Linerbladet 2 2015
KONTORSSERVICE SÄKERHET Att vara rädda om varandra Rutiner för ett rörligt gäng sid 6 sid 8–9 Linerbladet Nr 2 | 2015 · En tidning för alla medarbetare vid Smurfit Kappa Piteå Återkommande glädjerus LINERBLADET – NUMMER 2 · 2015 1 VD har ordet PER SWÄRD En bra start på året TIDEN GÅR FORT och snart är det sommar. Våren är en intensiv period av året som kräver mycket av oss alla, både på jobbet och hemmavid. Det är även en period då man får extra energi i växlingen av årstider när ljuset och sommaren snabbt tränger på. Vi har ett högt tempo och klarar det eftersom vi har något att se fram emot – nämligen semester. Vi kan nu summera första delen av året och jag är riktigt nöjd. Inom det flesta områden går det bra och vi har levererat vad vi lovat. Säkerhet: Vi jobbar systematiskt med att förbättra säkerheten i fabriken. Vi har hittills i år inga olyckor med entreprenörer som jobbar hos oss. Detta är mycket positivt. Tyvärr så har vi haft en olycka med frånvaro av egen personal, vilket är en för mycket. Kund: Vi har ett ett bra marknadsläge där våra kunder är nöjda och efterfrågar våra produkter. Miljö: Ombyggnation i bioreningen ser lovande ut och kommer kunna möjliggöra minskade utsläpp av COD till vatten. Produktion: Vi har en stabil och bra produktion. I skrivande stund ligger vi över vår budget från årets början. Kostnader: Vi har kontroll på våra kostnader, vilket bäddar för en god lönsamhet. En stabil och jämn produktion bidrar även till låga kostnader för insatsvaror och energi. De goda resultaten speglar ett stort engagemang och ger förtroende för vårt pappersbruk. Arbetet med produktionslyftet går vidare i positiv anda. Det är ett långsiktigt arbete och med norrländsk envishet så kommer vi att nå långt. Vi har kommit en bra bit på väg med daglig styrning och jag ser även många positiva signaler med förbättringsarbetet ute i organisationen. Vi kan nu alla se fram emot en välförtjänt semester. Själv kommer jag att tillbringa mycket tid i stugan en bit utanför Tåme. Där kan jag koppla av, och skulle man få lust att göra någonting så finns det oändliga möjligheter. Ha en riktigt trevlig sommar! 2 LINERBLADET – SMURFIT KAPPA PITEÅ My Voice har landat Resultatet av den omfattande medarbetarenkäten My Voice har under våren presenterats för koncernens fabriker. Enkäten syftar främst till att mäta medarbetarnas engagemang, och där placerade sig Smurfit Kappa Piteå inom ett medelområde. Medarbetar enkäten svarar på två huvud sakliga frågor: Hur engagera de och motiverade medarbetarna är, samt vilka faktorer som driver engagemanget. Engagemanget utgår från de tre kriterierna SÄGA, STANNA and STRÄVA: Talar medarbetarna positivt om sin arbetsgivare? Känner de tillhörig het och vill stanna på arbetsplats en? Känner de sig motiverade att prestera? I resultatet finns det saker att såväl glädjas åt, som att jobba på. Att fabriken kan visa upp en hög svarsfrekvens på hela 89 procent anses vara mycket bra. Engage mangsresultatet visar 49 procent vilket är samma nivå som SKG och Pappersdivisionen och strax under branschjämförelse i Sverige. Kanske det mest glädjande är sä kerhetstänkandet på fabriken som ligger mycket högt på 88 procent. Fabrikens medarbetare tycker sig ha ett gott samarbete med kollegor och närmsta chefer. Många verkar trivas bra med sina arbetsuppgift er och känner att de kan bidra till företagets mål, Fabrikens medar betare upplever generellt att de har en bra balans mellan arbete och fritid, vilket är viktigt för att både må bra och göra ett bra jobb. Enligt medarbetarna är kom munikation och dialogen från fabrikens ledningsgrupp område som kan förbättras. Medarbetarna har även efterfrågat en ”mer synlig ledningsgrupp”. I övrigt tycker många medarbetare att det idag finns begränsningar i fabrikens interna karriärsutveckling såväl som om en otydlighet kring vilka karriärvägar som är möjliga. Som nämnt anser sig många ha ett gott samarbete med närmsta kollegor och chefer, men samarbetet mellan avdelningarna behöver förbätt ras och arbetet med att skapa en Vi-känsla behöver fortsätta och utvecklas vidare. Resultatet har presenterats un der våren. I slutet av juni kommer en handlingsplan att arbetas fram utifrån resultatet och till hösten och framåt ska den genomföras och implementeras. UR INNEHÅLLET 5 Handlingsplan för allas arbetsplats 7 Förbättring som står pall 10 Vad händer vid rehabilitering? Viktor Johansson Linerbladet ANSVARIG UTGIVARE: Anette Sundström, Smurfit Kappa Piteå REDAKTÖR: Gunnel E Vidén, Plan Sju kommunikation, tel 0920-775 71. Epost linerbladet.kraftliner@ smurfitkappa.se PRODUKTION: Plan Sju kommunikation 12 Lets go Eltruckin' Accidenstryckeriet 2015 16 Krönika Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera insända manus. TRYCK: Under våren har Smurfit Kappa Piteå genomgått en förnyelserevision av ledningssystemet. Utfallet är fabrikens bästa någonsin, men vad beror det på? – Vår inställning till ledningssystem och revisioner har förändrats. Det handlar inte längre bara om att blir granskad för få ett certifikat. Numera inser vi att revisionen bidrar till vår utveckling. Så var det inte tidigare, säger Elisabeth Söremark, chef produktsäkerhet och verksamhetssystem. Förändrat förhållningssätt I nom industrin har kvalitetsled ningssystem av den här typen funnits sedan slutet av åttiotalet. Upplägget har sitt ursprung inom det militära och ledningens ansvar är ett fokusområde. Vid den årliga revisionen granskas såväl ledningen som arbetssättet på fabriken. Andra viktiga delar är ar betsflöden, ansvar och befogenhet er, samarbete och kommunikation. – Hur vi kommunicerar inom företaget är grundläggande och vi betraktar intranätet som vårt ledningssystem, säger Elisabeth. Certifikatet ett måste En revision resulterar förhopp ningsvis i ett bibehållet eller uppdaterat certifikat, och certifi katet är någonting som kunden efterfrågar. Det kan betraktas som en kvalitetsstämpel som bekräftar att företaget har förmågan upp rätthålla kvalitetsnivå och infria löften. Eftersom standarderna för ledningssystemen är internatio nella blir det i viss mån möjligt att jämföra olika företag. Hur vi kommu nicerar inom företaget är grund läggande. Nyckeln till resultatet Certifikaten är giltiga i tre år, men revisioner görs årligen. Det har in träffat att Smurfit Kappa Piteå har stått utan giltiga certifikat som följd av en administrativ miss, och innan de uppdaterades hann många kun der efterlysa certifikatet. Årets resultat är dock det bästa någonsin med fyra mindre av vikelser att åtgärda inom kvalitet, miljö och energi. Men vad beror utfallet på? – Vår inställning har ändrats under de senaste fem åren: detta är vårt ledningssystem, inte revisorernas. Syftet med lednings systemet är inte längre enbart att vara ett medel för att vi ska ha ett certifikat att visa upp. Vi använ der också resultatet av revision erna för att utveckla och förbättra vårt arbetssätt, säger Elisabeth. Fabriken har tio interna revi sorer som bland annat granskar arbetsformer för att hitta sätt att ständigt förbättra. Ledningspro cesser som Produktionslyftet och BSC, Balanced Score