Delmål mot kunskapsmålen – Herrängens skola

Herrängens skola
Höstterminen 2015
Delmål mot kunskapskraven
Syfte med utvärderingsdokumentet ”Delmål mot kunskapskraven”
Lärarna i åk 1-3 har tillsammans skapat ett dokument för utvärdering av delmål mot
kunskapskraven. Detta utvärderingsdokument kan användas för att främja elevens och
elevens vårdnadshavares förståelse av elevens kunskapsutveckling mot kunskapskraven.
Detta utvärderingsdokument främjar även en likvärdig bedömning i alla ämnen för åk 1-3.
Eleven och elevens vårdnadshavare ska enligt skollagen fortlöpande informeras om
elevens utveckling. Bestämmelserna om utvecklingssamtalet innebär enligt skollagen att
läraren, eleven och vårdnadshavaren minst en gång varje termin ska ha ett
utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas
samt om vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt
utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen. Informationen vid
utvecklingssamtalet ska grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i förhållande till
läroplanen och kunskapskraven i de ämnen eller ämnesområden som eleven får undervisning
i (s.10).
Det är betydelsefullt att eleven förstår vad som förväntas av honom eller henne för att
kunna ta nästa steg i utvecklingen (s.16)
(Ur Skolverkets Allmänna råd med kommentarer om utvecklingssamtalet och den skriftliga
individuella utvecklingsplanen, 2013, Stockholm)
Herrängens skola, ht 2015
sida 1
Bild årskurs 1-3
Delmål mot kunskapskraven
Åk
1
1
1
2
2
2
2
2
3
3
3
Jag kan skapa en berättande bild ex. sagobild.
Jag kan skapa i formbara material ex. lera, gips, naturmaterial.
Jag kan skapa en bild genom att göra ett collage.
Jag kan skapa en bild med för- och bakgrund.
Jag kan använda och benämna några verktyg för teckning, ex. kol och blyerts.
Jag kan använda och benämna några verktyg för måleri, ex. pensel och svamp.
Jag kan använda och benämna några verktyg för konstruktion.
Jag kan fotografera och filma med hjälp av digitala verktyg.
Jag kan fotografera och överföra bilder med hjälp av dataprogram.
Jag kan samtala om berättande bilder
Jag kan samtala om historiska och nutida bilder.
Herrängens skola, ht 2015
sida 2
Engelska årskurs 1-3
Delmål mot kunskapskraven
Åk
2
2
Jag kan förstå enkla ord och fraser med stöd av bilder Jag kan förstå enkla ord med
stöd av bilder.
Jag kan skriva av enkla ord
2
Jag känner till några engelskspråkiga länder.
2
3
Jag kan förstå en del av innehållet i mycket tydligt talad engelska i lugnt tempo
Jag kan läsa och förstå en del av innehållet i enkla och korta texter om vardagliga och
välbekanta ämnen.
Jag kan använda inövade ord, fraser och meningar så att andra förstår vad jag säger.
Jag kan i dialog muntligt formulera mig
Jag kan skriva enkla meningar om mig själv.
3
3
3
Herrängens skola, ht 2015
sida 3
Matematik årskurs 1-3
Delmål mot kunskapskraven
Åk Taluppfattning
1
1
1
2
1
1
1
1
1
2
2
2
1
2
3
1
2-3
2-3
2
2
3
3
3
2-3
3
Jag kan antalsprincipen. (III=3)
Jag kan ramsräkna 0-10 framåt och bakåt
Jag kan ramsräkna 0-100
Jag kan ramsräkna bakåt från 100 och framlänges över 100
Jag kan skriva siffrorna 0-5 läsligt och koppla dem till rätt antal
Jag kan skriva siffrorna 6-9 läsligt och koppla dem till rätt antal
Jag förstår lika många, fler och färre
Jag kan ordningstalen 1:a till 10:e
Jag förstår begreppen dubbelt och hälften
Jag kan använda begreppen hälften och dubbelt
Jag kan använda begreppen udda och jämna tal
Jag kan använda begreppen större än och mindre än
Jag kan talens grannar 0-20
Jag kan talens grannar 0-100
Jag kan talens grannar 0-1000
Jag kan använda ental och tiotal
Jag kan använda ental, tiotal och hundratal
Jag kan dela upp tal i utvecklad form 756= 700+50+6
Jag kan ordningstalen upp till 100:e.
Jag kan placera talen 0-100 på tallinjen.
Jag kan avrunda tal till närmaste tiotal och hundratal.
