Linerbladet 3, 2015
PRODUKTIONSLYFTET INNOVATION Hur öppnar man framtiden? En stor utmaning. sid 12–13 sid 6 Linerbladet Nr 3 | 2015 · En tidning för alla medarbetare vid Smurfit Kappa Piteå Ett skepp kom lastat LINERBLADET – NUMMER 3 · 2015 1 VD har ordet PER SWÄRD Säkerhet, konkurrens och viktiga besök I SKRIVANDE STUND har vi bakom oss ett storstopp och det börjar stabilisera sig. Jag vill passa på att tacka för alla engagerade insatser som gjorde stoppet framgångsrikt, faktiskt ett av de bästa genom åren. Vi hade äran att i mitten av augusti få besök av Tony Smurfit, vår nye koncernchef. Ett viktigt besök för oss där vi fick möjlighet att visa upp vår fabrik och berätta om vad vi är duktiga på och vad vi har för framtidsplaner. Besöket var på kort varsel, men vi lyckades göra ett gott intryck och fick mycket beröm som bygger förtroende för oss här i Piteå. Vi har under året tyvärr haft en negativ trend i antalet olyckor med frånvaro samt andra allvarligare incidenter. Dessa olyckor innebär mycket lidande och besvär för de som drabbas, men även för anhöriga. Jag känner en oro och vill att vi alla hjälps åt för att vända trenden. Det som många gånger brister är att vi inte använder den rätta skyddsutrustningen. En uppmaning till oss alla är att säga till varandra när någon jobbar osäkert eller inte använder rätt skyddsutrustning. Om vi gör det så bygger vi en säkerhetskultur och en arbetsplats där vi lever upp till devisen att ”alla som arbetar i vår verksamhet skall komma hem efter varje arbetsdag utan skador”. Prognos för slutet av detta år och budgetarbete och planering för nästa är i full gång. 2015 ser ut att bli mycket bra, men vi vet att konkurrensen hårdnar. Att StoraEnso startar tillverkning av kraftliner i Finland kommer att påverka oss. Men vi har goda förutsättningar att möta den hårdnande konkurrensen. Vårt långsiktiga arbete under rubriken Produktionslyftet, där vi fokuserar på förbättringsarbete och effektiv daglig styrning, är det som kommer att göra skillnad. Mål och vision för ny generation Inom de närmsta tio åren räknas Smurfit Kappa Piteå gå in i en ordentlig generationsväxling då ungefär 200 rutinerade medarbetare succesivt ska ersättas. Det kommer att innebära stora utmaningar för fabrikens rekrytering. – Det handlar inte bara om att få in nytt folk. För att klara konkurrensen med omvärld en behöver vi anställa yrkes personer med rätt kompetens och värdegrund. För att lyckas krävs det att vi lyssnar och lär. Hur är vi en attraktiv arbetsplats för framtidens medarbetare? säger VD Per Swärd. Att fabriken ligger långt från marknaden är en svaghet som i sin tur gör att kompetens måste bli en styrka. I kombination med att rekrytera rätt blir koncer nens strategi, visioner och mål viktiga att förhålla sig till och tillsammans arbeta mot när nya medarbetare ska läras in på marknaden. För att klara generations växlingen har fabriken bland annat som avsikt att införa ett Traineeprogram. Läs mer om det på sida 11 i Linerbladet. Viktor Johansson MED ANLEDNING AV den flyktingkatastrof som pågår i världen där många människor lider, har vi valt att som julklapp ge ett bidrag till UNHCR, FN:s flyktingorgan. Vi har även startat en insamling där vi från företaget lovar att skänka samma summa som alla anställda tillsammans bidrar med! UR INNEHÅLLET Linerbladet 4 Ledningsgruppen på ANSVARIG UTGIVARE: 6 Teknik, innovation och Gunnel E Vidén, Plan Sju kommunikation, tel 0920-775 71. Epost linerbladet.kraftliner@ smurfitkappa.se besök i Eslöv samarbete 10 Koen Lebbink 16 Krönika Anette Sundström, Smurfit Kappa Piteå REDAKTÖR: PRODUKTION: Plan Sju kommunikation TRYCK: Accidenstryckeriet 2015 Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera insända manus. 