kommande år. Det företagsekonomiska tänkande och de marknadsmässiga villkor som skall gälla för tandvården har lett till diskussioner om en ökad frihetsgrad för Folktandvården i ett landstingsperspektiv under begreppet ”bolagsliknade former”. Som ett resultat av detta kommer överskott och underskott få behållas fr.o.m. 2013 års redovisade resultat. En omfattande utväxling av erfaren personal mot ny mindre erfaren har skett och vårdåtagandet har ökat på rund av en större andel asyltandvård. Uppföljning besparingsåtgärder För 2014 räknades landstingsersättningen upp med 2,9 procent och därefter fastställdes ett besparingskrav om 1,0 Mkr. Därtill justerades tidigare års avkastningskrav på 2 Mkr upp till 5mkr i budgeten för 2014. I praktiken innebar detta att Folktandvårdens landstingsbidrag minskade med ca 1 Mkr inför 2014. Vi kan med bokslutssiffrorna för 2015 stolt konstatera att vi lyckats med bedriften att uppvisa ett överskott 1,2mkr efter redan reglerat avkastningskrav på 5 Mkr. Denna bedrift har verksamheten lyckats med genom ökad kostnadsmedvetenhet samt ökade produktionsintäkter trots större vårdtyngd i barntandvården samt att ingen extra ersättning, motsvarande 2,0 Mkr erhållits för satsningen på trainée-platser för tandsköterskor som genomfördes under 2014. Smärtgränsen är dock nådd – Barntandvården utförs idag utanför de budgeterade medlen och särredovisningen från 2013 tyder på att den åtgärdsbaserade vuxentandvården finansierar barntandvården i Folktandvården Dalarna. Framtiden Rekryteringsfrågan kommer att vara dominerande under kommande år. Stora pensionsavgångar är att förvänta och generationsväxlingen kommer att medföra minskad produktivitet med minskade intäkter som Årsredovisning 2014 33 Dnr: LD 14/03413 följd. En stor utmaning utgörs av att kunna kompetensförsörja tandvården i Dalarna och starten av en tandsköterskeutbildning i Falun utgör en viktig sak i den framtida kompetensförsörjningen. Ledningssystemet kommer att ge oss den trygghet vi behöver för att göra rätt saker på rätt sätt. Utvecklandet av frisktandvårdskonceptet kommer också att stärka Folktandvårdens profil som en aktör med förebyggande profil och stort samhällsekonomiskt ansvar. År 2015 får temat Barntandvårdens år då fokus ligger på att följa upp kvalitén i barntandvården. För att vård ska kunna ges på lika villkor och efter behov måste kraven tydliggöras för att påvisa behovet av ökade resurser till barntandvården. Arbetsmiljö Det systematiska arbetsmiljöarbetet har bedrivits under respektive chefs ledning. Som stöd för cheferna finns en tydlig rutin i Folktandvårdens ledningssystem och också en arbetsmiljöhandbok. Ett antal arbetsmiljörelaterade kurser har genomförts och personalen har erbjudits massage på arbetstid. Samarbetet med den nya Företagshälsan har varit bra utifrån fastställt behov. Likabehandling (fd mångfald/jämställdhet) Basen för Folktandvårdens verksamhet utgörs av landstingets policydokument. Befattningsutveckling för alla har varit och är en ledstjärna och vi vill att arbetsvillkor skapas som möjliggör för kvinnor att göra karriär inom tandvården. Samtidigt försöker vi skapa flexibla arbetstider som möjliggör en bra kombination mellan arbetsliv och familjeliv för alla. Alla tjänster lyses i princip ut så att alla har möjlighet att söka nya tjänster på samma villkor. 34 Årsredovisning 2014 Verksamhetsstatistik Nyckeltal Beh. Patienter 3-19 år Totalt vuxna patienter Färdigbehandl. vuxna Akut avslutade vuxna Part behandlade vuxna Tot behandlade vuxna Tot erbjudna tim barn Tot erbjudna tim vuxna 2014 38 867 101797 38 962 17 541 8 646 65 149 49 565 120 333 2013 38 503 100 508 40 475 18 017 8 430 66 922 47 750 119 574 Tabell 29 Verksamhetsstatistik tandvårdsförvaltningen Antalet barn och ungdomar som söker Folktandvården för sin tandvård har ökat med 364 barn jämfört mot föregående år. Ett ökat tryck på barntandvården är en av orsakerna till att antalet behandlade vuxna har gått ner. Tidigare års minskning i produktivitet på rund av generationsväxling är fortfarande ett faktum. Miljöarbete Folktandvårdens miljöarbete har nått miljödiplomeringsnivå och en klinik är certifierad enligt ISO 14001. Fortlöpande revisioner görs av klinikerna miljöarbete som en del i revisionen av Folktandvårdens ledningssystem. På varje klinik finns ett miljöombud som genomgått utbildning inom miljöområdet. Verksamheten samordnas av en miljösamordnare som också är Folktandvårdens representant i miljörådet. Dnr: LD 14/03413 Beställarenhet för tandvård Måluppfyllelse Uppdrag från Landstingsplanen 2014 Tandvårdsstödet ska erbjudas till alla berörda i Dalarna. Munhälsobedömningar ska genomföras i samverkan med länets kommuner. lmål uppfyllt pmål delvis uppfyllt Måluppfyllelse p l nmål ej uppfyllt Tabell 30 Måluppfyllelse beställarenhet för tandvård Landstingen ansvarar för att organisera och bekosta upp-sökande tandvård till personer med stort omvårdnadsbehov samt att, mot sjukvårdsavgift, erbjuda nödvändig tandvård (N-tandvård) till denna grupp, tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling (S-tandvård) till 13 preciserade grupper samt tandvård vid långvarig sjukdom eller funktions-nedsättning (F-tandvård) till 11 preciserade grupper. Viktiga händelser under året Webbutbildning om N-tandvård För att landstinget ska veta vilka som har rätt att få Ntandvård krävs ett gott samarbete med nyckelpersoner i kommunerna t.ex. biståndshandläggare och enhetschefer på hemtjänst eller särskilda boenden. Innan nyckelpersonerna tillåts anmäla en person till Beställarenheten krävs godkänd kurs om regelverket. Tidigare hölls kurser på traditionellt sätt, men 2014 togs ett nytt steg i och med en övergång till utbildning och anmälningar via webben. Fördelarna är nu att man kan göra kursen när man har tid samt att pappershanteringen minskar på Beställarenheten. Framtiden Tandvårdsstödet vid långvarig sjukdom eller funktions-nedsättning kräver en bedömning av funktionsnedsättningen i form av ett läkarintyg. Det är därför viktigt att läkarna känner till detta och skriver intyg för sina patienter. Vi är långt ifrån där ännu, så under 2015 kommer en intensifierad informationsinsats att genomföras, riktad till läkare i primärvården. Verksamhetsstatistik Nyckeltal Utförda munhälsobedömningar Utförda munvårdsutbildningar, årlig + grundutbildning Antal behandlade i nödvändig tandvård (N-tandvård) Antal behandl i tandvård som led i sjukdomsbehand.(Standvård) 2014 4 758 3 290 2013 4 650 4 211 4 445 4 272 1 011* 1 067 240 95 218´ 217´ 3% 3% *2014 saknas uppgifter för 2 av 13 grupper Antal behandlade i tandvård vid funktionsnedsättn. (F-tandvård) Antal personer, ≥20 år, i länet enl. Region Dalarna Andel pers. ≥20 år i länet som fått landstingets tandvårdsstöd Tabell 31 Verksamhetsstatistik beställarenhet för tandvård Miljö Miljöarbetet följer Landstinget Dalarnas miljöpolicy och övergripande miljömål. under 2013. Utvecklingen av webbfunktioner i Beställarenhetens dataprogram går vidare med förhandsbedömning på webben av omfattande tandbehandlingar och webbfakturor för privattandvården. Årsredovisning 2014 35 Dnr: LD 14/03413 Kultur- och bildningsförvaltning Måluppfyllelse Uppdrag från Landstingsplanen 2014 De landstingsfinansierade kulturverksamheterna ska möjliggöra ett tillgängligt, kvalitativt och brett kulturutbud i hela Dalarna. Landstinget ska i samverkan med länets kommuner sträva efter att alla barn och ungdomar ges möjlighet att delta i ett kulturarrangemang per läsår. Kulturaktiviteter för barn och ungdom är prioriterade. Folkrörelserna och de ideella krafternas betydelse ska stärkas. Kulturens och bildningens roll inom folkhälsoarbetet ska stärkas. Landstinget ska ta till vara folkhögskolornas kompetenser vid utbildningar. lmål uppfyllt pmål delvis uppfyllt Måluppfyllelse l l l l l l nmål ej uppfyllt Tabell 32 Måluppfyllelse kultur- och bildningsförvaltningen Viktiga händelser under året Kansli/stab Dalarnas regionala kulturplan 2013-2015 började gälla 1 januari 2013. Dessa ska på ett övergripande sätt visa hur landstinget och respektive kommun ska samverka och utveckla länets kulturliv. Innehållet i överenskommelserna ska utvärderas under 2015 av båda parter. Arbetet har inletts med att ta fram den nya Kultur- och bildningsplanen för perioden 2016-2018. Under året har kansli och stab arbetat med att upphandla ett nytt digitalt ansökningssystem för att underlätta för de som söker stöd hos landstinget men också för att underlätta administrationen av de närmare drygt 700 ansökningar som årligen inkommer. Enheten Scen Dans Konst Enheten Scen Dans Konst fortsätter sitt strategiska arbete att låta utvecklingsprojektens mål gå samman och gynna regionala samarbeten och kommunkontakter för att bygga upp ett varaktigt arbete tillsammans med andra landstingsstödda institutionerna och organisationerna. Enheten arbetar också för att bygga ett starkt nätverk både nationellt och internationellt. Den gemensamma budgeten för konsulenterna har inneburit en samsyn av projekt och arbetsinsatser. Film i Dalarna Film i Dalarnas uppdrag innefattar allt från syntolkade filmvisningar på biograf för ökad tillgänglighet, till 36 Årsredovisning 2014 länet som inspelningsplats. Under 2014 har flera filmer spelats in i länet, bl a Vitt skräp med Ola Rapace, och Hanna Skölds Granny´s dancing on the table. Galapremiären på Maria Bloms Hallå, hallå i februari markerade slutet på en lång resa som Film i Dalarna varit med på. Filmen fick stort medialt genomslag och ett fint mottagande av kritikerkåren. Under våren presenterades förstudien Filmregion Dalarna för inbjudna företrädare för Dalarnas kommuner. Förstudien har lett till en satsning på film, spel och musik: ”MFD- projektet”. Fornby folkhögskola Skolan hade tio olika inriktningar av Allmän behörighetsgivande kurs på Fornby under 2014. Tre av dem på filialen i Falun och en i Ludvika. Den estetiska sidan är viktig med konstkurser på hel- och deltid, sömnad och vävning både på distans och på plats. Svenska för invandrare utökades under hösten med en ny grupp och en etableringskurs för nyanlända har startats. Skolan har utvecklat sin samverkan med kommunerna, t ex med regelbundna samtal med arbetsmarknadsenheter och arbetsförmedling om etablering av nyanlända invandrare, utbildning i svenska för invandrare och rekrytering till kurser. Framför allt i Ludvika är samverkan väl etablerad. Studiemotiverande folkhögskolekurser har genomförts i Borlänge, Falun och Ludvika. Ett nytt spännande område är Grön rehab där Fornby är projektägare för en verksamhet i Sjulsarvet i Falun tillsammans med Landstingets avdelning för Hälsofrämjande. Länsbibliotek Dalarna 2014 har präglats av det ESF-finansierade KUB-projektet om kompetensutveckling av bibliotekspersonal. Projektet har skett i samverkan över länsgränserna. Det har inneburit ökad dialog och intensifierat samarbete med länets kommunbibliotek. Dnr: LD 14/03413 Den 1 januari 2014 trädde en ny bibliotekslag i kraft. Den slår fast att den regionala biblioteksverksamhetens ändamål ska vara att främja samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet när det gäller de folkbibliotek som är verksamma i länet. Riksdagen fattade beslut om nationella mål för litteratur- och läsfrämjande: ”Alla i Sverige ska, oavsett bakgrund och med utgångspunkt i vars och ens särskilda förutsättningar, ges möjlighet att utveckla en god läsförmåga och ha tillgång till litteratur av hög kvalitet.” Detta ledde till att läsfrämjande och litteratur förs in i kultursamverkans-modellen from 2015. Malungs folkhögskola Malungs folkhögskola har under året fortsatt att vara en mötesplats för bildningsresor. Utifrån en stabil vardag har en ständig utvecklingsprocess pågått för att på bästa sätt möta studerandes, medarbetares och omvärldens behov. Skolans verksamhet når ut till människor med stor variation i ålder, bakgrund och erfarenhet. Verksamheten sträcker sig från kulturarrangemang, via kort- och distanskurser till långa kurser på sex veckor, en termin eller ett läsår. Under sommaren genomfördes en treveckors kurs med internationella studenter från hela världen. Nöjda studerande och ett gott rykte visar på en hög kvalitet. Mentalvårdsmuseet Mentalvårdsmuseet besöktes under året av 4 150 personer. Alla besökare guidas personligen, 262 guidade visningar utfördes. AT-läkare, PTP-psykologer och studenter från vårdhögskolan besöker