Delårsrapport augusti 2015 - Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Punkt 10 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum 2015-09-23 Diarienummer SU 312-343/2015 Förvaltning/enhet Handläggare: Synnöve Helander Till styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Delårsrapport augusti 2015 Förslag till beslut Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset beslutar: 1. Styrelsen fastställer delårsrapport augusti 2015 i enlighet med förslag. 2. Styrelsen ger sjukhusdirektören i uppdrag att återkomma med konsekvensbeskrivna åtgärder för att så snart som möjligt nå en ekonomisk balans under 2016. Prestationer Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) har utfört mer vård januari-augusti 2015 än både budget och föregående år. 3,6 % högre produktion av vård än 2014 års utfall (3,6 % i juli) 1,8 % bättre jämfört med budget (1,9 % i juli) Den oplanerade vården var 4,0 % högre än föregående år Den planerade vården ökade med 3,6 %. Antalet inkomna remisser har ökat 3 % i förhållande till föregående år Antalet sökande till akutmottagningarna ökade med 3 % Antalet medicinskt utskrivningsklara patienter är 14 % högre än föregående år Tillgänglighet Andelen patienter som väntat mer än 60 dagar på förstabesök var 63 %, 15 562 patienter. Andelen patienter som väntat mer än 60 dagar till operation/åtgärd var 64 %, 5 552 patienter (måltal 35 % - SUs eget delmål). Arbetade timmar Antalet arbetade timmar omvandlat till heltidsekvivalenter ökade med 251 jämfört med motsvarande period 2014. Arbete utfört av timanställda under perioden januari-augusti motsvarade 373 heltider vilket var 30 (8,8 %) fler än motsvarande period 2014. Sjukfrånvaro Den ackumulerade sjukfrånvaron var i augusti 6,7 %, en ökning jämfört med föregående år med 0,4 procentenheter. Skillnaden har dock stadigt minskat sedan i februari då Postadress: Bruna stråket 21, 3 vån 413 45 Göteborg Telefon: 031-342 10 00 Webbplats: www.sahlgrenska.se E-post: [email protected] Datum 2015-09-23 Diarienummer SU 312-343/2015 2 (2) ökningen var 0,8 procentenheter. Ökningen återfinns i både den långa och korta sjukfrånvaron inom båda könen. Ökningen av den korta sjukfrånvaron förklaras till stora delar av den ovanligt kraftiga influensan i början av året. Ekonomiskt utfall Sjukhuset redovisar en negativ budgetavvikelse per augusti -132 mnkr. Ersättningen för fakturerade prestationer var i nivå med vårdöverenskommelsen. Den överproduktion som SU utfört under perioden januari till augusti och som inte ersätts kan med en skattad marginalkostnad på 75 % värderas till 102 mnkr. SU för samtal med koncernkontorets läkemedelsenhet om möjliga lösningar av de ökade kostnaderna för läkemedel. Utvecklingen kommer att följas och diskuteras under hösten inför årsbokslutet. SU lämnar en prognos efter genomförda åtgärder på -261,5 mnkr, inklusive användande av eget kapital på 61,5 mnkr. Prognosen har uppkommit på grund av ökad mängd akutsjukvård, höga läkemedelskostnader och ökade kostnader på grund av ny styrmodell för Regionsservice. Omfattande arbete pågår för att minimera de negativa ekonomiska konsekvenserna. SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET Barbro Fridén Sjukhusdirektör Bilaga Delårsrapport augusti 2015 Beslutet skickas till Regionstyrelsen Dnr SU 312-343/2015 2015-09-24 Delårsrapport augusti 2015 Sahlgrenska Universitetssjukhuset 1 (32) Dnr SU 312-343/2015 2015-09-24 1. SAMMANFATTNING ........................................................................................................... 3 2. VERKSAMHETEN ............................................................................................................... 4 Sahlgrenska Universitetssjukhusets mål 2015 ........................................................................................ 4 Vårdöverenskommelsen .......................................................................................................................... 4 2.1 Vårdgaranti – tillgänglighet ................................................................................................................ 5 2.2 Prestationer ..................................................................................................................................... 11 2.3 Beläggning ....................................................................................................................................... 14 2.4 Patientsäkerhetsarbetet................................................................................................................... 15 3. PERSONAL ....................................................................................................................... 18 3.1 Personalvolym ................................................................................................................................. 19 3.2 Sjukfrånvaro .................................................................................................................................... 20 3.3 Bemanningsföretag ......................................................................................................................... 21 3.4 Personalkostnadsanalys.................................................................................................................. 22 4. EKONOMI .......................................................................................................................... 22 4.1 Ekonomiskt resultat ......................................................................................................................... 22 4.2 Periodens intäktsutveckling ............................................................................................................. 23 4.3 Periodens kostnadsutveckling ......................................................................................................... 24 4.4 Eget kapital ...................................................................................................................................... 25 4.5 Investeringar .................................................................................................................................... 25 4.6 Åtgärder vid ekonomisk obalans ..................................................................................................... 27 5. BOKSLUTSDOKUMENT OCH NOTER ............................................................................ 28 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Vårdöverenskommelsen – uppföljning Ledtider akutmottagningarna Prestationsredovisning Uppföljning av regionfullmäktiges mål och indikatorer 2 (32) Dnr SU 312-343/2015 2015-09-24 1. Sammanfattning Prestationer Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) har utfört mer vård januari-augusti 2015 än både budget och föregående år. 3,6 % högre produktion av vård än 2014 års utfall (3,6 % i juli) 1,8 % bättre jämfört med budget (1,9 % i juli) Den oplanerade vården var 4,0 % högre än föregående år Den planerade vården ökade med 3,6 %. Antalet inkomna remisser har ökat 3 % i förhållande till föregående år Antalet sökande till akutmottagningarna ökade med 3 % Antalet medicinskt utskrivningsklara patienter är 14 % högre än föregående år Tillgänglighet Andelen patienter som väntat mer än 60 dagar på förstabesök var 63 %. Andelen patienter som väntat mer än 60 dagar till operation/åtgärd var 64 % (måltal 35 % - SUs eget delmål). Arbetade timmar Antalet arbetade timmar omvandlat till heltidsekvivalenter ökade med 251 jämfört med motsvarande period 2014. Arbete utfört av timanställda under perioden januari-augusti motsvarade 373 heltider vilket var 30 (8,8 %) fler än motsvarande period 2014. Sjukfrånvaro Den ackumulerade sjukfrånvaron var i augusti 6,7 %, en ökning jämfört med föregående år med 0,4 procentenheter. Skillnaden har dock stadigt minskat sedan i februari då ökningen var 0,8 procentenheter. Ökningen återfinns i både den långa och korta sjukfrånvaron inom båda könen. Ökningen av den korta sjukfrånvaron förklaras till stora delar av den ovanligt kraftiga influensan i början av året. Ekonomiskt utfall Sjukhuset redovisar en negativ budgetavvikelse per augusti -132 mnkr. Ersättningen för fakturerade prestationer var i nivå med vårdöverenskommelsen. Den överproduktion som SU utfört under perioden januari till augusti och som inte ersätts kan med en skattad marginalkostnad på 75 % värderas till 102 mnkr. SU för samtal med koncernkontorets läkemedelsenhet om möjliga lösningar av de ökade kostnaderna för läkemedel. Utvecklingen kommer att följas och diskuteras under hösten inför årsbokslutet. SU lämnar en prognos efter genomförda åtgärder på -261,5 mnkr, inklusive användande av eget kapital på 61,5 mnkr. Prognosen har uppkommit på grund av ökad mängd akutsjukvård, höga läkemedelskostnader och ökade kostnader på grund av ny styrmodell för Regionservice. Omfattande arbete pågår för att minimera de negativa ekonomiska konsekvenserna. 3 (32) Dnr SU 312-343/2015 2015-09-24 2. Verksamheten Sahlgrenska Universitetssjukhusets mål 2015 Långsiktiga mål och mätetal Vi har akutsjukvård i toppklass Total genomloppstid på akutmottagningen Andel patienter som är nöjda med informationen vid akutbesöket Andel överlevande 28 dagar efter sjukvårdad förstagångsstroke Andel patienter med höftfraktur som blivit opererade inom 24 timmar Vi skapar värde för patienten Förekomst av vårdrelaterade infektioner i somatisk slutenvård Andel av väntande patienter som väntat mer än 60 dagar till operation/åtgärd Antal vårddagar för utskrivningsklara patienter exkl. psykiatrin, per månad Resultat jämfört med budget (mnkr) Vi är landets ledande universitetssjukhus Rankning, i Öppna jämförelser gentemot andra universitetssjukhus Bibliometriskt index Andel sökande per utbildningsplats - Läkare - Sjuksköterska Antal patienter från andra regioner Målvärde 2015 Utfall mars 2015 Utfall augusti 2015 < 6 timmar 7:56 timmar 85 % 8:23 timmar - 70 % 88 % - 87 % (april) 75 % 76 % 73 % 9% - 9,6 (april) 35 % 41 % 64 % < 2 500 4 330 3 230 0 -29 -132 2 - 4 (2014) 0,190 - - 311 311 9,5 7 325 Vårdöverenskommelsen I vårdöverenskommelsen med regionens hälso- och sjukvårdsnämnder för 2015 fastställs att hälsooch sjukvården vid SU ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, effektiv, jämlik och att patienter ska få vård i rimlig tid. Sjukhusets övergripande uppdrag omfattar: länssjukvård för invånarna i HSN 5, 7, 11 och 12 och inom vissa specialiteter till invånare i HSN 4 samt till de invånare i övriga VGR och Region Halland som väljer att söka vård vid SU region- och rikssjukvård för invånare i VGR, region Halland och riket, det senare enligt rikssjukvårdsavtalet och rikssjukvårdsuppdragen. forskning, utveckling och undervisning (FoUU), finansiering genom regionbidrag uppdrag som sista utpost i regionens hälso- och sjukvård, finansiering genom regionbidrag rättspsykiatrisk vård, vars uppdrag definieras genom beslut i hälso- och sjukvårdsutskottet (HSU) och finansieras direkt av regionstyrelsen. I vårdöverenskommelsen definieras 2015 års inriktning, volymer och ersättning avseende läns-, region- och rikssjukvård vid SU för invånare i VGR. Överenskommelsen beskriver sjukhusets uppdrag förändringar i förhållande till föregående år samt uppföljning av verksamheten. I vårdöverenskommelsen har sjukhuset fått utökad finansiering och uppdrag för följande: 4 (32) Dnr SU 312-343/2015 2015-09-24 Permanent finansiering av utökade uppdrag i vårdöverenskommelse 2013-2014 avseende IVA, basmottagningar beroendeverksamheten, tillgänglighetssatsningar och dietist och kuratorsfunktion vid funktionen Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH). Höjd planeringsnivå inom förlossningssjukvården Läkemedel och metoder som tidigare har finansierats av HSU Vissa medicinska metoder – biobank, robotkirurgi och simulatorcentrum - som tidigare har finansierats av utvecklingsanslag vid HSU. Hyposensbehandlingar (allergivaccinationer) Ljusbehandlingar Övertag av tillnyktringsenheten från Göteborgs stad ACT-team inom Hisingen för ett förbättrat omhändertagande av patienter med psykiatrisk dubbeldiagnos Förbättrad MR diagnostik inom barn- och ungdomssjukvården Bedömningsbilar inom ambulanssjukvården för att underlätta processerna inom akutsjukvården. Finansiering av nya vårdplatser för att minska överbeläggningarna övergår från riktat uppdrag till att ingå i SUs prestationsersättning. Utöver sjukhusets uppdrag enligt ovan har sjukhuset fått finansiering för ett antal särskilda uppdrag från regionstyrelsen och från hälso- och sjukvårdsutskottet enligt regionfullmäktiges budget för 2015, för vård av patienter i VGR. Uppdragen berör bland annat den rättspsykiatriska vården och genomförande av nya läkemedel och metoder inom ramen för ordnat införande, år 1och år 2. En särskild plan för uppföljning av vårdöverenskommelsen 2015 har fastställts. Redovisning av aktuella frågeställningar sker i bilaga till delårsrapporter och årsredovisningen. 