2 LINERBLADET – SMURFIT KAPPA PITEÅ Ny koncernchef på viktigt besök ”Att ge ett bra intryck är värt allt jobb” 1 september 2015 tillträdde Tony Smurfit som ny koncernchef. I augusti besökte han fabriken i Piteå för att ta del av idéer, prata investeringar och titta närmre på produktionslinjen. – De här besöken är otroligt viktiga för oss. Att bygga förtroende på plats kan vara direkt avgörande för framtida investeringar, säger VD Per Swärd. V id besöket fick fabriken möjlighet att presentera sina idéer. Det handlade bland annat om att öka produktionen av white-top, nya insatser på PM2 och att investera i ny slalomvira i andra torkgrupp till nästa storstopp 2016. Ett viktigt budskap från Tony Smurfit var att han gärna vill snabba på fabrikens ”evolution”. Koncernen är villig att göra inves teringar som relativt snabbt kan räknas hem, men med satsningar följer förväntningar. – Det är egentligen ganska enkelt. Investeringar förtjänar man. Finns inte förtroendet så beviljas de inte. Just nu får vi beröm. Vi har ökat vår produktion med ungefär 20 000 ton från 2013 och har idéer om ytterligare produktionsökning ar med bra lönsamhet. Då är också koncernen villig att lyssna på våra idéer, säger VD Per Swärd. Den nya barktrumman är ett ex empel på en satsning som beviljats tack vare bra resultat. Fabriken har varit med om motsatsen, erfaren heter som gett viktiga lärdomar. – Förut trodde vi att vi kunde gå vår egen väg, göra saker på vårt eget sätt och inte koncernens och ändå få investeringar beviljade. Det fungerar inte så, säger Per Swärd. Tony Smurfit var bland annat intresserad av att se Renseriet, och från fabrikens sida är det viktigt att få visa just hur komplext det pågående projektet med ny bark trumma är. Det var allt som allt en tillfreds koncernchef som lämnade Piteå. – Han var väldigt nöjd med bemötandet och hur vi verkar fungera och jobba tillsammans. Han märkte av ett engagemang och en stolthet, så jag vill därför passa på att tacka alla som bidrog till ett lyckat besök. Att ge ett bra intryck är värt allt jobb, säger VD Per Swärd. Viktor Johansson KONCERNLÄGE Smurfit Kappa går bra. Lönsamheten är viktig för att kunna stå emot bud och visa styrelsen att det är en bättre affär att behålla än att sälja. Den kampen är ständig på en marknad med allt hårdare konkurrens, men företaget befinner sig i en positiv utveckling och målsättningen är att växa för att snarare kunna köpa upp andra än att själv köpas upp. Ihågkommen. Den här gången. Den här gången blev Tony Smurfit ihågkommen. Vid sitt förra besök för sex år sedan missades att besöket skulle vara. Plötsligt stod han bara i dörröppningen till dåvarande Vd:n Dirk Poots rum. Per Swärd var på väg hem men fick vända om, åka och köpa en kavaj och skynda sig tillbaka till fabriken. Idag är det troligen ett besök som Tony själv både minns väl och skrattar gott åt. LINERBLADET – NUMMER 3 · 2015 3 Ledningsgruppen besöker Eslöv Kunskap, relation och inspiration Smurfit Kappa Eslöv är Piteåfabrikens största internkund i Sverige. Under hösten besökte ledningsgruppen koncernkollegan i Skåne för att lära sig mer om kund, marknad och egna produkter. Vid besöket fick ledningsgrup pen bland annat titta på Smurfit Kappas första och mest utvecklade Experience Centre, samt ta del av tillverkningsprocessen. – Vi måste öka vår kunskap om våra kunder. Det är en nackdel att vi befinner oss så långt från marknaden. Det här är ett sätt att lära oss mer om och fördjupa vår relation till en stor kund i samma region. Samtidigt får vi inspira tion när vi ser vad våra produkter används till, säger Piteås VD Per Swärd. Eftersom fabriken i Eslöv jobbar direkt med slutkunder blir besök av det här slaget även ett tillfäl le att lära sig mer om vad som Vi måste öka vår kunskap om våra kunder. Experience Centre i Eslöv först Eslövs Experience Centre är det första inom koncernen, ett viktigt steg mot fördjupat kundsamarbete för effektivare förpacknings design. 