Mentalvårdsmuseet och får anpassade visningar för sina studier. YH-utbildningar till skötare är en grupp som ökar och kommer från hela Mellansverige. Många av museets besökare är unga vuxna under utbildning inom vårdoch omsorg, av dessa har ett antal invandrarbakgrund. Gruvhospitalet utställningsfilial finns vid Gruvmuseum Falu Gruva. En ny distanskurs har startats, permakulturdesign. Kursen är baserad i Skattungbyfilialen. Målet med kursen har varit att nå en målgrupp med stort intresse för ekologisk odling och behov av flexibla studieformen. Kursen ger tillgång till hög kompetens i ämnet genom samarbete med Stjärnsund Permakultur centrum för lärande. Musikkonservatoriet Under 2014 beslutade skolverket, att ge Musikkonservatoriet Falun tillstånd att bedriva riksrekryterande gymnasial spetsutbildning i ytterligare fyra antagningsomgångar, dvs 2015-2018. Antalet beviljade årsplatser för gymnasiet är 60. Skolverket beslutade samtidigt att höja den interkommunala ersättningen från nuvarande 150 000 kr per elev och år till 159 942 kr. Musikkonservatoriet Falun ansökte om att få föra över den nuvarande eftergymnasiala KU-utbildningen, vars förordning upphör gälla, till utbildningsformen Konst- och Kulturutbildningar samt vissa andra utbildningar (förordning 2013:871). Beslut väntas under våren 2015. Likabehandling (f d mångfald/jämställdhet) Vissa enheter har sedan tidigare egna jämställdhetsplaner medan det saknas en övergripande likabehandlings- och jämställdhetsplan för förvaltningen. Landstingets Dalarnas likabehandlings- och jämställdhetsplan gäller. Förvaltningen arbetar för en jämställd förvaltning där alla former av diskriminering motarbetas. I enheternas uppdrag ingår också att verka för att uppmärksamma barnkonventionen, att tillgängliggöra utbudet av kultur och bildning för alla via t ex syntolkning, handikappanpassade lokaler och scener och att uppmärksamma frågor rörande diskriminering. Miljöarbete Kultur och bildningsförvaltningen bedriver ett systematiskt miljöarbete enligt ISO14001:2004 utifrån den miljöplan med mål och aktiviteter som årligen upprättas av förvaltningens miljöombud, miljösamordnaren och förvaltningschefen tillsammans (MOMS-gruppen). Mora folkhögskola Mora folkhögskola har haft ett framgångsrikt verksamhetsår. Folkhögskolan har öppnat dörrarna för lokalsamhället i syfte att uppfylla sin roll som bildnings-, kultur- och demokraticentrum för norra Dalarna. Nya verksamheter och projekt har genomförts och skolan har lyckats fånga upp nya målgrupper. Syftet är att höja den allmänna bildningsnivån samt gynna folkhälsan i lokalsamhället. Föreläsningarna har haft stor uppslutning och fortsättning efterfrågas. Årsredovisning 2014 37 Dnr: LD 14/03413 Verksamhetsstatistik Nyckeltal Deltagarveckor (folkhögskolorna) - varav statsbidragsberättigat Elevveckor (gymnasieskolan) 1,5 sökande per utbildningsplats 2014 2013 19 017 19 433 17 076 16 756 2 9621 4 484 Målet inte Målet inte uppfyllt uppfyllt Andel studerande som fullföljer sin utbildning uppgår till 85% Andel studerande i allmänna kurser minst 25% Målet inte uppfyllt Målet uppfyllt Antal nya kurser Film i Dalarna Tekniklån antal dagar Tekniklån/artiklar Tekniklån/tillfällen Produktionsstöd - dokumentär - kortfilm - växthus Länsbibliotek Dalarna Fjärrlån Antal depositioner Antal arrangemang totalt Antal deltagare vid arrangemang Konsulentbesök för dialog och rådgivning Mentalvårdsmuseet Besökare vid Mentalvårdsmuseet Scen, Dans, Konst Subventionerade teaterföreställningar barn & ungdom Subventionerade dansföreställningar för barn och unga Dansworkshop Inköpta konstverk inom Kultur- och bildnings ram Konstverk inköpt till nya vårdblocket Målet uppfyllt Målet uppfyllt på två av tre skolor 20 21 2 573 485 291 736 385 97 34 21 24 25 3 12 4 081 92 1442 1 4113 40 4 102 79 52 3 598 51 4 150 3 744 79 71 17 24 30 51 421 441 242 1) Under 2014 är det enbart Musikkonservatoriets elevveckor som redovisas. 2) Det höga antalet arrangemang kan hänföras till intensiv verksamhet inom KUB-projektet. 3) Nedgången i antal deltagare från 2013 till 2014 beror på att Läsfestivalens deltagare inte räknats in under året. Detta beror på att stadsbibliotekets räkneverk ej fungerade. Bedömningen är att antalet besökare låg på ungefär samma nivå som tidigare år Tabell 33 Verksamhetsstatistik kultur- och bildningsförvaltningen 38 Årsredovisning 2014 Dnr: LD 14/03413 Fastighetsförvaltningen Måluppfyllelse Uppdrag från Landstingsplanen 2013 Tillhandahålla lokaler som uppfyller patienternas och verksamheternas behov och förväntan på funktion, patient- och arbetsmiljö, säkerhet, tillgänglighet och komfort. Förvalta landstingets fastigheter kostnadseffektivt. Måluppfyllelse Genomföra investeringar i fastigheter utifrån patienter och verksamheters behov – utifrån givna förutsättningar och med effektivt utnyttjande av egna och tilldelade resurser. Landstingsfastigheter ska fortsatt vara ledande i ett nationellt perspektiv gällande energi/miljöeffektiv drift och all el som köps in, ska komma från förnyelsebara energislag. lmål uppfyllt pmål delvis uppfyllt l l p l nmål ej uppfyllt Tabell 34 Måluppfyllelse fastighetsförvaltningen Verksamhetsmål 1.Tillhandahålla lokaler som uppfyller patienternas och verk samheternas behov och förväntan på funktion, patient- och arbetsmiljö, säkerhet, tillgänglighet och komfort. Mål 2014 Utfall 2014 Hyresgästenkät genomförs >57 59 l vartannat år. Totalindex 2. Förvalta Landstinget Dalarnas fastigheter kostnadseffektivt. Mål 2014 Utfall 2014 Total kostnads-effektivitet <5,66 % 5,53% l = lokalernas andel av landstingets totala kostnadsmassa Kostnadseffektivitet = 100% 109% l resultat på fastighetsförvaltningen minst enligt budget/plan 3. Genomföra investeringar i fastigheter – byggherrerollen – utifrån givna förutsättningar och med effektivt utnyttjande av egna och tilldelade resurser. Mål 2014 Utfall 2014 Fastighetsinvesteringar 803 Mkr 177 Mkr p 4. Landstingsfastigheter ska fortsatt vara ledande i ett natio nellt perspektiv gällande energi/miljöeffektiv drift och all el som köps in, ska komma från förnyelsebara energislag. Mål 2014 Utfall 2014 Behålla en tätposition (>2013) bland landstingen för: I jämförelse med andra landsting en placering: l Energiförbrukning </= 5 l Mediakostnader (el, värme o vatten) Skötselkostnader </= 5 Driftkostnader (totalt exkl. LFU) </= 5 p l </= 5 Redovisas april 2015 Redovisas april 2015 Redovisas april 2015 Redovisas april 2015 l Energiförbrukning l El från förnyelsebara energislag lmål uppfyllt pmål delvis uppfyllt 164 kWh/ kvm 164, se kommentar nedan 100 % 50 % svensk vindkraft, 50 % vatten nmål ej uppfyllt Tabell 35 Verksamhetsmål fastighetsförvaltningen Den av Fastighetsnämnden 2011-04-13 fastställda energiplanen tar sikte på en energiförbrukning, värme och el på 150 kWh per kvm vid utgången av år 2020. Energiförbrukningen har fortsatt att sjunka under 2014 till en nivå på 164 kWh per kvm, som är lika med delmålet för 2014. Sänkningen ska ses utifrån att Landstinget Dalarna även 2013 hade den näst lägsta energiförbrukningen bland Sveriges landsting. Den strategiskt, långsiktiga energiplanen ger resultat. Jämförelsetalen för landstingets fastighetsförvaltningar 2013 publicerades på försommaren. Landstingsfastigheter ligger, glädjande nog, fortsatt mycket bra till. Energiförbrukning, totala kostnader för media (el, värme och vatten) samt driftkostnader ligger vi på en hedrande andraplats i landet. Jämförelsetalen med övriga landsting för 2014 är ännu inte sammanställd men kommer att redovisas i slutet av kvartal ett 2015. Under hösten har en kundenkät genomförts. Den görs vartannat år med ca 400 hyresgäster. Den finns nedbruten i flera olika parametrar och sammanställs i ett så kallat totalindex. De två tidigare enkäterna (2012 resp. 2010) har summerat till 57 som totalindex. Indexet har Årsredovisning 2014 39 Dnr: LD 14/03413 nu har det höjts till 59 vilket är mycket glädjande. Dock finns det givetvis frågor som lyfts fram såväl geografiskt som lokalmässigt som Landstingsfastigheter ska koncentrera sig på och jobba vidare med. Viktiga händelser under året För att tillgodose lokalförsörjningen under kommande planperiod (2015-2018) har Landstingsfastigheter att hantera omfattande fastighetsinvesteringar. Det planeras stora investeringsprojekt på samtliga fyra lasarett i länet. På Falu lasarett pågår t ex ombyggnad av kemlab, ny ambu-lansstation, patienthotell samt dagkirurgi. I Mora planeras en ny vårdbyggnad för att möte framtidens krav på ändamålsenliga lokaler. Även på närsjukhusen i Avesta och Ludvika pågår och planeras omfattande ombyggnader. Vi är i stort behov av verksamheten för att komma igång med projekten. Det är verksamhetens behov som ska styra hur projekten ska utformas och det är i tidiga skeden som det är viktigt att lägga ner energi och diskussioner. Detta har t ex lett till att projektet för patienthotellet på Falu lasarett ännu ej är igång. Det är bra tycker vi, att diskussionerna förs nu och inte när bygget är igång eller klart – men det kostar i form av tomma lokaler som ingen betalar hyra för. Vid utgången av året förvaltades totalt 405 000 kvm BRA, varav 387 000 var landstingsägda och 18 000 inhyrda. Dessutom hanterades 129 000 kvm externt inhyrda lokaler. 40 Årsredovisning 2014 Framtiden Av landstingets befintliga byggnadsbestånd är cirka 80 procent äldre än 30 år. Det är viktigt att vara observant på när dessa byggnader inte längre stödjer den verksamhet som bedrivs på ett effektivt sätt. I många fall kan alternativet vara att riva och bygga nytt för att ge verksamheten goda lokalmässiga förutsättningar. Ett exempel på detta är projektet Ny vårdbyggnad på Falu lasarett som nu står klart. Investeringsnivån under planperioden 2015-2018 ligger på ca 350 Mkr per år. Investeringarna fördelas på länets samt-liga sjukhus. Förutom betydande investeringar så kommer även för en lång period framåt stora planerade underhållsinsatser att behövas. Miljöarbete Arbetet för att minska energianvändningen i landstingsägda fastigheter fortsätter. Landstinget vill behålla positionen som ett av Sveriges energieffektivaste landsting. Fastighetsnämnden har fastställt en energiplan med mål för 2020 och 2050. Energianvändningen per kvm har minskat med 2,3 procent från 168 till 164 kWh, under 2014. Verksamheterna har möjlighet att teckna miljökontrakt som medför 2 procent reducerad hyra. Kontraktet innebär att hyresgästen strävar efter minskad miljöpåverkan genom källsortering och minskad energiförbrukning. Vid årets slut fanns tecknade miljökontrakt för 76 procent av den uthyrningsarea som är möjlig att teckna kontrakt för. Dnr: LD 14/03413 Landstingsservice Måluppfyllelse Uppdrag från Landstingsplanen 2014 Tillhandahålla och utveckla sjukvårdsspecifik service, som tar sin utgångspunkt i respekt för patienterna Systematiskt utvärdera och ansvara för den för koncernen mest effektiva driftsformen. Verksamheten ska drivas resurs- och miljöeffektivt, energisnålt samt tillhandahålla god kvalitet och service. lmål uppfyllt pmål delvis uppfyllt Måluppfyllelse p l l nmål ej uppfyllt Tabell 36 Måluppfyllelse landstingsservice Aktiviteter som pågår för att utveckla den sjukvårdsspecifika servicen är planer för att införa vårdnära servicetjänster inom ramen för projektet ”Mer tid för patienten”. Materiel- och textilförsörjningen har också utökats på Falu lasarett. Ansvaret för driftsformen av servicetjänster utvärderas kontinuerligt genom benchmarking. Landstingsservice har återtagit kostförsörjningen på Ludvika lasarett i egen regi, insourcat transportuppdrag till den egna förvaltningen. En översyn av den egna bevakningsverksamheten pågår. Tabell 37 Måluppfyllelse landstingsservice, olika perspektiv Att det tredje övergripande målet är uppfyllt får förvaltningen bekräftelse på genom fortsatt ISO-certifiering inom både miljö och kvalitet efter extern revision. Perspektiv Personal Mål Utfall Måluppfyllelse Sjukfrånvaro (total) 5% 8% Sjukfrånvaro (korttid) 3% 3% Nöjdmedarbetarindex 75% 76% n l l 101 102 l 347 344 p 98% 97% 68 71 p p 50 47 p 10 13 l 25% 29% l Ekonomi Resultatindex Kund Nöjdkundindex 90 Produktion Städ, avverkningsgrad, kvm/h Tvätt, leveranssäkerhet Kost (totalkostnad per portion, kr) Fastighetsteknik, förebyggande underhåll/totalt antal uppdrag Yttre transport, minskade körmil (jmf 2013) Andel miljömärkta livsmedel1 lmål uppfyllt pmål delvis uppfyllt