Jag kan överslagsräkna.
Jag kan se, följa och göra egna talmönster och talföljder (123, 123)
Jag kan dela upp helheter i olika antal/ delar.
Jag kan namnge antal/delar som enkla bråk ½, ¼, 1/3.
Åk Räknesätten
1
1
1
1
1
1
2
2
3
3
1
3
Jag kan talkamraterna av tal 0-5.
Jag kan addera (+) och subtrahera (-) inom talområdet 0-5.
Jag kan talkamraterna av talen 6 till 10.
Jag kan addera (+) och subtrahera (-) inom talområdet 6-10.
Jag kan 10-kamraterna.
Jag kan förklara likhetstecknet =
Jag kan med hjälp av likhetstecknet visa på matematiska likheter. (15+3=20-2)
Jag använder talkamraterna när jag räknar tal i addition och subtraktion.
Jag kan räkna addition och subtraktion med tiotalsövergång.
Jag har en fungerande skriftlig räknemetod inom heltalsområdet 0-200.
Jag kan räkna med algoritmer – uppställning - ental
Jag kan räkna med algoritmer – uppställningar (addition och subtraktion)
Herrängens skola, ht 2015
sida 4
Åk Räknesätten fortsättning
2
3
2
2
2
23
12
3
33
3
13
Jag har påbörjat automatiseringen av stora + och stora – och kan göra beräkningar
inom talområdet 0-20 i huvudet.
Jag har automatiserat additions och subtraktionstabellerna.
Jag kan addera 0-100.
Jag kan subtrahera 0-100.
Jag ser samband mellan addition och subtraktion.
Jag har kunskap om att multiplikation är upprepad addition.
Jag kan hoppräkning. 2-skutt, 5-skutt och 10-skutt.
Jag kan räkna multiplikation inom talområdet 0 till 20
Jag har automatiserat några multiplikationstabeller (1,2,5,10:an).
Jag har kunskap om divisionsbegreppet och kopplingen till multiplikation.
Jag kan räkna division inom talområdet 0 till 20
Jag kan visa förståelse för ett räknesätt genom att förklara ett uttryck genom att sätta
in uttrycket i ett sammanhang t.ex. genom en räknehändelse.
Åk Geometri
1
1
1
1
1
1
2
2
2
2
2
3
3
3
3
Jag kan namnge de olika geometriska formerna vid namn, kvadrat, rektangel, cirkel,
triangel.
Jag kan fortsätta enkla mönster.
Jag kan begreppen stor-liten.
Jag kan begreppen hög-låg.
Jag kan begreppen höger-vänster.
Jag kan lägesorden, över, under, på, i, bakom, framför och bredvid.
Jag kan namnge, jämföra och beskriva två och tredimensionella figurer.
Jag vet skillnaden mellan linje och sträcka.
Jag kan se symmetri i figurer.
Jag kan fortsätta mönster.
Jag använder mig av matematiska begrepp som ingår i undervisningen.
Jag kan beräkna omkrets på en rektangel, kvadrat eller triangel.
Jag kan avbilda ett föremål.
Jag kan använda enkel skala (1:2, 2:1).
Jag kan bygga tredimensionella figurer.
Åk
Mäta
1
2
3
3
1
2
3
Jag kan jämföra längder, vikt och pris.
Jag kan mäta, jämföra och uppskatta cm och meter.
Jag kan mäta, jämföra och uppskatta (m, dm, cm och mm).
Jag kan mäta, jämföra och uppskatta viktenheter (kg, hg och g).
Jag kan klockans hel- och halvtimmar.
Jag kan klockans kvart i och kvart över.
Jag kan mäta, jämföra och uppskatta tid.
Herrängens skola, ht 2015
sida 5
Åk
Statistik
1
1
1
2
3
3
3
3
3
Jag kan sortera efter storlek, färg och form.
Jag kan bilda par.
Jag förstår enkla tabeller och diagram.
Jag kan göra enkla tabeller och diagram.
Jag kan avläsa och tolka en resultattabell.
Jag kan avläsa och tolka en tidtabell.
Jag kan avläsa och tolka ett cirkeldiagram.
Jag kan göra en undersökning med tabell och diagram.
Jag kan förklara för andra om slumpmässiga händelser (kulor, tärningar).
Åk
Problemlösning
1-3
1-3
1-3
1-3
1-3
1-3
1-3
Jag kan bedöma om mina lösningar är rimliga.
Jag kan välja lämplig räknemetod.
Jag kan göra en uppskattning.