Cards, har bidragit till resultatet. BSC samlar fabrikens alla mål och visar hur de kan säkerställas. Produktionslyftet har gett mer driv och engagemang till förbättringsarbetet. Ett modernare sätt Men det är inte bara fabrikens förhållningssätt som har föränd rats. De externa revisorerna har också blivit mycket bättre än vad de var på nittiotalet, och de fokuserar numera på kundnytta. Och ytterligare förändringar är att vänta. – Inför den kommande treårs perioden ska revisionsledaren och vi tillsammans planera pro grammet, vilket också innebär att vi ska enas om fokusområden. Förut granskades vissa processer varje år. I fortsättningen ska dessa processer bara revideras en gång under treårsperioden, och då mer ingående. Det torde leda till större förbättringar, säger Elisabeth Söre mark. Viktor Johansson LINERBLADET – NUMMER 2 · 2015 3 M S I Grek land hade ingen rast under arbets dagen. – Jag tog själv kontakt med fabriken och fick göra en tio veckors praktik förra hösten. Det ledde till att jag blev kontaktad i våras och tillfrågad om jag ville jobba som projekt anställd. Det pågående projektet handlar om optimering av den mikro biologiska kvaliteten hos brun kraftliner så att vi kan bredda användningsområdet. – Vi undersöker vilka faktorer som är möjliga att påverka och har några förslag som vi ska testa. Projektet sträcker sig till augusti och då räknar vi med att ha en rekommendation till ändrat körsätt, säger Maria. Maria har bott i Sverige i närmare 2 år. Hon trivs riktigt bra med den nya hemstaden och att flytta i jobbet är inget problem rent kunskapsmässigt. – Ingenjörsyrket är globalt och kemi – Dagarna bara försvinner på sälj kontoret. Du vet aldrig vad som händer och det är sällan monotont. rad e n i ut Ny men r murfit Kappa Piteås säljkontor har fått en ny gruppoch personalledare, men hon är nog ett bekant ansikte för många. Helena Eriksson är nämligen rutinerad vid bruket. – Jag började sommarjobba på Assi Domän som sextonåring 1988, så jag har varit här ett tag. Från sommarjobbande tonåring 1988 till utbildad civilekonom och fast anställning på säljkontoret för Skandinavien 1998. 2015 väntar ny befattning med personalansvar. Helena tycker själv att tiden går fort. Från K o th till Kappa rin aria Koutra flyttade med kärleken och hamnade i Norrfjärden utanför Piteå. Som ung och ambitiös civilingenjör i kemiteknik sökte hon sig till Smurfit Kappa Piteå och idag jobbar hon som projektanställd vid fabriken. Och om hon får välja själv så blir hon gärna kvar. – Jag trivs väldigt bra! Alla är trevliga och jag får arbeta med det jag är utbildad till och älskar att göra, säger Maria. Maria kommer från den antika staden Korinth i Grekland, inte långt från Aten. Hon är utbildad civilingenjör i kemiteknik med examen från Aristotle University of Thessaloniki. Maria gjorde sin praktik som kvalitetskontroller av buteljerat vatten. Direkt efter examen fick Maria jobb på samma firma, så hon har redan lång erfarenhet av liknande uppgifter som hon arbetar med nu i Piteå. Att hon hamnade i Piteå är kärlekens förtjänst. Sambon och hon träffades i Grekland och efter tre års Distansförhållande med stort ”D” bestämde sig Maria för att flytta norrut. Hon hade ingen aning om huruvida det skulle gå att få jobb, men när hon blev varse om att det fanns ett stort pappersbruk i sin nya hemstad fanns det bara en sak att göra. Jag har fantastis ka med arbetare. På säljkontoret handlar det ofta om att lösa problem. – Vi har första kontakten med kunden. Man får försöka lyssna noga och ta reda på vad problemet är. Sedan får man gå vidare och tillsammans se över varför det har hänt, och framförallt hitta en lösning. Det är viktigast. Alla vill ha sina problem lösta. Och med åren har trycket ökat. Kunder kräver snabba leveranser. Det största problemet för fabriken i Piteå är det geografiska läget i kombinationen med en svensk logistik – inte minst tågtrafik – som kan skapa problem. Förut jobbade säljkontoret i Piteå uteslutande med fabrikens produkter, men området har utvidgats ordentligt och numera innefattar säljansvaret bland annat fabriker i Tyskland och Holland. Dessutom har säljkontoret kontakt med är detsamma överallt. Arbetssättet är snarlikt länderna emellan och min grek iska utbildning motsvarar den svenska. Nu behöver jag främst förbättra min svenska, säger Maria. Under sin tid på fabriken har hon dock upplevt stora kulturella skillnader. – Min utbildning var väldigt bra, men det är generellt ett tufft klimat i Grekland. Där samarbetar man inte med varandra. Man konkurrerar. Det är helt omvänt mot för här. Och det finns fler skillnader. Exempelvis raster. – Det är stor skillnad på arbets klimat. Jag upplevde det först som en annan planet. Ta en sådan sak som raster. I Grekland har ingen rast under arbetsdagen. Det här är att föredra. Det är mindre stressigt och mycket mer organiserat. Man både mår och jobbar bättre. Men ibland har de varit svårt att anpassa sig och veta vad som förväntas. Om arbetsplatsen har hon bara gott att säga, och hon vet vad hon vill göra i framtiden. – Jag har inga planer från att flytta från Piteå, och jag skulle väldigt gärna vilja jobba åt Smurfit Kappa Piteå. Men det får framtiden utvisa, säger Maria Koutra. externa leverantörer och skickar order till exempelvis Mondi, Propapier och Billerud Korsnäs för leverans till interna kunder. Inköpet sker via Smurfit Kappa European Paper Sourcing i Holland. – Det roligaste med jobbet är just att få ha kontakt med många människor internationellt. Man märker ibland av skillnader i hur vi gör affärer och kommunicerar, men allting har blivit mer globalt likriktat med tiden. Som grupp- och personalledare väntar nya utmaningar, men mycket kommer även att vara sig likt. – Den största skillnaden är att jag får personalansvar, men jag har jobbat här länge och känner mina kollegor väl så jag vet vad som väntar. Jag har fantastiska medarbetare. I övrigt får jag mer operativt ansvar för interna kunder och det blir mer diskussioner och förhandlingar än tidigare. Men jag känner sig mogen, säger Helena Eriksson, säljkontorets nya grupp- och personalledare. Viktor Johansson 4 LINERBLADET – SMURFIT KAPPA PITEÅ Handlingsplan för allas arbetsplats Under hösten 2014 kom Smurfit Kappa Piteås nya policy mot kränkande behandling. Som ett led i arbetet har en handlingsplan för chefer och medarbetare nu tagits fram. Handlingsplanen ska fungera som ett komplement till fabrikens Poli cy mot trakasserier och kränkande särbehandling och verka som ett stöd för chefer och ledare. Trakasserier och kränkande behandling Trakasserier är ett vitt begrepp och innefattar beteenden som kränker någons värdighet genom exempel vis nedvärderande kommentarer, tilltal och skämt samt ryktessprid ning. På arbetsplatser kan det ofta ske på grund av personers kön, etniska tillhörighet, religion, funk tionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Sexuella trakasserier kan handla om beröringar, tafs ningar, förslag, skämt, jargong eller bilder som är sexuellt anspelande och upplevs nedvärderande. Ryktas överväga bud på Smurfit Kränkande behandling är åter kommande handlingar som