Personal Målet, 5 procent, för den totala sjukfrånvaron är inte uppfyllt. Målet är satt utifrån medelåldern på våra medarbetare samt de arbetsuppgifter som utförs. Förvaltningen fortsätter att sträva emot att nå detta mål genom tidig kartläggning av korttidssjukfrånvaron och ett proaktivt rehabiliteringsarbete. Ekonomi Under 2014 har Landstingsservice ett avkastningskrav på 2 Mkr. Resultatet för Landstingsservice är ett överskott på 6 Mkr. Resultatindexet uppgår till 102. Det ekonomiska målet är därmed uppfyllt. Kund Vid mätning nöjdkundindex (NKI) hösten 2014 visar resultatet en tydlig positiv trend jämfört 2013, dock är detaljunderlaget föremål för kvalitetssäkring varför exakt resultatnivå inte kan anges. Under 2014 har utarbetats och påbörjats implementering av en ny kundkontaktsorganisation. Utveckling Landstingsservice är sedan tidigare kvalitetscertifierad enligt ISO 9001 och miljöcertifierad enligt ISO 14001. Under året har ett stort arbete genomförts med att processkartlägga vår verksamhet som ett led i att utveckla ledningssystemet digitalt. En omfattande omcertifiering genom extern revision av förvaltningens kvalitets- och miljöledningssystem har genomförts. Revisonen visade på ett bra resultat och fortsatt certifiering rekommenderades. Viktiga händelser under året Landstingsservice uppdrag är att ansvara för och nmål ej uppfyllt 1) Utfallet avser totalt inköpta livsmedel Falun, varav en del distribuerats vidare till Nämnden för Kostsamverkan. Årsredovisning 2014 41 Dnr: LD 14/03413 utveckla sjukvårdsspecifik service till landstingets kärnverksamhet. Det ekonomiska uppdraget är att säkra en långsiktigt god hushållning för Landstinget Dalarna. Landstingsservice styrs av två nämnder, Servicenämnden och Nämnden för kostsamverkan som är benämningen för samarbetet mellan Mora kommun och Landstinget Dalarna. De viktigaste händelserna i och omkring verksamheten under 2014 är: • Ett landstingsövergripande projekt har startats under året, där huvuduppdraget är att tillskapa ”Mer tid för patienten” genom att frigöra vårdtid inom hälsooch sjukvården. För Landstingsservice del innebär uppdraget att undersöka möjligheterna att införa vårdnära servicetjänster i vården och att utreda förutsättningarna för att implementera ett FM-koncept (Facility Management). • Förberedelser har gjorts inför Skid-VM 2015. Evenemanget kommer att påverka tjänster och uppdrag inom parkering, bevakning och logistiskt in- och utflöde av gods till våra sjukhus. • Upphandlingen av gas avslutades under våren, de kostnadsekonomiska effekterna ser gynnsamma ut för koncernen. Det nya avtalet innebär att Landstingsservice ansvarar för distributionen av den medicinska gasen. Detta är en del av förvaltningens arbete med att nå största möjliga samordning av koncernens gods. • Benchmarkingen inom det nationella servicenätverket ”Best service” intensifierades och breddades under året. Såväl Falu som Mora lasarett deltar i de nationella jämförelserna. Årets benchmarkingmaterial för ingående serviceprocesser har tagits fram, Ernst & Young redovisade det samlade resultatet under juni månad. Landstingsservice Dalarna fick återigen kvitto på att vi är konkurrenskraftiga i jämförelse med andra landsting. • Nuvarande kostlösning med att transportera mat till Ludvika lasarett från Aromköket i Mora är dyr. Förutsättningar har utretts för att upprätta ett mindre produktionskök på lasarettet i Ludvika. Rapporten visar att alternativet med egen kostproduktion på Ludvika lasarett inte är ekonomisk lönsam på kort sikt, däremot kan ekonomiska kostnadsbesparingar eventuellt göras i ett längre tidsperspektiv. • Förbättringsarbetet fortsätter med att utforma en trans-portorganisation för samtransport av gods inom koncernen på ett än mer kostnads- och miljöeffektivt sätt. I dagsläget implementeras en handlingsplan som upprättades vid årsskiftet. T.ex. förändras 42 Årsredovisning 2014 rutter, fordon och servicenivåer. Under 2014 har antalet körmil för våra transporter minskat med 13 procent. • En genomlysning och översyn har gjorts av den inre vaktmästeri-/logistik-funktionen i ett länsperspektiv. Huvudsyftet var att kartlägga och utveckla logistikprocessen i ett helhetsflöde; d.v.s. delarna yttre transport, kajhantering och inre vaktmästeri. Som ett led i de ökade kraven kring logistik-frågorna rekryterades en logistikchef fr.o.m. september månad. • Serviceuppdraget utökades genom driften av Dahlska huset i Falun. Fullservice har implementerats avseende materielförsörjning och övriga servicetjänster i byggnaden. • Landstingsservice har på uppdrag beräknat och lämnat ett första kostnadsförslag av ett koncept för fullservice på det nya patienthotellet som väntas tas i drift under 2016. • Landstingsservice har via delaktighet i projekt Flytt av länsarkivet fått uppdraget att genomföra flytten av länsarkivet från Håksberg till nybyggda lokaler på Ludvika Lasarett. Flyttuppdraget skall genomföras under sommaren 2015. • HR-enheten har tillsammans med medverkande från driftverksamheten, fackliga organisationer och representanter från central förvaltning utarbetat nya riktlinjer för mål- och utvecklingssamtal. De nya riktlinjerna innefattar även implementering av nya lönekriterier samt uppföljning under året. • Den nya förvaltningschef Ulf Cristoffersson tillträdde sitt uppdrag under hösten. Samtliga tidsbegränsade chefsförordnanden utvärderades under 2014. • Ett totalt elavbrott inträffade under oktober månad på Falu lasarett. Avbrottet pågick i 20 minuter. Ett flertal fullskaliga elavbrottsprov har genomförts efter händelsen utan någon anmärkning. Framtiden • Under 2015 kommer handlingsplanen för att nå avkastningskravet på 3,0 Mkr att effektueras: • Upphandling angående outsourcing av Café Oasen i Säter • Implementering av resultatet från genomlysningen inre vaktmästeri/logistik • Effektivisering inom bevakningsfunktionen Dnr: LD 14/03413 Verksamhetsstatistik Nyckeltal Städning Underhållsstädning (volym kvm) Underhållsstädning (volym timmar) Extra uppdrag (volym timmar) Underhållsstädning (snittavverkningsgrad kvm/h) Underhållsstädning (kostnad per kvm) Inre fastighetsskötsel, kr/ kvm (BRA) Falu lasarett Mora lasarett Avesta lasarett Ludvika lasarett Genomsnitt, total volym Antal måltider (frukost, lunch, middag) Därav patientmåltider Därav restaurang/cafémåltider Måltidspris patient, kr (lunch, genomsnitt) Måltidspris restaurang, kr (lunch) Bevakning Antal utryckningar Tvätteri Antal ton, ackumulerat Kilo per timma Leveranssäkerhet, % 2014 2013 306 061 296 736 231 292 218 096 28 586 27 481 344 354 234 220 80 80 79 76 79 523 003 80 80 79 76 79 514 772 274 938 248 065 277 199 237 573 69 67 77 75 115 90 1 334 24 97 1 259 25 97 Miljöarbete I Landstingsservice nya upplaga av verksamhetshandboken förtydligas uppdragen som miljöombud, miljösamordnare samt kemikalieregistrator. Exempel på miljöaktiviteter som genomförts under 2014: • Samtliga verksamheter har framtagna miljöhandlingsplaner som man arbetar efter. • Miljöutbildning har hållits under en chefsutvecklingsdag, med fokus på lagförteckningen. • Fortsatt utveckling av energioptimering på de byggnader i länet som Landstingservice ansvarar för. • Som ett led i ett papperslöst kontor har Landstingsservice centrala administration minskat pappersanvändningen med 26 procent (9500 ark) i jämförelse med 2013. • En översyn av de yttre transporterna har minskat de körda milen med 13 procent. Tabell 38 Verksamhetsstatistik landstingsservice Årsredovisning 2014 43 Dnr: LD 14/03413 Kostsamverkan Mora Verksamhetsmål Inga uppdrag finns angivna i landstingsplanen. Verksamheten har styrts efter följande mål under 2014. Livsmedelskostnad per portion Totalkostnad per portion Andel miljömärkta livsmedel Svinn i förhållande till tillagad mängd1 Mål 14 kr 25 % 8% Utfall 14,49 kr 44,30 kr 15 % 9% 1) Svinnet består huvudsakligen av sås som inte kan tas tillvara för att serveras vid ett senare tillfälle. Tabell 39 Verksamhetsmål kostsamverkan Mora Resultatet av årets nöjdkundundersökning (NKI) uppgick till 80 procent, nämndens fastställda mål på 90 procent är därmed inte uppfyllt. Den ekonomiska målsättningen är att kostnader och intäkter minst skall balansera. Nämnden för Kostsamverkan fick under verksamhetsåret 2014 ett överskott som uppgick till 0,4 Mkr vilket innebär att målet är uppfyllt. Viktiga händelser under året • Ett tilläggsavtal kompletterar det tidigare samverkansavtalet mellan parterna Mora kommun och Landstinget Dalarna. Under 2013 års slutskede beslutades tilläggsavtalet i respektive fullmäktige. Tilläggsavtalets nya prissättnings- och kostnadsfördelningsmodell implementerades i verksamheten fr.o.m. årsskiftet 2013/2014. • Efter ett utredningsarbete av Landstingsservice beslutade landstingsledningen att kostförsörjningen på Ludvika lasarett tillsvidare fortsätter i Landstinget Dalarnas egen regi. Nuvarande kostlösning med att transportera mat från Mora till Ludvika är dyr men något alternativ har hittills inte kunnat redovisas som kostnadseffektivare. • Nämnden för kostsamverkans tjänstemän har utrett förutsättningarna att tillföra skolportioner från Noretskolan i Mora till Aromköket. Slutsatsen är att detta är möjligt oavsett produktionsmetod. • Produktionsköket Arom har rekryterat Ann Norin som ny kostchef, som tillträdde tjänsten under december månad. Uppföljning besparingsåtgärder Det har tidigare konstaterats att de garanterade volymerna var för optimistiska för Landstinget Dalarna när samverkansavtalet skrevs 2009. Mora Kommuns faktiska volym översteg de avtalade garantivolymerna. 44 Årsredovisning 2014 Under 2013 tillfördes stora portionsvolymer genom kostförsörjningen av lunch/middag på Ludvika lasarett. Enligt upprättat tilläggsavtal genomfördes en genomlysning av kostverksamheten/ produktionen under 2014. Syftet med genomlysningen var att söka effektiviseringsåtgärder som kan sänka parternas kostnader för tillhandahållna tjänster. Slutrapport skulle föreligga senast juni 2014. Produktionssättet sker enligt de kravspecifikationer som beställaren fastställt. Orsaken till att brickdukning valts av landstinget är att vården ska avlastas så långt som möjligt. Mottagningskökens bemanning sju dagar i veckan bör beaktas i bedömningen av den totala kostnadsbilden. Framtiden • Kostförsörjningen på Ludvika lasarett utreds vidare. Leveranslösningen från Aromköket i Mora är endast temporär. • Slutrapporten från Storköksbyrån avseende genomlysningen kan eventuellt ge underlag för effektiviseringsåtgärder. • Leverans av kolonialvaror har under 2014 fortsatt med kylbil från Falun. Frågan om att hitta en lokal i Mora för detta kvarstår. • Nämnden kommer att fortsätta arbetet med att nå målet 25 procent miljömärkta livsmedel. Dnr: LD 14/03413 Verksamhetsstatistik Landstinget Dalarna 2014 Måltidstyp Frukost Lunch och middag Total LD Garanterad1 59 775 125 550 Faktisk 38 572 127 769 Avvikelse -21 203 2 219 Avv. (%) -35 2 185 325 166 341 -18 984 -10 Garanterad1 59 495 154 030 Faktisk 58 630 201 798 Avvikelse -865 47 768 Avv. (%) -1 31 21 000 234 525 16 059 276 487 -4 941 41 962 -24 18 Mora Kommun 2014 Måltidstyp Frukost Lunch och middag Matlådor Total MK 1) Avser de garantivolymer som definieras i Samverkansavtalet från 2009 Tabell 40 Verksamhetsstatistik kostsamverkan Mora Den totala avvikelsen mellan faktisk och garanterad volym för landstinget uppgår till -10 procent under 2014. Produktionen har ökat genom att stora portionsvolymer tillförts genom kostförsörjningen av lunch/middag på Ludvika lasarett fr.o.m. 2013. Mora kommuns faktiska volymer överstiger de garanterade volymerna med totalt 18 procent. Differensen ligger på samma nivåer som tidigare år. Det nya til�läggsavtalet medför att mellanmål och kvällsmål inte beräknas utifrån måltidsvolymer utan debiteras efter faktiskt förbrukning av kolonialvaror/råvaror. Det är värt att notera att Aromköket har producerat ca 50 000 fler lunch- och middagsportioner än vad köket ursprungligen var beräknat att göra. Måltidspriser för lunch eller middag uppgår till 73,65 kr till boende inom Mora Kommun och 87,85 kr till patienter inom Landstinget Dalarna. Årsredovisning 2014 45 Dnr: LD 14/03413 Patientnämnden Dalarna Måluppfyllelse Med stöd av Lag om Patientnämndsverksamhet (1998:1656) arbetar patientnämnden med att stärka patientens ställning i vården. Utifrån synpunkter och klagomål stödjer och hjälper patientnämnden enskilda individer i deras kontakter med vården. Målet är att bidra till kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet i vården. En enkät har gjorts under hösten som riktat sig till verksamhetschefer, 46 chefer svarade. På frågan ”Hur viktig bedömer du att Patientnämndsverksamheten är för din verksamhet?” svarade 50 procent mycket viktig och 50 procent att det är viktigt. På frågan ”Hur viktigt verksamheten är för patienten?” svarade 74 procent mycket viktig. 