2.1 Vårdgaranti – tillgänglighet Tillgänglighet Nedan beskrivs resultaten avseende förstabesök och operation/behandling. Vårdutbudet avseende operation/behandling är det som rapporteras till SKL. Antal väntande över 60 dagar på förstabesök och operation/behandling jämfört med motsvarande period 2014. Antal Antal väntande över väntande över 60 dagar, 60 dagar, augusti 2015 augusti 2014 Utfall Antal 2015/2014 Andel som väntat över 60 dagar augusti 2015 Andel som väntat över 60 dagar, augusti 2014 Förstabesök 15 562 13 035 2 527 63 % 58 % Operation/ Behandling 5 552 3 799 1 753 64 % 56 % Antal väntande över 60 dagar på förstabesök och operation/behandling jämfört med föregående månad Antal Antal väntande över väntande över 60 dagar, 60 dagar, augusti 2015 juli 2015 Utfall Antal Aug/Juli Andel som väntat över 60 dagar, augusti 2015 Andel som väntat över 60 dagar, juli 2015 Förstabesök 15 562 13 819 1 743 63 % 55 % Operation/ Behandling 5 552 4 375 1 177 64 % 57 % 5 (32) Dnr SU 312-343/2015 2015-09-24 Tillgänglighet förstabesök – Kommentar Av de patienter som väntat mer än 60 dagar på förstabesök väntade 72 % på förstabesök inom ögonsjukvård, ortopedi, hud- och könssjukvård och allmänkirurgi. Flera verksamheter gör tillgänglighetssatsningar genom att maximera antalet mottagningstider, erbjuda kvällsmottagningar, ”workshifting” genom att exempelvis införa sjuksköterskeledda mottagningar samt förbättra vårdkedjor med reducerat antal återbesök. Inom några specialiteter är det nationell brist på läkare vilket även påverkar SU. Ett projekt för att registrera rätt pågår inom område 6 där samtliga verksamhetsområden kommer att delta. Verksamheterna gör ett kontinuerligt arbete med att kontrollera planeringslistor och fokusera på långväntare samt följa beslutad produktionsplanering. Andel av väntande patienter som väntat mer än 60 respektive 90 dagar till förstabesök på mottagning, augusti 2014–augusti 2015. Tillgänglighet operation/behandling - Kommentar Av de patienter som väntat mer än 60 dagar på operation/behandling väntade 62 % på operation inom plastikkirurgi, allmänkirurgi, ortopedi och hjärtsjukvård. Rekrytering av specialistläkare och operationssjuksköterskor pågår. En del verksamheter saknar tillgängligt och jämnt operationsutrymme. Verksamhetsspecifika kösatsningar genomförs och beslutad produktionsplanering följs. Införande av Värdebaserad vård sker i fler patientgrupper. Åtgärder för att öka effektivitet och produktivitet genom förändringar för bättre flöde, operationsplanerings-förbättringar, dela på akut- och elektivt flöde och skapa ett operationsråd för det akuta flödet pågår. SU anlitar andra sjukhus i regionen och externa leverantörer i enlighet med regiongemensamma rutiner. De till oss tilldelade volymerna för köpt vård har minskat vilket resulterar i sämre tillgänglighet. Flera patienter har komplicerade och komplexa sjukdomar som efter operation kräver intensivvård och den högspecialiserade sjukvård som SU kan erbjuda. Denna vård kan inte externa leverantörer alltid erbjuda. Därför finns patienter kvar på planeringslistorna i väntan på ökad operationskapacitet inom SU. Sedan våren pågår planering för implementering av standardiserade vårdförlopp (SVF) inom cancersjukvården. 6 (32) Dnr SU 312-343/2015 2015-09-24 Andel av väntande patienter som väntat mer än 60 respektive 90 dagar till operation/behandling, augusti 2014–augusti 2015. Målvärdet 35 %, enligt Utvecklingsplan för SU, markeras i diagrammet. Tillgänglighet undersökningar - koloskopi/gastroskopi Samordning av planeringslistor och registreringsrutiner pågår för att öka tillgängligheten. Antal och andel väntande mer än 60 dagar på koloskopi/gastroskopi jämfört med motsvarande period 2014 Antal väntande över 60 dagar, augusti 2015 Antal väntande över 60 dagar, augusti 2014 Utfall Antal 2015/2014 Andel som väntat över 60 dagar, augusti 2015 Andel som väntat över 60 dagar, augusti 2014 Koloskopi 208 293 -85 42 % 55 % Gastroskopi 89 171 -82 29 % 40 % Antal och andel väntande mer än 60 dagar på koloskopi/gastroskopi jämfört med föregående månad Antal väntande över 60 dagar, augusti 2015 Antal väntande över 60 dagar, juli 2015 Utfall Antal Aug/Juli Andel som väntat över 60 dagar, augusti 2015 Andel som väntat över 60 dagar, juli 2015 Koloskopi 208 173 35 42 % 30 % Gastroskopi 89 67 22 29 % 21 % Andel patienter som väntat över 60 dagar på koloskopi Koloskopi Jan 2015 Feb 2015 Mars 2015 Apr 2015 Maj 2015 Juni 2015 Juli 2015 Aug 2015 74 % 75 % 44 % 32 % 24 % 20 % 30 % 42 % Tillgängligheten till koloskopier har ökat under året. Senaste månaden visar effekten av sommarens reducerade verksamhet. Cancergaranti avseende patienter med välgrundad misstanke om cancer Cancergarantin innebär att vid välgrundad misstanke om cancer ska patienten erbjudas läkarbesök inom 14 kalenderdagar från ankomstdagen för remissen. 7 (32) Dnr SU 312-343/2015 2015-09-24 Antal och andel patienter med välgrundad misstanke om cancer som fått läkarbesök inom cancergarantin, jämfört med föregående månad. Specialitet jan 15 feb 15 mars 15 april 15 maj 15 juni 15 juli 15 aug 15 Allmän kirurgi 96 % 97 % 99 % 99 % 100 % 98 % 98 % 98 % Gynekologi 100 % 0% 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % Hudsjukvård 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 97 % 100 % Lungmedicin 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % Urologi Öron-näshalssjukvård 63 % 100 % 98 % 93 % 100 % 95 % 100 % 100 % 89 % 100 % 100 % 100 % 100 % 96 % 96 % 100 % Ortopedi 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 50 % 100 % 100 % Not: Vid välgrundad misstanke om cancersjukdom hos barn kontaktar remitterande läkare SU genom telefonkonsultation. SU omhändertar patienten som direkt skrivs in på vårdavdelning för vidare utredning varför ingen patient hade väntat mer än två dagar. Produktionsplanering Huvudplanering Huvudplanering, som är den regionalt fastställda beslutsprocessen för produktions – och kapacitetsplanering, har introducerats för samtliga verksamheter. Under 2015 är fokus att implementera regelbunden planering, styrning och uppföljning av beslutade produktionsplaner på områdes- och sjukhusledningsnivå. Detta möjliggör för en besluts- och eskaleringsprocess och förutsätter en heltäckande planering på verksamhetsnivå. Centralt processtöd bistår med verktyg och metoder för produktionsplanering. Främsta styrparametern är följsamhet till beslutad produktionsplan, som redovisas i månadsrapporten och ska finnas med på samtliga ledningsgrupper. För att uppnå följsamhet till plan behöver planerna brytas ner för samtliga resursgrupper till enhetsnivå, detta kan då brytas ner till produktionsmål på dagsnivå. Det planeringsstöd som införs regionalt och kommer att ersätta SUs PROSIT har fått namnet ProKap. Detta verktyg införs enligt regional implementeringsplan, dvs. att de verksamheter som rapporterar i den regionala PK-rapportering ingår i den första fasen. Därefter implementeras ytterligare verksamheter enligt en SU intern plan som fastställs till årsskiftet 2015/2016. Åtgärdsplan utökad volym avseende tillgänglighet 2015 Sjukhusets tillgänglighetssatsningar för utökad volym 2015 kan grovt delas in i 3 grupper Regional Tillgänglighetssatsning, utökad egenproduktion och köpt vård SU-intern satsning med stöd av VÖK 2015 Regionala särskilda satsningar eller förändrad ersättningsform som obesitas, höft- och knäprotes samt koloskopi Regional tillgänglighetssatsning Enligt beslut i regionstyrelsen den 10 december 2013 ska tillgänglighetssatsningar göras inom ett antal områden på sjukhusen inom VGR. Basvolymer är framtagna per område och periodiserade per månad. För att få ersättning för tillgänglighetssatsningarna ska först fastställd basvolym inom VÖK vara utförd. Tillgänglighetssatsningarna gäller första besök samt behandlingar inom givna områden. Budgeterat värde för 2015 års regionala tillgänglighetssatsning utökad egenproduktion uppgår till cirka 72 mnkr och omfattar 5 400 första besök och 1 800 operationer. SU har utfört knappt 3 200 8 (32) Dnr SU 312-343/2015 2015-09-24 (59 %) första besök och 566 (31 %) operationer utav tillgänglighetssatsningen till ekonomiskt värde på cirka 31 mnkr. Tilldelning och utfall januari- augusti 2015 redovisas i tabell nedan. Uppföljning regional tillgänglighetssatsning utökad egenproduktion, januari-augusti 2015. Köpt vårdgarantivård regionala volymavtal Ortopedi och ögonverksamheten har störst problem med tillgänglighet och har genom regionens tillgänglighetsavtal anlitat externa vårdgivare som ett led i att minska antal väntande. För 2015 har sjukhuset en särskild satsning köpt vård avseende övrig ortopedi som finansieras med eget kapital. Planerat ekonomiskt värde är 30 mnkr. Tilldelning och uppföljning se tabell nedan. Verksamhet Besök Tilldelning helår antal Skickade bet förb antal Betalda fakturor tkr Operationer Tilldelning helår antal *Skickade bet förb antal Betalda fakturor tkr Ekonomi Finansiering Ögon 5 856 2 925 3 696 3 188 2 253 114 VGR Ortopedi 1 980 840 1 705 419 350 16 537 VGR Ortopedi 2 000 1 143 653 940 589 5 823 SU Summa 9 836 4 908 6 054 4 547 3 192 22 474 *Skickade betalningsförbindelser operationer räknas fram med en uppskattad faktor utifrån antal skickade besök plus antal skickade direktoperationer. Avtalskonstruktionen är besök inkl. ev. efterföljande operation. Övriga tillgänglighetsavtal inom regionen avslutades 2014. I de fall där patient åberopar sin vårdgaranti använder sig SU i möjligaste mån av andra landstings sjukhus och avtal med externa vårdgivare. 9 (32) Dnr SU 312-343/2015 2015-09-24 SU-intern tillgänglighetssatsning med stöd av VÖK 2015 SU har med stöd av ”Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12 och SU” planerat ett antal satsningar för att öka tillgängligheten till vård 2015 inom de mest angelägna områdena. Samtliga tillgänglighetssatsningar är beslutade volymer utöver 2011 års produktion, fastställd basvolym. SU satsar ytterligare 20 mnkr utöver budget och sammantaget har satsningen ett planerat ekonomiskt värde på 66 mnkr och omfattar: 8 800 öppenvårdsbesök exempelvis BUP, läkarbesök, sjukvårdande behandlingar, barnlogopedi, ögonsjukvård, hjärtsjukvård, onkologi, reumatologi, gynekologi och reproduktionsmedicin 500 behandlingar/operationer benign tumörkirurgi, allmän kirurgi, ÖNH, neurokirurgi 15 570 medicinska undersökningar exempelvis radiologi, MR, datortomografi, ultraljud, patologi analyser, klinisk fysiologi ultraljud av hjärta och vener, gastroskopi både vuxna och barn, ögonbottenfotografering förstärkt primärjourslinje akutsjukvård psykiatri, särskild satsning på strålbehandling samt ögonsdiabetesvård Flera av satsningarna startade redan under 2013 med gott resultat. Utöver fastställd basvolym har verksamheterna under perioden januari- augusti 2015 utfört drygt 6 000 besök (54% av helårsplan), 400 behandlingar/operationer (84% av helårsplan) och 17 300 medicinska undersökningar (11% utöver helårsplan). Verksamheterna ersätts efter utförd vård och det ekonomiska värdet uppgår till 42,3 mnkr (70 % av helårssatsningen). Regionala särskilda satsningar eller förändrad ersättningsform som obesitas, höft- och knäprotes samt koloskopi Obesitas - Förändrad ersättningsmodell/finansiering Enligt beslut i regionstyrelsen (RS) december 2013 samlas all volym och ersättning kopplat till obesitasvård till RS. Ny basvolym utgår från 2012 års faktiska produktion i egen regi vilken för SU var 285 operationer med fördelning 150 operationer område 5 och 135 operationer område 2. Sjukhuset prestations ersätts för utförd produktion, budgeterat värde 18,8 mnkr. I samband med att vården av ventrikelcancer koncentrerade till SU område 5, våren 2015, överfördes 20 st obesitasoperationer till område 2. Januari- augusti 2015 har områdena 2 och 5 utfört 147 obesitasoperationer (52 % av helårsplanen) något färre jämfört med föregående år då 170 operationer utfördes. Under 2014 startades ett projekt att även operera barn. Område 1 har utfört 6 fetmaoperationer på barn under perioden 2015 vilket är 1 operation mer än föregående år. Uppföljning antal Obesitasoperationer, jan-aug 2015 Område 1 Planerad produktion 2015 Utförda operationer jan-aug 2015 6 Område 2 Område 5 Summa 155 130 285 92 55 153 1 1 L08A - Mag-tarmoperationer mot fetma, mycket komplicerat L08C - Mag-tarmoperationer mot fetma, komplicerat 1 23 30 54 L08E - Mag-tarmoperationer mot fetma, ej komplicerat 5 65 22 92 4 2 6 59% 42% 54% Utförd vård ej fakturerad Andel av helårsplan 10 (32) Dnr SU 312-343/2015 2015-09-24 Koloskopier – Utökad tillgänglighetssatsning 2015 SU har tilldelats en tillgänglighetssatsning om 1 395 koloskopier för 2015. Basvolym är fastställd sedan tidigare till 3 773 och utgår från 2012 års faktiska produktion i egen regi. SU ersätts per extra utförd koloskopi, totalt budgeterat värde 5,5 mnkr. Områdena 2, 3 och 6 genomför satsningen och sammantaget har de för perioden januari- augusti utfört 885 koloskopier utöver basvolym. En ökning jämfört 2014, då utfallet var 598 koloskopier utöver basvolym. Uppföljning antal Koloskopier januari ‐ augusti 2015 Område 1 Område 2 Avtalad basvolym Planerad produktion varav extra uppdrag VG Differens rapporterat antal - fakturerat antal Summa Andel av helårsplan 1186 42 1090 2318 431 1415 3233 0 129 389 325 843 72 1344 513 1346 3275 63% 158 471 256 885 63% 72 1296 512 1237 3117 60% 0 48 1 109 158 varav extra uppdrag VG Antal operationer enligt Cognos (fakturerade)* Område 6 (4-6) 1315 72 Utförd produktion rapporterat av områdena, Operätt Område 3 2.2 Prestationer SUs totala utförda vård januari-augusti 2015 var 3,6 % högre än 2014 års utfall och 1,8 % högre än budget mätt enligt VGRs sammanvägda prestationstal. SUs prestationsredovisning 2015, avser VGR och icke-VGR patienter Perioden totalt Kategori Patienter VGR Övriga SU Totalt Utfall 2015 138 242 11 696 149 938 Budget 2015 137 217 10 115 147 332 Utfall 2014 133 753 10 489 144 242 Utfall 2015/Utfall 2014 Förändring Antal/% Antal % 4 489 1 208 5 696 Diff utfall 15 - budget 15 Antal % 3,4 % 11,5 % 3,9 % 1 025 1 581 2 607 0,7 % 15,6 % 1,8 % Källa: VEGA/ Cognos RDB Sjukhus. NOT: För mer detaljerad information, se prestationsbilagan. Produktionsutfallet 2015 prognosticeras till 1,3 % över budgeterad nivå. Ingen minskning av patientinflödet eller förändrad produktionskapacitet kan förutses. SUs prestationsredovisning 2015, inklusive prognos Nyckeltal prestationer Prognos 2015 Budget 2015 Utfall 2014 Antal sammanvägda prestationer 228 878 226 018 223 533 Avvikelse prognos/ utfall antal 2 860 Avvikelse prognos/ utfall procent 1,3 % Källa: VEGA/Cognos RDB Sjukhus Det är till stor del den oplanerade vården som har ökat främst inom sluten vård. Tabellen nedan visar antal kontakter i sluten respektive öppen vård utan relativ sammanvägning. 