riktas mot enskilda medarbetare som ofta ställs utanför arbetsplatsens gemenskap. Exempel på kränkan de behandling kan vara mobbning, förtal, utfrysning eller medvetna förolämpningar. Att agera och agera snabbt Arbetsgivaren har en skyldighet att enligt lag att omgående ta tag i problemet och utreda trakasserier och kränkande särbehandling. En anmälan ska alltid behandlas med största respekt för den som utsätts. Handlingsplanens fyra huvud regler vid förekomna eller miss tänkta trakasserier och kränkan de särbehandling är snabbhet, konfrontation, diskretion och uppföljning. Problem av det här slaget måste hanteras omgående, objektivt och sakligt. Ju längre vi väntar desto värre riskerar konse kvenserna bli. Det är du som är utsatt som avgör vad som är kränk ande. Stanna upp och tänk efter Om du är du osäker på hur ditt beteende uppfattas kan du stanna upp och fråga dig själv om du skulle känna dig besvärad av att dina arbetskamrater eller din familj såg eller hörde vad du gör eller säger. Du kan även fråga dig hur du skulle du reagera om din sambo, ditt barn, någon i din familj eller du själv behandlades på detta sätt. För allas arbetsplats För att ingen skall utsättas för kränkande behandling eller trakasserier krävs att alla medar betare tar sitt eget ansvar för en god arbetsmiljö. Det är i mötet med andra som vi skapar ett gott arbetsklimat. Du som blir utsatt Det är du som utsatt som avgör vad som är kränkande och om det Tony Smurfit säger att koncerngruppen är öppna för ett bud, men det är helt beroende på huruvida det är bra för AMERIKANSKA International Paper ryk- koncernen eller inte. Det är en affär som kan vara värd så tas överväga ett bud på irländska sektorkollegan Smurfit Kappa. Men i skrivande mycket som 6 miljarder pund, motsvarande 77 miljarder svenska kronor, stund finns ingenting ännu på bordet. skrev tidningen The Telegraph tidigare – Det senaste beskedet som vi fick från koncernen var att inget konkret bud under våren. International Paper sägs ha diskuterat med rådgivare från är lagt. Det man ska ha i åtanke är att stora koncerner alltid överväger samman- Deutsche Bank rörande ett potentiellt bud på Dublin-baserade Smurfit, som slagningar och uppköp. Det här är inget ovanligt, säger Smurfit Kappa Piteås VD även är noterat på Londonbörsen. Smurfit hade intäkter på 5,8 miljarder Per Swärd. ska accepteras eller inte. Du som anställd har rätt att kräva att det upphör. Du som blir utsatt kan alltid vända dig till närmsta eller överordnande chef, personalav delningen, fackligt ombud eller företagshälsovården. Viktor Johansson Det här är inget ovanligt. pund under 2014 vilket gör bolaget till Europas största leverantör av pappersförpackningar. Smurfit Kappa har 1 400 anställda i Sverige på flera produktionsenheter och ett par säljkontor. Bland annat äger den Irländska förpackningsjätten Europas största kraftlinerbruk i Piteå som tillverkar förpackningsråvara. Övriga tillverkningsenheter producerar solidkartong och wellpapp. Offsetoch preprintverksamhet ingår också liksom displayföretag och bag-in-box tillverkning. LINERBLADET – NUMMER 2 · 2015 5 Struktur och rutiner för ett rörligt gäng Inom Kontorsservice väggar samlas ett härligt gäng som ständigt är på språng för att serva hela företaget. Gemensamma rutiner är viktiga för att hinna träffas. Att skapa struktur som bygger bort onödiga diskussioner och ”rent tjafs” är någonting som gruppen redan har arbetat med. Att införa daglig styrning är därför ett lätt steg att ta, men det hjälper grab barna på Kontorsservice att skapa mer rutiner och tydligare struktur. Kontorsservice jobbar minst sagt flexibelt och stundom akut. Mindre lager har inneburit allt fler leveranser. Gruppen är ständigt på språng för att leverera och lösa problem. De har inte bara bruket utan även Piteå med omnejd som arbetsplats. I och med färre anställ da som samordnar specialleveran serna har rutinerna förändrats, och enligt gruppen fungerar de en bra bit från 100 procent ännu. – Vi är en liten grupp som servar en stor grupp. Det kan inkom ma allt möjligt, men vi är aldrig omöjliga utan ständigt inställda på att fixa det akuta. När vi tror att vi har struktur så dyker nya saker plötsligt upp. Av den anledningen så vet vi aldrig hur dagen kommer att se ut, säger Sture Jonsson. Kontorsservice är en minst sagt en rörlig grupp, och eftersom de anställda dessutom har olika ar betstider är den dagliga styrningen än mer viktig för att skapa struktur och få information om hur läget är med alla i gruppen. – Vissa dagar är som ett pussel som vi får jobba för att passa ihop, säger Staffan Ström. För att alla ska ha möjlighet att vara med samlas gruppen på efter middagen. Staffan och personal ledaren Ann turas om att hålla i mötena som oftast är korta men ef fektiva. På tavlan behandlas bland annat roller och ansvar, kundser vice och gruppens egna principer. Inställningen är alltid ”rätt från mig” och att allting kan förbättras. Säkerheten är ett ständigt återkom mande moment sedan gruppen bytte lokaler 2010. Det har bara blivit tydligare med tavlan. Här behandlas även sinnesstäm ningen för dagen, någonting som fler borde lyfta in på sin tavla. Efter att Henrik tagit den enkla vägen – gul ”mellangubbe” – för många gånger fick han slutligen ett rött kort av Staffan. För många gula blir ett rött, och Staffans poäng är viktig: våga säga det du tänker och känner. På Kontors service jobbar Sture Jonsson, Thure Westerlund, Henrik Risberg (i bild), Staffan Ström (vid tavlan) och Kent Sandberg. En förbättring som gruppen har genomfört är att schemalägga Staf fan och Henriks turer i ett tydligt veckoschema. Det har medfört struktur som bygger bort rent tjafs. Nu är det tydligt vem som ska åka med på tur. – De diskussioner och otydlig heter som tidigare tog energi och tid har till stor del jobbats bort. Det skapar mer arbetsro för alla, säger Thure Westerlund. – Tidigare kunde det vara rena rabaldern, men det har blivit mycket bättre. Eller hur, Ann? säger Staffan. Ann håller med, och hon ser även fler fördelar med daglig styrning. – Förutom att skapa tydlighet och ordning så får vi en garanterad stund tillsammans. Jag jobbar med flera grupper på fabriken, så för mig är det värdefullt att få in en daglig mötesrutin där vi alltid kan lyfta det som är aktuellt eller det som någon går och grubblar på. På så sätt kan vi undvika att ta med oss jobbet hem över natten eller helgen. Viktor Johansson 6 LINERBLADET – SMURFIT KAPPA PITEÅ Förbättring står pall med hjälp av mall Mobil hugg anläggning som ersättare I fjol lyckades inte fabriken nå sin målupp fyllelse för antalet förbättringsarbeten. Samma mål gäller för i år, men nu har arbetet tagit fart och bruket ligger i linje. Fabriken lade själv ribban för antalet förbättringsarbeten, och målet var ambitiöst. A tt börja tänka i andra banor och införa nya rutiner tar tid. Mål en var på så vis lite orealistiskt högt ställda, men nu har vi fått upp tempot, säger verksamhetsutvecklare Östen Classon och kvalitetsschef Marianne Tollander. Arbetet har gett effekt på många håll i fabriken och engagemanget är stort, men det finns också saker att