21 informationstillfällen har arrangerats under året. Blivande sjuksköterskor, läkarsekreterare, skötare, ATläkare både i Falun och Mora samt personal vid ögonkliniken har fått besök av patientnämnden. Information har också getts på brukarråd, seniormässa, apoteket och till nya fullmäktigeledamöter. Därutöver har patientnämnden efter önskemål från patienter deltagit i möten mellan patient och vården vid 44 tillfällen. Viktiga händelser under året Regeringen beslöt att i juni 2014 tillsätta en utredning för att se över den nuvarande hanteringen av klagomål mot hälso- och sjukvården. Syftet är att klagomålshanteringen ska bli enklare, mer ändamålsenlig och med en effektivare hantering. Patientnämnden har blivit intervjuade av utredarna hur man ser på sitt uppdrag och den nu gällande hanteringen av klagomål. Ett delbetänkande kommer i mars och uppdraget ska redovisas senast den 31 december 2015. Den nya Patientlagen som trädde i kraft 1 jan 2015 innebar en hel del av förberedelsearbete under 2014. Patientnämnden ingår i den arbetsgrupp som förbereder och informerar om vad den nya lagen innebär för hälso- och sjukvården. Den nya lagen lägger en stor del av informationsansvaret ut till patienter på patientnämnden. Chefläkare fortsätter att vara med på sammanträdena. Förvaltningschefen deltar regelbundet i chefläkarnas möten. Ca fyra gånger per år det träffar med hälso- och sjukvårdsdirektören som är kontaktlänken gentemot landstingets ledningsgrupp. 46 Årsredovisning 2014 Stödpersonsuppdraget har ökat i antal under 2014. Pågående ärenden var 80 st. (71 st 2013) Det är glädjande då det är viktigt att patienterna tillfrågas om sin lagliga rätt till stödperson. Rekryteringen av ny medarbetare slutfördes i början av året och den nya medarbetaren började den 1 maj 2014. Framtiden Patientnämndens uppdrag kommer troligtvis att öka i och med att vi fått informationsansvar för den nya patientlagen som ger patienten ökade möjligheter att fritt söka öppenvård i landet. Även den pågående klagomålsutredningen kommer troligen att innebär att fler patienter ska vända sig till PN istället för IVO. Verksamhetsstatistik Nyckeltal Vård-Behandling Omvårdnad Kommunikation Patientjournal och sekretess Ekonomi Organisation och tillgänglighet Vårdansvar Administrativ hantering Övrigt Totalt 2014 637 39 319 31 46 179 54 72 6 1387 2013 613 221 501 1335 Tabell 41 Verksamhetsstatistik Patientnämnden Dalarna Antalet ärenden ligger på ungefär samma nivå som tidigare. Knappt hälften av ärenden rör klagomål på vård och behandling och då främst att man inte är nöjd med undersökning och utredning samt behandling. Under kommunikation är det främst bemötande och bristande information/delaktighet man klagar på. Dnr: LD 14/03413 Bolag, kommunalförbund, stiftelser och gemensamma nämnder (Uppgifter inom parentes avser föregående år.) AB Dalaflyget Ägarandel (procent) Landstingsbidrag (Mkr) Resultat (Tkr) Balansomslutning (Mkr) Eget kapital (Mkr) Soliditet (procent) Medeltal anställda 2013 32 7 -1 21 1 5 26 2014 32 7 -1 19 1 5 26 Tabell 42 AB Dalaflyget Verksamheten omfattar huvudmannaskap med driftansvar för Dala Airport i Borlänge och Mora/Siljan flygplats. Lokaler samt start- och landningsbanor hyrs av Dala Airport AB respektive Mora kommun. Bolaget har sitt säte i Borlänge och ägs av Landstinget Dalarna, 32 procent, samt kommunerna Borlänge 34 procent, Mora 23 procent, och Falun 11 procent. Totalt reste 41 219 (46 697) passagerare från Dalaflygets flygplatser under 2014 med fördelningen 6 987 (7 744) passagerare från Mora/Siljan flygplats och 34 232 (38 953) passagerare från Dala Airport. Årets resultat är ett underskott på ca 460 Tkr vilket medför att ytterligare ägarbidrag kommer att begäras in från landstinget med 147 Tkr. Dala Airport Dala Airport kan se tillbaka på vad som kan betecknas som ett mellanår eller normalår. Efter toppåren 2012 och 2013 är man tillbaka på siffror som är jämförbara med t.ex. 2010 och 2011. Jämfört med fjolåret är det en minskning med 12 procent. Det är reguljärlinjerna till Göteborg och Malmö samt den nu nedlagda Arlandalinjen som helt och hållet står för nedgången. Orsaken till detta är troligtvis först och främst en fortsatt svag företagskonjunktur med färre resande till och från Dalaföretagen i området. Inrikesresandet totalt har minskat med ca 15 procent. Ungefär 7 800 har rest till/från Göteborg och drygt 4 000 på Malmölinjen från Dala Airport. Charterflyget har haft något fler resenärer under året jämfört med ifjol och har inte påverkats alls av vikande konjunktur. 66 avgångar till resmål i södra Europa, flest charteravgångar hittills i Dala Airport historia. Resmålen har varit Gran Canaria hela vintersäsongen och Rhodos, södra Turkiet, Kroatien samt Mallorca under sommarhalvåret. Företagsflyg/charter och evenemangsflyg som exempelvis ishockeylag, landslag och SHL-lag är något som ökar för varje år och bidrar också med passagerare på flygplatsen vilket visar att flygplatsen är en viktig del av infrastrukturen i vårt område. Att flyga till/från hemmaflygplatsen blir tidseffektivt och även ekonomiskt fördelaktigt. Ambulansflygen, som uppgått till 69 st under året, (100 st 2013) med sjuktransporter och viktiga organtransporter samt andra betydelsefulla samhällsfunktioner som Polishelikoptrar och Militärflyg, har varit fortsatt flitiga besökare på flygplatsen under året. Bland annat har Flygvapnet övat på flygplatsen med Herculesflyg. Mora flygplats Kullaflyg som flyger Ängelholm–Mora under vintersäsongen hade även 2014 god beläggning. Totalt har 6 987 passagerare utnyttjat Mora flygplats 2014, en minskning på 11 procent jämfört med året innan. Passagerarminskningen är en följd av Avies problem med regulariteten under hösten. Flygbolaget Avies som flyger 6 dagar i vecka till Stockholm/Arlanda har en väl inarbetad tidtabell och passagerarutvecklingen var positiv de nio första månaderna 2014. Under hösten kom det dock att handla om Avies flygsäkerhet. Den negativa mediabilden som målades upp tillsammans med ett antal inställda turer gjorde att förtroendet naggades rejält. Under oktober månad gick endast 67 procent av avgångarna enlig tidtabell medan en acceptabel regularitet ligger på över 98 %. Avies har efter kritiken granskats av Svenska, Estniska och Europeiska flyginspektionerna och har godkänts i alla delar. 82 sjuktransporter har utförts på flygplatsen i Mora. Miljöpåverkan Bolaget bedriver anmälningspliktig/tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken och årlig rapport lämnas in till tillsynsmyndigheten. Tillståndet avser drift av trafikflygplats med rullbana längre än 1200 meter. Trafiken vid flygplatserna påverkar den yttre miljön via flygplatsbuller samt utsläpp av emissioner till luft och vatten. Utsläppet av vatten leds till Tunaån/Dalälven respektive Siljan och tillförs varken grundvattnet eller andra sjöar kring flygplatserna. Den tillståndspliktiga verksamheten motsvarar ca 91 (88) procent av bolagets nettoomsättning. Årsredovisning 2014 47 Dnr: LD 14/03413 Dala Airport AB Ägarandel (procent) Landstingsbidrag (Mkr) Resultat (Tkr) Balansomslutning (Mkr) Eget kapital (Mkr) - varav Reservfond (Mkr) Soliditet (procent) Medeltal anställda 2013 40,8 0 42 28 2,5 66 - 2014 40,8 1 42 28 2,5 67 - Tabell 43 Dala Airport AB Dala Airports verksamhetsområde är sedan 2006 att äga och förvalta flygplatsanläggningen vid Dala Airport. Verksamheten överläts då till AB Dalaflyget. Samtliga lokaler, samt start- och landningsbana, hyrs ut till AB Dalaflyget som i förekommande fall vidareuthyr lokaler och anläggningar. Bolagets ägare är Landstinget Dalarna (40,8 procent), Borlänge kommun (38,2 procent), Falu kommun (20,8 procent) samt en del företag och privatpersoner (0,2 procent). Bolaget Dala Airport AB började sin verksamhet 1972. Älvdalens utbildningscentrum AB, *Räkenskapsår september t.o.m. augusti respektive år Ägarandel (procent) Resultat (Tkr) Balansomslutning (Mkr) Eget kapital (Mkr) - varav fritt eget kapital (Mkr) Soliditet (procent) Medeltal anställda 2013* 75 -1 27 19 17 2014* 75 -3 24 16 14 71 83 67 83 Tabell 44 Älvdalens utbildningscentrum AB Älvdalens utbildningscentrum AB bildades i januari 2009. Bolaget ägs av Landstinget Dalarna och Älvdalens kommun, med en fördelning av aktieinnehavet på 75 procent Landstinget Dalarna och 25 procent Älvdalens kommun. Vid halvårsskiftet 2011 förvärvades Älvdalens Naturbruksgymnasium av Älvdalens Utbildningscentrum AB. Köpeskillingen utgjordes av aktier i Utbildningscentrum AB genom apportemission av Naturbruksgymnasiets tillgångar på 14 Mkr motsvarande 7 500 nya aktier. Lagstiftningen kräver att en friskola inte enbart ägs av offentlig verksamhet. Under 2012 togs därför beslut i landstingsfullmäktige för att bereda vägen för en extern part. Nyemissionen var inte avslutad vid räkenskapsårets utgång sista augusti 2013. Verksamhet omfattar gymnasium, yrkeshögskola och 48 Årsredovisning 2014 uppdragsutbildningar inom skogsbruk, naturturism, transport, industri och restaurang. Skolan har också teoretiska och högskoleförberedande program. Stiftelsen Dalarnas Museum 2013 17 -429 18 1 54 Landstingsbidrag (Mkr) Resultat (Tkr) Balansomslutning (Mkr) Eget kapital (Mkr) Medeltal anställda 2014 17 -3 17 1 Tabell 45 Stiftelsen Dalarnas Museum Dalarnas museum har som stiftare Landstinget Dalarna och Dalarnas Fornminnes- och Hembygdsförbund. Stiftelsens uppdrag är att förvalta stiftelsens samlingar och fastigheter samt att hålla dem tillgängliga för allmänheten. Stiftelsen ska bedriva och främja kulturminnesvård och museal verksamhet liksom annan närstående kulturell verksamhet. Stiftelsen Dalateatern Landstingsbidrag (Mkr) Resultat (Tkr) Balansomslutning (Mkr) Eget kapital (Mkr) Medeltal anställda 2013 17 0 10 5 34 2014 18 0 10 5 32 Tabell 46 Stiftelsen Dalateatern Stiftare och huvudman är Landstinget Dalarna. Landstinget Dalarna utser styrelseledamöter för perioder motsvarande mandattiden i landstinget. Dalateatern omsätter ca 30 Mkr. Medel till verksamheten får Dalateatern från Landstinget Dalarna (17 Mkr), Statens Kulturråd (7 Mkr), Falu kommun (2 Mkr) och egen finansiering (3 Mkr). Stiftelsen har ett allmännyttigt syfte och har till ändamål för sin verksamhet att i första hand inom Dalarnas län med fast ensemble och på annat sätt driva teaterverksamhet samt ge stöd åt länets amatörteaterverksamhet. Stiftelsen producerar och framför främst tal- och skolteater på egna scener i Falun och turnerar med uppsökande teater i länet. Verksamheten bedrivs i förhyrda lokaler i Falu Folkets Hus. Dnr: LD 14/03413 Stiftelsen Musik i Dalarna Landstingsbidrag (Mkr) Resultat (Tkr) Balansomslutning (Mkr) Eget kapital (Mkr) Medeltal anställda 2013 17 759 8 3 39 2014 18 14 8 3 43 Tabell 47 Stiftelsen Musik i Dalarna Stiftelsen har till ändamål att bedriva musikverksamhet i Dalarna i enlighet med avtal tecknat 1986 mellan Kopparbergs läns landsting och svenska staten. Landstinget Dalarna är huvudman och utser styrelseledamöter för perioder motsvarande mandattiden i landstinget. Bidragsgivare är Statens Kulturråd, Landstinget Dalarna och Dalarnas 15 kommuner. Egna intäkter består av biljettförsäljning, konsertförsäljning till lokala arrangörer och näringsliv samt sponsorintäkter. Musik i Dalarna verksamhet omfattar DalaSinfoniettan, Musik ”Barn & Unga”, är arrangör för Musik vid Siljan och huvudman för de kompletterande utbildningarna med klassisk huvudinriktning vid Falu Musikkonservatorium. Stiftelsen Dalarnas Forskningsråd (Dfr) Dalarnas forskningsråd är en stiftelse som bildades 1981 med syfte att stärka utvecklings- och forskningsarbetet i regionen. Landstinget Dalarna är stiftelsens huvudman. I november 2011 beslutade styrelsen för Dfr om samordning av verksamheten med Högskolan Dalarna. Forskningsverksamheten övergick till Högskolan Dalarna den 1 juli 2012. Landstingsfullmäktige beslutade i april 2013 om avveckling av Dfr. Arbetet med avvecklingen