Linerbladet 2 2015

KONTORSSERVICE
SÄKERHET
Att vara rädda om varandra
Rutiner för ett rörligt gäng
sid 6
sid 8–9
Linerbladet
Nr 2 | 2015 · En tidning för alla medarbetare vid Smurfit Kappa Piteå
Återkommande
glädjerus
LINERBLADET – NUMMER 2 · 2015 1
VD har ordet
PER SWÄRD
En bra start på året
TIDEN GÅR FORT och snart är det sommar. Våren är
en intensiv period av året som kräver mycket av oss alla,
både på jobbet och hemmavid. Det är även en period
då man får extra energi i växlingen av årstider när ljuset
och sommaren snabbt tränger på. Vi har ett högt tempo
och klarar det eftersom vi har något att se fram emot –
nämligen semester.
Vi kan nu summera första delen av året och jag är
riktigt nöjd. Inom det flesta områden går det bra och vi
har levererat vad vi lovat.
Säkerhet: Vi jobbar systematiskt med att förbättra
säkerheten i fabriken. Vi har hittills i år inga olyckor med
entreprenörer som jobbar hos oss. Detta är mycket positivt. Tyvärr så har vi haft en olycka med frånvaro av egen
personal, vilket är en för mycket.
Kund: Vi har ett ett bra marknadsläge där våra kunder
är nöjda och efterfrågar våra produkter.
Miljö: Ombyggnation i bioreningen ser lovande ut och
kommer kunna möjliggöra minskade utsläpp av COD till
vatten.
Produktion: Vi har en stabil och bra produktion.
I skriv­ande stund ligger vi över vår budget från årets
början.
Kostnader: Vi har kontroll på våra kostnader, vilket
bäddar för en god lönsamhet. En stabil och jämn produktion bidrar även till låga kostnader för insatsvaror och
energi.
De goda resultaten speglar ett stort engagemang och
ger förtroende för vårt pappersbruk.
Arbetet med produktionslyftet går vidare i positiv anda.
Det är ett långsiktigt arbete och med norrländsk envishet
så kommer vi att nå långt. Vi har kommit en bra bit på
väg med daglig styrning och jag ser
även många positiva signaler
med förbättringsarbetet ute i
organisationen.
Vi kan nu alla se fram
emot en välförtjänt semester. Själv kommer
jag att tillbringa mycket
tid i stugan en bit utanför Tåme. Där kan jag
koppla av, och skulle
man få lust att göra
någonting så finns det
oändliga möjligheter.
Ha en riktigt trevlig
sommar!
2 LINERBLADET – SMURFIT KAPPA PITEÅ
My Voice har landat
Resultatet av den omfattande medarbetarenkäten My
Voice har under våren presenterats för koncernens
fab­riker. Enkäten syftar främst till att mäta medarbetarnas
engagemang, och där placerade sig Smurfit Kappa Piteå
inom ett medelområde.
Medarbetar­
enkäten svarar
på två huvud­
sakliga frågor:
Hur engagera­
de och motiverade medarbetarna
är, samt vilka faktorer som driver
engagemanget. Engagemanget
utgår från de tre kriterierna SÄGA,
STANNA and STRÄVA: Talar
medarbetarna positivt om sin
arbetsgivare? Känner de tillhörig­
het och vill stanna på arbetsplats­
en? Känner de sig motiverade att
prestera?
I resultatet finns det saker att
såväl glädjas åt, som att jobba på.
Att fabriken kan visa upp en hög
svarsfrekvens på hela 89 procent
anses vara mycket bra. Engage­
mangsresultatet visar 49 procent
vilket är samma nivå som SKG och
Pappersdivisionen och strax under
branschjämförelse i Sverige.
Kanske det mest glädjande är sä­
kerhetstänkandet på fabriken som
ligger mycket högt på 88 procent.
Fabrikens medarbetare tycker sig
ha ett gott samarbete med kollegor
och närmsta chefer. Många verkar
trivas bra med sina arbetsuppgift­
er och känner att de kan bidra till
företagets mål, Fabrikens medar­
betare upplever generellt att de
har en bra balans mellan arbete
och fritid, vilket är viktigt för att
både må bra och göra ett bra jobb.
Enligt medarbetarna är kom­
munikation och dialogen från
fabrikens ledningsgrupp område
som kan förbättras. Medarbetarna
har även efterfrågat en ”mer synlig
ledningsgrupp”. I övrigt tycker
många medarbetare att det idag
finns begränsningar i fabrikens
interna karriärsutveckling såväl
som om en otydlighet kring vilka
karriärvägar som är möjliga. Som
nämnt anser sig många ha ett gott
samarbete med närmsta kollegor
och chefer, men samarbetet mellan
avdelningarna behöver förbätt­
ras och arbetet med att skapa en
Vi-känsla behöver fortsätta och
utvecklas vidare.
Resultatet har presenterats un­
der våren. I slutet av juni kommer
en handlingsplan att arbetas fram
utifrån resultatet och till hösten
och framåt ska den genomföras
och implementeras. 
UR INNEHÅLLET
5 Handlingsplan för allas
arbetsplats
7 Förbättring som står pall
10 Vad händer vid
rehabilitering?
Viktor Johansson
Linerbladet
ANSVARIG UTGIVARE:
Anette Sundström,
Smurfit Kappa Piteå
REDAKTÖR:
Gunnel E Vidén,
Plan Sju kommunikation,
tel 0920-775 71. Epost
linerbladet.kraftliner@
smurfitkappa.se
PRODUKTION:
Plan Sju kommunikation
12 Lets go Eltruckin'
Accidenstryckeriet 2015
16 Krönika
Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera insända manus.
TRYCK:
Under våren har Smurfit Kappa Piteå genomgått en förnyelse­revision av ledningssystemet. Utfallet är fabrikens bästa någonsin, men vad beror det på?
– Vår inställning till ledningssystem och revisioner har förändrats. Det
handlar inte längre bara om att blir granskad för få ett certifikat. Numera
inser vi att revisionen bidrar till vår utveckling. Så var det inte tidigare,
säger Elisabeth Söremark, chef produktsäkerhet och verksamhetssystem.
Förändrat
förhållningssätt
I
nom industrin har kvalitetsled­
ningssystem av den här typen
funnits sedan slutet av åttiotalet.
Upplägget har sitt ursprung
inom det militära och ledningens
ansvar är ett fokusområde. Vid den
årliga revisionen granskas såväl
ledningen som arbetssättet på
fabriken. Andra viktiga delar är ar­
betsflöden, ansvar och befogenhet­
er, samarbete och kommunikation.
– Hur vi kommunicerar inom
företaget är grundläggande och
vi betraktar intranätet som vårt
ledningssystem, säger Elisabeth.
Certifikatet ett måste
En revision resulterar förhopp­
ningsvis i ett bibehållet eller
uppdaterat certifikat, och certifi­
katet är någonting som kunden
efterfrågar. Det kan betraktas som
en kvalitetsstämpel som bekräftar
att företaget har förmågan upp­
rätthålla kvalitetsnivå och infria
löften. Eftersom standarderna för
ledningssystemen är internatio­
nella blir det i viss mån möjligt att
jämföra olika företag.
Hur vi
kommu­
nicerar
inom
företaget
är grund­
läggande.
Nyckeln till resultatet
Certifikaten är giltiga i tre år, men
revisioner görs årligen. Det har in­
träffat att Smurfit Kappa Piteå har
stått utan giltiga certifikat som följd
av en administrativ miss, och innan
de uppdaterades hann många kun­
der efterlysa certi­fikatet.
Årets resultat är dock det bästa
någonsin med fyra mindre av­
vikelser att åtgärda inom kvalitet,
miljö och energi. Men vad beror
utfallet på?
– Vår inställning har ändrats
under de senaste fem åren: detta
är vårt ledningssystem, inte
re­visorernas. Syftet med lednings­
systemet är inte längre enbart
att vara ett medel för att vi ska ha
ett certifikat att visa upp. Vi använ­
der också resultatet av revision­
erna för att utveckla och förbättra
vårt arbetssätt, säger Elisabeth.