4 LINERBLADET – SMURFIT KAPPA PITEÅ efterfrågas och hur marknadens trender ser ut. Just nu är exempel vis hållbarhetsaspekten väldigt viktig. Smurfit Kappa Piteå fick inte minst respons på sina egna pro dukter. – De är överlag mycket nöjda med vår papperskvalitet, men eftersom vi håller ett högre pris måste vi se till att förbättra det vi kan. De anmärkte exempelvis på skarvningen på våra bruna produkter. Det är en viktig detalj som vi måste se över. Den respons en hade kanske inte nått oss på samma sätt utan ett besök, säger Piteåfabrikens VD Per Swärd. Viktor Johansson NÄR KONKURRENSEN OM bra platser i butikernas hyllor hårdnar blir förpackningen allt viktigare. Egen skaper som färg, form, material, grafik och differentiering är avgörande för hur en produkt säljer. Eslöv är en fabrik inom Corrugated Division som jobbar med innovation och design. För att tillsammans med kunden kunna hitta rätt förpackningslösningar har fabriken utvecklat kon cernens första Experience Centre. – Det är en satsning för att effektivisera och förbättra förpackningsutvecklingen. Vi har samlat all konstruk- tion inom innovation och design, säger Henk Vennerman, Sales & Marketing Director Smurfit Kappa Sverige. Experience Centre i Eslöv består av fem olika sammanhängande rum. Ett innehåller exempel på produkter. I ett annat rum finns ett 3D-program där besökaren får ta del av butiksupplevelser i virtuella miljöer. I ett rum finns en uppbyggd butiksmiljö där produkten ställs på hyllan för att jämföras mot konkurrenternas i ett realistiskt sammanhang. I ytterligare ett rum sitter fabrikens konstruktörer och designers. Experience Smurfit Kappa Piteå på gång I Piteå gör fabrikens egna Expe rience Centre framsteg. Pengarna är beviljade och just nu fastställs lokaler och utformning. – VI ÄR en grupp med representanter från flera bruk som tillsammans arbetar fram upplägg och utseende. Tanken är att designen ska ha ett enhetligt snitt och att besökaren ska känna igen sig oavsett vilken fabrik de befinner sig vid, säger projektledare Tommy Sjödin. Experience Centre blir en plats för besökare att uppleva Smurfit Kappa Piteå och samtidigt en möjlighet för fabriken att nå ut till sina intressenter. Fokus kommer ligga på att marknadsföra kraftliner. Experience Centres finns sedan tidigare inom Corrugated Division där bland annat Eslöv är först ut i Sverige med att kunna presentera konceptet. Inom Paper Division är satsningen ny, och tillsammans med Facture och Roermond blir Piteå en av divisionens tre första Experience Centres. – Vi ska kunna ta emot såväl kunder och koncernkollegor som lokala myndigheter och skolklasser. Det är en spännande utmaning att täcka in alla målgrupper på olika nivåer och sy ihop upplevelsen med fabriksbesök, säger Tommy Sjödin. Under våren 2016 beräknas Experience Centre vara klart för invigning ute i Tech Center. Tina Johansson har blivit utsedd att ansvara för anläggningen. Viktor Johansson Satsningen syftar bland annat till att spara tid och kostnad genom att snabba på och förbättra utvecklingsprocessen till en för kunden perfekt förpackning. – Vi kommer snabbt till marknad och kan göra det rätt från början. Genom att se hur förpackningar fungerar i virtuell miljö behöver kunden och vi inte göra kostsamma testförsäljningar, säger Henk Vennerman. Experience Centre i Eslöv har redan lockat koncernkollegor från England, Norge och Danmark, men inte minst externa kunder. – Reaktionen har varit mycket positiv från slutkunder inom livsmedelsindustrin. Vi skapar relationer och projekt direkt med marknadsavdelningar där vi tillsammans kan göra rätt från början i produktutvecklingen, säger Henk Vennerman. Koncernen bygger nu ett nätverk för produktutveckling, bland annat med en databas med tusentals bilder på olika former av butiksmiljöer över hela Europa. På så sätt kan alla tillverkare få en tydligare bild av hur förpackningarna ser ut och fungerar i riktig miljö. Viktor Johansson LINERBLADET – NUMMER 3 · 2015 5 Teknik, innovation och samarbete Open the future är nyckel orden bakom Smurfit Kappas varumärke, men hur öppnar man egentligen framtiden? – När marknaden för väntar sig billigare papper för varje år som går blir det ännu viktigare att hitta andra konkurrensfördelar än pris, säger Lars Hen riksson, chef för produk tutveckling papper. Ny teknik och innovation är av görande för att överleva och behål la sin position. Genom att utveckla interna samarbeten får Smurfit Kappa större nytta av sin storlek. Ett sätt att tänka är twinning. PAPPER PÅ NANONIVÅ Ett tekniskt område som just nu utvecklas i exponentiell takt