Jag kan genom en bild visa hur jag tänker.
Jag kan skriva ett matematiskt uttryck som visar hur jag tänker.
Jag kan lösa enkla matematiska problem.
Jag kan beskriva hur jag löst problemet.
Herrängens skola, ht 2015
sida 6
No-ämnena årskurs 1-3
Delmål mot kunskapskraven
Åk Biologi
1-3 Jag kan samtala om årstiderna och hur de påverkar djur och växter,
1-3 Jag kan ge exempel på livscykler hos några djur och växter.
1-3 Jag kan beskriva och ge exempel mellan samband i naturen baserat på egna
upplevelser.
1-3 Jag kan sortera, gruppera och artbestämma växter i min närmiljö (ex blommor, träd
och svampar).
1-3 Jag kan sortera, gruppera och artbestämma djur i min närmiljö (ex ekorre, groda,
grävling).
1-3 Jag kan göra kopplingar mellan (för mig bekanta) växter och djur genom att beskriva
enkla näringskedjor.
1-3 Jag kan berätta om några av människans kroppsdelar, deras namn och funktion.
(kroppsdelar utsidan av kroppen)
1-3 Jag har kunskap om människans 5 sinnen. (känsel, syn, hörsel, lukt och smak).
1-3 Jag kan berätta om till betydelsen av mat, sömn, hygien, motion och sociala
relationer.
Åk Fysik
1-3 Jag har upplevt balans, tyngdpunkt och jämvikt vid lek och rörelse (balansgång,
gungbrädor) och kan berätta om det jag upplevt.
1-3 Jag har upplevt tyngdkraft och friktion vid lek och rörelse (gungor, rutschkana) och
kan berätta om det jag upplevt
1-3 Jag kan visa och beskriva hur solen, månen och jorden rör sig i förhållande till
varandra.
1-3 Jag har gjort experiment och kan berätta om lufts egenskaper.
1-3 Jag har gjort experiment om ljud och kan berätta om något jag upplevt.
1-3 Jag har gjort experiment om ljus och kan berätta om något jag upplevt
Herrängens skola, ht 2015
sida 7
No-ämnena årskurs 1-3
Delmål mot kunskapskraven
Åk Kemi
1-3
1-3
1-3
1-3
Jag kan sortera olika material och föremål utifrån egna motiveringar.
Jag kan sortera olika material och föremål efter egenskaperna som t.ex. utseende,
magnetism, ledningsförmåga och om det flyter eller sjunker i vattnet.
Jag kan förklara skillnaden mellan en lösning och en blandning
(avdunstning/filtrering).
Jag kan berätta om vattnets egenskaper (fast, flytande, gas).
Åk Berättelser om natur och naturvetenskap samt metoder och arbetssätt
1-3
1-3
1-3
1-3
Jag kan vara med och diskutera berättelser från skönlitteratur, myter samt tagit del
av konst som handlar om naturen och människan.
Jag har genomfört enkla fältstudier och observationer i närmiljön.
Jag har genomfört naturvetenskapliga undersökningar.
Jag har dokumenterat och genomfört naturvetenskapliga undersökningar med text
bild och andra uttrycksformer.
Herrängens skola, ht 2015
sida 8
So-ämnena årskurs 1-3
Delmål mot kunskapskraven
Åk
Samhällskunskap
1-3
Jag kan ge exempel på varför någon flyttar och vad det kan innebära för barn och
familjer.
Jag kan identifiera faror i närområdets trafikmiljö.
Jag kan ge exempel på hur man kan minska riskerna i trafiken.
Jag har kunskap om centrala samhällsfunktioner t.ex. brandstationen, vårdcentral,
förskola mm.
Jag känner till några olika yrken och verksamheter inom närområdet.
Jag är medveten om aktuella samhällsfrågor i olika medier.
Jag kan delta i samtal kring aktuella nyheter.
Jag har kännedom om grundläggande mänskliga rättigheter och barnkonventionen.
Jag kan ge exempel på vad barnkonventionen och mänskliga rättigheterna innebär i
skola och hemma.
Jag förstår och kan följa skolans regler och berätta varför de behövs.
Jag kan delta i klassråd och förstår begreppen majoritet och minoritet i
beslutsfattning
Jag förstår hur enklare möten hålls med ordförande, dagordning och sekreterare.
Jag har förståelse för pengars användning och värde (några olika betalningsformer
och vad saker kan kosta).