Fabriken har tio interna revi­
sorer som bland annat granskar
arbetsformer för att hitta sätt att
ständigt förbättra. Ledningspro­
cesser som Produktionslyftet och
BSC, Balanced Score Cards, har
bidragit till resultatet. BSC samlar
fabrikens alla mål och visar hur de
kan säkerställas. Produktionslyftet
har gett mer driv och engagemang
till förbättringsarbetet.
Ett modernare sätt
Men det är inte bara fabrikens
förhållningssätt som har föränd­
rats. De externa revisorerna har
också blivit mycket bättre än
vad de var på nittiotalet, och de
fokuserar numera på kundnytta.
Och ytter­ligare förändringar är
att vänta.
– Inför den kommande treårs­
perioden ska revisionsledaren
och vi tillsammans planera pro­
grammet, vilket också innebär att
vi ska enas om fokusområden.
Förut granskades vissa processer
varje år. I fortsättningen ska dessa
processer bara revideras en gång
under treårsperioden, och då mer
ingående. Det torde leda till större
förbättringar, säger Elisabeth Söre­
mark. 
Viktor Johansson
LINERBLADET – NUMMER 2 · 2015 3
M
S
I Grek­
land hade
ingen rast
under
arbets­
dagen.
– Jag tog
själv kontakt med
fabriken och
fick göra en
tio veckors
praktik
förra hösten. Det
ledde till
att jag blev
kontaktad
i våras och
tillfrågad om
jag ville jobba
som projekt­
anställd.
Det pågående projektet
handlar om optimering av den mikro­
biologiska kvaliteten hos brun kraftliner
så att vi kan bredda användningsområdet.
– Vi undersöker vilka faktorer som
är möjliga att påverka och har några
förslag som vi ska testa. Projektet
sträcker sig till augusti och då räknar
vi med att ha en rekommendation till
ändrat körsätt, säger Maria.
Maria har bott i Sverige i närmare 2 år.
Hon trivs riktigt bra med den nya hemstaden och att flytta i jobbet är inget
problem rent kunskapsmässigt.
– Ingenjörsyrket är globalt och kemi
– Dagarna bara försvinner på sälj­
kontoret. Du vet aldrig vad som händer
och det är sällan monotont.
rad
e
n
i
ut
Ny men
r
murfit Kappa Piteås säljkontor
har fått en ny gruppoch personalledare,
men hon är nog
ett bekant
ansikte för
många.
Helena
Eriksson är
nämligen
rutinerad
vid bruket.
– Jag
började sommarjobba på
Assi Domän som
sextonåring 1988, så
jag har varit här ett tag.
Från sommarjobbande tonåring
1988 till utbildad civilekonom och fast
anställning på säljkontoret för Skandinavien 1998. 2015 väntar ny befattning
med personalansvar. Helena tycker
själv att tiden går fort.
Från K
o
th till Kappa
rin
aria Koutra flyttade med
kärleken och hamnade i
Norrfjärden utanför Piteå.
Som ung och ambitiös
civilingenjör i kemiteknik sökte hon sig
till Smurfit Kappa Piteå och idag jobbar
hon som projektanställd vid fabriken.
Och om hon får välja själv så blir hon
gärna kvar.
– Jag trivs väldigt bra! Alla är trevliga
och jag får arbeta med det jag är utbildad till och älskar att göra, säger Maria.
Maria kommer från den antika staden
Korinth i Grekland, inte långt från
Aten. Hon är utbildad civilingenjör i
kemiteknik med examen från Aristotle
University of Thessaloniki. Maria gjorde
sin praktik som kvalitetskontroller av
buteljerat vatten. Direkt efter examen
fick Maria jobb på samma firma, så hon
har redan lång erfarenhet av liknande
uppgifter som hon arbetar med nu i
Piteå.
Att hon hamnade i Piteå är kärlekens förtjänst. Sambon och hon
träffades i Grekland och efter tre års
Distansförhållande med stort ”D”
bestämde sig Maria för att flytta norrut.
Hon hade ingen aning om huruvida det
skulle gå att få jobb, men när hon blev
varse om att det fanns ett stort pappersbruk i sin nya hemstad fanns det bara
en sak att göra.
Jag har
fantastis­
ka med­
arbetare.
På säljkontoret handlar det ofta om att
lösa problem.
– Vi har första kontakten med kunden. Man får försöka lyssna noga och
ta reda på vad problemet är. Sedan får
man gå vidare och tillsammans se över
varför det har hänt, och framförallt hitta
en lösning. Det är viktigast. Alla vill ha
sina problem lösta.
Och med åren har trycket ökat.
Kunder kräver snabba leveranser. Det
största problemet för fabriken i Piteå är
det geografiska läget i kombinationen
med en svensk logistik – inte minst
tågtrafik – som kan skapa problem.
Förut jobbade säljkontoret i Piteå uteslutande med fabrikens produkter, men
området har utvidgats ordentligt och
numera innefattar säljansvaret bland
annat fabriker i Tyskland och Holland.
Dessutom har säljkontoret kontakt med
är detsamma överallt. Arbetssättet är
snarlikt länderna emellan och min grek­
iska utbildning motsvarar den svenska.
Nu behöver jag främst förbättra min
svenska, säger Maria.
Under sin tid på fabriken har hon
dock upplevt stora kulturella skillnader.
– Min utbildning var väldigt bra, men
det är generellt ett tufft klimat i Grekland. Där samarbetar man inte med
varandra. Man konkurrerar. Det är helt
omvänt mot för här.
Och det finns fler skillnader. Exempelvis raster.
– Det är stor skillnad på arbets­
klimat. Jag upplevde det först som en
annan planet. Ta en sådan sak som
raster. I Grekland har ingen rast under
arbetsdagen. Det här är att föredra.
Det är mindre stressigt och mycket
mer organiserat. Man både mår och
jobbar bättre. Men ibland har de varit
svårt att anpassa sig och veta vad som
förväntas.
Om arbetsplatsen har hon bara gott
att säga, och hon vet vad hon vill göra i
framtiden.
– Jag har inga planer från att flytta
från Piteå, och jag skulle väldigt gärna
vilja jobba åt Smurfit Kappa Piteå. Men
det får framtiden utvisa, säger Maria
Koutra. 
externa leverantörer och skickar order
till exempelvis Mondi, Propapier och
Billerud Korsnäs för leverans till interna
kunder. Inköpet sker via Smurfit Kappa
European Paper Sourcing i Holland.
– Det roligaste med jobbet är just att
få ha kontakt med många människor
internationellt. Man märker ibland
av skillnader i hur vi gör affärer och
kommunicerar, men allting har blivit mer
globalt likriktat med tiden.
Som grupp- och personalledare
väntar nya utmaningar, men mycket
kommer även att vara sig likt.
– Den största skillnaden är att jag får
personalansvar, men jag har jobbat här
länge och känner mina kollegor väl så
jag vet vad som väntar. Jag har fantastiska medarbetare. I övrigt får jag mer
operativt ansvar för interna kunder och
det blir mer diskussioner och förhandlingar än tidigare. Men jag känner sig
mogen, säger Helena Eriksson, säljkontorets nya grupp- och personalledare.
Viktor Johansson
4 LINERBLADET – SMURFIT KAPPA PITEÅ
Handlingsplan för
allas arbetsplats
Under hösten 2014 kom Smurfit Kappa Piteås nya policy
mot kränkande behandling.
Som ett led i arbetet har en
handlingsplan för chefer och
medarbetare nu tagits fram.
Handlingsplanen ska fungera som
ett komplement till fabrikens Poli­
cy mot trakasserier och kränkande
särbehandling och verka som ett
stöd för chefer och ledare.
Trakasserier och kränkande
behandling
Trakasserier är ett vitt begrepp och
innefattar beteenden som kränker
någons värdighet genom exempel­
vis nedvärderande kommentarer,
tilltal och skämt samt ryktessprid­
ning. På arbetsplatser kan det ofta
ske på grund av personers kön,
etniska tillhörighet, religion, funk­
tionsnedsättning, sexuell läggning
eller ålder. Sexuella trakasserier
kan handla om beröringar, tafs­
ningar, förslag, skämt, jargong eller
bilder som är sexuellt anspelande
och upplevs nedvärderande.