är nanoteknologi. För pappersindustrin kan vinsten vara att göra starkare papper till samma eller lägre kostnad. Det kan bli möjligt genom att bygga nanobeståndsdelar i cellulosa, så kallad mikrofibrillerad cellulosa. – I koncernen har vi jobbat mycket inom våra divisioner. Twinning är ett mer regionalt och divisionsöverskridande sätt att tänka samarbete. Exempelvis kan wellpapp och papper i samma re gion jobba närmre varandra, säger Lars Henriksson. Här är det en stor fördel att många kunder även är kollegor, säger Lars Henriksson. MB12 Spårbar kartong Ett exempel på en framtida pro dukt som just nu utvecklas av Smurfit Kappa är så kallad ”tagline”, kemiskt spårbar kartong. – En väldigt spännande innova tion som kan vara intressant för marknader som plågas av olagliga kopior, exempelvis cigarettindus trin. Tänk att du i produktionen kemiskt märker papper med ett ämne som slutkunden, eller varför inte tullen, sedan kan ”läsa av” för att bekräfta varans äkthet, säger Lars Henriksson. Samtidigt som marknadspoten tialen undersöks måste tekniska frågetecken rätas ut, exempelvis hur länge ämnet och effekten stan nar kvar i kartongen. En annan intressant innovation som Linerbladet redan har nämnt är MB12, mineral oil blocker 2012, där aktivt kol blockerar migrationen av ämnen mellan förpackning och livsmedel. MB12 håller nu på att utvecklas så att förpackningar kan bli ännu bättre på att behålla livsmedlets lukt och smak. Intresset har visat sig vara stort inom chokladtillverkning, men även inom djurmatsindustrin. Snabbt och långsamt Utvecklingen av ny teknik går snabbt. Samtidigt förändras pap persindustrin relativt långsamt. Det beror på att koncerner måste göra kapitalintensiva och långsik tiga investeringar i produktions linjer och utrustning. Därför är det viktigt att satsa på rätt område och rätt teknik. Då krävs inte minst rätt samarbete. Förstå och förutspå Produktutveckling handlar om att kunna förstå, och ibland förutspå, kundens behov. Vem kan tänkas vara kunden till en ny produktidé? Hur skapas värde för kunden? Hur ser deras behov och distribution ut? Vad är de beredda att betala? – Men det räcker inte med att be svara frågorna utifrån dagens läge. Vi måste rensa bordet och titta på hur svaren kan se ut om fem år. Viktor Johansson 6 LINERBLADET – SMURFIT KAPPA PITEÅ Revolutionerande produkt LITHOPAC I NYBRO jobbar med offset och tillverkar förpackningar med exklusiva egenskaper. En viktig och ännu växande produkt är bag-in-box. – Bag-in-box är på frammarsch och har så varit i många år. Förpackningen har stora fördelar för hållbarhet och frakt och har på sätt och vis varit revolutionerande för vinbranschen, säger Tomas Svensson, Sales Support Manager vid Smurfit Kappa LithoPac i Nybro. Den stora kunden är vinbranschen. Från början fanns det en raljerande syn på bag-in-box-vin som en sämre och billigare produkt. Den fördomen har förkastats med tiden eftersom allt fler producenter, däribland fina vinhus, väljer att använda förpackningen som ett alternativ. När fler använder förpackningen blir designen viktigare. Tomas Svensson har med åren märkt av en förändring i val av, papper färger och effekter. Kunden är beredd att satsa mer resurser för att särskilja sig, synas bättre och lyfta sin produkt. I Nybro tillverkas årligen ett antal miljoner bag-in-box. Viktor Johansson KORTA FAKTA Tappkranen arbetades fram i den italienska staden Allesandria och har ungefär 25 år i branschen. Patent en på den marknadsdominerande innovationen heter Vitop och tillhör Smurfit Kappa. En framgångsfaktor är tätheten. Kranen har så kallad ”zero leak rate”, vilket innebär att färre än en kran på 45 miljoner läcker. Det är enligt rykten en källa till avund hos konkurrenterna. Bättre syn på saker Smurfit Kappa Piteå har skrivit samarbetsavtal med Memi ra och Koskelas som innebär att fabriken kommer kunna erbjuda tillsvidareanställda bruttolöneavdrag för synfel skorrigering. Bruttolöneavdraget ger 30 till 55 procent i rabatt på synfelskorrigering. Så här går det till i korthet: 1 B oka tid för konsultation och/eller undersökning hos Memira eller Koskelas. Uppge Smurfit Kappa när du bokar tiden. 