jobba på. Exempel vis att använda mallen mer. Mallen är viktig I varje förbättringsarbete ska en mall fyllas i. Den hjälper till att bena ut problemet, ringa in bakomliggande orsaker och hitta långsiktiga lösningar. Mallen fungerar inte som en rapportering, utan som ett stöd. – Ju mer strukturerade vi är, desto större är möjligheten att hitta lösningen. Det är alltid bra att skriva ner vad vi gör och hur vi tänker. Att ha alla förslag på rotorsaker, steg i arbetsprocessen och val av lösningar i huvudet är svårt, säger Marianne. På avdelningen Inköp har man sett nyt tan och effekten med mallen. – När förbättringsmallen kom tillförde den ett strukturerat sätt att angripa proble met ur fler aspekter än de vi kanske nor malt skulle analysera. Det är så lätt att gå på lösningen till ett problem direkt för att se dan inse att man inte kommit åt rotorsaken. Vi har sedan införandet också kommit fram till att vi får bra effekt när vi sätter oss ner och analyserar, lyfter tankar och idéer och tillsammans går igenom problemen som vi ska jobba med. Vi kommer att fortsätta med det angreppssättet, säger Lina Danielsson. Mallen kom även till stor nytta vid förbätt ringsarbetet med Holländerilabbet. – Den fungerade bra som vägledning för vilka olika saker man kan tänka på vid ett förbättringsarbete. I vår grupp kom vi dessutom från olika avdelningar, så just när vi skulle ”brainstorma” kom det upp alla möjliga förslag på förbättringar som vi inte hade tänkt på tidigare. Mycket på lapparna var lika, men lika mycket var nya idéer. Då blev mallen väldigt nyttig att ha, säger labtekniker Linda Albiin på Våtlab. Östen Classon instämmer kring nyttan. – Något som först verkar enkelt kan vara svårt och komplicerat i en processindustri av vårt slag. Många komponenter kan spela in. Då blir det viktigt att dokumentera. Handen på hjärtat I förbättringsarbetet är det först och främst centralt att alla deltar aktivt och lyfter de för slag som finns och tar del i genomförandet. Därefter är det viktigt att se ”misslyckandet” som en naturlig del av processen för att hitta en lösning. – Handen på hjärtat: Blev det bättre? Har vi löst problemet? Om inte, varför inte? Valde vi fel lösning? Har vi hoppat över nå gonting? Valde vi fel rotorsak? Vilka andra hade vi? Det är så metoden kan se ut, och det är många gånger vägen till rätt lösning, säger Marianne Tollander. Viktor Johansson I SAMBAND MED ombyggnaden av barrlinjen på Renseriet ska en mobil hugganläggning klara fabrikens flisförsörjning. – Anledningarna är två: vi vill både behålla både den fliskvalitet vi har idag med rätt råvarumix, samt säkerställa flödet utan att köpa in för mycket extern flis, säger Mikael Johansson process ingenjör på Renseriet. Riskmässigt blir det en skillnad med en ny utrustning vilket är viktigt för bland annat truckförare att vara medvetna om och uppmärksamma på. Konceptet med mobil hugganläggning av den här typen är amerikanskt och utrustningen på Smurfit Kappa Piteå kommer att vara den enda av sitt slag i norden. – Den är uppbyggd i sexmeterssektioner och möjlig att montera ner och transportera. Tanken är att även kunna använda den vid koncernens andra anläggningar i Sverige. Hos oss kommer den även att testköras för vinterkörning, säger Mikael. Stoppet på barrlinjen sker i början i av augusti och varar tio veckor. Intrimning av den nya linjen på Renseriet är beräknad till 7 oktober. Utöver den mobila anläggningen är ett flislager uppbyggt. Fimpat och klart – nya kurer kommer snart FRÅN OCH MED 15 maj 2015 är Smurfit Kappa Piteå en rökfri i anläggning. Rökning är numera endast tillåten vid särskilt anvisade platser eller speciella rökkurer. Rökkurer är beställda och kommer att placeras ut enligt nedan: Lillänget, mellan port 180 och ingång till Lillängets omklädningsrum. Port 103 – vid ”cigarren” (vilket låter lämpligt) Port 125 – utanför Systemtekniks verkstad Port 160 – PM1 Renseriet – utanför manöverrummet Vid huvudkontoret och Tech Center kommer tydliga rökrutor/platser med själv släckande askoppar att iordningställas. På övriga platser gäller rökfritt – inte rök fritt. LINERBLADET – NUMMER 2 · 2015 7 I slutet av april anordnade Smurfit Kappa Piteå säkerhetsdagar. Det genomgående temat var Looking out for each other, att vara rädda om varandra. Säkerhet på en rörlig arb Dagarna inleddes med en föreläs ning av Gustav Seppelin Solli vars liv hastigt förändrades för alltid i samband med en olycka på Nord kalk i Luleå 2011. Gustav jobbade som entreprenör i en främmande ar betsmiljö när en explosion inträffade i en av ugnarna. Gustav utsattes för frätande kalk. Bristen på informa tion och riskbedömning spelade stor roll den gången. – Det var en väldigt intressant föreläsning. Vi diskuterade kring olyckan och vad vi kan lära oss av den, säger Smurfit Kappa Piteås säkerhetschef Ingemar Andersson. Ingemar understryker vikten av att använda Stop, Think, Go-bedöm ningen innan arbetet påbörjas. Det viktiga är att stanna upp och se till vilka risker som man kan hamna i. – Det ska finnas aktuell informa tion om riskerna med ett jobb. Man ska bli informerad, men vi kan alla också bli bättre på att själva fråga ef ter riskbedömningar och i alla lägen Stanna upp och se till vilka ris ker som man kan hamna i. 8 LINERBLADET – SMURFIT KAPPA PITEÅ jobba efter konceptet Stop, Think, Go. Det finns många mycket bra gjorda riskbedömningar och dessa ska hållas levande. Det innebär att om förutsättningarna ändras eller att det finns exempelvis olyckor, till bud och riskobservationer ska dessa ses över, säger Ingemar. Veckan fortsatte med minimässa där det fanns möjlighet att testa bland annat fallskydd, evakuerings utrustning och brandsläckare. Ett fokusområde under säkerhets dagarna var fabrikens samarbete med entreprenörer. På en rörlig arbetsmarknad med många – ibland oerfarna – entreprenörer ökar risker na. ”I ett land som en gång utmärkte sig för sin goda arbetsmiljö mister människor livet varje vecka”, står det att läsa i Gustav Seppelins bok ”Döden på jobbet”. På Smurfit Kap pa Piteå har därför samarbetet med entreprenörer prioriterats, något som verkar ha gett resultat. – 2014 var entreprenörer involve rade i åtta arbetsolyckor på fabriken Omtanke och innovation En allvarlig brännskada vid ett underhållsarbete fick Pär Gabrielsson att fråga sig hur liknande olyckor kan förhindras i framtiden. Svaret blev en pumprigg för övning, och 15 april åkte mekaniker Tomas Söderberg till Amsterdam för att tävla med riggen i koncernens Innovation Event. Ett ansvarsfullt och riktigt lyckat uppdrag. betsmarknad med ungefär 265 frånvarodagar. Hittills i år är den siffran noll, vilket är mycket glädjande. Vi har haft en olycka med egna anställda, och det är en för mycket, säger Ingemar. Smurfit Kappa Piteå har påbörjat resan mot certifikat för arbetsmiljö OHSAS18001. Förrevision genom förs i höst av Det Norske Veritas och certifikatet kommer att vara i mål våren 2016. – Vi kommer att fixa detta till sammans. Certifikatet är ett viktigt bevis på att vi har ett systematiskt arbetsmiljöarbete som uppfyller de lagar och regler som styr vårt arbete. Men framförallt är det för att kunna ha en trygg och säker arbetsplats för våra anställda. Det är alltid högsta prioritet, säger säkerhetschef Inge mar Andersson. Viktor Johansson DET VAR 1999 som Magnus Wikström brännskadades illa vid ett underhållsarbete av en pump. Vid samma tillfälle skadade sig även kollegan Pär Gabrielsson. 