11 (32) Dnr SU 312-343/2015 2015-09-24 Antal kontakter ack augusti 2015 Planerad Förändring 15-14 2014 Oplanerad Summa Planerad Oplanerad Summa 18 872 51 644 70 516 19 579 49 447 69 026 Öppenvård Besök 720 065 135 614 855 679 693 816 130 606 Vårdkod- 738 937 187 258 926 195 713 395 180 053 Slutenvård Vårdtillfällen* Planerad Oplanerad -3,6 % 4,4 % 824 422 3,8 % 3,8 % 893 448 3,6 % 4,0 % Källa: VEGA/Cognos RDB Sjukhus * Utskrivna vårdtillfällen Ökningen av den oplanerade vården hänförs till akutmottagningarna och till en kraftig ökning av akuta operationer bland annat inom neurosjukvården, kirurgi och transplantation. Barnoperation har haft ett fortsatt högt inflöde av akuta samt subakuta patienter under sommaren. Ökningen av oplanerad vård ökar också behovet av intensivvård och uppföljningsbesök. Inom kirurgiska verksamheter har omprioriteringar gjorts för att möta det ökade behovet av fler akuta operationer samt i syfte att utföra kirurgi av cancerpatienter i rätt tid. Omprioriteringen har inneburit att planerade operationer fått köställas bland annat inom gynekologi, neurokirurgi, kardiologi, öron- näsa- halssjukvård samt plastikkirurgi. Viss planerad vård får också stå tillbaka på grund av stora rekryteringsproblem av t.ex. specialistsjuksköterskor inom barnsjukvården och röntgen, specialistkompetenta läkare inom onkologi, psykiatri och laboratoriemedicin samt vårdadministratörer. Ett ökat remissinflöde samt en produktion som inte klarar att kompensera för denna ökning kan leda till att antalet väntande patienter till ett förstabesök kommer att öka. Somatisk slutenvård Totalt sett har både antalet vårdtillfällen och vårddagar ökat jämfört med föregående år. Avvikelsen var 1 % för vårdtillfällena medan antal vårddagar har ökat med 3 %. Antal DRG-poäng har ökat mot föregående år med 2 %. Eftersom antal DRG-poäng har ökat mer än antalet vårdtillfällen tyder det på en mer resurskrävande vård och därigenom ett högre kapacitetsutnyttjande av vårdplatserna. Antalet medicinskt utskrivningsklara vårddygn har liksom föregående år varit mycket höga. Under perioden jan-aug var sjukhusets sängar belagda med medicinskt utskrivningsklara patienter under 29 586 dagar, vilket i genomsnitt motsvarar 122 vårdplatser. Ökningen mot föregående år var 14 %. Medelvårdtiderna påverkas negativt och annan planerad vård får stå tillbaka. Samarbete med kommunerna pågår för att kunna minska antalet dagar. Under perioden jan-aug utfördes 235 transplantationer, mot 199 st föregående år, vilket motsvarar en ökning med 18 %. Den största ökningen har skett av njurtransplantationer från 73 till 120 (64 %) samt levertransplantationer från 51 till 65 (27 %). Antal hjärttransplantationer har varit i nivå med föregående år, 24 stycken, varav 2 på barn. Gällande transplantationsverksamheten beror variationen i produktion på tillgången till organ, sett över längre tid har flera metoder utvecklats för att tillvarata fler organ, så variationen består men på en högre nivå. Det pågår ett arbete för att skapa nya arbetssätt inom sluten vård. Projektet ”Framtidens vårdavdelning” har pågått under ca ett år inom Kirurgi Östra. Enheten har utvecklat ett 3punktskoncept med viktiga moment för hur arbetet ska utföras. Målet är att skapa förutsättningar för en ökad patientupplevd kvalitet, arbeta kostnadseffektivt med hjälp av smarta och innovativa lösningar och skapa en attraktiv arbetsplats. Ökad produktion tillsammans med andra positiva effekter har erfarits i projektet och konceptet ska införas inom fler verksamheter. 12 (32) Dnr SU 312-343/2015 2015-09-24 Somatisk öppenvård Antalet totala inkommande remisser har ökat i förhållande till föregående år med 3 940 st (3 %). Det är många verksamheter som fått motta en stor ökning av remisser men störst ökning har kvinnokliniken, hudmottagningen, kirurgmottagningarna, barn- och ungdomspsykiatrimottagningarna och öronmottagningen fått ta emot. Ökningen kan tillskrivas Västra Götalandspatienter. Antalet remisser från övriga regioner och landsting har fortsatt minska, -537 st (-4 %) mot samma period föregående år. Av utomlänsremisserna kom 56 % från Halland. Antalet remisser från Halland har ökat med 5 % jämfört med motsvarande period 2014. Antalet inkommande patienter till sjukhusets akutmottagningar har ökat med 3 % jämfört med samma period föregående år. Det genomsnittliga antalet besök per dag under 2015 har varit 544. Under augusti månad var det genomsnittliga besöksantalet 516 per dag. Barnakuten har sett en ökning av andel patienter av primärvårdskaraktär bland annat beroende på att primärvården i Göteborg successivt minskat sina jouröppettider. Ökningen av antalet patienter som söker akut vård påverkar flera verksamheter. Söktrycket innebär att behovet av intensivvård och slutenvårdsplatser ökar och att även behovet av uppföljningsbesök inom öppen vård ökar. Antalet sjukvårdande behandlingar har ökat mycket mot föregående år medan antal läkarbesök har minskat något. Denna ökning har skett generellt över sjukhuset. Ökningen kan förklaras av främst två orsaker. En del är workshifting emellan yrkeskategorier som praktiseras inom många verksamheter för att möta nya behov. En del är nya tekniker och behandlingsmetoder som gör det möjligt att flytta från sluten till öppen vård. T.ex. inom gynekologin kan mer utföras inom öppen vård på grund av bland annat titthålskirurgi. Ny effektiv läkemedelsbehandling är möjlig att utföra i öppen vård, t.ex. inom neurosjukvården och reumatologin. Ett ökat söktryck till barnkirurgiakuten har också hanterats genom att låta ett större antal besök handläggas av sjuksköterskor istället för av läkare. Verksamheten arbetar också med att se över schemaläggning som bidrar till att kunna operera större del av dagen t.ex. under lunchtid och sen eftermiddag. Detta innebär att de befintliga resurserna kan tas bättre tillvara och därmed leda till produktionsökning. Vuxenpsykiatri Antalet vårddagar är det som mäts för slutenvård psykiatri. Under perioden januari-augusti var antalet vårddagar 4 % över budgeterat värde. I förhållande till utfall föregående år har antal vårddagar ökat med 6 %. Totalt antal besök var 4 % högre än utfall föregående år men 9 % lägre än budgeterade volymer. En stor orsak till den negativa budgetavvikelsen är att telefonkontakter som ersätter ett öppenvårdsbesök inte ännu räknas som produktion enligt regionens anvisningar. Drygt 11 000 sådana telefonkontakter har utförts i år. I övrigt planerar verksamheten en förändring av bemanningsstrukturen inom vissa öppenvårdsenheter och flera vakanser är under tillsättning. Barn och ungdomspsykiatri (BUP) Antal vårdtillfällen inom BUP var 25 % fler jämfört med föregående år. Dock minskade antalet vårddagar med 7 % jämfört med samma period år 2014. Öppenvårdsbesöken inom BUP har ökat med 7 % mot föregående år och var 13 % över budgeterad nivå. En bidragande orsak är det ökade remissinflödet. De accepterade remisserna inom BUP var 474 fler än föregående år. 13 (32) Dnr SU 312-343/2015 2015-09-24 2.3 Beläggning Under sommaren har det varit en neddragning i antalet vårdplatser på grund av semestrar vilket också avspeglar sig i beläggningsstatistiken. Inom somatiken steg andelen överbeläggningar successivt till som mest nästan 6 % i juli; i samband med att platser öppnade i slutet av augusti noterades dock en glädjande sänkning till drygt 4 %. Inom psykiatrin hade man, trots en mera ansträngd vårdplatssituation, något färre överbeläggningar (knappt 2 %) än 2014. Även här ser man en klar förbättring i samband med återöppnandet av vårdplatser i augusti. Den ansträngda vårdplatssituationen under sommaren visade sig också i en nästan 50 % - ig ökning av utlokaliserade patienter inom somatiken (från 0,4 till 0,7), även här med en positiv minskning i augusti. Av medicinska skäl kan psykiatrins patienter inte utlokaliseras varför detta inte förekommer här. Siffrorna är, trots tillgång till färre vårdplatser än sommaren 2014, väsentligen oförändrade jämfört med förra året vilket troligen avspeglar bättre fungerande processer och snabbare vårdförlopp.” Andel överbeläggningar Augusti 2014 ‐ Augusti 2015 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% aug sept okt nov dec jan Psykiatri överbeläggningar feb mars april maj juni juli aug Somatik överbeläggningar Andel utlokaliserade Augusti 2014 ‐ Augusti 2015 1,0% 0,8% 0,6% 0,4% 0,2% 0,0% aug sept okt nov dec jan Psykiatri utlokaliseringar feb mars april maj juni juli aug Somatik utlokaliseringar 14 (32) Dnr SU 312-343/2015 2015-09-24 2.4 Patientsäkerhetsarbetet Patientdelaktighet På sjukhuset arbetar verksamheterna på olika sätt med patientdelaktighet i allt ifrån traditionella enkäter till experience-based design där patientens engageras och deltar med sina erfarenheter i förbättringsteam. Workshops, brukargruppsmöten och fokusgrupper har genomförts för att fånga hur vården upplevts och ta tillvara på erfarenheter och få kunskap om behov som tidigare inte uppmärksammats samt skapa en kontinuerlig kommunikation mellan vårdgivare och patient som tidigare inte funnits. Inom barnsjukvården pågår ett unikt arbete med utveckling av PROM tillsammans med patienter och på flera avdelningar arbetar man enligt personcentrerad vård med fokus på patientens perspektiv, inflytande och delaktighet. Inom flera verksamheter pågår också erfarenhetsbaserad verksamhetsutveckling tillsammans med patienter och närstående. Genom Café i entré, som genomförts på alla sjukhustomterna, har medarbetare, ledning och styrelse på sjukhuset mött patienter och närstående och samlat in synpunkter på olika frågor som bemötande och tillgänglighet. Inspirationsföresläsningar med deltagande patienter har erbjudits vid flera tillfällen. Den 21 maj anordnades en regional konferens på temat Patientmakt eller patientpakt? Fokus på konferensen var vilket inflytande kan och vill patienter ha i sin vård och hur lagstiftningen och ny teknik kommer att öka patienters möjligheter att själv påverka. Patienter från Reumatikerdistriktet i Göteborg, Neuroförbundet och Ung Cancer gav sin syn på inflytande. Förändringar som ligger nära i tiden såsom öppen journal, patient Wiki, e-hälsa presenterades. Hälsolitteracitet lyftes som begrepp och konkreta exempel gavs på hur kunskap och information hos patienten kan ha betydelse för resultatet av vården. Avvikelsehantering Fram till och med den 30 juni 2015 har det rapporterats 8 095 st. avvikelser i MedControl PRO att jämföra med 8404 st. under samma period 2014. Under samma tid har det gjorts 44 st. lex Mariaanmälningar. Flest avvikelser kring vård handlar om remisshantering 174 st., fall 165 st., kommunikation 316 st., bemötande 160 st. Detta tätt följt av uppskjuten/fördröjd vård och behandling 139 st. När det gäller läkemedel var avvikelse om ordination och administration vanligast, 108 respektive 97 st. Patientsäkerhetsforskning Det pågår ett sjukhusövergripande arbete kring utbildning i patientsäkerhet för samtliga medarbetare. Arbete fortgår med att bygga upp WEB-baserade utbildningar för patientsäkerhetsutbildning. Ett avhandlingsarbete pågår gällande vårdmiljöns betydelse för patientsäkerheten för patienter >80 år på akutsjukhus – intervention av en patientsäkerhetsmodell utifrån ett personcentrerat förhållningssätt. En longitudinell forskningsstudie på Rättspsykiatrin 2010-2016 utvärderar effekten av att flytta verksamheten till nya lokaler som är uppförda enligt evidence-based design (EBD) för att stödja patienternas återhämtning och välbefinnande samt personalens arbetstillfredsställelse. 15 (32) Dnr SU 312-343/2015 2015-09-24 Lärmodeller Ett samarbete har startats mellan Institutionen för Vårdvetenskap och hälsa och SU för att utveckla och utvärdera möjligheten att använda kvalitetsregister som en resurs i utvecklingen av omvårdnad. Obligatoriska moment kommer att införas inom ramen för valbara kurser i Förbättringskunskap i termin 5 i grundutbildningen för sjuksköterskor. I den valbara kursen ingår verksamhetsförlagda aktiviteter. Några medarbetare vid KSA utbildas i Funktionell ResonansAnalysMetod (FRAM), en komplex modell för händelse- och riskanalys. Denna modell ska på önskemål från regionen testas vilket kommer att, tillsammans med regional medicinsk rådgivare och företrädare för psykiatrin, göras avseende suicidprevention inom psykiatrisk slutenvård vid SU. Egenkontroll En regional webbutbildning om strålskydd är skapad och kommer att publiceras inom kort på Lärplattformen. Genom egenkontroll skattar samtliga verksamheter nedan prioriterade kvalitet- och patientsäkerhetsområden. Kvalitetsbarometern 16 mål inom kvalitet och patientsäkerhet ska följas upp vid delårs- och årsrapporter. Samtliga verksamheter skattar hur väl man arbetar med området genom egenkontroll. En nyckel som definierar när gult, grönt, rött har uppnåtts har tagits fram. Grått betyder att området inte är relevant för verksamheten. Spindeldiagrammet visar andelen verksamheter som skattar enligt de olika färgerna, svart streck indikerar resultat vid föregående mätning. Noteras kan att utvecklingsområden är vårdskademätning och läkemedelsberättelse. Sjukhusets produktionsplanering visar också på sämre resultat än tidigare. Journalgranskning I den sjukhusövergripande journalgranskning som rapporteras till SKL var vårdrelaterade infektioner den klart största vårdskadegruppen (42 %) följt av läkemedelsrelaterade och kirurgiska 16 (32) Dnr SU 312-343/2015 2015-09-24 skador (båda 17 %). De psykiatriska verksamheterna har under våren startat upp med journalgranskning enligt det nyframtagna konceptet från SKL för psykiatri. SKL har också genomfört en utbildning för markörbaserad journalgranskning inom barnsjukvård där många verksamheter deltog och succesivt kommer att påbörja granskning. En SU-övergripande utbildning i strukturerad journalgranskning har genomförts. Händelseanalyser För att stötta implementering och uppföljning av åtgärdsförslag följer chefläkarna upp samtliga händelseanalyser och IVO-beslut inom 6-12 mån. efter genomförande respektive beslut. Flera av Läkemedelsenhetens medarbetare utbildas i Händelseanalysmetoden vilket kommer att höja kvaliteten på de analyser som rör läkemedelshantering. Riskanalyser En omfattande riskanalys om hot och våld med fokus på patientsäkerhet har genomförts under perioden. Uppföljning kring föreslagna åtgärder pågår tillsammans med säkerhetschef och chefläkare. Trycksår Kvartal två 2015 har till stor del använts för att analysera utfallet av punktprevalensmätning Trycksår som utfördes under vecka 10 2015. Trycksårsprevalensen minskade med 5 % jämfört med 2014. Förbättring framför allt gällande riskbedömningar vid ankomst till sjukhus samt specialmadrass till riskpatienter behöver göras. En handlingsplan har tagits fram som ska godkännas av sjukhusledningen i höst och kommer gälla 2015-2016. Fallskador En sida på intranätet utgör plattformen för de sjukhusövergripande aktiviteter avseende det fallförebyggande arbetet. Under vecka 40 deltar sjukhuset i den nationella kampanjen, Bättre balans, som samordnas av myndigheten för samhällsskydd och beredskap, i syfte att uppmärksamma fall och fallförebyggande arbete för såväl medarbetare som besökare på sjukhuset. Utbildningar Etikskolan vänder sig till de som i det dagliga arbetet möter etiska frågeställningar och ställningstaganden. Utbildningen består av 8 seminarietillfällen och löper över en termin. Efter utbildningen ska kunskaper och färdigheter inom ämnet etik ökat och fördjupats. Internutbildningen ger goda förutsättningar att stödja den egna verksamheten och förbereder deltagarna för att kunna bedriva lokala etikarbeten. Utbildning avseende ärendehantering, enskilda klagomål och lex Maria genomförs löpande på önskemål av verksamheterna. Chefläkare och medarbetare från patientexpeditionen ansvarar för detta. Under våren genomfördes utbildning vid 4 verksamheter och under hösten är två inbokade. SU planerar att starta en sjukhusgemensam utbildning i patientsäkerhet. Utbildningen är tänkt att utifrån en gemensam bas differentiera mot olika professioner och funktioner. Hälsofrämjande sjukhus Sjukhuset arbetar hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande för att bidra till en jämlik vård och hälsa. Att integrera ett hälsofrämjande förhållningssätt i organisationen bidrar till goda möten. 