2 Efter undersökningen får du ett faktureringsunderlag från ögonkliniken som du tar med dig till personalavdelningen för underskrift och godkännande. 3 Särskilt avtal mellan medarbetare och Smurfit Kappa upp rättas för godkännande av bruttolöneavdrag. 4 Faktureringsunderlaget lämnas sedan tillbaka till kliniken senast på behandlingsdagen. ruttolöneavdrag B innebär att lönen före skatt minskar motsvarande det avdrag som görs och beskattning sker enbart på den lön som kvarstår. Det medför att nettolönen minskar förhållandevis under den period bruttolöneavdraget genomförs. Viktor Johansson Möten upplevs som tidsbov INEFFEKTIVA MÖTEN GILLAR ingen. Tyvärr är de nog allt för vanliga på arbetsplatser, men det går att förbättra. JMT, Junior Management Team, har undersökt hur fabrikens internkommunikation fungerar idag, samt vad som behöver förbättras. Under projektets gång har hundratals medarbetare intervjuats. Att se över möteskulturen visade sig vara är en viktig aspekt. På Smurfit Kappa Piteå utgör möten en stor del av vardagen för många. De är ofta nöd vändiga, men upplevs samtidigt som en stor tidsbov. Det kan ha flera orsaker, som ineffektiva möten med sena ankomster och otydliga agend or, eller orolig miljö med ringande telefoner och avvikande deltagare. JMT:s målsättning är att ta fram en tydlig form för hur möten på bästa sätt ska genomföras. Det kan handla om gemensamma riktlinjer kring mötestyp, agendor, tider, deltagare, beteende eller behov av protokoll. Ett förslag är tänkt att presenteras för ledningsgruppen under våren 2016. Allt för att jobba bort den irriterande tidsboven och få fabrikens möten så effektiva och givande som möjligt. Viktor Johansson LINERBLADET – NUMMER 3 · 2015 7 Så här ser 320 ton barktrumma ut. STORA TRUMM 11 september lyftes fabrik ens nya barktrumma på plats. Linerbladet pratade med Mikael Johansson, process- och samordnings ansvarig, för att höra hur allting har gått. 8 Hur har projektet gått i sin helhet? – Överlag har det gått relativt bra. Vi stötte dock på stora överrask ningar under mark i form av grundvattenproblem och betongfun dament som inte alls fanns med på ritningar. Betongfundamenten fick bilas sönder och tas bort innan vi kunde börja med grundarbetet. LINERBLADET – SMURFIT KAPPA PITEÅ Hur skiljer sig den nya upphäng ningen från den tidigare? – Den nya trumman ligger och flyter på ett tunt vattenlager. Det är ingen ny teknik, vi har använt den tidi gare. Tekniken innebär en dyrare trumleverans, men med lägre un derhållskostnader. Trumman anlände från Finland med pråm i början av augusti och lyftes på plats i Rense riet 11 september, precis som planerat. Tillverkaren Andritz hade sitt folk på plats för att installera trumman. Kranföretaget var en inhyrd underleverantör. Trumman är planerad att tas i drift 7 oktober, men det kommer troligen att dröja till i mitten av november innan alla tak är igenlagda. MAN PÅ PLATS Väderförut sättningarna kunde inte ha varit bättre. Vilka är de främsta vinsterna? – Den förra trumman låg på däck vilket var väldigt underhållsinten sivt och slitsamt. Dessutom tappade vi produktionstid vid varje under håll. Den nya upphängningen med vattenlager är både underhållsfri och säkrare eftersom däcken även riskerade att gå sönder tidigare. Trumman lyftes på plats 11 sep tember. Hur gick det? – Lyftet på plats tog ungefär tre tim mar och allting gick mycket bra. Det gjordes med stor precision. Trum man behövde ha en grads lutning för att landa på bägge vattenlager exakt samtidigt. Har någonting varit utmanande med projektet? – Att bygga i befintlig anläggning under full drift. Det är något helt annat än att bygga nytt, inte minst ur säkerhetssynpunkt. Det har inte varit lätt, men har ändå fungerat bra under omständigheter. Viktor Johansson LINERBLADET – NUMMER 3 · 2015 9 Vad har Smurfit Kappa i Piteå gemensamt med coverbandet de Bijtels och tomatstjälkar? Koen Lebbink När Koen inte studerar spelar han gitarr i coverbandet de Bijtels som har tagit fart ordentligt. Favoritgitarrister värda att nämna är Gary Moore och Paul Gilbert. Koen Lebbink kommer från den lilla gränsstaden Baarle-Nassau mellan Holland och Belgien. Han studerar miljöteknik vid HAS University of Applied Sciences, och under somma ren gjorde han sin praktik på Smurfit Kappa i Piteå. 