2011 inträffade en liknande olycka och det var efter den händelsen som idén om en pumprigg satte igång. Lösningen blev en vanlig pump, placerad på en mobil övningsrigg och trycksatt med vatten. Vid demontage av pumpar förekommer tryck, värme och olika former av aggressiv lut. Riggen har gjort det möjligt att öva praktiskt på momentet. Helt utan risk. – Syftet är att simulera en så trovärdig men säker övningsmiljö som möjligt. Det är inte skarpt läge, men inte heller teori. Man får lära sig genom att göra och den enda risken du utsätts för är att bli blöt, säger Tomas Söderberg. Den används till nyanställda och hjälper till att minska antalet olyckor. Byggd för att kunna öva i utbildningssyfte har den även lånats ut till Strömbackaskolan. Den främsta vinsten är så klart säkerheten på fabriken i Piteå, men under våren har pumpriggen även varit och tävlat vid koncernens Innovation Event i Amsterdam. – Pär ville att jag skulle åka istället för honom då han tyvärr inte kunde. Jag är stolt över att ha fått ansvaret. Just därför var det lite nervöst, säger Tomas. I Amsterdam fick Tomas presentera riggen för en koncernjury. Och responsen var mycket positiv. – Det gick riktigt bra och vi slutade faktiskt på en bronsplats bland många tävlanden. Sedan fortsatte folk att komma fram under hela kvällen och visa stort intresse, såväl höga chefer som kunder och designers. Det var rent allmänt väldigt blandat med människor på eventet. Jag var nog den ende mekanikern där vilket var lite roligt, säger Tomas. Enligt Tomas gav besöket i Amsterdam ett viktigt kvitto utöver pallplatsen. – Jag märkte att vi ligger långt fram i hur vi prioriterar säker het. Det är mycket glädjande, samtidigt som vi alltid kan bli bättre. Det handlar om allas KORTA FAKTA vårt sätt att förhålla oss till risker och värna om varandra. Övningsriggen tävlade i SusAllt det här kommer ur Pärs tainability Award; en bred och fantastiska omtanke för andra, prestigefull kategori. Vinnarna säger Tomas. kom från en fabrik i England Brons i all ära. Den största som under 18 månaders omvinsten är möjligheten att förbyggnation valde att behålla hindra allvarliga olyckor. Den all personal och låta dem här gången med omtanke och jobba med socialt ansvar och innovation. hjälpa till på allehanda sätt i Viktor Johansson kommunen. LINERBLADET – NUMMER 2 · 2015 9 Målet för en rehabilitering är i korthet att stötta med arbetaren att återgå till ordinarie arbete så snart som möjligt. Men vad görs för att detta ska vara möjligt? Vad händer vid rehabilitering? För den som ska rehabiliteras är närmsta chefen nyckelpersonen. Det är den närmsta chefen som har ansvaret för ett aktivt arbets miljö- och rehabiliteringsarbete samt ansvaret för att arbetsgivaren snabbt vidtar nödvändiga åtgärder. Det första steget är ofta att reagera. Det förbyggande arbetet är viktigt, och ju tidigare signaler på ohälsa kan plockas upp av medarbetarens omgivning desto bättre. Om en medarbetare visar tecken på ohälsa trots närvaro på arbets platsen, eller varit sjukskriven vid sex tillfällen eller fler under en tolv månadersperiod, har den närmsta chefen en skyldighet att uppmärk samma det. Det kan ske under ett helt informellt samtal där utgångs punkten är omtanke. Vid samtalet finns det möjlighet att prata om hälsotillstånd och arbetssituation. När sjukanmälan är gjord kan företagshälsovården kopplas in. Nyanställd välkomnas MARIE RÖNNLUND Operatör Drift, PM2 10 – Närheten till företagshälsovår den är en nyckel till ett framgångs rikt rehabiliteringsarbete. Att ha en inbyggd företagshälsovård är väldigt ovanligt, om inte unikt, sä ger rehabsamordnare och personal specialist Therese Bergström. De medverkar tidigt med en di agnos för att hitta rätt åtgärder och upprätta en behandlingsplan. För att en återgång till arbetet ska vara möjlig kan arbetsplatsen behöva anpassas med exempelvis hjälp medel, men det kan också krävas ändringar i arbetsuppgifter och ibland även omplaceringar. Medarbetaren är skyldig att efter bästa förmåga delta aktivt i rehabiliteringsarbetet. Den närmsta chefen måste exempelvis få veta hur sjukdomstillståndet påverkar arbetsförmågan. Personalavdelningen följer reha biliteringens utveckling och bistår med råd och stöd. SK är en Livskamrat SMURFIT KAPPA PITEÅ är med och investerar i livets viktiga skeden. Projektet, som går under namnet Lagkamrat, är i grunden en fond förvaltad och finansierad av Sparbanken Nord i samarbete med det lokala näringslivet. Fonden används sedan för att skapa värdefulla extraresurser till äldreomsorgen med hjälp av tjejer och killar från föreningslivet. Initiativtagare är Piteå IF Dam, Sparbanken Nord och Helikopter Brand Design. Viktor Johansson LINERBLADET – SMURFIT KAPPA PITEÅ Även arbetskamraterna till den re habiliterade har en skyldighet att ta ansvar för med sitt förhållningssätt stötta i processen. Vid sjukskriv ning och rehabilitering, tänk på att: •N är sjukfrånvaron, helt eller del vis, överstiger sju kalenderdagar ansvarar du själv för att kontakta vårdgivare för bedömning av behov av förlängd sjukskrivning. Läkarintyget lämnas omgående till lönekontoret och du informe rar din närmaste chef om hur din sjukdom påverkar din förmåga att arbeta. Detta gäller både det första läkarintyget och de som eventuellt följer. Det är viktigt att läkarintygen lämnas in i tid! •O m du får avslag av Försäkrings kassan gällande sjukpenning ska du omgående lämna en kopia av avslaget till din närmaste chef. Ni ska gemensamt komma överens om hur din upplevda ohälsa ska hanteras. •D u kan bli kallad till rehabilite rings- och avstämningsmöten till följd av din sjukfrånvaro. Din närvaro är obligatorisk, du får inte utebli från dessa utan giltig frånvaro. Mer praktisk information finns att tillgå på intranätet. Där finns även en lathund som stöd med informa tion om vad du som medarbetare ska göra för du ska kunna tillfrisk na så snabbt och bra som möjligt. Viktor Johansson Nytt IT-system FABRIKENS IT-SYSTEM för sjukskrivningar och rehabilitering heter Adato. Systemet är till för att underlätta processen och se till att ingenting hamnar mellan stolarna. – Ett syfte är att kunna få bättre uppföljning och dokumentation. Vi hoppas att systemet är sjösatt under sensommaren eller mot höstkanten, säger HR-chef Anette Sundström. Med sjukfrånvaro- och rehabiliteringsverktyget Adato får cheferna signaler om när ett rehabärende ska påbörjas. Adato som är integrerat med företagets PA-system bevakar automatiskt sjukfrånvaron för alla medarbetare och skickar e-postmeddelanden. Verktyget som har utvecklats av företaget Miljödata AB kan installeras på befintligt intranät och ska vara så lätt som möjligt för alla att använda. Viktor Johansson Tjejklassikern – en present till mig själv A llt började med att min man Kjell frågade vad jag ville ha i 50-årspre sent och