17 (32) Dnr SU 312-343/2015 2015-09-24 Arbetet fortsätter med förankring av sjukdomsförebyggande metoder. Process för att förbättra skyltningen gällande rökfritt sjukhus pågår. Etik SU anordnade i juni en lunchföreläsning ”inför Pride”. Föreläsningens syfte var att ge ökad kunskap kring HBTQ-frågor i vården. Den 22 september planeras en föreläsning i samarbete med de muslimska sjukhuskoordinatörerna för att ge ökad kunskap om deras arbete och en möjlighet för SUs anställda att ställa frågor kring rättigheter och skyldigheter för den muslimska patienten. Under sommaren har etiskt forum fått ett antal frågor angående bl.a. bemötande av och med den muslimske patienten och dennes närstående. Värdebaserad vård Införandet av värdebaserad vård har fortsatt under det andra kvartalet och för närvarande arbetar sjukhuset med metoden i 13 patientgrupper. Utöver detta har nu några verksamheter som lärt sig införandemetoden startat arbetet med nya patientgrupper i stor utsträckning på egen hand med central kvalitetssäkring vid införandeprojektets slut. Mer än hälften av sjukhusets verksamheter arbetar eller är delvis involverade i arbetet med värdebaserad vård. Under andra kvartalet har kontoret för värdebaserad vård (Värdekontoret) främst bedrivit utvecklingsarbete med syftet att förenkla och effektivisera införandet av värdebaserad vård samt förbereda en implementering på sjukhuset i större skala under första halvåret 2016. Därefter kommer införandetakten succesivt ytterligare öka med bedömningen att cirka 80 procent av identifierade patientgrupper i slutet av 2017 kommer att omfattas av ett förbättringsarbete baserat på konceptet värdebaserad vård. SUs arbete med värdebaserad vård har rönt stort intresse såväl nationellt med exempelvis studiebesök från doktorer och styrelsemedlemmar från sjukhus i Holland och flera organisationer inom Sverige såsom andra landsting och politiker. 3. Personal Utmaningar SU arbetar med en strukturerad kompetensförsörjningsprocess vilket möjliggör en helhetsbild, bättre beslutsunderlag och den långsiktighet som behövs för att sjukhuset ska klara sin egen kompetensförsörjning nu och framåt. Kompetensförsörjningsprocessen är integrerad med verksamhetsplanering och budgetprocess. Aktiviteter Under 2015 startade ett nytt introduktionsprogram (Kliniskt basår) riktat till alla nyutexaminerade sjuksköterskor med max 3-4 månaders klinisk erfarenhet. Inom ramen för denna insats får de nyexaminerade sjuksköterskorna träna sina färdigheter och teoretiska kunskaper under överinseende av handledare. För kurs 1 som startade mars 2015 var det 120 sökande och för kurs 2 med start 1 september är det 119 sökande. Projektet Workshifting, som är en del av kompetensförsörjningsstrategin, syftar till att utreda möjligheter att omfördela arbetsuppgifter mellan yrkesgrupper för bästa möjliga kompetensoch resursanvändning. Framtidens vårdavdelning är ett övergripande uppdrag för sjukhuset. Projektet ska samverka med det utvecklingsarbete som parallellt sker inom "Värdebaserad hälso- och sjukvård" och "Personcentrerad vård". 18 (32) Dnr SU 312-343/2015 2015-09-24 3.1 Personalvolym Antal anställda och nettoårsarbetare i jämförelse med föregående månad samt motsvarande månad föregående år (antal och %) Aug 2015 Aug 2015/ Aug 2014 Utfall 2015/ Utfall 2015/ Typ indikator Jul 2015 Differens Utfall 2014 Differens Antal Utfall 2014 Differens % Månadsanställda 16 251 -631 15 903 348 2,2 Nettoårsarbetare 14 292 -511 13 925 366 2,6 Not: Definition av Nettoårsarbetare: Nettoårsarbetare baseras på en omräkning av sysselsättningsgraden för anställda samt justering för frånvaro som omfattar en månad eller mer. Semester innebär inte någon justering. För timanställda beräknas antalet genom att antalet arbetade timmar divideras med 165. Data: Cognos UDP 2015-09-08 Antalet månadsanställda var i augusti 348 fler jämfört med motsvarande månad 2014. Störst ökning återfinns inom kategorierna undersköterskor m.fl. (+ 112) och läkare (+ 92). Ökningen av undersköterskor m.fl. är till del kopplad till workshifting och är en del av sjukhusets kompetensförsörjningsstrategi. Gruppen läkare har i huvudsak ökat till följd av nya uppdrag. Ökningen, sett till alla kategorier, återfinns i huvudsak inom verksamhetsområdena psykiatri (+63), bemanningsservice (+ 41), geriatrik (+ 24) och operation (+ 19) på Mölndals sjukhus samt inom kirurgi på Sahlgrenska sjukhuset (+27). Ökningen inom psykiatrin beror på bemanning av öppnade vårdplatser inom rättspsykiatrin, tillsättningar inom beroendekliniken utifrån nya uppdrag enligt VÖK samt tillsättning av vakanser. Rekryteringar inom bemanningsservice är svar på verksamheternas behov av att begränsa användningen av timanställda samt minska behovet av bemanningsföretag. På Mölndals sjukhus har geriatriken öppnat fler vårdplatser och därför ökat sin bemanning. Inom operation arbetar man enligt en förkortad arbetstidsmodell med en planerad bemanningsökning som följd. Kirurgi på Sahlgrenska sjukhuset har ökat sin bemanning som en konsekvens av extra vårdplatser samt ersättarrekryteringar. Antal anställda per anställningsform, procentuell fördelning per kön 14 770 Aug 2015 Kvinnor % 81,5 14 266 Aug 2014 Kvinnor % 81,4 Visstidsanställd 1 481 73,1 26,9 1 637 75,1 24,9 Timavlönad 1 027 71,5 28,5 913 71,9 28,1 17 278 80,2 19,8 16 816 80,3 19,7 Typ av anställning Tillsvidareanställd Summa Antal Män % 18,5 Antal Män % 18,6 Data: Cognos UDP 2015-09-08 Könsfördelningen för tillsvidareanställda har jämfört med föregående år förskjutits med 0,1 procentenheter ytterligare åt en kvinnlig majoritet. För visstidsanställda och timavlönade har fördelningen utjämnats med 2,0 respektive 0,4 procentenheter. 19 (32) Dnr SU 312-343/2015 2015-09-24 Arbetade timmar Arbetad tid aktuell period jämfört med motsvarande period förgående år uttryckt i heltidsekvivalenter Typ indikator Period 2015 Period 2014 11 041 10 790 Arbetade timmar i heltidsekvivalenter (faktiska) Utfall 2015/ Utfall 2014 Differens Antal Utfall 2015/ Utfall 2014 Differens % 251 2,3 Data: Cognos UDP 2015-09-08 Antalet arbetade timmar omvandlat till heltidsekvivalenter ökade med 251 jämfört med motsvarande period 2014. Arbete utfört av timanställda under perioden januari-augusti motsvarade 373 heltider vilket var 30 (8,8 %) fler än motsvarande period 2014. Övertidstimmar Medelvärdet av antalet arbetade övertidstimmar för perioden januari-augusti uppgick till 189 heltidsekvivalenter, vilket var en ökning med 14 (8,0 %) jämfört med motsvarande period 2014. 3.2 Sjukfrånvaro Totala sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid för 2015 och 2014; ackumulerat Jämfört med motsvarande period föregående år har den ackumulerade sjukfrånvaron ökat med 0,4 procentenheter. Skillnaden har dock stadigt minskat sedan i februari då ökningen var 0,8 procentenheter. Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid; särredovisning av sjukfrånvaro per typ och kön; ackumulerat. Period 2015 Period 2014 Differens 2015/2014 Kvinnor 7,5 7,0 0,5 Män 3,8 3,4 0,4 Kort (under 60 dagar) 3,5 3,3 0,2 Lång (över 60 dagar) 3,2 3,0 0,2 Totalt 6,7 6,3 0,4 Data: Cognos UDP 2015-09-08 20 (32) Dnr SU 312-343/2015 2015-09-24 Den ökade sjukfrånvaron återfinns i både den långa och korta sjukfrånvaron och inom båda könen. Ökningen av den korta sjukfrånvaron förklaras till stora delar av den ovanligt kraftiga influensan under februari och mars. Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid per personalkategori och kön, ackumulerat per augusti 2015. Kvinnor Män Totalt 7,1 4,3 6,8 Undersköterskor m.fl. 10,3 6,8 9,8 Läkare 3,3 2,2 2,8 Administratör, vård 8,9 7,1 8,8 Rehabilitering och förebyggande 7,0 4,7 6,7 Sjuksköterskor, barnmorskor Sjukhustekniker/labpersonal, inkl BMA 6,2 3,4 5,5 Utbildning, kultur och fritid 6,7 3,8 6,1 Teknik, hantverkare 5,4 5,5 5,5 Kök, städ, tvätt 11,0 8,0 10,7 Administration 6,4 3,5 5,8 Huvudgrupp 7,5 3,8 6,7 Data: Cognos UDP 2015-09-08 Ökningen av sjukfrånvaron jämfört med motsvarande period föregående år återfinns i samtliga större personalkategorier och könsgrupper med undantag för kvinnliga läkare (- 0,5 %) och manliga sjuksköterskor, barnmorskor (- 0,2 %). Arbetet med att minska sjukfrånvaron följer den övergripande handlingsplanen med åtgärder som tagits fram. Bland åtgärderna finns ett ökat erfarenhetsutbyte mellan sjukhusets områden i arbetet med sjukfrånvaro, utveckling av det systematiska arbetsmiljöarbetet bland annat genom en reviderad arbetsmiljöutbildning samt ökat HR-stöd till chefer. Sjukhuset har även ansökt och fått pengar från Arbetsmiljödelegationen i regionen till ett samarbetsprojekt med Försäkringskassan och Hälsan och arbetslivet. Syfte är att tidigt involvera alla aktörer i rehabiliteringsarbetet och med ett strukturerat arbetssätt förkorta sjukskrivningens längd. Syftet är även att utvärdera rehabiliteringsprocessen och de insatser som görs på Hälsan & arbetslivet samt utvärdera om samarbete med personlig handläggare på Försäkringskassan ger en bättre process än i dagsläget. 3.3 Bemanningsföretag Sjukhuset har per augusti 2015 använt bemanningsföretag till en kostnad av 54,4 mnkr, vilket är 17,9 mnkr högre än motsvarande period 2014. Kostnader för bemanningsföretag, tkr. Ackumulerat utfall per typ av tjänst Periodutfall 2015 Periodutfall 2014 Prognos 2015 Dec 2014 Läkare 18 350 16 301 28 400 25 856 Sjuksköterskor 33 691 18 546 37 300 31 732 Övriga 2 384 1 653 3 800 2 630 Totalt 54 425 36 500 69 500 60 218 Data: Cognos UDP 2015-09-09 21 (32) Dnr SU 312-343/2015 2015-09-24 De läkarspecialiteter som huvudsakligen hyrts in genom bemanningsföretag var radiologer inom område 4 och anestesiologer inom område 3 (Mölndals sjukhus). Inom kategorin sjuksköterskor skedde den huvudsakliga inhyrningen inom område 3 (Mölndals sjukhus) på operation och geriatrik samt inom område 2 (Östra sjukhuset) på medicinska akutvårdsavdelningen. Kostnaden för kategorin övriga är till största delen köp av medicinska sekreterare. Mängden köpta bemanningsläkare motsvarar cirka 11 årsarbetare eller en andel i förhållande till det totala antalet läkare på 0,5 %. Motsvarande siffra för bemanningssjuksköterskor är cirka 46 årsarbetare eller en andel i förhållande till det totala antalet sjuksköterskor på 1,0 %. Med anledning av den ökade användningen av bemanningsföretag har sjukhuset och övriga offentliga sjukhus i Västra Götalandsregionen beslutat om ett stopp av användandet av bemanningsföretag för sjuksköterskor från och med den 1 oktober. Syftet är att sänka kostnaderna och höja kvaliteten på vården. 3.4 Personalkostnadsanalys Kostnader; Grundlön, Ob och Mertid/Övertid, 2015 (jan-aug) och 2014 (jan-aug) Data: Cognos UDP 2015-09-10 Ob-ersättning Kostnaden för Ob-ersättning ökade i förhållande till grundlönen från 3,68 %, 2014 till 3,83 %, 2015. En ökning på 0,15 procentenheter. Kostnaden för Ob-ersättning ökade för samma period med cirka 13,3 mnkr (9,3 %). Orsak till kostnadsökningen är att ersättningsnivåerna för Ob har ökat under jämförelseperioden samt ökat antal Ob-timmar. Omräknat till timmar har antalet ob-timmar för perioden 2015 ökat jämfört med motsvarande period 2014 med motsvarande 2,5 heltidsekvivalenter. Mertid och övertid Kostnaden för mertid och övertid ökade i förhållande till grundlönen från 2,26 %, 2014 till 2,35 %, 2015. En ökning på 0,09 procentenheter vilket motsvarar en kostnadsökning på 8,3 mnkr. Under motsvarande period ökade antalet arbetade mer- och övertidstimmar med motsvarar cirka 17 heltidsekvivalenter (7,1 %). Under jämförelseperioden har avtalet för ersättningen för övertid ändrats från avrundad tid (jämn halvtimme) till ersättning för faktiskt arbetad tid. Orsaken till ökad övertid är till stora delar kopplad till rekryteringssvårigheter. 4. Ekonomi 4.1 Ekonomiskt resultat Sjukhuset redovisar en negativ budgetavvikelse -132 mnkr per augusti. Fakturerade prestationer översteg budgeterad nivå i vårdöverenskommelsen, och därmed erhölls full ersättning enligt vårdöverenskommelsen. En hög produktionstakt, ett fortsatt högt remissinflöde och ett fortsatt högt inflöde av patienter till akutmottagningarna i kombination med fortsatta rekryteringsproblem inom 22 (32) Dnr SU 312-343/2015 2015-09-24 ett flertal verksamheter har lett till högre kostnader än budgeterat. Med en skattad marginalkostnad på 75 % motsvarar överproduktionen 102 mnkr i produktionskostnader som SU inte fått ersättning för. Ett omfattande åtgärdsprogram startade i mars på sjukhus- och verksamhetsnivå för at uppnå ekonomi i balans. Inom de verksamhetsområden med ekonomiska obalanser pågår arbete med åtgärder och genomförande av upprättade handlingsplaner. Övriga verksamhetsområden arbetar också med åtgärder för att förbättra det ekonomiska utfallet. SU lämnar en prognos efter genomförda åtgärder på -261,5 mnkr, inklusive användande av eget kapital på 61,5 mnkr. SU har sedan tidigare fått beslut på att regionstyrelsen ersätter extraordinära säkerhetskostnader med maximalt 5 mnkr under 2015. Upparbetade extraordinära säkerhetskostnader hittills i år är knappt 2 mnkr. Bokförda kostnader hittills i år för evakuering av nya vårdbyggnaden uppgår till knappt 3 mnkr. Merkostnaden för SU t.o.m. augusti för ny styrmodell för serviceöverenskommelsen med Regionservice är cirka 19 mnkr. Det motsvarar 29 mnkr på årsbasis. Resultaträkning Rapportrad Avv mån Utfall ack Budget ack Avv ack 924,1 910,3 13,8 7 767,5 7 668,9 98,6 7 293,1 474,4 11 660,6 Vårdintäkter övriga 65,6 69,9 -4,3 672,8 644,5 28,2 625,1 47,7 983,6 Patientavgifter 12,1 12,8 -0,7 112,2 111,0 1,3 107,6 4,6 168,9 ALF-medel 23,7 35,0 -11,3 247,9 282,7 -34,8 232,4 15,5 431,9 Vårdintäkter VGR Utfall mån Budget mån Övriga intäkter Utfall ack fg år Avv ack jfr fg år Budget helår 71,6 85,6 -14,0 647,4 708,1 -60,7 632,7 14,7 1 082,0 1 097,1 1 113,6 -16,5 9 447,8 9 415,3 32,5 8 890,8 556,9 14 327,1 Löner och arvoden -454,2 -443,4 -10,8 -3 995,2 -3 944,7 -50,5 -3 768,4 -226,8 -6 076,7 Sociala avgifter -195,5 -191,2 -4,3 -1 685,3 -1 701,3 16,0 -1 593,2 -92,1 -2 620,8 Övriga personalkostnader -4,6 -11,1 6,5 -78,8 -101,5 22,7 -97,8 19,0 -158,5 Inhyrd personal -8,3 0,0 -8,3 -54,4 0,0 -54,4 -36,5 -17,9 0,0 -662,6 -645,7 -16,9 -5 813,8 -5 747,5 -66,2 -5 495,9 -317,8 -8 856,1 Intäkter Personalkostnader Köpt vård -22,3 -12,7 -9,6 -155,3 -101,3 -54,0 -146,0 -9,2 -152,1 Läkemedel -124,0 -133,0 9,0 -1 122,2 -1 096,3 -25,9 -970,2 -151,9 -1 652,7 Lokalhyror Material, varor, tjänster mm Avskrivningar Övriga kostnader -61,6 -62,7 1,1 -491,0 -502,1 11,1 -473,8 -17,2 -752,8 -196,9 -207,2 10,3 -1 773,6 -1 747,7 -25,9 -1 642,6 -131,0 -2 683,6 -23,3 -22,5 -0,8 -183,2 -180,3 -2,9 -177,8 -5,4 -270,4 -428,1 -438,1 10,0 -3 725,3 -3 627,7 -97,6 -3 410,5 -314,8 -5 511,5 Finansiella intäkter kostnader Kostnader -2,2 -1,8 -0,4 -15,1 -14,0 -1,1 -5,8 -9,3 -21,0 -1 092,8 -1 085,5 -7,3 -9 554,1 -9 389,2 -164,9 -8 912,2 -641,9 -14 388,6 4,2 28,0 -23,8 -106,3 26,0 -132,4 -21,4 -85,0 -61,5 Resultat Källa: Cognos rapport 6010 Budgetavvikelsen om 132 mnkr fördelar sig enligt nedan: Verksamhet -155 mnkr ALF +16 mnkr Övriga projekt +7 mnkr Totalt -132 mnkr 4.2 Periodens intäktsutveckling Fakturerade prestationer översteg budgeterad nivå i vårdöverenskommelsen, och därmed erhölls full ersättning enligt vårdöverenskommelsen. Att utfallet totalt för vårdintäkter VGR ändå var högre än budget berodde huvudsakligen på ersättningen för köpt garantivård och resursförstärkningar från hälso- och sjukvårdsstyrelsen som inte är budgeterade. Motsvarande underskott återfinns på kostnadssidan. 