10 LINERBLADET – SMURFIT KAPPA PITEÅ A tt Koen hamnade i just Piteå har delvis sin förklaring i både avloppsvatten och värme. – Min första praktik var vid ett reningsverk i Eindhoven där vi pilottestade ett nytt sätt att mäta värden. Vi kontaktades senare av Smurfit Kappa som ville testa samma mätning på bruket i Roer mond. Genom koncernen fick jag upp ögonen för Piteå. Jag ville göra min andra praktik utomlands och valde mellan Spanien och Piteå, och eftersom jag inte tål värme lät norra Sverige mer passande, säger Koen. Koen packade bilen och körde upp från Holland. Resan tog tre dygn men var väl värd besväret. – En viktig anledning till att jag körde bil och inte flög var för att kunna få med mig mina gitarrer. Jag överlever inte utan dem, säger Koen. Praktiken sträckte sig från april till augusti. Tillsammans med Ingemar Lundström och Stefan Lundqvist jobbade Koen med att hitta sätt att stabilisera och optime ra bioreningen. Ett problem med bioreningen på Smurfit Kappa har varit ojämn tillförsel av kemikalier, främst kväve och fosfor. Det har i sin tur påverkat mängden bakterier viktiga för vattenreningen. – I vattnet finns rester av stärk elser som behöver brytas ner av bakterier. Bakterierna behöver rätt mängd kemikalier för att växa och föröka sig i den utsträckning vi vill. Om kemikalietillförseln är ojämn påverkas bakteriemängden och således reningen, säger Koen Lebbink. Tillförseln av kemikalier har styrts av en mätning från det sista steget i processen. Det tar dock vattnet 12 timmar att nå dit och mycket kan förändras i värdena under processens gång. Det har resulterat i en kemikalietillförsel som pendlat upp och ner. En viktig del av lösningen blev att tillsätta en ny typ av mätning, kallad TOC, som på ett precist sätt kan räkna ut hur mycket kväve och fosfor som ska tillsättas. Genom att mäta i början av biorenings processen kan kemikaliemängden bättre anpassas efter hur förorenat vattnet är när det kommer in. – Tanken var att sätta in mät ningarna under hösten, men vi började redan i juli och har kunnat se bra resultat. Bakterier är dock levande organismer som behöver tid att anpassa sig till en ny miljö. Det kan vara en långsam process, men i längden borde det här kunna bidra till en bättre biorening. Att jobba inom processindustri passar Koen. – När någonting är fel måste det ses över och lösas effektivt. Det gör att man får jobba mycket ”hands on” och pröva lösningar. Ibland fungerar inte din teoretiska idé i praktiken. Då får du drar lärdomar och av det och göra ny efterforsk ning. På fabriken kände han sig omgå TOC, TOTAL ORGANIC CARBON Genom att i laboratorium mäta exakt vilken mängd kväve och fosfor som behövs för att bryta ner kemiskt kol kan en kvot på hur mycket kemikalier som ska tillsättas vid bioreningen räknas ut. Man får jobba mycket "hands on" och pröva lösningar. ende varmt välkommen och kunde snabbt finna sig i arbetskulturen. – Holland och Sverige är på många sätt väldigt lika så det var inte alls något stort steg att ta. Men att vara iväg hemifrån och jobba är nyttigt för din personliga utveck ling. Du lär dig mycket om dig själv och får samtidigt perspektiv på hur saker och ting fungerar hemma. Att Koen hamnade just i Piteå var lite av en lyckoträff. – Jag kom till en musikalisk stad och kunde känna mig som hemma, inte minst på Krokodil. Så fort det var öppen scen så var jag där med min gitarr, säger Koen. Nu är Koen tillbaka i Holland för att slutföra sina studier som ingenjör i miljövetenskap där vattenrening är ett område som intresserar. – Det är mycket kemi och biologi vilket jag gillar. Alla dagar är annor lunda. Vatten har olika egenskaper och alla anläggningar fungerar olika. Det innebär ständiga utma ningar. Dessutom är vattenrening en avgörande framtidsfråga. För tillfället arbetar Koen på sitt examensprojekt inom