pågår. Kommunalförbundet ambulanshelikopter Värmland-Dalarna Landstingen Dalarna och Värmland har under 2014 beslutat att starta ett kommunalförbund för att bedriva gemensam ambulanshelikopterverksamhet. Ändamålet med kommunalförbundet är att ansvara för och driva ambulanshelikopterverksamhet och annan därtill anknuten verksamhet åt medlemmarna. Eftersom verksamheten är under uppstart var målet för 2014 i första hand att få igång verksamheten i Värmland. Starten i Dalarna planeras att ske under hösten 2015. Målen för 2014 var att starta upp verksamheten i Värmland, slutföra upphandlingen av medlemmarnas helikoptrar samt optioner för eventuella nya medlemmar, fastställa och implementera säkerhetspolicy och säkra administrativa rutiner och klargöra ansvarsfördelningen mellan medlemmarna. Samtliga mål är uppfyllda. Resultatet för verksamhetsåret 2014 visar på ett underskott på 412 Tkr, somt ska betalas in som ett extra ägarbidrag och fördelas så att Landstinget Dalarna svarar för 16 procent, 66 Tkr. Fördelningen är beräknad efter principen att gemensamma kostnader delas lika samt att varje medlem svarar för de egna driftkostnaderna. Gemensamma nämnder Gävle Dala Företagshälsa Landstingen i Gävleborg och Dalarna har bedrivit gemensam företagshälsovård i GävleDala Företagshälsa. GävleDala Företagshälsa ägs gemensamt av de båda landstingen, styrs av en gemensam nämnd och är formellt placerad som en förvaltning inom Landstinget Gävleborg. Samarbetet upphörde den sista april 2014. Ett koncernövergripande företagshälsovårdsavtal har tecknats med Företagshälsan Falun Borlänge AB samt underleverantörer i form av DIS – Dalahälsor i samverkan – gällande fr o m maj 2014. Gemensam nämnd för varuförsörjning Den gemensamma nämnden för varuförsörjning är ett samarbete mellan Landstingen i Uppsala, Sörmland, Örebro, Västmanland och Dalarna. Syftet med samarbetet är att genom gemensamma upphandlingar och ett gemensamt varusortiment effektivisera varuförsörjningen. Varje landsting utser en ledamot. Landstinget i Uppsala län är värdlandsting. Landstinget Dalarnas ersättning för logistik och upphandling till Varuförsörjningsnämnden uppgår till 13 Mkr. Gemensam nämnd för språktolkförmedlingsverksamhet Landstinget Dalarna och Borlänge kommun har fr o m mars 2013 bildat en gemensam nämnd för språktolkförmedling. Verksamheten regleras genom nämndens reglemente samt ett samverkansavtal. Nämnden ska, inom ramen för den kommunala kompetensen och självkostnadsprincipen, utföra språktolkförmedlingstjänster. Borlänge kommun är värdkommun. Verksamheten har utvecklats positivt under 2014 som resulterat i att ytterligare kommuner har visat intresse för att delta i samarbetet. Ett flertal utbildningar för språktolkar har genomförts och antalet tillgängliga tolkar har ökat från 270 till 327 registrerade tolkar varav 49 är auktoriserade, 11 sjukvårdstolkar, 14 rättstolkar samt 40 tolkar med utbildningsbevis. Landstinget har anord- Årsredovisning 2014 49 Dnr: LD 14/03413 nat en utbildning för utveckla vårdgivarnas kunskaper kring hur man på bästa sätt samarbetar med tolken i den konkreta vårdsituationen. Förmedlingens uppdrag har ökar från 30 000 till 42 500 under 2014. Verksamheten visar ett överskott med 0,6 Mkr för 2014 som balanseras till kommande år. Övriga åtaganden Region Dalarna Region Dalarna är ett kommunalförbund med Dalarnas 15 kommuner och Landstinget Dalarna som medlemmar. Region Dalarna ansvarar för att samordna och effektivisera det regionala utvecklingsarbetet i Dalarna. Direktionen (styrelsen) består av 25 ledamöter varav landstinget utser tio med ersättare samt tre revisorer med ersättare. Verksamheten finansieras via medlemsavgifter från landstinget och kommunerna samt med resurser som överförs från staten. Projektverksamheten finansieras av statliga projektmedel, EUs strukturfonder och regionala utvecklingsmedel som överförts från Landstinget. Landstingets finansiering till Region Dalarna för 2014 uppgår till 9 Mkr (9 Mkr). Första januari 2012 trädde en ny lag i kraft som styr kollektivtrafiken. I Dalarna beslutades att Region Dalarna skulle bli den ansvariga myndigheten. Landstinget och samtliga dalakommuner har med anledning härav överlåtit alla aktier i Dalatrafik AB till Region Dalarna. Köpeskillingen för landstingets del är en revers motsvarande aktiernas bokförda värde, 11,5 Mkr. FINSAM – samordning av rehabiliteringsinsatser I enlighet med lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser ingår landstinget i sju samordningsförbund, FINSAM, i länet. I samordningsförbunden ingår Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, kommuner och landstinget. FINSAMs uppgifter är att besluta om mål och riktlinjer för finansiell samordning samt stödja samverkan av rehabiliteringsinsatser. Enligt lagen om finansiell samordning ska Försäkringskassan bidra med hälften av medlen, landstinget med en fjärdedel och den eller de kommuner som deltar med en fjärdedel. Under 2014 har landstinget finansierat FINSAM-förbunden med totalt 5,9 Mkr (5,6 Mkr). 50 Årsredovisning 2014 Regionala forskningsrådet (RFR) RFR har bedrivit sin verksamhet sedan 2007. Bakgrunden till bildandet av RFR är en rekommendation från samverksansnämnden för Uppsala/Örebro sjukvårdsregion att bilda ett forskningsråd som genom utdelning av anslag till forskningsprojekt ska stärka den kliniska och patientnära forskningen i regionen. I RFR ingår Landstinget i Uppsala län, Örebro läns landsting, Landstinget Sörmland, Landstinget i Värmland, Landstinget Dalarna och Landstinget Gävleborg. Landstinget Dalarna har fram till och med 2012 ansvarat för administration och ekonomi. Nytt avtal har skrivits från och med januari 2013 till och med december 2018, med omprövning efter tre år. Avtalet innebär att administrationen för RFR flyttas från landstinget Dalarna till Gävleborg fr o m 2013. Avtalet innebär ett oförändrat ekonomiskt åtagande för Dalarnas del, 1,5 Mkr årligen. Dnr: LD 14/03413 Finansiella rapporter Här redovisas resultat- och balansräkning, kassaflödesanalys, investeringar och nyckeltal. Resultaträkning (Mkr) Not Verksamhetens intäkter Jämförelsestörande intäkt Verksamhetens kostnader Netto Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader 1 2 3 Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Jämförelsestörande finansiell kostnad Årets resultat Årets resultat enligt balanskravet 4 5 6 7 8 Budget 2014 -7 024 -285 -7 309 Resultat 2014 1 212 -8 552 -7 340 -280 -7 620 Resultat 2013 1 150 99 -8 071 -6 822 -246 -7 068 5 701 1 783 10 -57 5 696 1 776 21 -48 128 -175 -175 5 556 1 698 8 -65 -228 -99 129 Tabell 48 Resultaträkning Årsredovisning 2014 51 Dnr: LD 14/03413 Kassaflödesanalys (Mkr) Not Resultat 2014 Resultat 2013 -175 -3 -99 9 280 246 1 165 -1 35 169 386 121 -31 470 633 -411 - -472 2 -411 -470 -179 -179 -50 -50 -120 113 2 603 490 2 483 603 -120 113 200 200 Den löpande verksamheten Årets resultat Justering för ej likviditetspåverkande poster Avskrivningar Försäljningar/utrangeringar Avsättningar - pensionsskuld Ökning(-)Minskning(+)förråd Ökning(-)Minskning(+)fordringar Ökning(+)Minskning(-)kortfristiga skulder Totalt kassaflöde från löpande verksamhet Investeringsverksamhet Investeringar Avyttring/minskning av finansiella tillgångar Kassaflöde från investerings verksamhet Finansieringsverksamhet Förändring av långfristiga skulder Kassaflöde från finansierings verksamhet 1 Förändring av likvida medel Likvida medel, inkl placerade medel vid årets början Likvida medel, inkl placerade medel vid årets slut Förändring Not 1 Lån Kommuninvest Landstingens ömsesidga försäkringsbolag (LÖF) Totalt - 179 200 379 Not 2 Pensionsportfölj 415 402 Strukturerade värdepapper 20 20 Likvida medel 48 181 483 603 Totalt Tabell 49 Kassaflödesanalys 52 Årsredovisning 2014 Dnr: LD 14/03413 Balansräkning (Mkr) Tillgångar Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar - byggnader och mark - maskiner och inventarier Pågående investeringar Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd Fordringar Kortfristiga placeringar Kassa, bank Summa omsättningstillgångar Not 31 dec 2014 31 dec 2013 52 6 10,11 12,13 14 15 1 829 714 140 47 2 782 1 793 648 161 40 2 648 16 17 18 19 32 515 435 48 1 030 31 550 422 181 1 184 3 812 3 832 -175 0 -124 -299 -99 -25 -124 9 Summa tillgångar Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital - årets resultat - resultatutjämningsreserv - övrigt eget kapital Summa eget kapital 20 Pensionsavsättning Andra avsättningar Summa avsättningar 21 22 2 323 0,4 2 323 2 158 0,3 2 158 Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder 23 24 205 1 583 1 788 384 1 414 1 798 3 812 3 832 5 428 765 331 371 5 642 742 314 386 Summa eget kapital, avsättningar och skulder Ställda panter och ansvarsförbindelser m.m. Pensioner Borgensåtaganden Förvaltade stiftelser, marknadsvärde Övriga ansvarsförbindelser 25 26 27 28 Tabell 50 Balansräkning Årsredovisning 2014 53 Dnr: LD 14/03413 Noter Noter till resultaträkningen (Mkr) Resultat 2014 163 124 287 Resultat 2013 160 121 281 Försäljning av hälso-och sjukvård Försäljning av tandvård Försäljning inom regional utveckling Försäljning av medicinska tjänster Försäljning av andra tjänster Försäljning av material o varor Erhållna bidrag Övriga intäkter Summa övrigt Summa intäkter exkl jämförelsestörande 305 53 12 118 120 34 254 29 925 1 212 297 51 19 112 127 35 203 25 869 1 150 Not 2 Jämförelsestörande poster Återbetalning av premier från AFA för åren 2005, 2006 (2007, 2008) Summa verksamhetens intäkter inklusive jämförelsestörande 2014 - 2013 99 - 1 249 Not 1 Verksamhetens intäkter Patientavgifter, sjukvård Patientavgifter, tandvård Summa patientavgifter Tabell 51 Noter till resultaträkningen Not 3 Verksamhetens kostnader Lönekostnader Kostnadsersättningar Sociala avgifter Pensionskostnader Övriga personalkostnader Summa personalkostnader 2014 3 178 6 1 087 478 52 4 801 2013 3 017 6 1 028 445 51 4 547 477 127 54 175 2 456 139 51 150 - 2 18 212 16 113 883 284 2 18 167 13 112 836 271 82 79 71 378 214 20 57 86 41 151 69 311 224 20 60 75 37 142 Högspecialiserad sjukvård Länssjukvård Primärvård Hälsoval Resultatreglering privata vårdcentraler Övrig sjukvård Tandvårdstjänster Inhyrd personal Tolktjänster Övriga verksamhetsanknutna tjänster Läkemedel Sjukvårdsartiklar och medicinskt material Tekniska hjälpmedel för funktionshindrade Livsmedel och övrigt material Lämnade bidrag Lokal och fastighetskostnader Hyra av anläggningstillgångar Energikostnader Förbrukningsinventarier och -material Reparation och underhåll Transportmedel, transporter och frakter Resekostnader Information och PR Representation, tele, riskkostnader, övriga tiänster Summa övriga kostnader Summa verksamhetens kostnader 20 5 263 19 6 267 3 751 8 552 3 524 8 071 Not 4 Skatteintäkter Preliminära skatteintäkter Slutavräkning innevarande år Slutavräkning föregående år Summa skatteintäkter 2014 5 704 6 -14 5 696 2013 5 584 -32 4 5 556 Preliminära skatteintäkter för 2014 beräknas genom att skatteunderlaget i länet för inkomståret 2012 uppräknas till 2014 års nivå med uppräkningsfaktorer för åren 2013 och 2014 samt multipliceras med skattesatsen för 2014, 11,16 kr. Justeringspost för slutavräkning 2013 utgörs av differensen mellan prognosen som beräknades för 2013 och den definitiva slutavräkningen för samma år som regleras i januari 2015. Prognos för avräkningslikvid för 2014 utgörs av differensen mellan de preliminära skatteintäkterna för 2014 och prognosen för de slutliga skatteintäkterna 2014. Prognosen beräknas på det slutliga taxeringsutfallet för 2013 uppräknat med den av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i december 2014 beräknade uppräkningsfaktorn. Reglering sker i januari 2016. 