23 (32) Dnr SU 312-343/2015 2015-09-24 Budgetavvikelsen för övriga vårdintäkter berodde främst på högre intäkter inom bland annat barnkardiologin och onkologin än budgeterat för perioden. Fakturering av vårddagar för medicinskt utskrivningsklara patienter fortsatte att öka. Till och med augusti hade 27 mnkr fakturerats jämfört med 19 mnkr för motsvarande period föregående år. ALF-medlens underskott berodde på att verksamheten ligger under plan och att intäkterna neutraliserats mot kostnaderna. Den negativa budgetavvikelsen avseende övriga intäkter berodde i huvudsak på minskad försäljning av medicinska tjänster för lab. och röntgen och minskad försäljning av medicintekniska tjänster (-19 mnkr) samt lägre ersättning för forskning inom FoUU (-15 mnkr) än planerat. 4.3 Periodens kostnadsutveckling Löner och arvoden Personalkostnaderna var för perioden totalt 66 mnkr högre än budget. Ett stort antal verksamheter har utfört mer produktion än planerat. Samtidigt finns svårigheter att rekrytera personal inom vissa specialiteter/personalkategorier vilket leder till höga jour-, övertids- och mertidskostnader. Kostnaden för övertid/mertid var för perioden 110 mnkr, vilket var 47 mnkr högre än budgeterat och 10 mnkr (10 %) högre än motsvarande period föregående år. Jourkostnaderna för perioden uppgick till 136 mnkr, 25 mnkr högre än budgeterat och 12 mnkr (10 %) högre än föregående år. Kostnaden för sjuklön var för perioden 83 mnkr, 33 mnkr högre än budgeterat och 13 mnkr (19 %) högre än föregående år. Inhyrd personal För perioden var behovet av bemanningsföretag fortfarande aktuellt inom flera verksamheter och kostnaden uppgick till drygt 54 mnkr, vilket var 18 mnkr (49 %) högre än motsvarande period föregående år. Av kostnaderna avsåg 18 mnkr köp av läkartjänster och 33 mnkr köp av sjukskötersketjänster. Det är framför allt kostnader för köp av sjukskötersketjänster som har ökat markant jämfört med föregående år. Med anledning av den ökade användningen av bemanningsföretag har sjukhuset och övriga offentliga sjukhus i Västra Götalandsregionen beslutat om ett stopp av användandet av bemanningsföretag för sjuksköterskor från och med den 1 oktober. Arbetet med avvecklandet av bemanningsföretag för sjuksköterskor går enligt plan. Syftet är att sänka kostnaderna och höja kvaliteten på vården. Köpt vård Kostnaderna för den köpta vården uppgick till och med mars till 155 mnkr, vilket var 54 mnkr högre än budget men 9 mnkr (6 %) lägre jämfört med utfallet motsvarande period föregående år. Budgetavvikelsen på -54 mnkr berodde på att köpt garantivård i enlighet med volymavtalen 2015 samt att reserverade medel kömiljard från 2014 inte är budgeterade men även på att den övriga köpta vården ökat bland annat avseende köp av ecmo-vård. 24 (32) Dnr SU 312-343/2015 2015-09-24 Läkemedelskostnader Kostnader (mnkr) för läkemedel för januari-augusti 2015 jämfört med budget och med föregående år Recept Utfall 2015 673 Rekvisition 449 435 -14 -3 % 418 7% 1 122 1 096 -26 -2 % 970 16 % Total Budget 2015 661 Avvikelse budget - 12 Avvikelse budget % -2 % Utfall 2014 552 Förändring 2015/2014 % 22 % Den ökade kostnaden - jämfört med budget - kan främst hänföras till neurosjukvården (MSpatienter). Nya, effektiva men dyra preparat men också ett ökat patientunderlag låg bakom den negativa budgetavvikelsen. Kostnaden för läkemedlet Tafinlar som används inom onkologin uppgick hittills i år till drygt 4 mnkr. Tafinlar är inte finansierat via vårdöverenskommelsen, men SU har fått information från beställarna att kostnader för Tafinlar kan växlas mot eventuella överskott inom ramen för särskild framställan. En sådan avstämning sker vid årets slut inför bokslut 2015. Material, varor, tjänster mm Resultatraden material, varor och tjänster har en budgetavvikelse på -26 mnkr, vilket är en förändring med +10 mnkr jämfört med föregående månad (-36 mnkr). Det är flera områden som visar på en budgetavvikelse. Det är främst kostnader avseende sjukvårdsmaterial inklusive hjälpmedel som förklarar avvikelsen. Ett ökat antal obesitasoperationer, fler utförda organtransplantationer än förra året samt att många svårt sjuka patienter krävt dyra behandlingar påverkar materialkostnaderna negativt. Merkostnaden för SU t.o.m. augusti för ny styrmodell för serviceöverenskommelsen med Regionservice är cirka 19 mnkr. Det motsvarar 29 mnkr på årsbasis. Vid jämförelse av utfall mellan 2014 och 2015 finns en jämförelsestörande post, resekostnader, som tidigare bokades inom raden för övriga personalkostnader och som 2015 återfinns inom raden för material, varor och tjänster. Kontogruppen för resekostnader har en negativ budgetavvikelse, medan positiv avvikelse återfinns inom övriga personalkostnader. Det är en tydlig trend att vi köper alltmer säkerhetstjänster de senaste åren. Utfallet hittills i år är 6 mnkr, vilket är 2 mnkr högre än motsvarande period föregående år. Upparbetade extraordinära säkerhetskostnader ingår i ovanstående belopp med knappt 2 mnkr. Orsakerna till de extraordinära kostnaderna är bland annat den mängd patienter vi vårdar som har en hotbild runt sig, men även där personal kan uppleva risk för hot/våld. 4.4 Eget kapital SU har fått tillåtelse att använda 61,5 mnkr av eget kapital under 2015. Till och med augusti så har drygt 21 mnkr av dessa medel förbrukats. Samtliga medel beräknas användas under 2015 och utfallet ingår i SUs prognostiserade resultat. 4.5 Investeringar Större byggprojekt Regionstyrelsen beslutade i februari 2010 att uppföra ett regionalt Bild- och Interventions Centrum (BoIC) vid Sahlgrenska sjukhuset. Etapp 2 omfattar invändig byggnation som beräknas färdig i oktober för utrustningsinstallationer med undantag för hybridoperationssalar i plan 4, som bedöms sammanfalla med Etapp 3. Regionstyrelsen beslutade i augusti 2014 att genomföra byggnationen i Etapp 3, som huvudsakligen avser resterande invändig byggnation i plan 1-4. 25 (32) Dnr SU 312-343/2015 2015-09-24 Uppdatering av programmet i projektet Låghuset, Etapp 3B som omfattar supportytor i hög- och låghus för BoIC-verksamheter är klart och färdigprojektering pågår. Ombyggnaden i Låghusprojektet, Etapp 4 på Sahlgrenska sjukhuset pågår och beräknas färdigt vid årets slut. Regionstyrelsen beslutade i augusti 2014 att genomföra byggprojektet för tillbyggnad av Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus och byggnation pågår. Systemhandlingsarbetet för Etapp 1, en tillbyggnad inom neonatal- och förlossningsvård på Östra sjukhuset beräknas färdig till sommaren 2015. Byggnation för Hus R, en nybyggnad för forskning och utbildning på Mölndals sjukhus, pågår. Program- och systemhandlingsarbetet pågår för en ombyggnad i Operation 1 på Mölndals sjukhus. Andra omfattande byggnationer inklusive upprustning Övriga omfattande projekt som genomförts eller påbörjats under 2015 är t.ex. Byggnation för ombyggnad av Akutmottagningen på Östra sjukhuset är färdig. Invigningen är planerad till 29 oktober 2015. Ombyggnad i sterilcentralen på Mölndals sjukhus är färdig. Ombyggnad för neonatalsjukvården på Östra sjukhuset är färdig. Detaljprojektering pågår för ombyggnad inom Transfusionsmedicin på Sahlgrenska sjukhuset. Säkerhetsanläggningar moderniseras löpande under året och byggnadsanpassningar av lokaler, när ny medicinteknisk utrustning ska installeras utförs kontinuerligt på alla sjukhustomterna. Investeringar i medicinteknisk och annan utrustning För investeringar i medicinteknisk och annan utrustning disponerar SU ett investeringsutrymme på 270 mnkr för interna prioriteringar. Till detta kommer ett investeringsutrymme för strategiska utrustningsinvesteringar VGR för 125,5 mnkr varav BOIC etapp 1och 2 är 50 mnkr. Utfall och helårsprognos för investeringar i medicinteknisk och annan utrustning Bokförda investeringar i medicinteknisk och annan utrustning uppgår t.o.m. augusti 2015 till 180 mnkr. Totalt blir det 188 mnkr inklusive externfinansierade investeringar. I tabellen nedan redovisas vad som bokförts t.o.m. augusti 2015 per planeringsområde samt prognos för året. Budget 2015 (belopp mnkr) 35 Bokfört t.o.m. aug 2015 (belopp mnkr) 17 Helårsprognos 2015 (belopp mnkr) 35 Bild o funktionsmedicin Lab-medicin Övervakning AN/IVA/IMA Ultraljud Operationssalutrustning Smittrening Sängar Summa Samplanering 55 22 40 22 30 6 3 178 13 8 24 9 18 1 2 75 37 22 45 22 30 6 3 165 Särskilda projekt/Byggnadsrelaterat Summa SUs investeringsram 57 270 39 131 144 344 Investeringsområde Områdesramar 26 (32) Dnr SU 312-343/2015 2015-09-24 Cyklotron (medel 2013) Linjäracceleratorer (medel 2011,2012 och 2014) Linjäracceleratorer Strålbehandling, ej linjäraccelerator MR-kameror VGR BOIC etapp 1 och 2 Hybridsalar PET/CT Summa särskilda investeringar VGR Totalt investeringar exkl externfinansierade Externfinansierade investeringar Totalt investeringar inkl externfinansierade 29 50 8,5 17 50 125,5 396 396 10 34 2 3 18 14 4 49 180 7 187 41 88 432 432 Investeringarna t.o.m. augusti ligger 3 mnkr högre jämfört med samma period 2014. Prognosen för helåret är 432 mnkr. Utrustning BOIC-projektet etapp 1 och 2 Parallellt pågår planering av utrustning till bygget av Regionalt Bild- och Interventions Centrum – Etapp 1 och 2. Samtliga huvudmodaliteter är beställda för leverans och installation i enlighet med uppgjord tidplan. Fast installerad utrustning kommer att installeras under oktober-december 2015. Lös utrustning kommer att levereras i januari-mars 2016. Projektering av hybridoperationssalarna på plan 4 pågår. Färdigställandet sker senare än övriga våningsplan och kommer därför att samordnas med etapp III i BOIC-projektet. Lokalhyror Att lokalhyrorna redovisar positivt resultat beror i huvudsak på att planerade ombyggnader inte infallit i den takt som budgeterats, utan projekten har förskjutits i tiden. Detta gäller även externt inhyrda lokaler där inflyttningar blivit senarelagda. 4.6 Åtgärder vid ekonomisk obalans Utöver befintliga controllingmöten så pågår ett arbete med fokus på specifik uppföljning av verksamheternas åtgärdsplaner. En sjukhusgemensam arbetsgrupp ska aktivt arbeta med controlling av framtagna åtgärdsplaner och göra regelbundna avstämningar för att säkra önskade effekter och genomförbarhet. Aktiviteter för att komma i ekonomisk balans innefattar bland annat Intensifiera arbetet med workshifting Strikt anställningsprövning Avveckla nyttjandet av bemanningsföretag med avseende på sjuksköterskor Aktivt förebyggande arbete för att sänka sjukskrivningstalen Optimera materialinköp och säkerställa att verksamheterna använder upphandlat sortiment Öka andelen jourkompensation som tas ut i tid Utveckla arbetsmetoder som gör att patientflöden kan underlättas och ge effektivare vård, till exempel överföring från sluten till öppen vård Arbeta för att skapa optimalt flöde av patienter genom sjukhuset och frigöra slutenvårdsplatser och på så sätt klara inflödet från akuten Fortsatt implementering av produktionsplanering Genomföra samtliga tilldelade tillgänglighetssatsningar 27 (32) Dnr SU 312-343/2015 2015-09-24 Implementera resultat från projekt ”framtidens vårdavdelning” inom sjukhuset Arbeta med att säkra läkemedelsprocessen Förbättrade IT-lösningar Forskning – nya metoder och läkemedel Stödjande team bestående av verksamhetschefer till de verksamhetsområden med störst ekonomiska problem 5. Bokslutsdokument och noter Resultaträkning Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar och nedskrivningar Verksamhetens nettokostnader Not 1 2, 3 4 Finansnetto Erhållna/lämnade bidrag spec. beslut Erhållna/lämnade regionbidrag Obeskattade reserver (bolagen) 5 Årets resultat Kassaflödesanalys Löpande verksamhet Årets resultat Investeringsbidrag Avskrivningar Utrangeringar/nedskrivningar Reavinster/-förluster sålda anläggningstillgångar Avsättningar Obeskattade reserver (bolagen) Not Utfall 1508 8 882 401 -9 355 849 -183 208 -656 656 Utfall 1408 8 340 416 -8 728 623 -177 828 -566 035 -15 071 0 565 384 0 -5 769 0 550 429 0 -106 343 -21 375 Utfall 1508 Utfall 1408 -106 343 -6 254 183 208 15 0 0 0 -21 375 -4 998 177 828 0 -60 0 0 70 626 151 395 Förändring av rörelsekapital Ökning-/minskning+ av förråd Ökning-/minskning+ av kortfristiga fordringar Ökning+/minskning av kortfristiga skulder 129 -69 077 -76 032 -450 -267 400 -145 982 Kassaflöde från löpande verksamhet -74 354 -262 437 0 0 -1 0 -184 396 0 0 0 0 -185 145 0 0 60 0 -184 396 -185 085 Finansieringsverksamhet Ökning-/minskning+ av långfristiga fordringar Ökning+/minskning- av långfristiga skulder Erhållna/lämnade bokslutsdispositioner Justering för årets aktiverade investeringsbidrag Förändring aktiekapital 0 408 940 43 790 6 254 0 0 250 721 0 4 998 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 458 984 255 719 6 Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital Förändring av redovisningsprincip Förändring av eget kapital Investeringsverksamhet Investeringar Momsjustering vid överlåtelse Anläggningstillgångar överfört mellan enheter Försäljningar anläggningstillgångar Aktier och andelar 7 8 Kassaflöde från investeringsverksamheten 28 (32) Dnr SU 312-343/2015 2015-09-24 ÅRETS KASSAFLÖDE 200 233 -191 803 Ingående likvida medel och kortfristiga placeringar Utgående likvida medel och kortfristiga placeringar 446 947 647 182 366 836 175 033 Kontroll av årets kassaflöde 200 235 -191 803 2 0 Differens Balansräkning Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar - byggnader och mark - maskiner och inventarier - pågående investeringar Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Not Utfall 1508 9 10 11 Omsättningstillgångar Förråd Kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar Likvida medel Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar 12 13 Eget kapital Eget kapital Bokslutsdispositioner Årets resultat Summa eget kapital 0 70 0 1 032 445 166 635 0 1 199 080 0 1 119 219 78 620 0 1 197 909 71 935 777 416 2 060 645 122 1 496 533 2 695 613 72 064 708 339 2 060 444 887 1 227 350 2 425 259 74 936 43 790 -106 343 12 383 118 727 0 -43 790 74 937 0 0 1 091 438 1 591 792 2 683 230 2 695 613 682 498 1 667 824 2 350 322 2 425 259 Avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder 14 15 Utfall 1412 Bokslutskommentarer och noter (tkr) Redovisningsprinciper Redovisningen är upprättad enligt de anvisningar som lämnats från Västra Götalandsregionen. Anvisningarna bygger på kommunallagen, lagen om kommunal redovisning samt rekommendationer utfärdade av Rådet för kommunal redovisning. 