miljöteknik och avfallshantering. Där utforskar han hur tomatstjälkar som restpro dukt från jordbruket kan användas som exempelvis biomassa, eller rent av som beståndsdel i byggma terial. Om allting går som det ska blir Koen Lebbink ingenjör i miljötek nik i februari 2016. Viktor Johansson Full fart med stopp i receptionen Förutom alla dagliga sysslor som får fabrikens administration att fungera hanterar och utfärdar receptionen även storstoppets samtliga passer kort. Utöver de cirka 3000 kort som redan finns registrerade och bundna till personer i fabrikens databas har receptionen 700 så kallade numre rade kort som tillfälligt kan delas ut. Vid höstens storstopp tog de slut. – VI FICK med kort varsel göra 300 ytterligare, så totalt har 1000 tillfälliga kort utfärdats utöver de som redan finns registrerade. Jag har nog personligen aldrig varit med om att det har hänt tidigare, säger Inger Cirka i receptionen. Bakom passerkorten ligger en administrativ insats. Vid varje tillfälligt kort som utfärdas görs en grundlig koll på att personen har rätt utbildning och rätt Utan passerkort, behörighet. Väl på området ska kortet inget fungerande fungera till bland annat passering, storstopp. förråd och mat. Det har helt enkelt varit ett stopp med full fart för receptionen. Traineeprogram för att klara stor utmaning SMURFIT KAPPA PITEÅ står inför en stor generationsväxling de kommande åren. Det kommer att innebära en stor utmaning för fabrikens rekrytering. För att få en bra kompetensöverföring, samt kunna attrahera rätt medarbetare, har företaget bland annat för avsikt att införa ett "Traineeprogram". Just nu är målet att ta fram riktlinjer för programmet, som kriterier och urval, utbildningslängd, alternativ på områden och inriktningar samt innehåll. Planen är att kunna presentera ett upplägg för ledningsgruppen i december 2015. Nya ljud, inte högre UNDER SOMMAREN HAR det inkommit klagomål om ökat buller från fabriken. Anledningen troddes vara den tillfälliga flisanläggningen utan tak. Bullermätningen som gjordes i augusti visade emellertid inte på högre ljudnivå. – Vi klarade bullerkraven, men ljudet från den tillfälliga anläggningen är nytt och ovant för närboende. Det är nog anledningen till reaktionerna, säger Mikael Johansson, projektledare för det externa renseriet. Med undantag för vissa problem med barkhalter har den tillfälliga anläggningen fungerat bra och producerat med fullgod kapacitet. Viktor Johansson LINERBLADET – NUMMER 3 · 2015 11 Problem gav smartare lösning Ett plötsligt problem med korrosiv lut fick arbets laget på PM1 att hitta ett nytt sätt att byta torkvira. Vinsten är både tid och säkerhet. – FÖRUT TOG vi in torkviran via en trång lucka när den skulle bytas i slalombanan. Nu går vi istället underifrån. Vi har testat det nya sättet två gånger och skillnaden är stor, säger arbetsledare Hans Alatalo. Torkviran på PM1 byts när den är utsliten, ett underhåll som tidigare har gjorts ungefär en gång per år. Men på grund av ökat slitage har viran sedan en tid tillbaka varit tvungen att bytas mellan varannan och var tredje vecka. Efter att ha undersökt saken närmre visade sig slitaget orsakas av lut. – Filten på pressen tvättas med lut som sedan har blivit kvar och läckt på torkviran. När lut reagerar med värmen i torken och blir det korrosivt och orsakar snabbt slitage, säger Hans. När källan väl var lokaliserad löstes problemet med bättre tvätt av filten, men inte förrän PM1 ändrade sitt sätt att byta torkvira. Torkviran har tidigare lyfts in via en liten lucka när den skulle bytas i slalombanan, vilket har varit tidskrävande och trångt. Den stora förändringen blev att istället byta underifrån med truck och skylift. – Vi har länge pratat om att hitta en annan lösning. Förslaget fanns på tavlan och alla var eniga. Att torkviran har bytts ungefär en gång per år har dock gjort att annat har prioriterats. Att vi plötsligt var tvungna att byta vira ungefär var tredje vecka gjorde det mer angeläget att hitta ett effektivare sätt att göra det på, säger Hans Alatalo. Vinsten är inte minst tid. Ett byte som tidigare tog åtta timmar tar nu tre. Att mer än halvera tiden på ett krävande underhvåll i en varm lokal är väldigt positivt ur arbetsmiljö synpunkt. Eftersom det nya sättet är mindre trångt har förbättringen även gjort skillnad för säkerheten. Viktor Johansson PRODUKTIONSLYFTET En stor ut 1 september i år tillträdde Patrik Johansson på en helt ny tjänst. Som verk samhetsutvecklare för fabrikens Produktionslyft kommer han att backa upp avdelningar i daglig styr ning och förbättringsarbe te. Själv ser han det som en stor utmaning. P Nu slipper torkviran krånglas in via luckan. 