Ryktas överväga
bud på Smurfit
Kränkande behandling är åter­
kommande handlingar som riktas
mot enskilda medarbetare som
ofta ställs utanför arbetsplatsens
gemenskap. Exempel på kränkan­
de behandling kan vara mobbning,
förtal, utfrysning eller medvetna
förolämpningar.
Att agera och agera snabbt
Arbetsgivaren har en skyldighet
att enligt lag att omgående ta tag i
problemet och utreda trakasserier
och kränkande särbehandling. En
anmälan ska alltid behandlas med
största respekt för den som utsätts.
Handlingsplanens fyra huvud­
regler vid förekomna eller miss­
tänkta trakasserier och kränkan­
de särbehandling är snabbhet,
konfrontation, diskretion och
uppföljning. Problem av det här
slaget måste hanteras omgående,
objektivt och sakligt. Ju längre vi
väntar desto värre riskerar konse­
kvenserna bli.
Det är
du som
är utsatt
som
avgör
vad som
är kränk­
ande.
Stanna upp och tänk efter
Om du är du osäker på hur ditt
beteende uppfattas kan du stanna
upp och fråga dig själv om du
skulle känna dig besvärad av
att dina arbetskamrater eller din
familj såg eller hörde vad du gör
eller säger. Du kan även fråga dig
hur du skulle du reagera om din
sambo, ditt barn, någon i din familj
eller du själv behandlades på detta
sätt.
För allas arbetsplats
För att ingen skall utsättas för
kränkande behandling eller
trakasserier krävs att alla medar­
betare tar sitt eget ansvar för en
god arbetsmiljö. Det är i mötet
med andra som vi skapar ett gott
arbetsklimat. 
Du som blir utsatt
Det är du som utsatt som avgör
vad som är kränkande och om det
Tony Smurfit säger att koncerngruppen är öppna för ett bud, men det är
helt beroende på huruvida det är bra för
AMERIKANSKA International Paper ryk- koncernen eller inte.
Det är en affär som kan vara värd så
tas överväga ett bud på irländska sektorkollegan Smurfit Kappa. Men i skrivande mycket som 6 miljarder pund, motsvarande 77 miljarder svenska kronor,
stund finns ingenting ännu på bordet.
skrev tidningen The Telegraph tidigare
– Det senaste beskedet som vi fick
från koncernen var att inget konkret bud under våren. International Paper sägs
ha diskuterat med rådgivare från
är lagt. Det man ska ha i åtanke är att
stora koncerner alltid överväger samman- Deutsche Bank rörande ett potentiellt
bud på Dublin-baserade Smurfit, som
slagningar och uppköp. Det här är inget
ovanligt, säger Smurfit Kappa Piteås VD även är noterat på Londonbörsen.
Smurfit hade intäkter på 5,8 miljarder
Per Swärd.
ska accepteras eller inte. Du som
anställd har rätt att kräva att det
upphör. Du som blir utsatt kan
alltid vända dig till närmsta eller
överordnande chef, personalav­
delningen, fackligt ombud eller
företagshälsovården.
Viktor Johansson
Det här
är inget
ovanligt.
pund under 2014 vilket gör bolaget till
Europas största leverantör av pappersförpackningar.
Smurfit Kappa har 1 400 anställda
i Sverige på flera produktionsenheter
och ett par säljkontor. Bland annat
äger den Irländska förpackningsjätten
Europas största kraftlinerbruk i Piteå
som tillverkar förpackningsråvara.
Övriga tillverkningsenheter producerar
solidkartong och wellpapp. Offsetoch preprintverksamhet ingår också
liksom displayföretag och bag-in-box
tillverkning.
LINERBLADET – NUMMER 2 · 2015 5
Struktur och rutiner för
ett rörligt gäng
Inom Kontorsservice väggar samlas ett härligt gäng
som ständigt är på språng
för att serva hela företaget.
Gemensamma rutiner är
viktiga för att hinna träffas.
Att skapa struktur som bygger bort
onödiga diskussioner och ”rent
tjafs” är någonting som gruppen
redan har arbetat med. Att införa
daglig styrning är därför ett lätt
steg att ta, men det hjälper grab­
barna på Kontorsservice att skapa
mer rutiner och tydligare struktur.
Kontorsservice jobbar minst
sagt flexibelt och stundom akut.
Mindre lager har inneburit allt fler
leve­ranser. Gruppen är ständigt
på språng för att leverera och lösa
problem. De har inte bara bruket
utan även Piteå med omnejd som
arbetsplats. I och med färre anställ­
da som samordnar specialleveran­
serna har rutinerna förändrats, och
enligt gruppen fungerar de en bra
bit från 100 procent ännu.
– Vi är en liten grupp som servar
en stor grupp. Det kan inkom­
ma allt möjligt, men vi är aldrig
omöjliga utan ständigt inställda på
att fixa det akuta. När vi tror att
vi har struktur så dyker nya saker
plötsligt upp. Av den anledningen
så vet vi aldrig hur dagen kommer
att se ut, säger Sture Jonsson.
Kontorsservice är en minst sagt
en rörlig grupp, och eftersom de
anställda dessutom har olika ar­
betstider är den dagliga styrningen
än mer viktig för att skapa struktur
och få information om hur läget är
med alla i gruppen.
– Vissa dagar är som ett pussel
som vi får jobba för att passa ihop,
säger Staffan Ström.
För att alla ska ha möjlighet att
vara med samlas gruppen på efter­
middagen. Staffan och personal­
ledaren Ann turas om att hålla i
mötena som oftast är korta men ef­
fektiva. På tavlan behandlas bland
annat roller och ansvar, kundser­
vice och gruppens egna principer.
Inställningen är alltid ”rätt från
mig” och att allting kan förbättras.
Säkerheten är ett ständigt återkom­
mande moment sedan gruppen
bytte lokaler 2010. Det har bara
blivit tydligare med tavlan.
Här behandlas även sinnesstäm­
ningen för dagen, någonting som
fler borde lyfta in på sin tavla.
Efter att Henrik tagit den enkla
vägen – gul ”mellangubbe” – för
många gånger fick han slutligen
ett rött kort av Staffan. För många
gula blir ett rött, och Staffans
poäng är viktig: våga säga det du
tänker och känner.
På Kontors­
service jobbar
Sture Jonsson,
Thure Westerlund, Henrik
Risberg (i bild),
Staffan Ström (vid
tavlan) och Kent
Sandberg.
En förbättring som gruppen har
genomfört är att schemalägga Staf­
fan och Henriks turer i ett tydligt
veckoschema. Det har medfört
struktur som bygger bort rent tjafs.
Nu är det tydligt vem som ska åka
med på tur.
– De diskussioner och otydlig­
heter som tidigare tog energi och
tid har till stor del jobbats bort. Det
skapar mer arbetsro för alla, säger
Thure Westerlund.
– Tidigare kunde det vara rena
rabaldern, men det har blivit
mycket bättre. Eller hur, Ann?
säger Staffan.
Ann håller med, och hon ser
även fler fördelar med
daglig styrning.
– Förutom att skapa
tydlighet och ordning
så får vi en garanterad
stund tillsammans.
Jag jobbar med flera
grupper på fabriken,
så för mig är det
värdefullt att få in en
daglig mötesrutin där
vi alltid kan lyfta det
som är aktuellt eller
det som någon går
och grubblar på. På så
sätt kan vi undvika
att ta med oss jobbet
hem över natten eller
helgen. 
Viktor Johansson
6 LINERBLADET – SMURFIT KAPPA PITEÅ
Förbättring
står pall
med hjälp
av mall
Mobil hugg­
anläggning som
ersättare
I fjol lyckades inte fabriken nå sin målupp­
fyllelse för antalet förbättringsarbeten.
Samma mål gäller för i år, men nu har
arbetet tagit fart och bruket ligger i linje.
Fabriken lade själv ribban för antalet
förbättrings­arbeten, och målet var ambitiöst.
A
tt börja tänka i andra banor och
införa nya rutiner tar tid. Mål­
en var på så vis lite orealistiskt
högt ställda, men nu har vi fått
upp tempot, säger verksamhets­utvecklare
Östen Classon och kvalitetsschef Marianne
Tollander.
Arbetet har gett effekt på många håll i
fabriken och engagemanget är stort, men
det finns också saker att jobba på. Exempel­
vis att använda mallen mer.