54 Årsredovisning 2014 Dnr: LD 14/03413 Not 5 Generella statsbidrag och utjämning Inkomstutjämning Strukturbidrag Statsbidrag för läkemedel Regleringsbidrag Kostnadsutjämning Minskad sjukfrånvaro, redovisas under veksamhetsbidrag fr.o.m. 2014 Summa generella statsbidrag Not 6 Finansiella kostnader Räntedel pensionskostnader Övriga finansiella kostnader Summa finansiella kostnader 2014 1 050 4 655 -69 136 - 2013 1 051 641 -65 49 22 1 776 1 698 2014 30 18 48 2013 50 15 65 Not 7 Jämförelsestörande kostnad SKLs beslut om sänkning av diskonteringsräntan i RIPS med 0,75 procentenheter. Not 8 Avstämning mot kommunal lagens (KL) balanskrav Årets resultat Sänkning av diskonteringsräntan vid beräkning av pensionsskulden LF nov 2014, §127, justering ack. underskott Ingående resultatvärden Resultat att reglera enligt balanskravet 2014 - 2013 228 2014 -175 - 2013 -99 228 679 -803 -299 -932 -803 Not 6b Säkringsdokumentation av swappar Syfte med säkringen Landstinget Dalarna har tecknat lån och avtal som löper med rörlig ränta. Landstinget vill begränsa exponeringen mot risken i rörlig ränta, Ränteswappar har därför tecknats. Genom ränteswapparna betalar landstinget en fast ränta och erhåller 3M Stibor. Att delvis ta bort denna risk överensstämmer med landstingets målsättning om en jämn och stabil räntekostnad över tiden. Den säkrade risken utgörs av framtida räntebetalningar på grund av förändringar i marknadsräntan. Säkrade poster Framtida betalningar för rörliga räntor i fordronsleasing och garantihyror, lån KI samt lån till LÖF. Totalt 502 Mkr per 2014-12-31 Säkringsinstrument i form av ränteswapar Ränteswap (ref nr) Nominellt belopp Startdatum IRS 913033 150 000 000 2010-05-18 IRS1059617 100 000 000 2014-12-30 IRS1060786 100 000 000 2011-11-17 Förfall 2020-03-20 2021-11-15 2019-03-20 Bedömning av säkringsförhållandets effektivitet Landstinget kommer att bedöma säkringsförhållandets effektivitet per varje balansdag genom att jämföra de huvudsakliga villkoren för säkringsinstrumentet med de huvudsakliga villkoren för den säkrade posten. De kritiska villkoren utgörs av nominella belopp, löptid samt räntebas. Säkringsförhållandet anses vara effektivt så länge det inte sker någon väsentlig förändring av de huvudsakliga villkoren för antingen säkringsinstrumentet eller den säkrade posten. Redovisning Räntekupongerna på swappen redovisas löpande i resultaträkningen som en del av landstingets räntekostnader med hänsyn tagen till periodisering av upplupen ränta på swappen. Marknadsvärden ränteswapper Säkrad låneskuld Säkringsgrad Marknadsvärde 3M Stibor Årets räntekostnader har i jämförelse med att låna mot 3MStibor medfört en räntekostnadsökning på 2014-12-31 2013-12-31 502 Mkr 421 Mkr 70% 84% -44 Mkr -15 Mkr 8 Mkr 7 Mkr Årsredovisning 2014 55 Dnr: LD 14/03413 Noter till balansräkningen Not 13 Konst Ingående värde Årets inköp Överfört från fastighetsförvaltningen Summa utgående värde (Mkr) Not 9 Immateriella tillgångar Ingående anskaffningsvärde Årets inköp Flyttat Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar och nedskrivningar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Summa utgående värde immateriella tillgångar 2014 7 5 50 62 2013 7 -1 - -9 -10 -1 -1 7 52 6 Not 10 Byggnader Ingående anskaffningsvärde Årets inköp Korrigering Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 2014 3 313 152 2013 2 610 709 -6 3 313 Ingående avskrivningar och nedskrivningar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar -1 535 -1 434 -115 -1 650 -100 -1 534 1 815 1 779 Summa utgående värde byggnader och mark Not 11 Mark Ingående värde Årets inköp Utgående värde Redovisat värde vid årets slut byggnader och mark 3 465 2014 14 2013 14 14 1 829 14 1 793 Not 12 Maskiner och inventarier Ingående anskaffningsvärde Årets inköp Strykningar,flyttningar Årets försäljning Årets utrangering Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 2014 1 903 211 2013 1 719 194 -9 -35 2 079 -1 1 903 Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Utrangeringar (återförda avskrivningar) Utgående ackumulerade avskriv ningar -1 283 -156 39 -1 138 -145 -1 400 -1 283 679 620 Summa utgående värde maskiner och inventarier 56 Årsredovisning 2014 2014 28 2 5 35 2013 27 1 Redovisat värde vi årets slut för maskiner och inventarier, konst 714 648 Not 14 Pågående investeringar Landstingsfastigheter Central förvaltning Summa pågående investeringar 2014 110 30 140 2013 102 59 161 2014 2013 9,2 0,3 0,2 0,4 14,7 4,7 6,0 35,5 9,2 0,3 0,2 0,4 14,7 3,0 27,8 0,3 0,3 11,5 11,5 11,8 11,8 Redovisat värde vid årets slut 47 40 Not 16 Förråd Tandvården LD Hjälpmedel MIT Landstingsservice Redovisat värde vid årets slut 2014 4 22 5 1 32 2013 3 24 3 0 31 Not 17 Fordringar Kundfakturor Statsbidragsfordringar Skattefordringar Övriga kortfristiga fordringar Förutbetalda kostnader/upplupna intäkter Redovisat värde vid årets slut 2014 107 148 6 55 199 2013 100 143 79 53 175 515 550 Not 15 Finansiella anläggnings tillgångar Aktier och andelar Dala Airport Dalaflyget AB Andelar i ekonomiska föreningar Dalhalla förvaltning AB Äldalens utbildningscentrum Kommuninvest Andelspost i LÖF Summa aktier och andelar Långfristiga fordringar Dalarnas museum 10-årigt amorteringslån Revers Region Dalarna enl beslut i LF §15 2012-12-20 Summa långfristiga fordringar 28 Tabell 52 Noter till balansräkningen Dnr: LD 14/03413 Not 18 Finansiella placeringar och likvida medel Pensions-Policy portfölj - Aktier 10%-50% Svenska Globala Emerging Markets - Räntor o alt. 50%-90% Räntor Alternativa Likvider Summa 2014 2014 2014 Bokfört Marknads- Orealiserat värde värde resultat 108 45 38 131 93 0 415 52% 155 64 44 48% 136 108 0 507 2013 2013 Bokfört Marknadsvärde värde 47 19 6 99 28 72 5 15 0 92 109 94 5 402 52% 129 37 71 48% 111 105 5 453 Vid värdering av pensionsmedelsportföljen tillämpas kollektiv värdering, eftersom syftet med att placera i olika instrument är att uppnå en riskspridning. Placeringar rörelsekapital Strukturerade produkter Summa 20 435 Not 19 Kassa, bank Bank 18 525 -2 90 20 422 17 470 2014 48 2013 181 Landstinget har en checkkredit på 400 Mkr som ej var utnyttjad vid bokslutstillfället. Not 20 Eget kapital Ingående eget kapital Årets resultat Riskhanteringsfond Utgående eget kapital varav Hälsoval Folktandvården Hjälpmedelsnämnden Dalarna 2014 -127 -175 3 -299 2013 -28 -99 3 -124 -15,9 2,9 -0,6 -4,1 1,7 - Not 21 Pensionsavsättning 2014 2013 2 158 -35 32 1 2 323 95% 1 772 -31 6 108 2 40 184 75 2 2 158 95% 180 180 Pensionsskulden är beräknad av KPA enligt den beräkningsmodell, RIPS07, som tagits fram av SKL. Avsättningar till pensioner Ingående avsättning Pensionsutbetalningar Slutbetalning FÅP Nyintjänade pensioner inkl ÖK-SAP Nya efterlevandepensioner Ränte- och basbeloppsuppräkningar Sänkning av diskonteringsräntan Förändring av löneskatt Övrigt Utgående avsättning Aktualiseringsgrad Specifikation-Avsatt till pensioner Avgiftsbestämd ålderspension/individuell del 1998-1999 Särskild avtalspension och visstidspension* (ÖK-SAP) 139 4 24 1 Förmånsbestämd ålderspension Pension till efterlevande Försäkringspremie för pension enl pensionsavtalet PA-KL och äldre pensionsavtal Summa pensioner Löneskatt Summa avsatt till pensioner 1 656 11 22 1 525 10 22 1 869 454 2 323 1 738 420 2 158 1 1 1 2 Not 22 Övriga avsättningar Stipendium Musikkonservatoriet 2014 0,4 2013 0,3 Not 23 Långfristiga skulder Lån hos LÖF (landstingens ömsesidiga förs. bolag), förfaller år 2020 Lån hos Kommuninvest Lån som förfaller inom 1 år Lån som förfaller inom 2 år Förvaltade gåvor Summa långfristiga skulder 2014 - 2013 179 100 100 5 205 100 100 5 384 Not 24 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Moms och punktskatter Lån hos LÖF, förfaller 2015 Personalens skatter, avgifter och löneavdrag Övriga kortfristiga skulder Komp Löner för december Semester- o uppehållslöner Upplupna sociala avgifter o löneskatt Pensionsavs individuell del Förutbetalda skatteintäkter Upplupna kostnader förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder 2014 458 10 179 155 2013 442 6 151 21 44 31 212 130 149 46 148 20 69 34 212 143 142 32 163 1 583 1 414 Beräkningsgrund för pensioner framgår av avsnittet Redovisningsprinciper. Utöver avsättningarna finns också en kortfristig skuld för avgiftsbestämd ålderspension (tidigare individuell del) till de anställda, vilken framgår av not 24. *Antal personer med särskild avtalspension och visstidspension Politiker Tjänstemän STÄLLDA PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Not 25 Ansvarsförbindelser Pensioner Ingående avsättning Pensionsutbetalningar Ränte- och basbeloppsuppräkningar Sänkning av diskonteringsräntan Aktualisering Bromsen Övrig post Summa pensionsförpliktelser Löneskatt Utgående ansvarsförbindelse 2014 4 499 -185 44 -11 -19 4 328 1 050 5 378 2013 4 212 -179 132 329 5 4 499 1 092 5 591 Årsredovisning 2014 57 Dnr: LD 14/03413 Ansvarsförbindelse visstidspensioner Beloppet utgör en övre gräns om samtliga visstidsavtal skulle falla ut med pension från och med den tidpunkt då nuvarande individuella avtal löper ut 2014. I landstinget finns för närvarande 13 (13 år 2010) förtroendevalda som har visstidsförordnande med rätt till visstidspension. Visstidspensioner Löneskatt Summa förtroendevaldas visstidspensioner Ansvarsförbindelse för förtroendevaldas ålderspension Ålderspension Löneskatt Summa ålderspensioner 8 2 10 15 4 19 32 8 40 26 6 32 Summa utgående ansvarsförbindelser pensioner 5 428 5 642 Not 26 Borgensåtaganden Dalatrafik AB, (LF § 131/92). 2014 110 Landstinget har tecknat borgen med upp till 300 Mkr under förutsättning att resp kommun tecknar underborgen upp till 50% av borgensåtagandet. Borgen är utnyttjad per 31 december enligt följande 2013 61 275 Dala Airport AB (LF §88/12) 6 14 Kommuninvest Landstinget Dalarna har i april 2011 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som per 201412-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas resp. insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Landstinget Dalarnas ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 20143-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 299 065 476 978 kr och totala tillgångar till 290 729 650 160 kr. Landstingets andel av de totala förpliktelserna uppgick till 368 277 640 kr och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 359 516 384 kr. Notera att det solidariska borgensåtagandet innebär ett totaltansvar för verksamheten. Summa borgensåtaganden 58 Årsredovisning 2014 40 % - 70 % 30 % - 60 % August W Danielssons stiftelse Summa stiftelser Not 28 Övriga ansvarsförbindelser LÖF Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF). Delägarna svarar som juridiska personer var för sig för bolagets förbindelser, envar till ett belopp motsvarande tio gånger den premie han har haft att erlägga under det år förlusten uppkommit. 2013 Marknadsvärde 216 95 7 329 2 313 2 331 1 314 2014 275 2013 262 50 30 48 28 21 20 20 56 18 21 70 25 94 116 0 1 1 2 371 0 1 7 8 386 Alla leasingavtal redovisas som operationella. Se kommentar under avsnittet Redovisningsprinciper. 281 Landstinget har beviljat solidarisk kommunal proprieborgen på 15 Mkr. Borgen är utnyttjad per 31 december enligt följande Aktier Räntor inkl alternativa placeringar Likvida medel Summa 2014 Marknadsvärde 229 93 Leasingavtal AB Transitio,( LF § 149/00). Landstinget har lämnat borgensåtagande på 8 Mdkr med kommunal underborgen på 4 Mdkr. Solidariskt garanterad borgen per 31 dec 2014; 6,2 Mdkr Borgen efter regress per 31 dec Not 27 Förvaltade stiftelser StiftelseportföljPolicy 368 392 Operationell leasing Årets betalda leasingavgifter - varav fordonsleasing Garantihyror Årets betalda garantihyror Framtida årliga förfallobelopp - inom ett år, 2013 (2012) - senare än ett år men inom fem år - efter fem år och framåt, senast 2025 Summa Hyresgarantier sjukhem Leksand, Hedemora, Lima - år 2016 - år 2017 - år 2018 - 2021 Summa Summa övriga ansvarsförbindelser 765 742 Dnr: LD 14/03413 Investeringsredovisning Budget 2014 Resultat 2014 Resultat 2013 100 20 13 1 105 239 69 20 19 1 80 189 88 69 157 Servicenämnden 3 2 3 Gemensam nämnd för kostsam verkan Gemensam nämnd hjälpmedel Tandvårdsnämnden 0 (Mkr) Landstingsstyrelsen Hälso- och sjukvård Dagkirurgi, Falu lasarett Ambulanshelikopter Hjälpmedel Landstinget Dalarna Central förvaltning Summa landstingsstyrelsen Kultur- o Bildningsnämnden Konstnärlig utsmyckning Fastighetsnämnden 29 5 35 4 30 4 2 1 4 3 1 1 308 177 276 - - 411 472 Lån till stiftelser och bolag Summa investeringar 1 587 Tabell 53 Investeringsredovisning Årsredovisning 2014 59 Dnr: LD 14/03413 Investeringar hälso- och sjukvård och IT (Mkr) Investeringar inom Hälso- och sjukvården Opererande specialiteter; kirurgi, ortopedi, kvinno, ögon, öron Barnkliniken Röntgen Dagkirurgi, Falun Ambulanshelikopter Operation/steril, Mora Akuten Falun Medicin Klin. kemi/transfusionsmedicin Ambulansen Övrigt Summa IT-investeringar Take Care LD-net Hyr-PC Teknisk plattfrom Standardarbetsplats Fast telefoni Vårdtjänster R7e-arkiv Kontor BILD Övrigt Summa Fastighetsinvesteringar Investering 2014 