jag svarade helt spontant att jag skulle vilja ha en resa till Thailand och klara av en tjejklassiker. Jag har alltid tränat men aldrig tagit det till denna nivå, men kände att nu eller aldrig. Tjejklas sikern innebär att man ska genomföra 4 lopp under ett år: 30 km längdskidor, 100 km cyk ling, 1 km simning och 10 km löpning. Det jag gruvade mest för var skidåkningen för jag hade aldrig stått på ett par längdskidor. I början var jag som Bambi på is. Jag kunde knappt stå på skidorna och var helt slut efter 5 stakningar. Men efter 10 mils träning börja de tekniken bli lite bättre. Jag såg inte längre ut som Bambi på is, utan mer som Bambi med dubbar. Tävlingsdagen var jag superlad dad och redan en kort stund efter start var jag uppe i 175 i puls (jag har en maxpuls på ca 187 slag). Tänkte att jag måste lugna ner mig för jag brukar vara en slowstarter, och går jag ut för hårt så kan det straffa sig. Efter 2 mil var jag fruktansvärt trött, men såg att jag hade en bra tid på gång, så det var bara att bita ihop och strunta i att det värkte överallt och att jag knappt fick luft. När jag kom i mål var jag helt slut och hade nog inte orkat en meter till. Målet var att komma på topp 2000, men jag slutade på plats 77 och det var över alla mina förväntningar. Jag vet att jag har en stark tävlingsinstinkt, men jag var själv förvånad hur mycket vilja jag hade och hur mycket mer man kan pressa sig själv även om man tror att man ska dö. I juni var det dags för nästa tävling, 100 km cykel i Tjejvättern. Detta skulle bli min gren, och målet var högt satt. Tidsmålet var under 4 timmar och placeringsmålet var topp 300. Direkt efter start körde jag stenhårt för jag visste att jag måste hålla en snittfart på 25 km/h för att nå målet på 4 timmar. Jag höll hela tiden ögonen på hastighetsmätaren för att försöka ligga runt 30 km/h. För om man tar i beräkning tiden man förlorar i backarna så är det den hastigheten man måste ligga i på rakorna. Mil efter mil gick som på räls, jag körde om cyklister hela tiden. Efter 3 mil kom den berömda Ormbergsbacken. Den är väldigt lång, brant och en riktig killer. Benen ”skrek” och munnen smakade blod. Men det var bara att bita ihop för jag ville verkligen nå mitt slutmål. Jag kom i mål på 3.30 på plats 137 och trodde inte det var sant. Det innebar att jag hade en snitthastighet på 28 km/h och sista milen hade jag snittat 32 km/h enligt min GPS. Nästa lopp att genomföra skulle bli Vans bro tjejsim 1 km. Här var målet topp 200, också ett högt satt mål. Men jag har simmat mycket under mina dagar och visste att jag kunde simma 1000 m på 20 minuter i en inomhusbassäng. Men detta var något helt annat. Det var kallt och stark motström och det tog verkligen på krafterna. Jag simmade på 23.22 och kom på plats 183. Lite missnöjd med tiden, men målet var ändå nått och gammeln hade presterat igen. Nu återstod bara sista grenen, 1 mil löp ning i Lidingö tjejlopp. Jag hade börjat min löpträning i april, men fick en muskelbrist ning i vaden då jag körde intervallträning och den visade sig vara väldigt långvarig och svårläkt. Så jag satte ett lågt mål på 01.20, för jag räknade med att få gå i alla backarna för att inte belasta vaden. Min strategi var att gå uppför och springa som en tok utför för att få en hyfsad sluttid. Jag kom i mål på 1.15.21 på plats 3336. Ingen topprestation, men jag var ändå ganska nöjd. Så nu stod jag där med en klarad tjejklas siker, blommor i famnen och medaljen runt halsen och var nöjd med alla mina prestatio ner och hur lycklig som helst. Och ja, jag fick även en resa till Thailand i present. Åsa Berglund Världsunikt kvalitetssystem Smurfit Kappa har sedan 2008 jobbat med att ta fram ett kvalitetssystem som samtliga 16 fabriker i Europa ska följa. – Det görs eftersom vi har så många fabriker som ska kunna leverera produkter enligt gemensam specifikation. Kvalitetssystemets omfattning är faktiskt världsunikt, och allting koordineras via Monica Öbergs skrivbord här i Piteå! säger Lars Henriksson, chef för produkt utveckling papper. TANKEN ÄR att alla fabriker ska ha gemensamma procedurer för hur man kontrollerar sin slutprodukt. – Systemet talar om hur alla ska följa gemensamma tillväga gångssätt när de kontrollerar slutprodukten. Det kan handla om hur ofta man testar vilka provmetoder som används. Om problem uppstår ska vi även följa upp dem på samma sätt. Allting ska vara nedskrivet och spritt bland alla operatörer. Sedan kan man ha lite olika angreppssätt och verktyg beroende på bruk. Det får vi acceptera, men slutresultat ska bli densamma, säger Monica Öberg, Project leader paper performance i Piteå. När arbetet inleddes 2008 skilde sig arbetssätten åt. Tillsammans med kvalitetsansvariga på bruken har nu ett gemensamt kvalitetssystem jobbats fram för att alla alltid ska kunna hålla det som kunden lovas. Jobbet tar Monica till koncernens fabriker runt om i Europa för att se så att procedurerna verkar vara på plats. Men arbetet handlar inte bara om det praktiska. – Det gäller att få in ett tankesätt. Tidigare har vi tänkt ton. Nu tänker vi mer att vi ska producera ton med kvalitet. Där har det skett en förändring inom koncernen, säger Monica. Viktor Johansson LINERBLADET – NUMMER 2 · 2015 11 Lets go Eltruckin´ Under våren har Pappers magasinet haft en eltruck på prov, och betyget är en stor tumme upp. – Jag är förvånad av hur positiva alla är. Vi brukar helt ärligt vara rätt så kritiska inför ny utrustning, men eltrucken har fått bra om döme rakt igenom. Det är inte så vanligt, säger Daniel Pettersson på Pappersmagasinet. I dagsläget arbetar Pappers magasinet med dieseltruckar, men 12 efter att under våren ha testat två eltruckar i bruk har skillnaderna blivit tydliga. – Ska vi jämföra så är det ett stort framsteg; arbetsmiljömässigt och miljömässigt, säger Daniel. Den nya trucken är mer ergo nomiskt anpassningsbar med fler inställningsfunktioner. Hytten är bland annat vändbar vilket mins kar antalet besvärliga vridningar med nacken. Det är företaget Kalmartruck som levererar såväl eltruckar LINERBLADET – SMURFIT KAPPA PITEÅ Den är knäpptyst. som dieseltruckar till bruket. På Pappersmagasinet är man nöjda och har upplevt en stor förbättring de sista åren sedan bruket bytte tillverkare. Men den nya eltrucken är ett ytterligare steg i rätt riktning mot bättre arbetsmiljö. Att slippa av gaserna gör skillnad för jobbluften. Ljudnivån är ett ytterligare stort plus. Eller snarare avsaknaden av ljudnivån. – Den är knäpptyst. Det är en stor fördel för både öron och säker het, säger Daniel. Ursäkta utsläppen – Vi bygger om SMURFIT KAPPA PITEÅ får tillfälligt gå tillbaka till tidigare utsläppsvillkor under de fyra år som vattenreningen nu byggs om och förbättras. Det slog mark- och miljödom stolen i Umeå tingsrätt fast i februari 2015. – Med anledning av att vi har haft problem med dålig funktion på bioreningen och högre utsläpp av COD, syreförbrukande ämnen, behöver vi både bygga om och prova oss fram till rätt körsätt, säger fabrikens VD Per Swärd. Den biologiska reningsanläggningen togs i drift i december 2004 och fungerade väl under de första åren. Under 2008 och 2012 