1. Verksamhetens intäkter Patientavgifter med mera Såld vård internt Såld vård externt Försäljning material, varor och tjänster, internt Försäljning material, varor och tjänster, externt Hyresintäkter Specialdestinerade statsbidrag Investeringsbidrag Övriga bidrag, internt Övriga bidrag, externt Övriga intäkter, internt Övriga intäkter, externt Totalt 1508 112 222 7 202 092 672 782 264 943 118 306 1 287 251 792 6 254 60 159 139 078 15 434 38 052 8 882 401 29 (32) 1408 107 583 6 742 642 625 082 236 968 133 094 1 039 243 981 4 998 55 948 109 179 49 123 30 779 8 340 416 Dnr SU 312-343/2015 2015-09-24 2. Verksamhetens kostnader Personalkostnader Bemanningsföretag Köpt vård internt Köpt vård externt Läkemedel Lämnade bidrag, internt Lämnade bidrag, externt Lokalkostnader, internt Lokalkostnader, externt Verksamhetsanknutna tjänster, internt Verksamhetsanknutna tjänster, externt Material och varor, internt Material och varor ,externt Övriga tjänster, internt Övriga tjänster, externt Övriga kostnader, internt Övriga kostnader, externt Totalt 1508 5 759 353 54 425 237 155 015 1 122 177 15 072 70 545 204 83 397 145 254 112 993 226 925 620 514 265 738 122 980 70 016 56 479 9 355 849 1408 5 459 433 36 500 418 145 630 970 230 0 49 599 125 80 743 92 361 115 785 251 569 572 870 185 868 87 617 70 370 60 055 8 728 623 3. Personalkostnader, detaljer Löner Övriga personalkostnader Sociala avgifter Totalt 1508 3 995 232 78 785 1 685 336 5 759 353 1408 3 768 397 97 826 1 593 210 5 459 433 4. Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar Immateriella anläggningstillgångar Maskiner och inventarier Totalt 1508 1408 70 183 138 183 208 80 177 748 177 828 Nedskrivningar Immateriella anläggningstillgångar Maskiner och inventarier Totalt Totalt avskrivningar och nedskrivningar 0 0 0 183 208 0 0 0 177 828 1508 1408 302 -1 5 618 924 2 519 0 0 432 2 951 14 888 172 2 933 15 995 -15 071 8 016 207 0 497 8 720 -5 769 1508 0 1408 60 5. Finansnetto Finansiella intäkter Ränteintäkter, internt Ränteintäkter, externt Övriga finansiella intäkter, internt Övriga finansiella intäkter, externt Totalt Finansiella kostnader Räntekostnader, internt Räntekostnader, externt Övriga finansiella kostnader, internt Övriga finansiella kostnader, externt Totalt Totalt finansnetto 6. Reavinster och reaförluster sålda anläggningstillgångar Reavinster inventarier 30 (32) Dnr SU 312-343/2015 2015-09-24 Totalt 0 60 Reaförluster inventarier Totalt Netto reavinster/-förluster 0 0 0 0 0 60 1508 0 73 722 110 674 184 396 1408 0 154 796 30 349 185 145 7. Investering i anläggningstillgångar Årets investering i immateriella anläggningstillgångar Årets investering i maskiner och inventarier Årets pågående investering Totalt 8. Försäljning anläggningstillgångar Försäljning maskiner och inventarier Totalt 9. Immateriella anläggningstillgångar inklusive medicin-tekniska informationssystem Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Nyanskaffningar Omklassificeringar Överfört mellan enheter Försäljningar/utrangeringar Korrigering anskaffningsvärde Utgående ackumulerade anläggningstillgångar Ackumulerade avskrivningar Vid årets början Årets avskrivning och nedskrivning Omklassificeringar Överfört mellan enheter Försäljningar/utrangeringar Korrigeringar avskrivningar och nedskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående restvärde 1508 1408 0 0 60 60 1508 1412 724 0 0 0 0 0 724 724 0 0 0 0 0 724 654 70 0 0 0 0 724 0 533 121 0 0 0 0 654 70 10. Maskiner och inventarier Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Nyanskaffningar Omklassificeringar Överfört mellan enheter Försäljningar/utrangeringar Korrigering anskaffningsvärde Utgående ackumulerade anläggningstillgångar 1508 1412 3 742 168 73 722 22 658 0 -79 499 0 3 759 049 3 592 042 278 403 30 016 0 -158 293 0 3 742 168 Ackumulerade avskrivningar Vid årets början Årets avskrivning och nedskrivning Omklassificeringar Överfört mellan enheter Försäljningar/utrangeringar Korrigering avskrivningar och nedskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående restvärde 2 622 949 183 138 0 0 -79 484 0 2 726 603 1 032 446 2 510 162 270 910 0 0 -158 123 0 2 622 949 1 119 219 31 (32) Dnr SU 312-343/2015 2015-09-24 11. Pågående investeringar Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Nyanskaffningar Omklassificeringar Överfört mellan enheter Försäljningar/utrangeringar Utgående ackumulerade anläggningstillgångar 1508 1412 78 620 110 674 -22 658 0 0 166 636 49 340 59 296 -30 016 0 0 78 620 12. Kortfristiga fordringar Kundfordringar, internt Kundfordringar, externt Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, internt Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, externt Övriga fordringar, internt Övriga fordringar, externt Totalt 1508 56 222 221 289 138 099 100 587 199 995 61 224 777 416 1412 139 478 287 629 82 748 64 068 -27 134 443 708 339 1508 2 060 2 060 1412 2 060 2 060 14. Långfristiga skulder Långfristig skuld, investeringsbidrag Övriga långfristiga skulder, internt Övriga långfristiga skulder, externt Totalt 1508 41 113 1 050 325 0 1 091 438 1412 43 951 638 547 0 682 498 15. Kortfristiga skulder Leverantörsskulder, internt Leverantörsskulder, externt Semesterskuld Löner, jour, beredskap, övertid Arbetsgivaravgifter, källskatt, F-skatt Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter, internt Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter, externt Övriga kortfristiga skulder, internt Övriga kortfristiga skulder, externt Totalt 1508 123 788 225 502 289 572 238 113 229 823 970 348 602 85 164 50 258 1 591 792 1412 2 983 294 079 399 137 234 634 273 011 7 048 333 008 78 418 45 506 1 667 824 13. Kortfristiga placeringar Kortfristiga placeringar Totalt 32 (32) Bilaga 1 Region- och rikssjukvård Transplantationssjukvård Antalet transplantationer som har genomförts januari-augusti 2015 fördelat per organ, med uppgift om differens i jämförelse med basvolym. Resultat för patienter från Västra Götaland respektive andra region/landsting. Jämförelse med 2014. VG Typ av organ Ej VGR Antal Basvolym Jan-augusti helår 2015 2015 Hjärta Totalt Differens basvolym Antal Janaugusti Antal Janaugusti Antal Janaugusti Antal Janaugusti Antal Janaugusti 2015 2014 2015 2014 2015 2014 7 12 -5 10 17 12 24 22 2 12 -10 10 19 27 21 37 Njure 51 80 -29 35 69 38 120 73 Lever 33 27 6 19 28 36 61 55 Lungor 2 3 -1 4 7 8 9 12 95 134 -39 78 140 121 235 199 Flerorgan Summa Totala antalet transplantationer utförda vid SU januari-augusti 2010-2015 SU Total 2010 2011 VG Ej VG Summa 2012 2013 2014 2015 85 91 87 120 75 110 80 119 78 95 121 140 176 207 185 199 199 235 Transplantationsverksamheten är en verksamhet där tillgången på organ styr produktionen. Det finns en stor variation när under året organdonationer och transplantationer sker samt vilken typ av transplantation som utförs. Som stöd för verksamheten finns en särskild ersättningsmodell för VGR patienter. Denna gäller både barn och vuxna. En basvolym är fastställd per organ, se ovan. För de transplantationer som överstiger basvolymen ersätts sjukhuset med fastställda belopp för respektive organsort. Minskar volymen i förhållande till basvolymen görs motsvarande avdrag på ersättningen. Reglering görs i samband med årsbokslut. För perioden januari till augusti 2015 har totalt gjorts 17 fler transplantationer för patienter från VGR jämfört med motsvarande period föregående år och totalt sett en stor ökning av antalet utförda transplantationer. Länssjukvård Förlossningssjukvård Antalet förlossningar fördelat per patienter från Västra Götaland och övriga regioner/landsting REDOVISNINGSMALL Utfall period jan-augusti 2010 VG Ej VG Summa 2011 2012 2013 2014 6 693 2015 Planerings- Diff utfall 2015 – nivå 2015 planerings nivå 6 653 10 100 -3 447 7 352 6 978 6 987 6 874 196 179 198 164 172 212 212 7 548 7 157 7 185 7 038 6 865 6 865 -3 235 Inom Västra Götalandsregionen tillämpas en regiongemensam ersättningsmodell för förlossningssjukvård. Modellen innebär att för volymer över planerad nivå utgår en ersättning per prestation med 75 procent av fullpris alternativt ett avdrag om 50 % per prestation om utfallet är lägre under förutsättning att sjukhuset samtidigt inte når upp till totalt budgeterade volymer. Planeringstalet i vårdöverenskommelse 2015 är 10 100 förlossningar. Bilaga 1 Antalet förlossningar för VGR patienter är för januari-augusti 40 färre jämfört med motsvarande tid föregående år. Under 2014 gjordes för helåret 9767 förlossningar för VGR patienter. Mödravårdscentralernas prognos för förlossningar 2015 för kvinnor bosatta i Göteborg och angränsande kommuner är i paritet med planeringsnivån för VG förlossningar innevarande år. Verksamheten ser dock att fler kvinnor i Göteborgsregionen numera väljer att föda på andra orter, exempelvis Varberg. För externa patienter konstateras 40 fler förlossningar jämfört med motsvarande tid föregående år. Under 2014 utfördes 246 förlossningar för patienter utanför VGR. Hälsoundersökning med mammografi och klinisk mammografi REDOVISNINGSMALL VG patienter Antal utförda screeningundersökningar Indikator Antal undersökningar Andel undersökta (av kallade) Andel kvinnor som blir kallade inom fastställt kallelseintervall, 21 mån Andel kvinnor som får svar inom fastställd svarstid, två veckor 2015 jan-augusti 2014 jan-augusti 5 841 st 5 478 st 87% 87% 100% 100% 97% 97% Antalet utförda undersökningar är fler än motsvarande tid föregående år. Volymförändringen förklaras av ett ökat upptagningsområde från 1 april 2015 (Frölunda) och att kvinnor som uteblir kallas en andra gång. Andel undersökta kvinnor av kallade är på samma nivå som motsvarande tid föregående år. Andel kvinnor som får svar inom 14 dagar uppgår per augusti till 97 %. Kvarstående del avser främst kvinnor som har återkallats för kompletterande undersökning. Särskild uppföljningsrapport om hälsoundersökning med mammografi kommer att skickas till Koncernkontoret. Uppföljning av specifika aktiviteter, fokusområden och vårdens kvalitet Uppföljning av specifika aktiviteter, fokusområden och vårdens kvalitet enligt uppföljningsplan för vårdöverenskommelsen framgår av separat rapport Rättspsykiatri En särskild uppföljning för den rättspsykiatriska vården i VGR görs till Koncernkontoret. Uppföljningen framgår av separat rapport. Bilaga 2 Tabell Prestationer Totalt Januari - aug 2015 - 2014 Perioden totalt Vårdkategori Somatisk sluten vård DRG-poäng Länssjukvård Rikssjukvård Region Rikssjukvård Nationell SU TOTALT DRG-poäng Vårdtillfällen Länssjukvård Rikssjukvård Region Rikssjukvård Nationell SU TOTALT Vårdtillfällen Vårddagar Länssjukvård Rikssjukvård Region Rikssjukvård Nationell SU TOTALT Vårddagar Somatisk öppen vård Dagkirurgi och Dagmedicin Poäng Läkarbesök Övriga besök Övriga besök (ej DK/DM) Poäng Läkarbesök Övriga besök Psykiatrisk vård Vuxenpsykiatri Vårdtillfällen Vårddagar Läkarbesök Övriga besök Barn- och ungdomspsykiatri Vårdtillfällen Vårddagar Läkarbesök Övriga besök Övrig vård Medicinsk rehabilitering inskr Medicinsk rehabilitering vdg Barnhabilitering vdg Utskrivningsklara dagar 2) Viktat produktionstal 1) Utfall 2015 Antal digitala kontakter Antal ytterfall L och R Motsvarar viktat produktionstal Helår Budget Utfall 2014 Prognos Förändr utfall 15-14 Budget Utfall 2014 antal % Differens budget antal % Differens prognos antal % 47 951 16 083 9 428 73 462 50 076 15 919 8 129 74 124 47 237 16 245 8 577 72 058 73 276 24 506 14 209 111 991 76 814 24 424 12 486 113 724 71 857 25 797 13 937 111 591 714 -162 851 1 404 1,5% -1,0% 9,9% 1,9% -2 125 164 1 299 -662 -4,2% 1,0% 16,0% -0,9% -3 538 82 1 723 -1 733 -4,6% 0,3% 13,8% -1,5% 52 858 8 901 3 354 65 112 56 389 9 291 3 745 69 425 52 107 8 938 3 214 64 259 80 775 13 564 5 066 99 405 86 498 14 255 5 751 106 504 78 985 14 332 5 022 98 339 751 -37 140 853 1,4% -0,4% 4,3% 1,3% -3 531 -390 -391 -4 313 -6,3% -4,2% -10,5% -6,2% -5 723 -691 -685 -7 099 -6,6% -4,8% -11,9% -6,7% 258 845 45 318 25 245 329 408 252 064 47 398 25 340 324 802 247 134 46 219 25 870 319 223 395 745 69 099 38 179 503 023 386 644 72 720 38 910 498 274 375 857 73 026 42 313 491 196 11 711 -901 -625 10 185 4,7% -1,9% -2,4% 3,2% 6 781 -2 080 -95 4 606 2,7% -4,4% -0,4% 1,4% 9 101 -3 621 -731 4 749 2,4% -5,0% -1,9% 1,0% 11 835 30 063 51 192 9 893 31 021 49 789 10 206 19 702 51 155 18 076 45 940 78 145 15 177 47 583 76 377 15 915 30 265 76 892 1 629 10 361 37 16,0% 52,6% 0,1% 1 942 -958 1 403 19,6% -3,1% 2,8% 2 899 -1 643 1 768 19,1% -3,5% 2,3% 2 395 342 386 244 075 2 450 342 889 222 154 4 658 360 279 202 747 3 658 523 049 373 100 3 759 525 988 340 755 5 177 559 901 314 002 -2 263 -17 893 41 328 -48,6% -5,0% 20,4% -55 -503 21 921 -2,2% -0,1% 9,9% -101 -2 939 32 345 -2,7% -0,6% 9,5% 6 114 87 240 26 256 138 845 4 521 84 093 29 502 151 262 4 653 82 591 25 318 133 364 9 340 133 407 40 157 212 475 6 935 128 981 45 251 232 000 6 992 126 540 39 450 206 879 1 461 4 649 938 5 481 31,4% 5,6% 3,7% 4,1% 1 593 3 147 -3 246 -12 417 35,2% 3,7% -11,0% -8,2% 2 405 4 426 -5 094 -19 525 34,7% 3,4% -11,3% -8,4% 212 4 193 4 026 18 886 119 3 818 3 360 16 486 170 4 513 4 023 17 388 324 6 412 6 153 28 884 183 5 856 5 153 25 287 260 6 860 6 049 27 750 42 -320 3 1 498 24,7% -7,1% 0,1% 8,6% 93 375 666 2 400 77,7% 9,8% 19,8% 14,6% 141 556 1 000 3 597 76,9% 9,5% 19,4% 14,2% 111 2 936 984 29 586 149 938 49 3 691 969 2 441 147 332 110 3 