Mallen är viktig
I varje förbättringsarbete ska en mall fyllas
i. Den hjälper till att bena ut problemet,
ringa in bakomligg­ande orsaker och hitta
långsiktiga lösningar. Mallen fungerar inte
som en rapportering, utan som ett stöd.
– Ju mer strukturerade vi är, desto större
är möjligheten att hitta lösningen. Det är
alltid bra att skriva ner vad vi gör och hur
vi tänker. Att ha alla förslag på rotorsaker,
steg i arbetsprocessen och val av lösningar i
huvudet är svårt, säger Marianne.
På avdelningen Inköp har man sett nyt­
tan och effekten med mallen.
– När förbättringsmallen kom tillförde
den ett strukturerat sätt att angripa proble­
met ur fler aspekter än de vi kanske nor­
malt skulle analysera. Det är så lätt att gå på
lösningen till ett problem direkt för att se­
dan inse att man inte kommit åt rotorsaken.
Vi har sedan införandet också kommit fram
till att vi får bra effekt när vi sätter oss ner
och analyserar, lyfter tankar och idéer och
tillsammans går igenom problemen som vi
ska jobba med. Vi kommer att fortsätta med
det angreppssättet, säger Lina Danielsson.
Mallen kom även till stor nytta vid förbätt­
ringsarbetet med Holländerilabbet.
– Den fungerade bra som vägledning
för vilka olika saker man kan tänka på vid
ett förbättringsarbete. I vår grupp kom vi
dessutom från olika avdelningar, så just när
vi skulle ”brainstorma” kom det upp alla
möjliga förslag på förbättringar som vi inte
hade tänkt på tidigare. Mycket på lapparna
var lika, men lika mycket var nya idéer.
Då blev mallen väldigt nyttig att ha, säger
labtekniker Linda Albiin på Våtlab.
Östen Classon instämmer kring nyttan.
– Något som först verkar enkelt kan vara
svårt och komplicerat i en processindustri av
vårt slag. Många komponenter kan spela in.
Då blir det viktigt att dokumentera.
Handen på hjärtat
I förbättringsarbetet är det först och främst
centralt att alla deltar aktivt och lyfter de för­
slag som finns och tar del i genomförandet.
Därefter är det viktigt att se ”misslyckandet”
som en naturlig del av processen för att hitta
en lösning.
– Handen på hjärtat: Blev det bättre? Har
vi löst problemet? Om inte, varför inte?
Valde vi fel lösning? Har vi hoppat över nå­
gonting? Valde vi fel rotorsak? Vilka andra
hade vi? Det är så metoden kan se ut, och
det är många gånger vägen till rätt lösning,
säger Marianne Tollander. 
Viktor Johansson
I SAMBAND MED ombyggnaden av
barrlinjen på Renseriet ska en mobil
hugganläggning klara fabrikens flisförsörjning.
– Anledningarna är två: vi vill både
behålla både den fliskvalitet vi har idag
med rätt råvarumix, samt säkerställa
flödet utan att köpa in för mycket extern
flis, säger Mikael Johansson process­
ingenjör på Renseriet.
Riskmässigt blir det en skillnad med
en ny utrustning vilket är viktigt för bland
annat truckförare att vara medvetna om
och uppmärksamma på.
Konceptet med mobil hugganläggning
av den här typen är amerikanskt och
utrustningen på Smurfit Kappa Piteå
kommer att vara den enda av sitt slag i
norden.
– Den är uppbyggd i sexmeterssektioner och möjlig att montera ner och
transportera. Tanken är att även kunna
använda den vid koncernens andra
anläggningar i Sverige. Hos oss kommer
den även att testköras för vinterkörning,
säger Mikael.
Stoppet på barrlinjen sker i början i av
augusti och varar tio veckor. Intrimning av
den nya linjen på Renseriet är beräknad
till 7 oktober. Utöver den mobila anläggningen är ett flislager uppbyggt.
Fimpat och klart
– nya kurer
kommer snart
FRÅN OCH MED 15 maj 2015 är Smurfit
Kappa Piteå en rökfri i anläggning.
Rökning är numera endast tillåten vid
särskilt anvisade platser eller speciella
rökkurer. Rökkurer är beställda och kommer att placeras ut enligt nedan:
 Lillänget, mellan port 180 och ingång
till Lillängets omklädningsrum.
 Port 103 – vid ”cigarren” (vilket låter
lämpligt)
 Port 125 – utanför Systemtekniks
verkstad
 Port 160 – PM1
 Renseriet – utanför manöverrummet
Vid huvudkontoret och Tech Center kommer tydliga rökrutor/platser med själv­
släckande askoppar att iordningställas.
På övriga platser gäller rökfritt – inte
rök fritt. 
LINERBLADET – NUMMER 2 · 2015 7
I slutet av april anordnade Smurfit Kappa Piteå
säker­hetsdagar. Det
genom­gående temat
var Looking out for
each other, att vara
rädda om varandra.
Säkerhet på en rörlig arb
Dagarna inleddes med en föreläs­
ning av Gustav Seppelin Solli vars
liv hastigt förändrades för alltid i
samband med en olycka på Nord­
kalk i Luleå 2011. Gustav jobbade
som entreprenör i en främmande ar­
betsmiljö när en explosion inträffade
i en av ugnarna. Gustav utsattes för
frätande kalk. Bristen på informa­
tion och riskbedömning spelade stor
roll den gången.
– Det var en väldigt intressant
föreläsning. Vi diskuterade kring
olyckan och vad vi kan lära oss av
den, säger Smurfit Kappa Piteås
säkerhetschef Ingemar Andersson.
Ingemar understryker vikten av
att använda Stop, Think, Go-bedöm­
ningen innan arbetet påbörjas. Det
viktiga är att stanna upp och se till
vilka risker som man kan hamna i.
– Det ska finnas aktuell informa­
tion om riskerna med ett jobb. Man
ska bli informerad, men vi kan alla
också bli bättre på att själva fråga ef­
ter riskbedömningar och i alla lägen
Stanna
upp och
se till
vilka ris­
ker som
man kan
hamna i.
8 LINERBLADET – SMURFIT KAPPA PITEÅ
jobba efter konceptet Stop, Think,
Go. Det finns många mycket bra
gjorda riskbedömningar och dessa
ska hållas levande. Det innebär att
om förutsättningarna ändras eller
att det finns exempelvis olyckor, till­
bud och riskobservationer ska dessa
ses över, säger Ingemar.
Veckan fortsatte med minimässa
där det fanns möjlighet att testa
bland annat fallskydd, evakuerings­
utrustning och brandsläckare.
Ett fokusområde under säkerhets­
dagarna var fabrikens samarbete
med entreprenörer. På en rörlig
arbetsmarknad med många – ibland
oerfarna – entreprenörer ökar risker­
na. ”I ett land som en gång utmärkte
sig för sin goda arbetsmiljö mister
människor livet varje vecka”, står
det att läsa i Gustav Seppelins bok
”Döden på jobbet”. På Smurfit Kap­
pa Piteå har därför samarbetet med
entreprenörer prioriterats, något
som verkar ha gett resultat.
– 2014 var entreprenörer involve­
rade i åtta arbetsolyckor på fabriken
Omtanke och
innovation
En allvarlig brännskada vid ett underhållsarbete fick Pär
Gabrielsson att fråga sig hur liknande olyckor kan förhindras i framtiden. Svaret blev en pumprigg för övning, och
15 april åkte mekaniker Tomas Söderberg till Amsterdam
för att tävla med riggen i koncernens Innovation Event. Ett
ansvarsfullt och riktigt lyckat uppdrag.
betsmarknad
med ungefär 265 frånvarodagar.
Hittills i år är den siffran noll,
vilket är mycket glädjande. Vi har
haft en olycka med egna anställda,
och det är en för mycket, säger
Ingemar.
Smurfit Kappa Piteå har påbörjat
resan mot certifikat för arbetsmiljö
OHSAS18001. Förrevision genom­
förs i höst av Det Norske Veritas
och certifikatet kommer att vara i
mål våren 2016.
– Vi kommer att fixa detta till­
sammans. Certifikatet är ett viktigt
bevis på att vi har ett systematiskt
arbetsmiljöarbete som uppfyller de
lagar och regler som styr vårt arbete.