inträffade vissa störningar som resulterade i ökade utsläpp. Fabriken kunde då komma till rätta med problemet genom kontrollerad återstart av reningsanläggningen. Men under 2013 och 2014 blev störningarna allt mer frekventa, och problemet gick inte längre att lösa genom återstart. Följderna blev kraftigt förhöjda utsläpp. Mark- och miljödomstolen konstaterar att fabriken har lagt ned ett omfattande arbete med att utreda orsaken till problemen samt hur dessa problem ska kunna lösas. Men det slås samtidigt fast att någon tydlig orsak till problemen inte har hittats. Reningsanläggningen har inte haft några uppenbara mekaniska fel, och anläggningen har körts på samma sätt som tidigare. För att åtgärda problemet krävs därför mer omfattande ombyggnationer, men även förändringar i körsätt. – Vi måste testa oss fram och lära oss att köra anläggningen på ett sådant sätt så att vi får ner utsläppen. Vi har redan haft ett stopp i april och genomfört vissa ombyggnationer, men vi räknar med ungefär fyra år för modifieringar och försökskörningar för att optimera och komma till rätta med problemet. Det är under den här perioden som vi har beviljats mildare villkor eftersom störningar kan komma att öka utsläppen, säger Per Swärd. Skogsklubbens årsmöte Men det är inte bara trucken som har fungerat bra. Daniel Pettersson är väldigt nöjd med beslutsprocessen. – Vi har en bra ledning som jobbar lyhört. Alla berörda medar betare – dem som ska köra trucken – är delaktiga i processen och får säga sitt. Då blir också beslutet bättre. Här ligger vi i framkant i jämförelse med alla andra bruk. Det var någonting som Kalmar truck påpekade när de var på besök. Det ska vi vara stolta över, säger Daniel. Berörda från fabriken har besökt leverantören i Lidhult i små ländska Ljungby och överlämnat specifikationer. – För oss är det bland annat viktigt att drifttimmarna är nog bra om vi ska ta eltrucken i bruk. De återkommer med vad som är möjligt av våra krav, men det ser positivt ut, säger Daniel Pettersson, en av många som ger tummen upp för eltrucken. Viktor Johansson TISDAGEN 18 AUGUSTI klockan 18.00 håller Skogsklubben årsmöte i fabrikens restaurang Tallkronan. På årsmötet sker genomgång av revisionsberättelse, medlemmar och året i stort. Skogsklubben är en fritidsklubb för medlemmar och anställda. För närvarande finns 149 aktiva medlemmar varav hundratalet är jägare och resterande fiskare. Klubben innehar bland annat arrenden på mark tillhörande Swea skog. Smurfit Kappa Piteå – inte SKK Piteå NU BYTER FABRIKEN NAMN! Åtminstone lite grann. Smurfit Kappa Kraftliner i Piteå blir kort och gott Smurfit Kappa Piteå. Som en del av varumärkesarbetet standardiseras namnen på koncernens samtliga enheter. LINERBLADET – NUMMER 2 · 2015 13 LinerKRYSSET De först öppnade rätta lösningarna belönas med Trisslotter. Den första med 3 lotter, den andra med 2 och den tredje rätta lösningen med 1 lott. Korsordslösningen skickas till Linerbladet, Personalavdelningen, Att. Britt Johansson senast 1 september 2015. Vi har en ensam vinnare i Linerkrysset Nr 1, 2015 Namn:.................................................................................................................................................................. Kurt Backman 3 trisslotter Adress:............................................................................................................................................................... Ingen vinnare 2 trisslotter Ingen vinnare 1 trisslott Tel:........................................................................................................................................................................ 14 LINERBLADET – SMURFIT KAPPA PITEÅ 3,5 km Dam -- (tid saknas) Herr Mattias Sandström 20:40 5 km Dam: Stina Hertov 28:28 Herr: Tomas Karlsson 22:49 10 km Dam --- (tid saknas) Herr n 40:59 Bosse Johansso Smurfit Kappa Piteås Vårrus 2015 Torsdag 21 maj gick starten för vad som ska bli ett årligt återkommande motionslopp för Smurfit Kappa Piteås anställda med familjer. I ett uppklarnande väder samlades omkring 50 glada motionärer vid Grisbergets elljusspår. Cirka 10 tog en promenadrunda, 8 deltog i klassen barn/ungdom medan 31 personer skrev upp sig för att springa 2, 3, 5 eller 10 km. Efter en gemensam start pas sade Lars Rönnbäck på att duka fram fika och börja steka ”mål gångshamburgare”. Allt eftersom deltagarna kom i mål ropades tiderna ut och de som ville ha sina tider officiella fick skriva upp dem i tävlingsprotokollen. Då Vårruset är tänkt som ett mo tionslopp som ska öka motivatio nen att motionera och hålla igång hela sommaren korades ingen vinnare. Men eftersom resultaten blev så bra redovisas ändå de bästa registrerade tiderna per motions klass. Löpning är en enkel och populär motionsform som är på uppåtgå ende – det blir märkbart fler och fler som mer eller mindre regel bundet är ute på en löparrunda. Lars Rönnbäck berättar att cirka 40 anställda deltar i löparskolan arrangerad av S.T.a.R i Bergsviken. Löparskolan är vid fem tillfällen Ny koncernchef Smurfit Kappa får en ny koncernchef. 1 september 2015 tar Tony Smurfit över posten från Gary McGann som går i pension. GARY HAR LETT omvandlingen av Smurfit Kappa sedan 2002. Under hans ledarskap har koncernen mer än fördubblat sin storlek, förstärkt sin position som europeisk marknads ledare, blivit närvarande i Sydamerika och åter kommit in på Nordamerikansk marknad. – Jag är stolt för förtroendet av att få ta över efter Gary! Vår framtida vision är tydlig, våra utsikter är goda och med olika moment i varje, exem pelvis effektivt och skonsamt löp steg, backträning, intervallträning och skadeförebyggande träning. Målet är inte att skapa elitlöpare utan att alla ska lära sig att springa ekonomiskt, med ett bra löpsteg och minimera risken för löparre laterade skador. Samtidigt ska det vara kul och motivera till en aktiv livsstil. Nästa utmaning blir Kappa joggen i slutet av augusti, och förhoppningsvis blir det lika bra uppslutning då som på Vårruset. De som skrev upp sig för löpning var: 2 km Ebba Wallon AnnaKarin Henriksson David Jonsson Ella Jonsson Joakim Jonsson Jan-Ola Jonsson Elina Marklund Isla Marklund Liam Marklund 3,5 km Ann Englund Tora Finnberg Anneli Burman Håkan Sirkka Erik Finnberg Mattias Sandström Kalle Vinblad Von Walter 5 km Stina Hertov Eva Sandström Madeleine Westerlund Lina Danielsson Linda Eriksson Ann Nordlund Tomas Karlsson Ulf Nordlund 10 km Johan Bergström Marcus Rensfelt Nicklas Norén Per Westerberg Bosse Johansson Fredrik Mark Återhämta dig tillsammans ska vi utveckla företaget ytterligare mot en marknadsstyrt förpackningsföretag som har kunden i centrum, säger den nye koncernchefen Tony Smurfit. – Det har varit ett privilegium att få ha varit ledare för den här koncerngruppen. Jag har haft ett fantastiskt stöd genom åren och jag är övertygad om att företaget under Tony Smurfit kommer att fortsätta sin utveckling som den mest respekterade och utmärkande leverantören på marknaden, säger avgående koncernchef Gary McGann. Viktor Johansson VI ÄR MÅNGA som ser fram emot semestern. Inför sommaren skulle dock Företagshälsovården på