222 896 25 986 144 242 170 4 492 1 500 43 696 228 878 75 5 660 1 486 3 756 226 018 164 4 659 1 452 40 931 223 533 1 -286 88 3 600 5 696 0,9% -8,9% 9,8% 13,9% 3,9% 62 -755 15 27 145 2 607 127,0% -20,4% 1,5% 1112,0% 1,8% 95 -1 168 14 39 940 2 860 126,4% -20,6% 1,0% 1063,4% 1,3% 33 944 2 865 8 533 0 0 0 11 083 2 940 6 984 OBS ! Uppgifter om prestationer som erhålls vid köp av vård ingår inte i tabellen ovan 1) Viktning utifrån 2015 års tillämpade modell av sammanvägda prestationer. Föregående år justerat med hänsyn till viktlisteförändring 2) Särredovisning av antal dagar från att patienten är utskrivningsklar tills utskrivning är möjlig. Dagarna ingår i antalet totala vårddagar. Bilaga 2 Tabell Prestationer Västra Götaland Januari - aug 2015 - 2014 Perioden totalt Vårdkategori Somatisk sluten vård DRG-poäng Länssjukvård Rikssjukvård Region Rikssjukvård Nationell SU TOTALT DRG-poäng Vårdtillfällen Länssjukvård Rikssjukvård Region Rikssjukvård Nationell SU TOTALT Vårdtillfällen Vårddagar Länssjukvård Rikssjukvård Region Rikssjukvård Nationell SU TOTALT Vårddagar Somatisk öppen vård Dagkirurgi och Dagmedicin Poäng Läkarbesök Övriga besök Övriga besök (ej DK/DM) Poäng Läkarbesök Övriga besök Psykiatrisk vård Vuxenpsykiatri Vårdtillfällen Vårddagar Läkarbesök Övriga besök Barn- och ungdomspsykiatri Vårdtillfällen Vårddagar Läkarbesök Övriga besök Övrig vård Medicinsk rehabilitering inskr Medicinsk rehabilitering vdg Barnhabilitering vdg Utskrivningsklara dagar 2) Viktat produktionstal 1) Utfall 2015 Antal digitala kontakter Antal ytterfall L och R Motsvarar viktat produktionstal Helår Budget Utfall 2014 Prognos Förändr utfall 15-14 Budget Utfall 2014 antal % Differens budget antal % Differens prognos antal % 45 693 13 990 5 298 64 982 47 845 14 139 4 426 66 410 45 112 14 383 4 779 64 275 69 941 21 414 8 110 99 466 73 382 21 686 6 789 101 857 68 425 22 643 7 422 98 490 581 -393 519 707 1,3% -2,7% 10,9% 1,1% -2 152 -149 872 -1 428 -4,5% -1,1% 19,7% -2,2% -3 441 -272 1 321 -2 391 -4,7% -1,3% 19,5% -2,3% 50 390 7 776 2 102 60 267 53 951 8 196 2 427 64 574 49 725 7 834 2 053 59 612 77 130 11 903 3 217 92 249 82 747 12 570 3 723 99 040 75 311 12 530 3 143 90 984 665 -58 49 655 1,3% -0,7% 2,4% 1,1% -3 561 -420 -325 -4 307 -6,6% -5,1% -13,4% -6,7% -5 617 -667 -506 -6 791 -6,8% -5,3% -13,6% -6,9% 250 231 40 334 16 642 307 207 242 903 42 492 15 685 301 080 238 713 41 374 15 989 296 076 383 022 61 738 25 473 470 234 372 551 65 172 24 056 461 779 362 576 64 897 26 263 453 736 11 518 -1 040 653 11 131 4,8% -2,5% 4,1% 3,8% 7 328 -2 158 957 6 127 3,0% -5,1% 6,1% 2,0% 10 471 -3 434 1 417 8 455 2,8% -5,3% 5,9% 1,8% 11 087 28 641 47 225 9 389 30 096 46 781 9 625 18 797 47 675 16 971 43 840 72 286 14 401 46 160 71 749 14 971 28 781 71 164 1 462 9 844 -450 15,2% 52,4% -0,9% 1 698 -1 455 444 18,1% -4,8% 0,9% 2 570 -2 320 537 17,8% -5,0% 0,7% 2 252 323 168 234 784 2 285 325 182 216 415 4 507 341 345 196 256 3 446 494 665 359 378 3 505 498 745 331 926 4 939 530 267 303 609 -2 256 -18 177 38 528 -50,0% -5,3% 19,6% -33 -2 014 18 369 -1,5% -0,6% 8,5% -59 -4 080 27 452 -1,7% -0,8% 8,3% 5 780 84 840 25 648 137 890 4 392 82 926 29 091 150 381 4 476 80 746 24 853 132 460 8 847 129 862 39 259 211 065 6 736 127 187 44 618 230 645 6 719 123 684 38 611 205 402 1 304 4 094 795 5 430 29,1% 5,1% 3,2% 4,1% 1 388 1 914 -3 443 -12 491 31,6% 2,3% -11,8% -8,3% 2 111 2 675 -5 359 -19 580 31,3% 2,1% -12,0% -8,5% 197 4 071 3 851 18 427 110 3 792 3 295 16 226 160 4 493 3 950 17 099 302 6 231 5 895 28 206 168 5 816 5 053 24 887 237 6 704 5 916 27 331 37 -422 -99 1 328 23,1% -9,4% -2,5% 7,8% 87 279 556 2 201 79,8% 7,4% 16,9% 13,6% 134 415 842 3 319 79,5% 7,1% 16,7% 13,3% 109 2 895 873 46 3 632 871 108 3 157 861 167 4 431 1 336 70 5 570 1 336 161 4 563 1 350 1 -262 12 0,9% -8,3% 1,3% 63 -737 2 138,8% -20,3% 0,2% 138,3% -20,4% 0,0% 138 242 137 217 133 753 211 604 210 457 206 115 4 489 3,4% 1 025 0,7% 97 -1 139 0 0 1 147 32 263 2 698 7 699 0 0 0 10 535 2 761 6 240 OBS ! Uppgifter om prestationer som erhålls vid köp av vård ingår inte i tabellen ovan 1) Viktning utifrån 2015 års tillämpade modell av sammanvägda prestationer. Föregående år justerat med hänsyn till viktlisteförändring 2) Särredovisning av antal dagar från att patienten är utskrivningsklar tills utskrivning är möjlig. Dagarna ingår i antalet totala vårddagar. 0,5% Bilaga 2 Tabell Prestationer Övriga Januari - aug 2015 - 2014 Perioden totalt Vårdkategori Somatisk sluten vård DRG-poäng Länssjukvård Rikssjukvård Region Rikssjukvård Nationell SU TOTALT DRG-poäng Vårdtillfällen Länssjukvård Rikssjukvård Region Rikssjukvård Nationell SU TOTALT Vårdtillfällen Vårddagar Länssjukvård Rikssjukvård Region Rikssjukvård Nationell SU TOTALT Vårddagar Somatisk öppen vård Dagkirurgi och Dagmedicin Poäng Läkarbesök Övriga besök Övriga besök (ej DK/DM) Poäng Läkarbesök Övriga besök Psykiatrisk vård Vuxenpsykiatri Vårdtillfällen Vårddagar Läkarbesök Övriga besök Barn- och ungdomspsykiatri Vårdtillfällen Vårddagar Läkarbesök Övriga besök Övrig vård Medicinsk rehabilitering inskr Medicinsk rehabilitering vdg Barnhabilitering vdg Utskrivningsklara dagar 2) Viktat produktionstal 1) Utfall 2015 Antal digitala kontakter Antal ytterfall L och R Motsvarar viktat produktionstal 1 681 167 835 Helår Budget Utfall 2014 Förändr utfall 15-14 Prognos Budget Utfall 2014 antal % Differens budget antal % Differens prognos antal % 2 258 2 093 4 130 8 481 2 231 1 780 3 703 7 714 2 125 1 861 3 798 7 784 3 334 3 092 6 099 12 525 3 432 2 738 5 697 11 867 3 432 3 154 6 515 13 101 133 232 332 697 6,3% 12,5% 8,7% 9,0% 27 313 427 767 1,2% 17,6% 11,5% 9,9% -98 354 402 658 -2,8% 12,9% 7,1% 5,5% 2 468 1 125 1 252 4 845 2 438 1 095 1 318 4 851 2 382 1 104 1 161 4 647 3 645 1 662 1 849 7 156 3 751 1 685 2 028 7 464 3 674 1 802 1 879 7 355 86 21 91 198 3,6% 1,9% 7,8% 4,3% 30 30 -66 -6 1,2% 2,7% -5,0% -0,1% -106 -23 -179 -308 -2,8% -1,4% -8,8% -4,1% 8 614 4 984 8 603 22 201 9 160 4 906 9 655 23 722 8 421 4 845 9 881 23 147 12 722 7 361 12 706 32 789 14 093 7 548 14 854 36 495 13 281 8 129 16 050 37 460 193 139 -1 278 -946 2,3% 2,9% -12,9% -4,1% -546 78 -1 052 -1 521 -6,0% 1,6% -10,9% -6,4% -1 371 -187 -2 148 -3 706 -9,7% -2,5% -14,5% -10,2% 748 1 422 3 967 504 925 3 008 581 905 3 480 1 105 2 100 5 859 776 1 423 4 628 944 1 484 5 728 167 517 487 28,8% 57,1% 14,0% 244 497 959 48,5% 53,7% 31,9% 329 677 1 231 42,4% 47,6% 26,6% 144 19 218 9 291 165 17 707 5 739 150 18 933 6 491 212 28 384 13 722 254 27 243 8 829 238 29 634 10 393 -7 285 2 800 -4,6% 1,5% 43,1% -21 1 511 3 552 -13,0% 8,5% 61,9% -42 1 141 4 893 -16,5% 4,2% 55,4% 334 2 400 608 955 129 1 167 411 881 177 1 845 465 904 493 3 545 898 1 410 199 1 794 633 1 355 273 2 856 839 1 477 157 555 143 51 88,8% 30,1% 30,8% 5,7% 205 1 233 197 74 158,9% 105,7% 47,9% 8,4% 294 1 751 265 55 147,9% 97,6% 41,9% 4,1% 15 122 175 459 10 26 65 260 10 20 73 288 22 180 258 678 15 40 100 400 23 156 132 419 5 102 102 171 50,0% 507,6% 139,1% 59,1% 5 96 110 199 53,4% 369,2% 169,2% 76,5% 7 140 158 278 47,7% 350,5% 158,5% 69,5% 2 41 111 29 586 11 696 3 59 98 2 441 10 115 2 65 35 25 986 10 489 3 61 164 43 696 17 275 5 90 150 3 756 15 561 3 96 102 40 931 17 418 0 -24 76 3 600 1 208 0,0% -36,9% 220,1% 13,9% 11,5% -1 -18 13 27 145 1 581 -38,5% -30,5% 13,3% 1112,0% 15,6% -2 -29 14 39 940 1 713 -40,9% -32,7% 9,3% 1063,4% 11,0% 0 548 179 744 OBS ! Uppgifter om prestationer som erhålls vid köp av vård ingår inte i tabellen ovan 1) Viktning utifrån 2015 års tillämpade modell av sammanvägda prestationer. Föregående år justerat med hänsyn till viktlisteförändring 2) Särredovisning av antal dagar från att patienten är utskrivningsklar tills utskrivning är möjlig. Dagarna ingår i antalet totala vårddagar. Bilaga 2 Tabell Inkomna remisser Januari - aug 2015 och 2014 Antal remisser 2015 54 533 52 900 1 633 Förändring procent 3% 90000-001 - Egen vårdbegäran 8 833 6 271 2 562 41% 90001 - BVC 1 845 1 643 202 12% 90002 - MVC 3 954 3 641 313 9% 90003 - Skolhälsovård 1 573 1 681 -108 -6% 5% 51001 - Sahlgrenska Universitetssjukhuset 90004 - Företagshälsovård 2014 Förändring 888 843 45 90005 - Privatläkarmott. Se även under PL 4 750 4 593 157 3% 90006 - Husläkargrupper. Se även under HL 1 466 649 817 126% 90007 - Optiker 3 495 3 012 483 16% 129 126 3 2% 5 319 5 612 -293 -5% 710 945 -235 -25% 2 996 2 998 -2 0% 34 29 5 17% 90008 - Kriminalvårdsanstalt 90009 - Övrig sjukvård 90010 - Vårdcentraler 99... - Okänt kliniknummer - ifylles manuellt AL - Allmänläkare HL - Husläkare 3 20 -17 -85% 54 330 55 370 -1 040 -2% 48 51 -3 -6% 32 411 31 360 1 051 3% Inremitterande Klinik inklusive internremisser 177 317 171 744 5 573 3,2% Remisser exklusive internremisser 122 784 118 844 3 940 3,3% 2015 2014 Nya VC (6 siffriga) PL - Privatläkare Övriga Irk nummer - inkl. Sjukhus och Vårdcentraler Antal remisser Förändring 01 - Stockholms län 556 748 -192 Förändring procent -25,7% 03 - Uppsala Län 115 131 -16 -12,2% 04 - Södermanlands län 100 135 -35 -25,9% 05 - Östergötlands län 231 261 -30 -11,5% 06 - Jönköpings län 824 967 -143 -14,8% 07 - Kronobergs län 175 220 -45 -20,5% 08 - Kalmar län 239 209 30 14,4% 09 - Gotlands län 40 43 -3 -7,0% 10 - Blekinge län 128 150 -22 -14,7% 12 - Skåne län 633 782 -149 -19,1% 6 789 6 471 318 4,9% 163 176 157 437 5 739 3,6% 17 - Värmlands län 878 939 -61 -6,5% 18 - Örebro län 187 271 -84 -31,0% 19 - Västmanlands län 114 156 -42 -26,9% 20 - Dalarnas län 168 181 -13 -7,2% 21 - Gävleborgs län 117 151 -34 -22,5% 22 - Västernorrlands län 204 246 -42 -17,1% 23 - Jämtlands län 161 119 42 35,3% 24 - Västerbottens län 219 228 -9 -3,9% 13 - Hallands län 14 - Västra Götalands län 25 - Norrbottens län 232 239 -7 -2,9% Övriga 2 031 1 660 371 22,3% Totalt 177 317 171 744 5 573 3,2% 12 110 12 647 -537 -4,2% Övriga regioner och landsting Antal remisser 20 - Vidarebefodrad 10 - Bokade + Obokade Totalt remisser 2015 2014 Förändring Förändring % 43 255 49 460 -6 205 134 062 122 284 11 778 -14,3% 8,8% 177 317 171 744 5 573 4,4% Bilaga 3 Ledtider på SUs akutmottagningar Nedan redovisas väntetider till akutmottagningarna på SU. Resultat för Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus (DSBUS), Östra sjukhuset, Mölndals sjukhus eller Sahlgrenska sjukhuset särredovisas. I det totala resultatet ingår inte akutmottagningarna inom gynekologi, psykiatri och infektion, för vilka resultaten mäts separat. Antalet sökande på akutmottagningarna för dessa mottagningar är mer konstant över tid. Infektionsakuten har sedan införandet av remisstvång ett lägre antal sökande. Antal besökande vid SUs akutmottagningar i jämförelse med motsvarande period förgående år. Utfall ackumulerat för perioden. Östra DSBUS Mölndal Sahlgrenska Totalt 2015 augusti 2014 augusti 3786 3629 3908 4661 15984 3697 3505 3694 4688 15584 2015 / 2014 Differens (antal) 89 124 214 -27 400 2015 / 2014 Differens (%) 2% 4% 6% -1% 3% Under augusti 2015 besökte 15984 personer någon av akutmottagningarna. Det är 800 fler besökande jämfört med augusti 2014. Ledtider vid akutmottagningarna i jämförelse med motsvarande månad förgående år. Utfall ackumulerat för månaden. Avser 90 % av sökande. TTT TTL TGT 2015 augusti 2014 augusti 43 min 320 min 07:56 50 min 302 min 08:29 2015 / 2014 Differens (antal) -7 min 18 min 00:33 Not: Mål 2015 för 90 % av patienter TTT: 10 minuter; TGT 4 timmar och 60 % av patienterna TTL. Vad gäller tiden till triage (TTT) redovisas en spridning på 15-64 minuter mellan akutmottagningarna. Kortast var väntetiden på akutmottagningen Östra (15 minuter) och längst på akutmottagningen på Sahlgrenska (64 minuter). Kortast var väntetiden till läkare (TTL) på DSBUS med 208 minuter och längst väntade patienterna på Sahlgrenska med 446 minuter. Kortaste totala genomloppstiden (TGT) hade DSBUS (4 h 53 min) och akutmottagningen på Sahlgrenska var längst (10 h 47 min). Redovisning per indikator per typ av patient (grön- och gultriagerade), över tid Nedan redovisas mer detaljerad information om väntetider avseende akutmottagning. Tid till läkare (TTL) och total genomloppstid (TGT) redovisas på två sätt: inklusive respektive exklusive patienter som har bedömts ha ett sjukdomstillstånd som kan vänta utan risk (så kallade grönoch blåtriagerade). Om man exkluderar de grön-/ blåtriagerade patienterna vid beräkning av tid till 1 (5) Bilaga 3 läkare blev väntetiden 5 minuter längre och den totala genomloppstiden 17 minuter längre. Andelen grön-/blåtriagerade patienter motsvarade 42 % av de triagerade akutsökande. Tid till triage I genomsnitt väntade patienterna 16 minuter på en första bedömning (median 8 minuter). Andelen patienter som fick en första bedömning inom 10 minuter var 59 %. Tid till triage. SUs akutmottagningar. Avser 90:e percentilen. 2015 Not: Resultat för Tid till triage redovisas endast från och med januari 2010, då mätningarna påbörjades. Andel patienter som fick en första bedömning inom 10 minuter vid SUs akutmottagningar. 2010 - 2015. Not: Resultat för första bedömningen redovisas endast från och med januari 2010, då mätningarna påbörjades. Det regionala målvärdet är 10 minuter även 2015. 2 (5) Bilaga 3 Tid till läkare I genomsnitt väntade patienterna 134 minuter på att få träffa läkare (median 88 minuter). Andelen patienter som hade träffat läkare inom 60 minuter var 37 %. Tid till läkare. SUs akutmottagningar. Avser 90 percentilen, 2011 - 2015. Andelen patienter som träffade en läkare inom 60 minuter vid SUs akutmottagningar. 2009-2015. Målet för 2015 är att 60 % av patienterna ska träffa läkare inom 60 minuter. Not: Redovisningen är baserad på att målet för ledtiden skulle ha varit 60 minuter för samtliga år 2009-2012. I realiteten var målet tid till läkare 120 minuter 2009, 90 minuter 2010 och 60 minuter 2011-2015. 3 (5) Bilaga 3 Andel gultriagerade patienter som träffade läkare inom 120 minuter 2013 – 2015 Total genomloppstid I genomsnitt var den totala genomloppstiden 3 timmar och 53 minuter (median 3 timmar och 10 minuter). Andelen patienter som hade lämnat akutmottagningen inom 4 timmar var 62 %. Total genomloppstid för patienter som besökt SUs akutmottagningar. Avser 90 percentilen av patienterna. 2011 - 2015. Not: Regionala målvärden: 2009: 6 timmar; 2010: 5 timmar; 2011 - 2015 4 timmar 4 (5) Bilaga 3 Andel patienter som lämnade SUs akutmottagningar i jämförelse med det regionala målvärdet för akutmottagningar. 2009-2015. Not: Redovisningen är baserad på att målet för ledtiden skulle ha varit 4 timmar för samtliga år 2009-2011. I realiteten var målet för total genomloppstid 6 timmar 2009, 5 timmar 2010 och 4 timmar 2011 – 2015. 