Men framförallt är det för att kunna
ha en trygg och säker arbetsplats för
våra anställda. Det är alltid högsta
prioritet, säger säkerhetschef Inge­
mar Andersson. 
Viktor Johansson
DET VAR 1999 som Magnus
Wikström brännskadades illa
vid ett underhållsarbete av
en pump. Vid samma tillfälle
skadade sig även kollegan Pär
Gabrielsson. 2011 inträffade
en liknande olycka och det var
efter den händelsen som idén
om en pumprigg satte igång.
Lösningen blev en vanlig pump, placerad på en mobil övningsrigg och trycksatt med vatten. Vid demontage av pumpar förekommer tryck, värme och olika former av aggressiv lut. Riggen
har gjort det möjligt att öva praktiskt på momentet. Helt utan risk.
– Syftet är att simulera en så trovärdig men säker övningsmiljö
som möjligt. Det är inte skarpt läge, men inte heller teori. Man får
lära sig genom att göra och den enda risken du utsätts för är att
bli blöt, säger Tomas Söderberg.
Den används till nyanställda och hjälper till att minska antalet
olyckor. Byggd för att kunna öva i utbildningssyfte har den även
lånats ut till Strömbackaskolan.
Den främsta vinsten är så klart säkerheten på fabriken i Piteå,
men under våren har pumpriggen även varit och tävlat vid koncernens Innovation Event i Amsterdam.
– Pär ville att jag skulle åka istället för honom då han tyvärr
inte kunde. Jag är stolt över att ha fått ansvaret. Just därför var
det lite nervöst, säger Tomas.
I Amsterdam fick Tomas presentera riggen för en koncernjury.
Och responsen var mycket positiv.
– Det gick riktigt bra och vi slutade faktiskt på en bronsplats
bland många tävlanden. Sedan fortsatte folk att komma fram
under hela kvällen och visa stort intresse, såväl höga chefer som
kunder och designers. Det var rent allmänt väldigt blandat med
människor på eventet. Jag var nog den ende mekanikern där
vilket var lite roligt, säger Tomas.
Enligt Tomas gav besöket i Amsterdam ett viktigt kvitto utöver
pallplatsen.
– Jag märkte att vi ligger långt fram i hur vi prioriterar säker­
het. Det är mycket glädjande, samtidigt som vi alltid kan bli
bättre. Det handlar om allas
KORTA FAKTA
vårt sätt att förhålla oss till
risker och värna om varandra.
Övningsriggen tävlade i SusAllt det här kommer ur Pärs
tainability Award; en bred och
fantastiska omtanke för andra,
prestigefull kategori. Vinnarna
säger Tomas.
kom från en fabrik i England
Brons i all ära. Den största
som under 18 månaders omvinsten är möjligheten att förbyggnation valde att behålla
hindra allvarliga olyckor. Den
all personal och låta dem
här gången med omtanke och
jobba med socialt ansvar och
innovation. 
hjälpa till på allehanda sätt i
Viktor Johansson
kommunen.
LINERBLADET – NUMMER 2 · 2015 9
Målet för en rehabilitering är i korthet att stötta med­
arbetaren att återgå till ordinarie arbete så snart som
möjligt. Men vad görs för att detta ska vara möjligt?
Vad händer vid
rehabilitering?
För den som ska rehabiliteras är
närmsta chefen nyckelpersonen.
Det är den närmsta chefen som
har ansvaret för ett aktivt arbets­
miljö- och rehabiliteringsarbete
samt ansvaret för att arbetsgivaren
snabbt vidtar nödvändiga åtgärder.
Det första steget är ofta att reagera.
Det förbyggande arbetet är viktigt,
och ju tidigare signaler på ohälsa
kan plockas upp av medarbetarens
omgivning desto bättre.
Om en medarbetare visar tecken
på ohälsa trots närvaro på arbets­
platsen, eller varit sjukskriven vid
sex tillfällen eller fler under en tolv­
månadersperiod, har den närmsta
chefen en skyldighet att uppmärk­
samma det. Det kan ske under ett
helt informellt samtal där utgångs­
punkten är omtanke. Vid samtalet
finns det möjlighet att prata om
hälsotillstånd och arbetssituation.
När sjukanmälan är gjord kan
företagshälso­vården kopplas in.
Nyanställd
välkomnas
MARIE RÖNNLUND
Operatör Drift, PM2
10 – Närheten till företagshälsovår­
den är en nyckel till ett framgångs­
rikt rehabiliteringsarbete. Att ha
en inbyggd företagshälsovård är
väldigt ovanligt, om inte unikt, sä­
ger rehabsamordnare och personal­
specialist Therese Bergström.
De medverkar tidigt med en di­
agnos för att hitta rätt åtgärder och
upprätta en behandlingsplan. För
att en återgång till arbetet ska vara
möjlig kan arbetsplatsen behöva
anpassas med exempelvis hjälp­
medel, men det kan också krävas
ändringar i arbetsuppgifter och
ibland även omplaceringar.
Medarbetaren är skyldig att
efter bästa förmåga delta aktivt i
rehabiliteringsarbetet. Den närmsta
chefen måste exempelvis få veta
hur sjukdomstillståndet påverkar
arbetsförmågan.
Personalavdelningen följer reha­
biliteringens utveckling och bistår
med råd och stöd.
SK är en
Livskamrat
SMURFIT KAPPA PITEÅ är med
och investerar i livets viktiga skeden.
Projektet, som går under namnet Lagkamrat, är i grunden en fond förvaltad
och finansierad av Sparbanken Nord i
samarbete med det lokala näringslivet.
Fonden används sedan för att skapa
värdefulla extraresurser till äldreomsorgen med hjälp av tjejer och killar från
föreningslivet.
Initiativtagare är Piteå IF Dam,
Sparbanken Nord och Helikopter Brand
Design.
Viktor Johansson
LINERBLADET – SMURFIT KAPPA PITEÅ
Även arbetskamraterna till den re­
habiliterade har en skyldighet att ta
ansvar för med sitt förhållningssätt
stötta i processen. Vid sjukskriv­
ning och rehabilitering, tänk på att:
•N
är sjukfrånvaron, helt eller del­
vis, överstiger sju kalenderdagar
ansvarar du själv för att kontakta
vårdgivare för bedömning av
behov av förlängd sjukskrivning.
Läkarintyget lämnas omgående
till lönekontoret och du informe­
rar din närmaste chef om hur din
sjukdom påverkar din förmåga
att arbeta. Detta gäller både det
första läkarintyget och de som
eventuellt följer. Det är viktigt att
läkarintygen lämnas in i tid!
•O
m du får avslag av Försäkrings­
kassan gällande sjukpenning ska
du omgående lämna en kopia av
avslaget till din närmaste chef. Ni
ska gemensamt komma överens
om hur din upplevda ohälsa ska
hanteras.
•D
u kan bli kallad till rehabilite­
rings- och avstämningsmöten
till följd av din sjukfrånvaro. Din
närvaro är obligatorisk, du får
inte utebli från dessa utan giltig
frånvaro.
Mer praktisk information finns att
tillgå på intranätet. Där finns även
en lathund som stöd med informa­
tion om vad du som medarbetare
ska göra för du ska kunna tillfrisk­
na så snabbt och bra som möjligt. 
Viktor Johansson
Nytt IT-system
FABRIKENS IT-SYSTEM för sjukskrivningar och rehabilitering heter Adato. Systemet är till för att underlätta processen
och se till att ingenting hamnar mellan stolarna.
– Ett syfte är att kunna få bättre uppföljning och dokumentation. Vi hoppas att systemet är sjösatt under sensommaren
eller mot höstkanten, säger HR-chef Anette Sundström.
Med sjukfrånvaro- och rehabiliteringsverktyget Adato får
cheferna signaler om när ett rehabärende ska påbörjas.
Adato som är integrerat med företagets PA-system bevakar
automatiskt sjukfrånvaron för alla medarbetare och skickar
e-postmeddelanden. Verktyget som har utvecklats av företaget Miljödata AB kan installeras på befintligt intranät och ska
vara så lätt som möjligt för alla att använda.