Smurfit Kappa Piteå vilja lyfta vardagens viktiga återhämtning. Här är därför några tips: Starta och avsluta varje dag i lugnt tempo. Se till att du får tillräckligt med sömn. För 8 timmars sömn med bra kvalitet behövs 16 timmars vakenhet. Avsätt tid på kvällen för att varva ner då du stänger av TV, dator och mobiltelefon. Var fysiskt aktiv minst 30 minuter varje dag. Ut och njut i naturen. Det är avkopplande för hjärnan. Se till att du får dagsljus dagligen. Mvh, Företagshälsovården Tack, tack! Nils-Erik Stenberg vill tacka företaget och arbetskamrat erna på skiftlag 3 för den fina uppvaktningen vid sin pensio nering. LINERBLADET – NUMMER 2 · 2015 15 Krönika L A R S - O L O F P E TTER SSO N S ommaren 1971 fick jag sommar jobb på ASSI. Det var meningen att det skulle vara 3 månader men det blev nog 5 eftersom det behövdes folk över älgjakten också. Sen var jag arbetslös ett tag och tänkte flytta till Trollhättan men precis då jag skulle ringa och acceptera det jobbet ringde det från ASSI och jag blev erbjuden fast an ställning med start i januari 1972. Av olika skäl kändes det som ett bättre alternativ, så jag blev kvar i Piteå. Nästan omgående blev jag fackligt ak tiv och deltog i en studiecirkel som hette Vardagslagen om konsumenträtt. Detta ledde till att jag blev vald till vice studie organisatör, och på den vägen fortsatte det med olika uppdrag för avdelningens räkning. Ordförande för avdelningen blev jag 1976 då jag accepterade att ställa upp efter mycket funderande. Jag hade då bestämt att det skulle bli max 6 år, men det blev 38. Att blicka tillbaka över 38 år som ord förande för avdelningen är naturligtvis inte lätt, men jag tänkte redogöra för en speciell uppgörelse. S torhelgsdrift och 6 skift kanske den viktigaste uppgörelsen. Under många år hade företaget försökt få till stånd en uppgörel se om storhelgsdrift. Det hade påbörjats innan jag blev ordförande med förslag om att köra ibland påsk och ibland pingst. Omröstningar om dessa förslag fick oftast nej men, företaget hade vid något tillfälle fått ihop folk som körde på övertid. Vi hade en omröstning om att köra påskhel gen 1978, men resultatet av omröstningen blev NEJ. Jag uppmanades vid avdel ningsmötet att gå upp till disponent Si gurd Wendleman och meddela honom att vi kunde köra gratis om han bara avgick som disponent. Det gjorde jag och han sa sig vara beredd att göra det. Mitt svar till honom var att jag inte riktigt trodde att det var vad man ville, utan att det var en allmän frustration som tog sig sådana uttryck. Nåväl. Detta ledde till att vi så småningom förhandlade om modifierad storhelgsdrift. Det avtalet kom 1979 och innebar att vi skulle köra alla storhelger utom jul och midsommar, samt att vi införde 3 veckors semesterstopp från mid sommar och framåt. Det avtalet innebar att man som skiftarbetare fick en rimlig semester men också att ett skiftlag varje år fick 7 veckors semester. För dagtid innebar avtalet att det var mycket svårt att få semester dessa 3 veckor efter midsommar. Då skulle alla underhållsarbeten göras. Företagsledningen var fortfarande mycket angelägen om att få köra helkon tinuerligt med storhelgsdrift och ville förhandla i frågan 1982. Nu kom argu menten fram om att dagtidspersonalen inte var nöjda med att bli hindrade från semester i samband med midsommar, och företaget pekade på svårigheterna med att få tag på firmafolk. Skiftarna å sin sida tyckte att deras semester skulle bli förstörd och dessutom ville man veta hur många som skulle få jobb med detta avtal samt hur vi skulle göra med skiftschemat. Efter många och långa förhandlingar lade styrelsen fram ett förslag till omröst ning som bland annat innehöll garanti för att företaget skulle anställa 52 kollektivan ställda och 3 förmän, men även arbets tidsförkortning på skift med 94 timmar. Dessutom skulle den skiftgående persona len kunna få 4 veckors sammanhängande semester och månads lönerna skulle höjas med 8 % för skiftarna och 5,7 % för dagtid. Detta med arbets tidsförkortning blev en fråga som nästan kom på regeringens bord. Det blev ett väldigt liv på Svenska arbets givarföreningen, SAF. Man hävdade från deras sida att detta inte var en fråga som vi kunde göra upp lokalt. Frågor om arbetstid skulle göras upp i centralavtal eller genom lagstift ning, och att ett statligt företag gjorde så här kullkastade hela det systemet. Jag blev uppringd av både dåvarande kommunikationsminister Curt Boström samt biträdande industriminister Roine Carlsson. Båda ville att jag skulle försöka förhandla bort arbetstidsförkortingen från avtalet. Annars skulle frågan komma på regeringens bord. Problemet för mig var att vi redan hade haft en omröstning i frå gan och medlemmarna hade sagt JA, och de huvudsakliga skälen var just arbets tidsförkortningen samt att 55 personer skulle anställas. Efter en del diskussioner Detta med arbets tidsför kortning blev en fråga som näs tan kom på reger ingens bord. i styrelsen tog vi kontakt med företags ledningen. Vi löste det som så att arbets tidsförkortningen blev studietid. Med den skrivningen, som fortfarande finns i avtalet, var alla nöjda. Nja, kanske inte SAF, men i övrigt så. Avtalet ser nästan likadant ut idag. I nte alltid man är överens med de krav som ställs. Vi hade lyckats för handla fram att vi skulle få fritt kaffe för alla anställda och beräkningen var gjord efter de så kallade kaffelistorna vilket innebar en genomsnittlig förbruk ning av 6 kilo kaffe per år och anställd. Då kom en medlem in på fackexpeditionen. Han ville att jag skulle ordna så att han fick ta hem sitt kaffe för som han sa så kokade han kaffe hemma och tog med sig i termos. Jag svarade denne medlem att om han ville kunde han ju åka lite tidigare till jobbet och koka kaffe och sen hälla över i termos, dessutom kunde han ju på samma gång fixa kaffe till sina arbetskompisar. En annan gång kom en medlem in och ville ha lönegradsuppflyttning. Det var på tiden då vi hade personliga löne grader. Problemet var bara att precis inn an hade arbetsledningen varit och frågat vad man skall göra med en som aldrig passar tiden, vilket rörde just denne per son. Jag frågade om han själv trodde att det hade något samband, vilket inte var uppskattat. F ramtid. Då jag började 1971 sa man inte att man jobbade på ASSI. Det ansågs vara dåliga löner och arbetsvillkor. Men avtalen blev efterhand bättre, likaså inställningen från företagsledningen. Med detta, samt en del offensiver med sponsring mot bredd- och toppidrott och kulturevenemang, så blev fabrikens rykte bättre ute på stan, och under 80 talet så var det riktigt bra. Ty värr tror jag att det håller på att dala igen, vilket borde leda till att företagsledningen tillsammans med facken vidtar åtgärder då man snart är inne i ett ganska omfat tande rekryteringsbehov. Nu slutar jag efter nästan 44 år vid företaget, men jag blir inte sysslolös. Mina politiska uppdrag fortsätter jag med, samt en del annat. Men jag hoppas också på lite fritid. Jag avslutar med att tacka alla för de 44 åren samt hoppas att ni som är kvar på fabriken tar väl hand om er med goda arbetsvillkor och en god arbetsmiljö.
© Copyright 2024