19 2 7 20 19 6 2 6 16 3 8 108 7 12 17 20 6 2 2 4 3 3 4 80 Tabell 54 Investeringar hälso- och sjukvården, IT-investeringar 60 Årsredovisning 2014 (Mkr) Fastigheter totalt Varav de fem största investeringsprojekten är Falu lasarett, dagkirurgi Ludvika lasarett, ombyggnad vårdcentral Falu lasarett, Kemlab, Automatisering, Etapp 1 a, b, c Ludvika lasarett, Länsarkiv (f d Håksberg) Falu lasarett, ombyggnad AVA Budget 2014 Resultat 2104 -308 -177 22 32 28 26 12 20 24 12 12 10 Tabell 55 Fastighetsinvesteringar Investeringstakten för fastighetsinvesteringar har avstannat under 2014 efter en hög nivå i samband med byggandet av Dahlska Huset vid Falu lasarett som blev klart 2013. Endast 57 procent uppnåddes av budgeterad nivå 2014, som framgår av tabellen är det flera stora projekt som skjutits på framtiden. För att tillgodose lokalförsörjningen under kommande planperiod , 20152018, har Landstingsfastigheter att hantera omfattande fastighetsinvesteringar. Det planeras stora investeringsprojekt vid samtliga fyra lasarett i länet. Vid Falu lasarett pågår ombyggnad av kemlab, ny ambulansstation, patienthotell och dagkirurgi. I Mora planeras en ny vårdbyggnad för att möta framtidens krav på ändamålsenliga lokaler. Även vid närsjukhusen i Avesta och Ludvika pågår och planeras omfattande ombyggnader. Dnr: LD 14/03413 Nyckeltal 2010-2014 Enhet 2010 2011 2012 2013 2014 Befolkning Sveriges folkmängd vid årets slut Invånare 31/12 LT Dalarna LT Dalarnas andel av Sveriges folkmängd Antal Antal % 9 415 570 277 047 2,94 9 482 855 276 565 2,92 9 555 893 276 555 2,89 9 644 864 277 349 2,89 9 747 355 278 903 2,89 Verksamhet Vårdplatser Antal 827 779 779 776 750 Avrundade uppgifter i tusen-/hundratal: Vårddagar Vårdtillfällen Läkarbesök, egen regi Läkarbesök, privat regi (hälsoval mm) Antal Antal Antal Antal 297 000 51 000 607 000 28 000 295 000 50 100 633 000 44 000 284 000 48 600 623 000 52 000 290 000 49 400 639 000 56 000 287 000 48 400 614 000 61 000 Tandvård Behandlade barn 3-19 år Behandlade vuxna Antal Antal 40 500 68 400 39 400 67 200 40 300 63 600 40 200 66 900 40 700 65 100 Elevveckor 31 700 28 300 25 848 23 917 19 017 Antal Antal % Mkr Mkr Mkr 8 739 7 310 4,8 4 238 2 844 6 075 8 436 7 263 5,0 4 274 2 862 6 851 8 487 7 162 5,1 4 436 2 962 7 055 8 538 7 128 5,7 4 547 3 017 7 800 8 634 7 267 6,2 4 801 3 178 7 751 Mkr Mkr % -94 6 687 3,0 -149 6 678 0,8 1 6 863 3,3 -175 7 620 6,6 3,2 2,1 2,1 -99 7 068 2,9 4,9 5,2 % % Mkr 4 -148 424 -1 -155 559 -1 -146 491 -3 -150 472 -8 -149 411 Kr Kr 10,89 10,87 10,89 10,88 10,89 11,01 11,16 11,17 11,16 11,26 Utbildning elevveckor Personal Anställda 31/12 Helårsekvivalent (arbetad tid/1 700 timmar) Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid Personalkostnader - varav lönekostnader Totalt pensionsåtagande* Ekonomi Årets resultat Verksamhetens nettokostnad Nettokostnadsutveckling, exkl jämf störande Nettokostnadsutveckling justerad med hemsjukvård Utveckling av skatteintäkter och generella statsbidrag, exkl jämf störande Soliditet Soliditet (inkl hela pensionsskulden och löneskatt) Investeringar Skattesats - Landstinget Dalarna - genomsnitt i landet * exkl kortfristig skuld för avgiftsbestämd ålderspension % 3 Tabell 55 Nyckeltal 2010-2014 Årsredovisning 2014 61 Dnr: LD 14/03413 Redovisningsprinciper Den kommunala redovisningen regleras av Lagen om kommunal redovisning. Därutöver lämnar Rådet för kommunalredovisning (RKR) rekommendationer för kommunsektorns redovisning. Landstinget följer generellt Rådet för kommunal redovisnings (RKR) utgivna rekommendationer. I de fall landstinget avviker från rekommendationerna anges detta samt skäl för avvikelsen. Landstinget använder periodiseringsprincipen, vilket betyder att intäkter och kostnader som är hänförliga till räkenskapsåret tas med, oavsett tidpunkt för betalning. I förekommande fall tillämpas även andra principer vilka kan innebära undantag från periodiseringsprincipen. Detta gäller försiktighetsprincipen, konsekvensprincipen och väsentlighetsprincipen. Skuld till personalen Landstingets skuld till personalen; semesterlön, övertid, jour och beredskap samt lön för december som utbetalas i januari 2014 redovisas i löneläget per 31 december som kortfristiga skulder. Arbetsgivaravgifter ingår med 31,63 procent, vilket är procentsatsen för 2015. Jämförelsestörande poster I årsbokslutet återfinns jämförelsestörande poster. För att öka jämförbarheten ska upplysningar lämnas om resultateffekten av händelser eller transaktioner, som inte är extraordinära, men som är viktiga att uppmärksamma vid analyser samt jämförelser mellan perioder och mellan olika landsting. Redovisning av skatteintäkter Landstinget Dalarna följer Rådet för kommunal rekommendation nr 4.2 om redovisning av skatteintäkter. Enligt rekommendationen ska kommunalskatten periodiseras och redovisas det år då den beskattningsbara inkomsten intjänas av den skattskyldige, vilket förutsätter att bokslutsårets slutavräkning prognostiseras. Landstinget har i enlighet med rekommendationen använt den prognos på skatteavräkningen som SKL publicerade i december 2014. Differensen mellan den slutliga taxeringen 2014 avseende 2013 års inkomster och den redovisade skatteintäkten i bokslutet 2013, har redovisats som justeringspost i 2014 års bokslut. 62 Årsredovisning 2014 Pensioner Enligt KRL (5 kap, 4§) ska pensionsskulden redovisas enligt blandmodellen, vilket innebär att pensioner som intjänats före 1998 inte tas upp som skuld eller avsättning i balansräkningen utan redovisas som en ansvarsförbindelse. Utbetalningar av pensioner som intjänats före 1998 redovisas som kostnader i resultaträkningen. Pensionsförmåner intjänade från och med 1998 redovisas som en avsättning i balansräkningen under avsättningar. Den årliga förändringen av pensionsavsättningen redovisas bland verksamhetens kostnader i resultaträkningen. Den pensionsavgift som placeras av de anställda redovisas som kortfristig skuld i balansräkningen och betalas ut till pensionsförvaltare i mars året efter intjänandeåret. Pensionsavgiften uppgår fr om 2010 till 4,5 procent av pensionsgrundande lön för flertalet av de anställda. I enlighet med gällande rekommendation redovisas särskild löneskatt, 24,26 procent, på pensionskostnaderna. Beräkning av pensionsskulden har gjorts av KPA enligt RIPS 07.; ”Riktlinjer för beräkning av pensionsskuld” som tagits fram av SKL. Leasing Finansiell leasing skall enligt RKRs rekommendation 13.1 redovisas som anläggningstillgång och skulden till leasegivaren redovisas i balansräkningen. Landstinget avviker från denna rekommendation och redovisar samtliga leasingavtal som operationella. . Förråd Förråden har inventerats. Förråden vid LD Hjälpmedel, tandvården och Landstingsservice värderas till anskaffningsvärde. Länssjukvården värderar sitt förråd vid medicinteknik till medelvärdet av anskaffningskostnaden under året. Anläggningstillgångar Anläggningstillgångar upptas till anskaffningsvärden med tillägg för värdehöjande investeringar och avdrag för eventuella investeringsbidrag och ackumulerade avskrivningar. För att klassificeras som anläggningstill- Dnr: LD 14/03413 gång ska tillgången enligt huvudregeln ha en nyttjandeperiod på minst tre år och ett anskaffningsvärde på minst ett prisbasbelopp eller när det gäller immateriella tillgångar, ett anskaffningsvärde på minst 20 prisbasbelopp. Prisbasbeloppet 2014 var 44 400 kr. Inom Hälso- och sjukvården redovisas historiska anskaffningsvärden per objekt från och med 2008. Den beräknade nyttjandetiden utgör grunden för bedömning av avskrivningstidens längd. Planenliga avskrivningar görs från den tidpunkt anläggningstillgången tas i bruk. Komponentavskrivning används för investeringar i byggnader i enlighet med RKR 11.4. Detta innebär att fastighetsinvesteringar delas upp i ett antal komponenter med olika avskrivningstider. Sedan 2002 har differentierade avskrivningar använts vid fastighetsinvesteringar. Investeringar före 2002 utgör ca 17 procent av totalt bokfört värde vid årsskiftet 2014/2015, vilket motsvarar ca 800 kr per kvm. Detta antas motsvara stommen på befintliga byggnader vid införandet av komponentavskrivning. Tillgångar Immateriella tillgångar Byggnader med komponentavskrivning - Markanläggning - Stomme - Byggnadsarbeten - Installationer såsom el, rör, luft, hiss - Styr- och övervakning, data, IT - Funktionsanpassning; aktuell hyrestid Mark Inventarier i annans fastighet Maskiner och inventarier Konst Avskrivningstid, antal år 5, 7 Omklassificering av portfölj för pensionsmedel Placeringsportföljen för pensionsmedel klassificeras från och med bokslutet 2013 som omsättningstillgång i enlighet med RKRs rekommendation nr 20. Portföljen har tidigare år klassificerats som finansiell anläggningstillgång. Värdering av portfölj för placering av rörelsekapital De finansiella tillgångarna redovisas enligt reglerna i RKRs skrift, ”Redovisning av finansiella tillgångar”. Reglerna innebär att kapitalgaranterat värdepapper bokförs till nominellt värde trots att marknadsvärdet understiger det nominella värdena. Detta bygger på antagandet att placeringen innehas till förfall då kapitalgarantin faller ut. Medel placerade i fonder och räntepapper värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet. Sammanställd redovisning Landstinget Dalarna ligger under de gränsvärden som anges för att upprätta sammanställda räkenskaper enligt RKR 8.2. Uppgifter om koncernåtaganden samt koncernföretagens och -stiftelsernas ekonomi redovisas i förvaltningsberättelsen under avsnittet ”Bolag, stiftelser och gemensamma nämnder”. 40 40 30 20 10 3-20 Ingen avskrivning 3-30 3, 5, 7, 10 Ingen avskrivning Tabell 56 Avskrivningstider Årsredovisning 2014 63 Dnr: LD 14/03413 Revisionsberättelse 2014 Landstingsfullmäktiges utsedda revisorer granskar den verksamhet som bedrivits i samtliga styrelser och nämnder. Granskningen omfattar även landstingets ledamöter i de gemensamma nämnder där landstinget ingår. Revisionsberättelsens upprättande Vi, av fullmäktige utsedda revisorer, har granskat den verksamhet som bedrivits i samtliga styrelser och nämnder. Granskningen har också avsett landstingets ledamöter i de gemensamma nämnder i vilka landstinget ingått. All granskning har utförts enligt kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet och landstingets revisionsreglemente. Granskningarna har genomförts med den inriktning och omfattning som behövts för att ge rimlig grund för bedömning och ansvarsprövning. Revisorernas ansvar är att granska om verksamheten bedrivs på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt, att den interna kontrollen är tillräcklig, att räkenskaperna är rättvisande samt att resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de finansiella mål och verksamhetsmål fullmäktige uppställt. Revisorernas bedömning Landstingets årsredovisning, resultat och interna kontroll Landstingets resultat för år 2014 uppgår till -175 miljoner kronor. Avvikelsen från fullmäktiges budgetmål är -303 miljoner kronor. Resultatet innebär att väsentliga ekonomiska nyckeltal som t ex eget kapital och soliditet fortsatt utvecklas negativt under året. Landstingets redan tidigare allvarliga ekonomiska situation har därmed ytterligare förvärrats. Resultatet enligt årsredovisningen är heller inte förenligt med något av de finansiella mål fullmäktige uppställt. Räkenskaperna är dock, så vitt vi kan bedöma, rättvi- 64 Årsredovisning 2014 sande och upprättade i enlighet med den kommunala redovisningslagen och i enlighet med god redovisningssed. Vi bedömer också att styrelser och nämnders interna kontroll, undantaget vad som nedan sägs om styrelsen, i huvudsak är tillfredställande. Landstingsstyrelsen Styrelsens ansvarar, utöver för landstingets ekonomiska förvaltning, även för hälso- och sjukvården. Underskotten inom denna har under 2014 ökat till -287 miljoner kronor. Styrelsens bristande efterlevnad av de ekonomiska målen och bristerna i den ekonomiska hushållningen är av sådan art och ekonomisk omfattning att de skäl på vilka vi enligt god revisionssed kan rikta anmärkning eller avstyrka ansvarsfrihet för styrelsen är uppfyllda. Vid en samlad bedömning konstaterar vi dock att de delar av underskottet som härrör från ökade kostnader inom kollektivtrafiken delvis är opåverkbara av styrelsen. De delar av verksamheten som rör den hälsooch sjukvård och övriga service som befolkningen bör kunna räkna med