Viktor Johansson
Tjejklassikern
– en present till mig själv
A
llt började med att min man Kjell
frågade vad jag ville ha i 50-årspre­
sent och jag svarade helt spontant
att jag skulle vilja ha en resa till
Thailand och klara av en tjejklassiker. Jag har
alltid tränat men aldrig tagit det till denna
nivå, men kände att nu eller aldrig. Tjejklas­
sikern innebär att man ska genomföra 4 lopp
under ett år: 30 km längdskidor, 100 km cyk­
ling, 1 km simning och 10 km löpning. Det
jag gruvade mest för var skidåkningen för
jag hade aldrig stått på ett par längdskidor.
I början var jag som Bambi på is. Jag kunde
knappt stå på skidorna och var helt slut efter
5 stakningar. Men efter 10 mils träning börja­
de tekniken bli lite bättre. Jag såg inte längre
ut som Bambi på is, utan mer som Bambi
med dubbar. Tävlingsdagen var jag superlad­
dad och redan en kort stund efter start var jag
uppe i 175 i puls (jag har en maxpuls på ca
187 slag). Tänkte att jag måste lugna ner mig
för jag brukar vara en slowstarter, och går
jag ut för hårt så kan det straffa sig. Efter 2
mil var jag fruktansvärt trött, men såg att jag
hade en bra tid på gång, så det var bara att
bita ihop och strunta i att det värkte överallt
och att jag knappt fick luft. När jag kom i mål
var jag helt slut och hade nog inte orkat en
meter till. Målet var att komma på topp 2000,
men jag slutade på plats 77 och det var över
alla mina förväntningar. Jag vet att jag har
en stark tävlingsinstinkt, men jag var själv
förvånad hur mycket vilja jag hade och hur
mycket mer man kan pressa sig själv även om
man tror att man ska dö.
I juni var det dags för nästa tävling, 100
km cykel i Tjejvättern. Detta skulle bli min
gren, och målet var högt satt. Tidsmålet var
under 4 timmar och placeringsmålet var topp
300. Direkt efter start körde jag stenhårt för
jag visste att jag måste hålla en snittfart på
25 km/h för att nå målet på 4 timmar. Jag höll
hela tiden ögonen på hastighetsmätaren för
att försöka ligga runt 30 km/h. För om man
tar i beräkning tiden man förlorar i backarna
så är det den hastigheten man måste ligga
i på rakorna. Mil efter mil gick som på räls,
jag körde om cyklister hela tiden. Efter 3 mil
kom den berömda Ormbergsbacken. Den är
väldigt lång, brant och en riktig killer. Benen
”skrek” och munnen smakade blod. Men det
var bara att bita ihop för jag ville verkligen nå
mitt slutmål. Jag kom i mål på 3.30 på plats
137 och trodde inte det var sant. Det innebar
att jag hade en snitthastighet på 28 km/h och
sista milen hade jag snittat 32 km/h enligt
min GPS.
Nästa lopp att genomföra skulle bli Vans­
bro tjejsim 1 km. Här var målet topp 200,
också ett högt satt mål. Men jag har simmat
mycket under mina dagar och visste att jag
kunde simma 1000 m på 20 minuter i en
inomhusbassäng. Men detta var något helt
annat. Det var kallt och stark motström och
det tog verkligen på krafterna. Jag simmade
på 23.22 och kom på plats 183. Lite missnöjd
med tiden, men målet var ändå nått och
gammeln hade presterat igen.
Nu återstod bara sista grenen, 1 mil löp­
ning i Lidingö tjejlopp. Jag hade börjat min
löpträning i april, men fick en muskelbrist­
ning i vaden då jag körde intervallträning
och den visade sig vara väldigt långvarig och
svårläkt. Så jag satte ett lågt mål på 01.20, för
jag räknade med att få gå i alla backarna för
att inte belasta vaden. Min strategi var att gå
uppför och springa som en tok utför för att få
en hyfsad sluttid. Jag kom i mål på 1.15.21 på
plats 3336. Ingen topprestation, men jag var
ändå ganska nöjd.
Så nu stod jag där med en klarad tjejklas­
siker, blommor i famnen och medaljen runt
halsen och var nöjd med alla mina prestatio­
ner och hur lycklig som helst.
Och ja, jag fick även en resa till Thailand i
present.
Åsa Berglund
Världsunikt
kvalitetssystem
Smurfit Kappa har sedan 2008
jobbat med att ta fram ett kvalitetssystem som samtliga 16 fabriker i
Europa ska följa.
– Det görs eftersom vi har så
många fabriker som ska kunna
leverera produkter enligt gemensam
specifikation. Kvalitetssystemets
omfattning är faktiskt världsunikt,
och allting koordineras via Monica
Öbergs skrivbord här i Piteå! säger
Lars Henriksson, chef för produkt­
utveckling papper.
TANKEN ÄR att alla fabriker ska ha
gemensamma procedurer för hur man
kontrollerar sin slutprodukt.
– Systemet talar om
hur alla ska följa
gemensamma
tillväga­
gångs­sätt när
de kontrollerar
slutprodukten.
Det kan handla om
hur ofta man testar
vilka provmetoder som används. Om
problem uppstår ska vi även följa upp
dem på samma sätt. Allting ska vara
nedskrivet och spritt bland alla operatörer. Sedan kan man ha lite olika
angreppssätt och verktyg beroende
på bruk. Det får vi acceptera, men
slutresultat ska bli densamma, säger
Monica Öberg, Project leader paper
performance i Piteå.
När arbetet inleddes 2008 skilde
sig arbetssätten åt. Tillsammans med
kvali­tetsansvariga på bruken har nu
ett gemensamt kvalitetssystem jobbats fram för att alla alltid ska kunna
hålla det som kunden lovas.
Jobbet tar Monica till koncernens
fabriker runt om i Europa för att se så
att procedurerna verkar vara på plats.
Men arbetet handlar inte bara om det
praktiska.
– Det gäller att få in ett tankesätt.
Tidigare har vi tänkt ton. Nu tänker
vi mer att vi ska producera ton
med kvalitet. Där har det skett en
förändring inom koncernen, säger
Monica.
Viktor Johansson
LINERBLADET – NUMMER 2 · 2015 11
Lets go Eltruckin´
Under våren har Pappers­
magasinet haft en eltruck
på prov, och betyget är en
stor tumme upp.
– Jag är förvånad av hur positiva
alla är. Vi brukar helt ärligt vara
rätt så kritiska inför ny utrustning,
men eltrucken har fått bra om­
döme rakt igenom. Det är inte så
vanligt, säger Daniel Pettersson på
Pappersmagasinet.
I dagsläget arbetar Pappers­
magasinet med dieseltruckar, men
12 efter att under våren ha testat två
eltruckar i bruk har skillnaderna
blivit tydliga.
– Ska vi jämföra så är det ett
stort framsteg; arbetsmiljömässigt och miljömässigt, säger
Daniel.
Den nya trucken är mer ergo­
nomiskt anpassningsbar med fler
inställningsfunktioner. Hytten är
bland annat vändbar vilket mins­
kar antalet besvärliga vridningar
med nacken.
Det är företaget Kalmartruck
som levererar såväl eltruckar
LINERBLADET – SMURFIT KAPPA PITEÅ
Den är
knäpptyst.
som dieseltruckar till bruket. På
Pappersmagasinet är man nöjda
och har upplevt en stor förbättring
de sista åren sedan bruket bytte
tillverkare.
Men den nya eltrucken är ett
ytterligare steg i rätt riktning mot
bättre arbetsmiljö. Att slippa av­
gaserna gör skillnad för jobbluften.
Ljudnivån är ett ytterligare stort
plus. Eller snarare avsaknaden av
ljudnivån.
– Den är knäpptyst. Det är en
stor fördel för både öron och säker­
het, säger Daniel.
Ursäkta utsläppen
– Vi bygger om
SMURFIT KAPPA PITEÅ får tillfälligt gå tillbaka till tidigare utsläppsvillkor under de fyra år som vattenreningen nu
byggs om och förbättras. Det slog mark- och miljödom­
stolen i Umeå tingsrätt fast i februari 2015.
– Med anledning av att vi har haft problem med dålig
funktion på bioreningen och högre utsläpp av COD, syreförbrukande ämnen, behöver vi både bygga om och prova
oss fram till rätt körsätt, säger fabrikens VD Per Swärd.