Jag har kunskap om miljöfrågor utifrån min vardag t.ex. trafik, energi och matvaror
och kan ge exempel på hur man kan bidra till hållbar utveckling.
1-3
1-3
1-3
1-3
1-3
1-3
1-3
1-3
1-3
1-3
1-3
1-3
1-3
Åk
Geografi
1-3
1-3
Jag kan göra egna mentala och enkla fysiska kartor över min närmiljö.
Jag kan beskriva utifrån närområde hur natur och miljö påverkar var människor väljer
att leva och arbeta. (mark, vatten, klimat).
Jag kan med hjälp av en karta och jordglob berätta hur olika världsdelar förhåller sig
till varandra.
I undersökningar kan jag använda mig av väderstreck och rumsliga begrepp för att
återge namn och beskriva lägen och storleksrelationer på världsdelarna
1-3
1-3
Herrängens skola, ht 2015
sida 9
Åk
Historia
1-3
Jag har kännedom om tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid.
1-3
1-3
Jag kan till viss del använda en tidslinje för att ange händelser i tid.
Jag har kännedom om hemortens historia ex platser, byggnader, föremål och hur
dessa berättar om hur människor levde under olika perioder.
Jag kan göra jämförelser mellan livet förr och nu utifrån t ex någons berättelse eller
foton. Jag kan berätta om min familj - min egen historia.
Jag har sett spår av forntiden i naturen och kan berätta om dem.
Jag kan ge exempel på hur forntiden lever kvar i vårt språk t ex i namn och
veckodagar.
Jag har kunskap om stenåldern, bronsåldern och järnåldern och kan berätta om och
jämföra levnadsförhållanden under perioden med nutid.
1-3
1-3
1-3
1-3
Åk
Religion
1-3
1-3
Jag kan samtala om elevnära livsfrågor. (vänskap, kärlek, död)
Jag har kännedom om religiösa berättelser, ha kännedom om varför man firar
religiösa högtider.
Jag har kunskap om några högtider, symboler och berättelser inom kristendom,
islam och judendom.
Jag har kännedom om några berättelser ur Bibeln och deras innebörd.
Jag känner till berättelser om gudar och hjältar.
Jag känner till och kan beskriva några platser för religionsutövning i närområdet och
kan koppla samman dem till religioner som utövas i vårt område.
Jag kan ge exempel på kunskap om kristendomens roll i skolan och på hemorten förr
i tiden.
1-3
1-3
1-3
1-3
1-3
Åk Berättelser om natur och naturvetenskap samt metoder och arbetssätt
1-3
1-3
1-3
1-3
Jag kan ta del av enkel samhällsinformation och samtala om elevnära samhällsfrågor
genom att ställa frågor, säga vad jag tycker eller ge kommentarer.
Jag känner till olika metoder att söka information t.ex. intervjuer, observation och
mätningar.
Jag kan söka information från olika källor t.ex. människor, radio, tv tidningar, böcker
och Internet.
Jag kan värdera och bearbeta källor och information (sanningsenligt).
Herrängens skola, ht 2015
sida 10
Svenska årskurs 1-3
”Ett riktmärke i bedömningsstödet är att en elev i årskurs 1 bör minst ha uppnått Avstämning A samt
ungefär en tredjedel av punkterna i Avstämning B, valfritt vilka, i slutet av årskurs 1. På motsvarande
sätt gäller att en elev i årskurs 2 bör ha uppnått Avstämning B i slutet av årskursen och därtill ungefär
en tredjedel av punkterna i Avstämning C, valfritt vilka. Detta för att säkerställa att elevens läs- och
skrivutveckling fortskrider som det är tänkt. För årskurs 3 gäller att Avstämning C samspelar med
kunskapskraven för godtagbara kunskaper i slutet av årskursen enligt planen i svenska respektive
svenska som andraspråk. Det är dock önskvärt att undervisningen i årskurs 3 även siktar mot
avstämningarna D-E i enlighet med bedömningsstödet Nya språket lyfter!” (Ur Bedömningsstöd i läsoch skrivutveckling, Skolverket).
Skriva
A:1
A:2
A:3
A:4
B:1
B:2
B:3
B:4
C:1
C:2
C:3
C:4
D:1
D:2
D:3
D:4
Jag använder bilder, tecken och symboler för att berätta något.
Jag kan skriva mitt namn och skriva av bokstäver och ord.
Jag kan skriva flera bokstäver och vet hur de låter.
Jag prövar att skriva för att berätta eller komma ihåg.
Jag kan skriva ord och korta texter.