som ett samhälleligt åtagande har dessutom, utifrån rådande förutsättningar, skötts på ett i huvudsak ändamålsenligt sätt. Vi väljer därför, trots de allvarliga ekonomiska bristerna, att för år 2014 enbart rikta allvarlig kritik mot styrelsens vad avser den ekonomiska förvaltningen och oförmågan att hejda landstingets negativa ekonomiska utveckling. Vi ser också skäl att påtala att förslaget till fullmäktige att inte återställa den del av tidigare ackumulerade underskott som avviker från landstingets negativa egna Dnr: LD 14/03413 kapital har ådagalagt brister i styrelsens interna beredningsprocess. Övriga nämnder och styrelser Övriga styrelser och nämnder, liksom landstingets ledamöter i gemensamma nämnder, har bedrivit sina respektive verksamheter på ett ändamålsenligt sätt. Revisorernas ställningstagande Vi tillstyrker att styrelsen, övriga nämnder och deras ledamöter samt landstinget Dalarnas ledamöter i de gemensamma nämnderna beviljas ansvarsfrihet. Vi tillstyrker också att landstingets årsredovisning godkänns. Falun 2015-04-14 Bilaga - Revisorernas redogörelse till landstingsfullmäktige över 2014 års revision Till revisionsberättelsen hör också följande bifogade gransknings-PM med tillhörande rapporter - Uppföljningsgranskning avseende landstingets åtgärder för att motverka ekonomisk brottslighet - Uppföljningsgranskning av landstingets sjukgymnastik - Granskning av styrelsens hantering av uppdraget att tillvarata positiva exempel - Granskning av landstingets strategiska miljöarbete - Granskning av hälso- och sjukvårdens arbete med att tillvarata patientens erfarenheter och upplevelser - Granskning av landstingets upphandling av konsulter - Granskning av Samverkan kring folkhälsa (gemensamt med tre kommuner) - Granskning av specialitetsråden i Uppsala – Örebro regionen (gemensamt i sjukvårdsregionen) - Granskning av landstingets tillämpning av regelverket för meddelar och yttrandefrihet - Granskning av landstingets avskrivningar och anläggningsregister - Granskning av landstingets användning av sjuksköterskeresurser inom primärvården - Granskning av tandvårdsnämndens interna kontroll - Granskning av hälso- och sjukvårdens palliativa vård - Granskning av intern kontroll - Granskning av delårsrapport - Granskning av årsredovisning - Studie av rättspsykiatrin i sjukvårdsregionen (gemensam i sjukvårdsregionen) Årsredovisning 2014 65 Tabellförteckning Tabell 1 Måluppfyllelse ekonomi........................................................ 8 Tabell 2 Finansiella mål..................................................................... 8 Tabell 3 Kostnadsökningar................................................................. 8 Diagram 1 Skatte, statsbidrags- och nettokostnadsutveckling.......... 9 Tabell 4 Balanskrav............................................................................ 9 Tabell 5 Pensionsportfölj.................................................................... 9 Tabell 6 Återlån av pensionsmedel.................................................. 10 Diagram 2 Investeringar................................................................. 10 Tabell 7 Verksamheternas ekonomi.................................................. 11 Tabell 8 Resultat per funktionsområde, hälso- och sjukvård........... 11 Tabell 9 Jämförelse andra landsting................................................. 13 Tabell 10 Måluppfyllelse personal................................................... 14 Tabell 11 Antal anställda................................................................. 15 Tabell 12 Arbetad tid........................................................................ 16 Tabell 13 Arbetad tid. förändring 2013-2014.................................. 16 Tabell 29 Verksamhetsstatistik tandvårdsförvaltningen.................. 34 Tabell 30 Måluppfyllelse beställarenhet för tandvård...................... 35 Tabell 31 Verksamhetsstatistik beställarenhet för tandvård............. 35 Tabell 32 Måluppfyllelse kultur- och bildningsförvaltningen......... 36 Tabell 33 Verksamhetsstatistik kultur- och bildningsförvaltningen.................................................................... 38 Tabell 34 Måluppfyllelse fastighetsförvaltningen............................ 39 Tabell 35 Verksamhetsmål fastighetsförvaltningen.......................... 39 Tabell 37 Måluppfyllelse landstingsservice, olika perspektiv.......... 41 Tabell 36 Måluppfyllelse landstingsservice..................................... 41 Tabell 38 Verksamhetsstatistik landstingsservice............................ 43 Tabell 39 Verksamhetsmål kostsamverkan Mora............................. 44 Tabell 40 Verksamhetsstatistik kostsamverkan Mora...................... 45 Tabell 41 Verksamhetsstatistik Patientnämnden Dalarna............... 46 Tabell 42 AB Dalaflyget................................................................... 47 Tabell 14 Arbetad tid, personal anställda via bolag......................... 16 Tabell 15 Lönekostnader och kostnader för inhyrd personal............ 16 Tabell 16 Kompskuld........................................................................ 17 Diagram 3 Åldersfördelning, Landstinget Dalarna........................ 17 Tabell 17 Personalomsättning per kategori...................................... 17 Tabell 18 Antal avgångar................................................................. 17 Tabell 19 Sjukfrånvaro..................................................................... 18 Tabell 20 Sjukfrånvaro ålder/kön..................................................... 18 Tabell 21 Måluppfyllelse miljö......................................................... 19 Tabell 22 Måluppfyllelse medicinsk teknik och IT........................... 21 Tabell 23 Måluppfyllelse trafik........................................................ 22 Tabell 24 Allmän och särskild kollektivtrafik................................... 23 Tabell 25 Måluppfyllelse hälso- och sjukvården.............................. 24 Tabell 26 Verksamhetsstatistik hälso- och sjukvården..................... 29 Tabell 27 Exempelvecka på LD Hjälpmedel..................................... 32 Tabell 28 Måluppfyllelse tandvårdsförvaltningen........................... 33 Tabell 43 Dala Airport AB............................................................... 48 Tabell 44 Älvdalens utbildningscentrum AB.................................. 48 Tabell 45 Stiftelsen Dalarnas Museum............................................ 48 Tabell 46 Stiftelsen Dalateatern....................................................... 48 Tabell 47 Stiftelsen Musik i Dalarna............................................... 49 Tabell 48 Resultaträkning................................................................ 51 Tabell 49 Kassaflödesanalys............................................................. 52 Tabell 50 Balansräkning.................................................................. 53 Tabell 51 Noter till resultaträkningen............................................. 54 Tabell 52 Noter till balansräkningen............................................... 56 Tabell 53 Investeringsredovisning................................................... 59 Tabell 54 Investeringar hälso- och sjukvården, IT-investeringar.... 60 Tabell 55 Fastighetsinvesteringar.................................................... 60 Tabell 55 Nyckeltal 2010-2014........................................................ 61 Tabell 56 Avskrivningstider............................................................. 63 Ekonomisk ordlista Anläggningstillgångar är immateriella, materiella och finansiella tillgångar som är avsedda för stadigvarande innehav. Nettokostnader är verksamhetens intäkter, verksamhetens kostnader och avskrivningar. Avskrivning enligt plan är den successivt fördelade total utgiften för en anläggningstillgång. Kostnaden fördelas över det antal år som tillgången används i verksamheten. Omsättningstillgångar är tillgångar som inte är anläggningstillgångar; förråd, kortfristiga fordringar, kortfristiga placeringar och likvida medel. Avsättningar är förpliktelser som på balansdagen är säkra eller sannolika till sin förekomst men ovissa till belopp eller till den tidpunkt då de ska infrias. Personalmått Antal anställda definieras som antalet personer, vilka innehar en anställning med månadslön. Balansräkning (BR) är en sammanställning av tillgångar, eget kapital, avsättningar och skulder på balansdagen (= redovisningsperiodens sista dag, för Landstinget Dalarnas del den 31/12). Antal årsarbetare beräknas som antal anställda x anställningens sysselsättningsgard. Eventuella tjänstledigheter är ej avdragna. Bruttokostnader är verksamhetens kostnader plus avskrivningar. Driftkostnadsandel är verksamhetens nettokostnader och finansnetto i procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Under 100 procent innebär att landstinget har en positiv balans mellan löpande kostnader och intäkter. Eget kapital är nettoförmögenheten det vill säga skillnaden mellan tillgångar och skulder enligt balansräkningen. Eliminering görs av interna mellanhavanden vid summering av ekonomiska data för flera enheter för att undvika ”uppblåsta värden”. I årsredovisningens balansräkning och resultaträkning elimineras alla interna poster. Finansnetto är skillnaden mellan posterna finansiella intäkter och finansiella kostnader i resultaträkningen. Intern ränta är den interna kostnad som påförs verksamheterna för de investeringar som görs. Den interna räntan beräknas på anläggningstillgångarnas bokförda värde. Jämförelsestörande poster har inte direkt med landstingets normala verksamhet att göra eller är av engångskaraktär. Där en redovisning tillsammans med övriga poster i resultaträkningen ger en jämförelsestörande påverkan som gör det svårare att bedöma utvecklingen av den normala verksamheten för en utomstående betraktare. Detta gäller till exempel nedskrivningar, omstrukturering av verksamheter, ändringar i uppskattningar och bedömningar, valutakursförändringar, försäljning av anläggningstillgångar, rättelser av fel i tidigare års räkenskaper. Kassaflödesanalys visar kassaflöde från verksamheten inklusive förändring av rörelsekapitalet, kassaflöde från investeringsverksamheten samt finansiering. Summan av dessa komponenter utgör förändringen av likvida medel. Kassalikviditet är omsättningstillgångar exklusive förråd dividerat med kortfristiga skulder. Kortfristiga fordringar och skulder förfaller till betalning inom ett år från balansdagen. Långfristiga fordringar och skulder förfaller till betalning senare än ett år efter balansdagen. Arbetad tid; antal arbetade timmar för alla anställda. Inhyrd personals arbetade tid ingår delvis så kallade arvodesanställda. Helårsekvivalent; en helårsekvivalent är lika med 1 700 arbetade timmar. Sysselsättningsgrad är faktisk veckoarbetstid i förhållande till heltidsarbetstid per vecka. Rörelsekapital är omsättningstillgångar minus kortfristiga skulder eller skillnaden mellan tillförda och använda medel. Självfinansieringsgrad av investeringar; sälvfinansierings graden mäter hur stor del av investeringarna som finansieras med de skatteintäkter som återstår när den löpande driften är betald. 100 procent innebär att samtliga investeringar kan finansieras av skatteintäkter. Om procentsatsen är lägre måste investeringarna finansieras på annat sätt till exempel genom upplåning. Skattekraft är genomsnittlig beskattningsbar inkomst per invånare. Skatteunderlag är totala beskattningsbara inkomster och uttrycks vanligtvis i skattekronor det vill säga skatteunderlaget dividerat med 100. Soliditet beräknas som eget kapital dividerat med värdet av tillgångarna. Soliditet är ett mått på den långsiktiga betalningsförmågan. En soliditet på 100 procent innebär att verksamheten bara finansieras av eget kapital medan en soliditet på 0 procent innebär att man inte har något eget kapital kvar, bara lånat kapital. Soliditeten kan ökas på tre sätt: 1. Genom att verksamheten genererar vinst som återinvesteras 2. Genom amortering av skulder 3. Genom att ägarna skjuter till medel (till exempel genom skattehöjning). Volymutveckling är den procentuella förändringen av kostnader exklusive pris- och löneökningar. Landstinget Dalarna, Vasagatan 27, Box 712, 791 29 Falun Telefon 023-49 00 00 Fax 023-49 02 20 Epost: [email protected] www.ltdalarna.se
© Copyright 2025