Den biologiska reningsanläggningen togs i drift i
december 2004 och fungerade väl under de första åren.
Under 2008 och 2012 inträffade vissa störningar som
resulterade i ökade utsläpp. Fabriken kunde
då komma till rätta med problemet genom
kontrollerad återstart av reningsanläggningen. Men under 2013 och 2014 blev störningarna allt mer frekventa, och problemet gick inte
längre att lösa genom återstart. Följderna blev
kraftigt förhöjda utsläpp.
Mark- och miljödomstolen konstaterar
att fabriken har lagt ned ett omfattande arbete med att utreda orsaken till
problemen samt hur dessa problem ska
kunna lösas. Men det slås samtidigt
fast att någon tydlig orsak till problemen
inte har hittats. Reningsanläggningen har
inte haft några uppenbara mekaniska
fel, och anläggningen har körts på samma
sätt som tidigare. För att åtgärda problemet krävs därför
mer omfattande ombyggnationer, men även förändringar
i körsätt.
– Vi måste testa oss fram och lära oss att köra anläggningen på ett sådant sätt så att vi får ner utsläppen. Vi har
redan haft ett stopp i april och genomfört vissa ombyggnationer, men vi räknar med ungefär fyra år för modifieringar och försökskörningar för att optimera och komma
till rätta med problemet. Det är under den här perioden
som vi har beviljats mildare villkor eftersom störningar
kan komma att öka utsläppen, säger Per Swärd. 
Skogsklubbens årsmöte
Men det är inte bara trucken
som har fungerat bra. Daniel
Pettersson är väldigt nöjd med
beslutsprocessen.
– Vi har en bra ledning som
jobbar lyhört. Alla berörda medar­
betare – dem som ska köra trucken
– är delaktiga i processen och får
säga sitt. Då blir också beslutet
bättre. Här ligger vi i framkant i
jämförelse med alla andra bruk.
Det var någonting som Kalmar­
truck påpekade när de var på
besök. Det ska vi vara stolta över,
säger Daniel.
Berörda från fabriken har besökt
leverantören i Lidhult i små­
ländska Ljungby och överlämnat
specifikationer.
– För oss är det bland annat
viktigt att drifttimmarna är nog
bra om vi ska ta eltrucken i bruk.
De återkommer med vad som är
möjligt av våra krav, men det ser
positivt ut, säger Daniel Pettersson,
en av många som ger tummen upp
för eltrucken. 
Viktor Johansson
TISDAGEN 18 AUGUSTI klockan 18.00 håller Skogsklubben årsmöte i fabrikens restaurang Tallkronan. På
årsmötet sker genomgång av revisionsberättelse, medlemmar och året i stort.
Skogsklubben är en fritidsklubb för medlemmar och
anställda. För närvarande finns 149 aktiva medlemmar
varav hundratalet är jägare och resterande fiskare. Klubben innehar bland annat arrenden på mark tillhörande
Swea skog. 
Smurfit Kappa Piteå
– inte SKK Piteå
NU BYTER FABRIKEN NAMN! Åtminstone lite grann.
Smurfit Kappa Kraftliner i Piteå blir kort och gott Smurfit
Kappa Piteå.
Som en del av varumärkesarbetet standardiseras
namnen på koncernens samtliga enheter. 
LINERBLADET – NUMMER 2 · 2015 13
LinerKRYSSET
De först öppnade rätta lösningarna belönas med Trisslotter. Den första med 3 lotter,
den andra med 2 och den tredje rätta lösningen med 1 lott. Korsordslösningen skickas
till Linerbladet, Personalavdelningen, Att. Britt Johansson senast 1 september 2015.
Vi har en ensam vinnare
i Linerkrysset Nr 1, 2015
Namn:..................................................................................................................................................................
Kurt Backman
3 trisslotter
Adress:...............................................................................................................................................................
Ingen vinnare
2 trisslotter
Ingen vinnare
1 trisslott
Tel:........................................................................................................................................................................
14 LINERBLADET – SMURFIT KAPPA PITEÅ
3,5 km
Dam
-- (tid saknas)
Herr
Mattias Sandström
20:40
5 km
Dam:
Stina Hertov 28:28
Herr:
Tomas Karlsson 22:49
10 km
Dam
--- (tid saknas)
Herr
n 40:59
Bosse Johansso
Smurfit Kappa Piteås
Vårrus 2015
Torsdag 21 maj gick starten för vad som ska bli ett årligt återkommande
motions­lopp för Smurfit Kappa Piteås anställda med familjer.
I ett uppklarnande väder samlades
omkring 50 glada motionärer vid
Grisbergets elljusspår. Cirka 10
tog en promenadrunda, 8 deltog
i klassen barn/ungdom medan
31 personer skrev upp sig för att
springa 2, 3, 5 eller 10 km.
Efter en gemensam start pas­
sade Lars Rönnbäck på att duka
fram fika och börja steka ”mål­
gångshamburgare”. Allt eftersom
deltag­arna kom i mål ropades
tiderna ut och de som ville ha sina
tider officiella fick skriva upp dem
i tävlingsprotokollen.
Då Vårruset är tänkt som ett mo­
tionslopp som ska öka motivatio­
nen att motionera och hålla igång
hela sommaren korades ingen
vinnare. Men eftersom resultaten
blev så bra redovisas ändå de bästa
registrerade tiderna per motions­
klass.
Löpning är en enkel och populär
motionsform som är på uppåtgå­
ende – det blir märkbart fler och
fler som mer eller mindre regel­
bundet är ute på en löparrunda.
Lars Rönnbäck berättar att cirka
40 anställda deltar i löparskolan
arrangerad av S.T.a.R i Bergsviken.
Löparskolan är vid fem tillfällen
Ny koncernchef
Smurfit Kappa får en ny koncernchef. 1 september 2015
tar Tony Smurfit över posten
från Gary McGann som går i
pension.
GARY HAR LETT omvandlingen av
Smurfit Kappa sedan 2002. Under
hans ledarskap har koncernen mer
än fördubblat sin storlek, förstärkt sin
position som europeisk marknads­
ledare, blivit närvarande i Sydamerika
och åter kommit in på Nordamerikansk
marknad.
– Jag är stolt för förtroendet av att få
ta över efter Gary! Vår framtida vision
är tydlig, våra utsikter är goda och
med olika moment i varje, exem­
pelvis effektivt och skonsamt löp­
steg, backträning, intervallträning
och skadeförebyggande träning.
Målet är inte att skapa elitlöp­are
utan att alla ska lära sig att springa
ekonomiskt, med ett bra löp­steg
och minimera risken för löparre­
laterade skador. Samtidigt ska det
vara kul och motivera till en aktiv
livsstil.
Nästa utmaning blir Kappa­
joggen i slutet av augusti, och
förhoppningsvis blir det lika bra
uppslutning då som på Vårruset. 
De som skrev upp sig
för löpning var:
2 km
Ebba Wallon
AnnaKarin Henriksson
David Jonsson
Ella Jonsson
Joakim Jonsson
Jan-Ola Jonsson
Elina Marklund
Isla Marklund
Liam Marklund
3,5 km
Ann Englund
Tora Finnberg
Anneli Burman
Håkan Sirkka
Erik Finnberg
Mattias Sandström
Kalle Vinblad Von Walter
5 km
Stina Hertov
Eva Sandström
Madeleine Westerlund
Lina Danielsson
Linda Eriksson
Ann Nordlund
Tomas Karlsson
Ulf Nordlund
10 km
Johan Bergström
Marcus Rensfelt
Nicklas Norén
Per Westerberg
Bosse Johansson
Fredrik Mark
Återhämta dig
tillsammans ska vi utveckla företaget ytterligare mot en marknadsstyrt
förpackningsföretag som har kunden i
centrum, säger den nye koncernchefen
Tony Smurfit.
– Det har varit ett privilegium att få
ha varit ledare för den här koncerngruppen. Jag har haft ett fantastiskt
stöd genom åren och jag är övertygad
om att företaget under Tony Smurfit
kommer att fortsätta sin utveckling
som den mest respekterade och
utmärkande leverantören på marknaden, säger avgående koncernchef
Gary McGann.