Jag använder alla bokstäver och skriver så andra kan läsa.
Jag skriver meningar med stor bokstav och punkt.
Jag använder olika slags stöd när jag skriver en text.
Jag skriver berättelser med inledning, händelseförlopp och avslutning.
Jag kan stava många ord och vet hur man tar reda på hur ord stavas.
Jag kan skriva om det jag lärt mig med egna ord så att andra förstår.
Jag planerar mitt skrivande och ändrar i texten för att göra den bättre.
Jag kan uttrycka hur jag tänker och vad jag tycker när jag skriver.
Jag skriver ofta och ändrar och förbättrar mina texter när det behövs.
Jag använder skiljetecken, talstreck och styckeindelning när jag skriver.
Jag skriver ofta och kan skriva olika slags texter.
Läsa
A:1
A:2
A:3
A:4
B:1
B:2
B:3
B:4
C:1
C:2
C:3
D:1
D:2
D:3
Jag förstår vad texten handlar om när någon läser för mig
Jag känner igen en del ord och bokstäver när jag läser
Jag känner igen flera bokstäver, kan läsa ihop dem till ord och förstår vad jag läser
Jag kan alla bokstäver och kan läsa själv
Jag förstår det jag läser och kan berätta vad det handlar om
Jag förstår vad texten handlar om när någon läser för mig
Jag ”läser mellan raderna” vid egen läsning av elevnära texter.
Jag använder olika strategier som stöd i läsningen.
Jag läser för upplevelse och lärande.
Jag läser olika slags texter ofta och regelbundet
Jag förstår det viktiga i berättelser och faktatexter
Jag läser med flyt och känner igen olika typer av texter och hur ord böjs
Jag använder olika sätt att läsa beroende på syftet med läsnigen
Jag kan läsa långa texter flytande och förstår det jag läser
Herrängens skola, ht 2015
sida 11
Muntligt
Berättande
Jag kan berätta i grupp och lyssna på andra.
Jag kan återberätta en händelse eller saga så andra förstår vad jag menar.
Jag kan berätta längre berättelser så poängen blir tydlig.
Beskrivande, förklarande, instruerande, argumenterande
Jag kan beskriva olika saker så andra förstår vad jag menar.
Jag kan förklara så att andra förstår vad jag menar.
Jag kan ge och ta muntliga instruktioner.
Jag talar om vad jag tycker och tänker och lyssnar på andras åsikter
Samtal och redogöra
Jag kan använda språket på olika sätt beroende på vilken situation det är och vilka
som lyssnar.
Jag kan förbereda och prata om ett speciellt ämne för min klasskamrater eller andra
som lyssnar.
Begrepp
I bedömningsstödet refereras till fyra olika typer av läsning:
Logografisk läsning: Eleven känner igen hela ord, till exempel sitt namn eller några vanliga
ordbilder som och, hej, jag, men har inte ”knäckt läskoden”.
Enkel ljudning: Eleven har ”knäckt läskoden” och ljudar ihop enskilda ljud till en helhet.
Avancerad ljudning: Eleven ljudar ihop orddelar till en helhet.
Ortografisk helordsläsning: Eleven läser flytande, det vill säga läser ord som helheter.
I kunskapskraven för årskurs 3 används begreppen läsa med flyt, lässtrategier och läsförståelse för
att beskriva elevens läsförmåga. Med läsa med flyt avses att eleven använder ortografisk
helordsläsning som avkodningsstrategi. Vidare omfattar begreppet lässtrategier både strategier för
avkodning och förståelse och i begreppet läsförståelse ingår både avkodning och förståelse.
(Ur Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling, Skolverket).
Herrängens skola, ht 2015
sida 12
Teknik årskurs 1-3
Delmål mot kunskapskraven
Åk
1-3
1-3
1-3
1-3
1-3
1-3
1-3
Jag kan berätta om föremål i min vardag och vet hur de är anpassade efter människas
behov (gaffel-kniv).
Jag har konstruerat med olika material (tandpetare, sugrör).
Jag kan dokumentera mitt arbete med hjälp av skisser.
Jag kan förklara hur jag tror att något fungerar.
Jag har gjort egna konstruktioner där jag har använt enkla mekanismer ex.
sprattelgubbe.
Jag kan berätta om några vanliga föremål som används för att uppnå en viss funktion
(hävstång).
Jag kan delta i diskussioner om hur olika föremål och tekniska system har förändrats
över tiden, t.ex. hjulet eller telefonen.
Herrängens skola, ht 2015
sida 13