5 (5) Bilaga 4 Uppföljning av specifika aktiviteter för fokusområden/behovsgrupper Effektiv vård Barn med fetma Utveckling av den psykiatriska vården. Vård i rätt tid Akutvårdskedjan. Se avsnitt 3 Fortsatt arbete på SU - Implementering av RUP enligt regionala direktiv. Särskild uppföljning • PTSD • schizofreni - SU´s utvecklingsarbete enligt verksamhetsplan Antal patientgrupper med; ”Direktinläggning”/Öppen retur/Inskrivningsklar/utskrivningsklar patient), mångbesökarmodellen, bedömningsbilar NP utredningar Vuxenpsykiatri: Under januari-juli fick 79 % av patienterna ett första utredningsbesök inom 60 dagar. Andelen väntande högst 60 dagar till ett första utredningsbesök har sammantaget varit 27 %. Uppföljning av regionfullmäktiges mål Uppföljning av vårdens kvalitet 2015 Säker hälso- och sjukvård: Vårdrelaterade skador ska minska Vårdrelaterade infektioner inom den somatiska vården ska minska (RF) 33. Vårdrelaterade infektioner inom den somatiska vården 10,5 % per 25 mars (PPM) 7,28 % Infektionsverktyget (kvartal 2) 26. Andel perinealbristningar grad III och IV vid vaginal förlossning i huvudbjudning hos fullgångna förstföderskor med spontan värkstart 4.0 % totalt 3.5 % (Robson1) * * Personalen inom obstetriken har arbetat aktivt för att minska perinealbristningarna genom undervisning till barnmorskor och läkare. Läkarna får utbildning i hur 1 Bilaga 4 perinealbristningarna kan undvikas då sugklocka används vid förlossningen. Varje barnmorska eller läkare får återkoppling och undervisning vad som kan göras bättre vid en perinealbristning. ” 35. Återinskrivning på IVA inom 72 timmar Område 1 – 2,6 %* ** Resultatet har legat oförändrat under många år. Kontinuerligt arbete med överföringsprocessen från BIVA till vårdavdelning är en av orsakerna till få återinläggningar. Återinläggningarna beror oftast på bekymmer med vätskebalansen och abstinens efter Område 6 – 4,5 TIVA Område 5, Sahlgrenska. CIVA 3,50 %, NIVA 2,12 %. CIVA har en återinläggningsfrekvens strax över vad som anses acceptabelt, nu 3,5 % jämfört nationella målvärdet 3,0%. Återinläggningar har många skäl; IVA-beroende-, patientrelaterade skäl eller kopplade till vårdavdelningens funktion. Det förekommer att patienter skrivs ut för tidigt från IVA. Detta sker av och till när avdelningen är hårt belastad och då för att skapa plats för nya patienter. Man försöker då välja ut den/de patient/-er som har störst möjlighet att klara sig på vårdavdelning men av och till är kompetensen/vårdnivån på mottagande vårdavdelningen inte tillräcklig. CIVA har senaste året en kraftigt ökad belastning med fler patienter (+11%) och fler IVAtimmar. Det är sannolikt en bidragande orsak till den ökade återinläggningsfrekvensen. Efterfrågan på intensivvård är dessutom svår att göra något åt på en sistautpostavdelning. Att öka antalet IVAplatser är förstås ett sätt att då minimera behovet av för tidig utskrivning. Andra skäl till återinläggningar är om avdelningens funktion brister. Här är upplevelsen att allt fler avdelningar – och kanske än mer uttalat under sommarmånaderna – har låg och mindre erfaren sjuksköterskebemanning. Ett sätt att möta den stora skillnaden i personaltäthet och kompetens på IVA och vårdavdelningar är att bygga ut intermediärvårdsfunktionen på sjukhuset. Det finns många välfungerande exempel men saknas för exempelvis tung kirurgi. Från intensivvården fortsätter en kritisk granskning av varje enskilt fall av återinläggning för att se om det kan förhindras eller förutses. I vissa fall följs särskilt upp sköra patienter efter utskrivning till vårdavdelningarna. På detta sätt hoppas verksamheten kunna bli ännu bättre på att välja ut de patienter som kan skrivas ut tidigt när intensivvårdsresursen är ansträngd eller uttömd. Område 2, Östra sjukhuset – 0,95 % Antal överbeläggningar per 100 vpl ska minska (RF) Antal överbeläggningar på sjukhus per 100 disponibla vårdplatser. RF Somatisk sluten vård augusti 4,4 andra tertialen dvs. maj-aug 4,5 hela 2015 hittills 4,2 2 Bilaga 4 Psykiatrin Aug 1,2 Maj – aug 1,25 Hela 2015 1,4 Patientfokuserad vård: Delaktigheten i vården ska öka och vården skall ges med respekt och lyhördhet Vården ska ges med respekt och lyhördhet Omhändertagande av resultat från 2014 års resultat av patientupplevd kvalitet med avseende på bemötande SU värdegrund – Tillsammans med och för patienten – är centralt. Ett systematiskt arbete är påbörjat i syfte att bl.a arbeta med möten och bemötande. Bemötande är i fokus i utbildningen av SUs kassapersonal. Enhetscheferna lägger dessutom stor vikt vid ett gott bemötande och hög servicekänsla. All personal inom kassorna är inplanerade för bemötandeutbildning. Bemötande och service kommer högt upp i kravspecifikationen vid nyanställning av kassapersonal. Akutmottagningarna arbetar med just bemötande inom ramen för att sträva mot en akutsjukvård i toppklass. Exempelvis barnakuten möter expertkompetens som fokuserar just på bemötande. Vidare kan nämnas att Hud- & könsverksamheten har haft work-shop kring bristfälliga patientupplevelser och bemötandet av patienterna. Resultatet av NPE är redovisade för Utvecklingschefer och kvalitetsdirektör för att därefter omhändertas på verksamhetsnivå där handlingsplaner upprättas. Patienternas delaktighet i vården ska öka (RF) Omhändertagande av resultat från 2014 års resultat av patientupplevd kvalitet med avseende på delaktighet På sjukhuset arbetar verksamheterna på olika sätt med patientdelaktighet i allt ifrån traditionella enkäter till experience-based design där patientens engageras och deltar med sina erfarenheter i förbättringsteam. Workshops, brukargruppsmöten och fokusgrupper har genomförts för att fånga hur vården upplevts och ta tillvara på erfarenheter och få kunskap om behov som tidigare inte uppmärksammats samt skapa en kontinuerlig kommunikation mellan vårdgivare och patient som tidigare inte funnits. Inom barnsjukvården pågår ett unikt arbete med utveckling av PROM tillsammans med patienter och på flera avdelningar arbetar man enligt personcentrerad vård med fokus på patientens perspektiv, inflytande och delaktighet. Inom flera verksamheter pågår också erfarenhetsbaserad verksamhetsutveckling tillsammans med patienter och närstående. Genom Café i entré, som genomförts på alla sjukhustomterna, har medarbetare på sjukhuset mött patienter och närstående och samlat in synpunkter på olika frågor som bemötande och tillgänglighet. Inspirationsföresläsningar med deltagande patienter har erbjudits vid flera tillfällen. 3 Bilaga 4 Användning av ”Mina vårdkontakter” ska öka (RF) Hur arbetar sjukhuset med att öka användningen av ”Mina vårdkontakter” På SU har vi en arbetsgrupp bestående av en representant för varje område dessutom ingår representant för Kontaktpunkten och Kommunikationsavdelningen. Arbetet leds av en av SUs IT-strateger. Gruppen har till uppgift att initiera utbildningar när verksamheterna har behov, de ska hålla verksamheterna uppdaterade om nyheter och hur man kan öka antalet användare och därmed invånarkonton. Gruppen anordnar minst ett SU internt möte för administratörer (Mina vårdkontakter) och vårdpersonal per år för att redovisa antal användare per mottagning/ område samt ärendetyper. Antal ärenden och användare av tjänsten ökar stadigt över tid. Som exempel kan nämnas att begäran av journalkopia från Centralarkivet redovisar en 20% ökning jämfört med samma period förra året. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård 24. Andel patienter som får antibiotika vid borttagande av gallblåsa; avser planerade operationer Kirurgi Sahlgrenska. Måltal ≤ 15 %. Resultat augusti: 24 av 51 = 47 %. Patienter som genomgått komplicerad cholecystit eller gallstenspankreatit får antibiotika. Kirurgi Östra – resultat augusti 28 % 28. Andel patienter med skriftlig vårdplan, VUP resp BUP BUP: ÖV 35 % SV 58 % * Barnpsykiatrin arbetar med att finna orsaken till de låga siffrorna. I slutenvården undersöks om det kan vara ett registreringsfel. I öppenvården arbetar varje chef aktivt med detta efter mottagningarna nu bemannas med egna läkare. (tidigare hyrläkare). Vuxenpsykiatri ÖV 74 % SV 28 % 30. Andel patienter med synskärpa <0,5 på bästa ögat vid kataraktkirurgi 39. Nervsparande intention (uni-eller bilateralt) för män med prostatacancer stadium T1c, låg eller intermediär risk (PSA<10ng/ml) 42. 30-dagars mortalitet vid elektiv operation för koloncancer 43. 30-dagars mortalitet vid akut operation för koloncancer Kvinnor 24, 9%, män 27,5 %, totalt 26,0 % Resultat augusti: Uppgiften går inte att få från registret. Registret har dessutom beslutat att inte längre följa detta värde. 1, 7 % 0% 4 Bilaga 4 Vård i rätt tid - En jämlik hälso- och sjukvård kännetecknas av hög tillgänglighet och ges på lika villkor Antal patienter som har väntat 90 dagar eller kortare på ett planerat specialistbesök inom planerad specialiserad vård. (RF) (väntat <90 dagar )13 498 (väntat >90 dagar) 11 866 Totalt antal väntande; 25 364 Måluppfyllelse; 53 % Antal patienter som har väntat 90 dagar eller kortare på beslutad behandling inom planerad specialiserad vård. (RF) (väntat <90 dagar) 4 720 (väntat >90 dagar) 3 984 Totalt antal väntande; 8 704 Måluppfyllelse; 54 % 31. Andel patienter som vid initial triagering erhållit röd, orange eller gul prioritering där tid till läkare (TTL) är < 1 timme vid besök på akutmottagning RF? Östra – 39 % Sahlgrenska – 32 % Mölndal – 45 % Barn – 30 % Totalt – 36 % KK – 45 % Psyk – 35 % INF – 65 % 32. Andel patienter som vid triagering erhållit röd, orange eller gul prioritering där total genomloppstid (TGT) < 4 tim vid besök på akutmottagning RF? Östra – 53 % Sahlgrenska – 34 % Mölndal – 51 % Barn – 65 % Totalt – 48 % KK – 84 % Psyk – 55 % INF – 80 % Andel första besök i specialistvård inom 14 dagar vid välgrundad misstanke om cancer (%). Avser vuxna. (RF) Av 7 granskade specialiteter har alla nått målet 100% utom en som har 98%. 5 Bilaga 4 Antal patienter som fått tid inom vårdgarantin (30 dagar) = 64 % Antal patienter som inte fått tid inom vårdgarantin = 36 % Ovanstående beräknat på totalt 211 väntande varav 135 fått tid inom vårdgarantin och 76 patienter har således väntat mer än 30 dagar. Väntetid till besök på BUP 30 dagar ska minska (RF) % Väntetid till BUP ska maximalt vara 30 dagar (RF) Anledning till att vårdgarantin inte hållits i 36 % av fallen kan förklaras enligt nedan: • Vi saknar läkare, rekrytering pågår • Vi saknar behandlare, rekrytering pågår av framförallt psykologer • Omorganisationer sker på två av mottagningarna på grund av personalsituation • Felregistrerade patienter som vi åtgärdat. Närmaste framtiden: • Remisstopp på en mottagning gör att vi den närmaste tiden kommer ha svårt att hålla vårdgarantin. Remisserna fördelas till övriga mottagningar. • Rekryteringar pågår vilket innebär att vi i slutet på året troligtvis klarar 30 dagar till första besök. • Inflödet av patienter är fortsatt högt. En ökning med 14,23 % under första och andra kvartalet 2015 jämfört med samma period 2014. 40. Andel patienter med lungcancer vars behandling startar inom 14 dagar efter terapibeslut Data kommer att redovisas i årsbokslutet då viss eftersläpning i kvalitetsregistret inte möjliggör att datumen kan tas fram till delårsbokslutet 41. Andel patienter med bröstcancer där behandling med adjuvant cytostatika startar inom 6 veckor efter operation Resultat 68 % (2015-01-01-2015-06-30). Effektiv vård - Tillgängliga resurser ska utnyttjas på bästa sätt 13. Andel patienter som fått dialys i hemmet Hälso- och sjukvården skall ha ett hälsofrämjande synsätt Utvecklingsindikatorer (2014) 44. Andel enheter/kliniker som använder AUDIT 31 % Sjukhusets resultat av verksamheternas samlade bedömning är att 55 % arbetar med AUDIT på rutin för att identifiera personer med risk- eller missbruk av alkohol (regionalt måltal >25%). Aktiviteter för fortsatt införande och kunskapsspridning av AUDIT och riskbruk av alkohol fortsätter enligt handlingsplan för sjukhusets hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete. 6 Bilaga 4 45. Andel patienter med diabetes, TIA, KOL, hjärtinfarkt med dokumenterad fysisk aktivitetsnivå 46. Andel relevanta enheter/kliniker som använder FaR som metod 47. Andel patienter med dokumenterad tobaksanamnes 48. Andel opererande enheter/kliniker som arbetar på rutin med rökstopp inför operation För indikator 45 anges kvalitetsregister som uppföljningskälla för diabetes, TIA, KOL och hjärtinfarkt. Enligt beskrivning tidigare år så utgår TIA och KOL då data från de angivna kvalitetsregistren inte är möjligt. Sjukhuset når sedan tidigare upp till det regionala måltalet (50-75%). Datainhämtning från register visar att sjukhuset dokumenterar detta för mellan 75-86% av patienterna. Dokumentation av fysisk aktivitetsnivå ingår i arbetet med att identifiera otillräcklig fysisk aktivitet, införandet av FaR och metoder för fysisk aktivitet som en del i den medicinska behandlingen. FaR är en metod för ökad fysisk aktivitet för personer med otillräcklig fysisk aktivitet. FaR är en metod som lyfts fram på sjukhuset för att använda fysisk aktivitet som del i den medicinska behandlingen och för att förebygga sjukdom. Sjukhuset når inte helt upp till det regionala måltalet (>50%). Sjukhusets resultat är 45% (48%, 2014) och har varierat strax under 50% de senaste åren. Anledningarna är flera till sjukhusets varierade och inte ökade resultat. FaR är en metod bland flera och indikatorn ger därför endast en dimension på sjukhusets arbete med åtgärder för ökad fysisk aktivitet. Sjukhuset når sedan tidigare väl upp till det regionala måltalet (>50%) för indikatorn, verksamheternas bedömning är att 73% dokumenterar tobak på rutin. Sjukhuset införde ett helt rökfritt sjukhusområde 2014 och arbetet med att identifiera tobaksbruk och erbjuda stöd har varit särskilt i fokus. Sjukhuset har en intention att alla verksamheter ska arbeta med rökstopp i samband med operation (regionalt måltal 100%), men framförallt att patienterna också ska ha fått det stöd de behöver för att klara av att vara rökfria i samband med operation. Uppföljning visar att 67% av verksamheterna arbetar på rutin med rökstopp i samband med operation, resultatet 2014 visade på 96%. Det finns vissa felkällor i rapporteringen vilket förmodligen är anledning till sjukhusets varierande resultat. Sjukhuset arbetar med en revidering av sin rutin för rökstopp i samband med operation och ett system för att mäta att patienterna är rökfria i samband med operation. Förbättringsarbetet fortsätter för att säkerställa att patienterna får det stöd de behöver. 7
© Copyright 2024