Viktor Johansson
VI ÄR MÅNGA som ser fram emot
semestern. Inför sommaren skulle dock
Företagshälsovården på Smurfit Kappa
Piteå vilja lyfta vardagens viktiga återhämtning. Här är därför några tips:
 Starta och avsluta varje dag i lugnt
tempo.
 Se till att du får tillräckligt med sömn.
 För 8 timmars sömn med bra kvalitet
behövs 16 timmars vakenhet.
 Avsätt tid på kvällen för att varva
ner då du stänger av TV, dator och
mobiltelefon.
 Var fysiskt aktiv minst 30 minuter
varje dag.
 Ut och njut i naturen. Det är avkopplande för hjärnan.
 Se till att du får dagsljus dagligen.
Mvh, Företagshälsovården
Tack,
tack!
Nils-Erik Stenberg vill tacka
företaget och
arbetskamrat­
erna på skiftlag
3 för den fina
uppvaktningen
vid sin pensio­
nering.
LINERBLADET – NUMMER 2 · 2015 15
Krönika
L A R S - O L O F P E TTER SSO N
S
ommaren 1971 fick jag sommar­
jobb på ASSI. Det var meningen
att det skulle vara 3 månader
men det blev nog 5 eftersom det
behövdes folk över älgjakten också. Sen
var jag arbetslös ett tag och tänkte flytta
till Trollhättan men precis då jag skulle
ringa och acceptera det jobbet ringde det
från ASSI och jag blev erbjuden fast an­
ställning med start i januari 1972. Av olika
skäl kändes det som ett bättre alternativ,
så jag blev kvar i Piteå.
Nästan omgående blev jag fackligt ak­
tiv och deltog i en studiecirkel som hette
Vardagslagen om konsumenträtt. Detta
ledde till att jag blev vald till vice studie­
organisatör, och på den vägen fortsatte
det med olika uppdrag för avdelningens
räkning.
Ordförande för avdelningen blev jag
1976 då jag accepterade att ställa upp
efter mycket funderande. Jag hade då
bestämt att det skulle bli max 6 år, men
det blev 38.
Att blicka tillbaka över 38 år som ord­
förande för avdelningen är naturligtvis
inte lätt, men jag tänkte redogöra för en
speciell uppgörelse.
S
torhelgsdrift och 6 skift kanske
den viktigaste uppgörelsen.
Under många år hade företaget
försökt få till stånd en uppgörel­
se om storhelgsdrift. Det hade påbörjats
innan jag blev ordförande med förslag om
att köra ibland påsk och ibland pingst.
Omröstningar om dessa förslag fick oftast
nej men, företaget hade vid något tillfälle
fått ihop folk som körde på övertid. Vi
hade en omröstning om att köra påskhel­
gen 1978, men resultatet av omröstningen
blev NEJ. Jag uppmanades vid avdel­
ningsmötet att gå upp till disponent Si­
gurd Wendleman och meddela honom att
vi kunde köra gratis om han bara avgick
som disponent. Det gjorde jag och han
sa sig vara beredd att göra det. Mitt svar
till honom var att jag inte riktigt trodde
att det var vad man ville, utan att det var
en allmän frustration som tog sig sådana
uttryck. Nåväl. Detta ledde till att vi så
småningom förhandlade om modifierad
storhelgsdrift. Det avtalet kom 1979 och
innebar att vi skulle köra alla storhelger
utom jul och midsommar, samt att vi
införde 3 veckors semesterstopp från mid­
sommar och framåt.
Det avtalet innebar att man som
skiftarbetare fick en rimlig semester men
också att ett skiftlag varje år fick 7 veckors
semester. För dagtid innebar avtalet att
det var mycket svårt att få semester dessa
3 veckor efter midsommar. Då skulle alla
underhållsarbeten göras.
Företagsledningen var fortfarande
mycket angelägen om att få köra helkon­
tinuerligt med storhelgsdrift och ville
förhandla i frågan 1982. Nu kom argu­
menten fram om att dagtidspersonalen
inte var nöjda med att bli hindrade från
semester i samband med midsommar,
och företaget pekade på svårigheterna
med att få tag på firmafolk. Skiftarna å sin
sida tyckte att deras semester skulle bli
förstörd och dessutom ville man veta hur
många som skulle få jobb med detta avtal
samt hur vi skulle göra med skiftschemat.
Efter många och långa förhandlingar
lade styrelsen fram ett förslag till omröst­
ning som bland annat innehöll garanti för
att företaget skulle anställa 52 kollektivan­
ställda och 3 förmän,
men även arbets­
tidsförkortning på
skift med 94 timmar.
Dessutom skulle den
skiftgående persona­
len kunna få 4 veckors
sammanhängande
semester och månads­
lönerna skulle höjas
med 8 % för skiftarna
och 5,7 % för dagtid.
Detta med arbets­
tidsförkortning blev en
fråga som nästan kom
på regeringens bord.
Det blev ett väldigt liv
på Svenska arbets­
givarföreningen, SAF.
Man hävdade från
deras sida att detta
inte var en fråga som
vi kunde göra upp
lokalt. Frågor om arbetstid skulle göras
upp i centralavtal eller genom lagstift­
ning, och att ett statligt företag gjorde
så här kullkastade hela det systemet.
Jag blev uppringd av både dåvarande
kommunikationsminister Curt Boström
samt biträdande industriminister Roine
Carlsson. Båda ville att jag skulle försöka
förhandla bort arbetstidsförkortingen från
avtalet. Annars skulle frågan komma på
regeringens bord. Problemet för mig var
att vi redan hade haft en omröstning i frå­
gan och medlemmarna hade sagt JA, och
de huvudsakliga skälen var just arbets­
tidsförkortningen samt att 55 personer
skulle anställas. Efter en del diskussioner
Detta
med
arbets­
tidsför­
kortning
blev en
fråga
som näs­
tan kom
på reger­
ingens
bord.
i styrelsen tog vi kontakt med företags­
ledningen. Vi löste det som så att arbets­
tidsförkortningen blev studietid. Med
den skrivningen, som fortfarande finns
i avtalet, var alla nöjda. Nja, kanske inte
SAF, men i övrigt så. Avtalet ser nästan
likadant ut idag.
I
nte alltid man är överens med de
krav som ställs. Vi hade lyckats för­
handla fram att vi skulle få fritt kaffe
för alla anställda och beräkningen var
gjord efter de så kallade kaffelistorna
vilket innebar en genomsnittlig förbruk­
ning av 6 kilo kaffe per år och anställd. Då
kom en medlem in på fackexpeditionen.
Han ville att jag skulle ordna så att han
fick ta hem sitt kaffe för som han sa så
kokade han kaffe hemma och tog med
sig i termos. Jag svarade denne medlem
att om han ville kunde han ju åka lite
tidigare till jobbet och koka kaffe och
sen hälla över i termos, dessutom kunde
han ju på samma gång fixa kaffe till sina
arbetskompisar.
En annan gång kom en medlem in och
ville ha lönegradsuppflyttning. Det var
på tiden då vi hade personliga löne­
grader. Problemet var bara att precis inn­
an hade arbetsledningen varit och frågat
vad man skall göra med en som aldrig
passar tiden, vilket rörde just denne per­
son. Jag frågade om han själv trodde att
det hade något samband, vilket inte var
uppskattat.
F
ramtid. Då jag började 1971 sa
man inte att man jobbade på ASSI.
Det ansågs vara dåliga löner och
arbetsvillkor. Men avtalen blev
efterhand bättre, likaså inställningen från
företagsledningen. Med detta, samt en del
offensiver med sponsring mot bredd- och
toppidrott och kulturevenemang, så blev
fabrikens rykte bättre ute på stan, och
under 80 talet så var det riktigt bra. Ty­
värr tror jag att det håller på att dala igen,
vilket borde leda till att företagsledningen
tillsammans med facken vidtar åtgärder
då man snart är inne i ett ganska omfat­
tande rekryteringsbehov.
Nu slutar jag efter nästan 44 år vid
företaget, men jag blir inte sysslolös. Mina
politiska uppdrag fortsätter jag med, samt
en del annat. Men jag hoppas också på
lite fritid.
Jag avslutar med att tacka alla för de
44 åren samt hoppas att ni som är kvar
på fabriken tar väl hand om er med goda
arbetsvillkor och en god arbetsmiljö. 