12 LINERBLADET – SMURFIT KAPPA PITEÅ recis som Robert Kusén, Vice President för SSAB One, betonade vid sitt besök i Piteå så handlar Lean om makten och möjligheten att förbättra vårt eget arbete där vi står. Tanken kom som en motreaktion på en kultur där fabriksarbetaren helst bara skulle göra, och absolut inte tänka. – Vi som står i processen kan den bäst. Vi har alla idéer, tankar och infallsvinklar som kan bidra till förbättringar. Ett av Produktions lyftets viktigaste syften är att ta tillvara på allt som finns i gruppen, säger Patrik Johansson. Patriks uppgift blir att hjälpa till att komma igång med daglig styrning och förbättringsarbete där det behövs. Det kan handla om att landa i tankesätt och jobba in struktur. Verksamhetsutvecklaren får övergripande ansvar och blir den person som avdelningar kan kontakta. Många är positiva till metoderna, men inte alla. Det finns invändningar mot inslag som tavlan för daglig styrning och förbättringsmallen. Vissa tycker att deras egna strukturer fungerade bättre medan vissa har svårt att se hur det ska finnas utrymme till ”Jag skulle bli förvånad om någon av oss redan sitter på det perfekta sättet att jobba. Det skulle vara en världs sensation.” säger Patrik Johansson. Oflyt fixat med filter På kemikaliemottagningen har Bengt-Åke Andersson och Rune Bergdal haft ”oflyt” med skumdämpare. Lösningen blev dubbla filter. – EFTERSOM PASSAGEN i flödesmätaren är två millimeter så är den känslig, säger Bengt-Åke Andersson på Kemikaliemottagningen. Flödesmätaren styr pumpens varvtal. När passagen täpps igen av partiklar som följt med kemikalierna från lastbilarnas tankar signaleras dåligt flöde. Varvtalen gasas då upp och rotorn i pumpen trycker sönder slangen med haveri som följd. När det händer riskerar dessutom den skumdämpande kemikalien afranil att läcka ut i bioreningen. Problemet leder i sin tur till att det bildas avsättningar i skumdämparen som sedan pumpas in i mälden och orsakar fläckar och avbrott på PM1. Dubbla filter utmaning För att undvika att passagen täpptes igen av smutspartiklar tillsattes ett, eller snarare två, filter på ledningen till pumpen. – Vi har lånat in och testat utrustningen med önskat resultat. Vi kör skumdämparen genom ett filter i taget och växlar med jämna mellanrum. På så sätt behöver processen inte stoppas. Vi kan istället överlappa flödet och byta filter under kontrollerade och säkra former, säger Bengt-Åke. Dubbla filter på ledningen hjälpte mot både igentäppt flödesmätare och avsättningar i mälden. Mekanik och klurmakeri förbättringsarbete under ordinarie arbetstid. – Just nu kan det upplevas som jobbigt, och vi vet att det krävs en extra insats innan det ger effekt. Syftet är dock att på sikt skapa oss själva ro och tid genom att succes sivt förbättra i det lilla. Men det krävs engagemang, säger Patrik Johansson. Produktionslyftet har pågått när mare tre år och alla avdelningar har fått grundläggande utbildning samt kommit igång med daglig styrning och förbättringsarbete. Patrik själv ser långsiktigheten som viktig. KORTA FAKTA En viktig fördel med Produktions lyftet är att få in alla i samma arbetsoch tankesätt för att lättare kunna göra tvärgrupper på fabriken. –En del ser det här som någon ting övergående och refererar till trender i arbetssätt som har kommit och försvunnit. Det är inte riktigt sant. Vi har alltid plockat upp någonting nytt som har blivit kvar och bidragit till vår utveck ling på sikt. För Patrik handlar Produktions lyftet om såväl fabrikens framtid som mitt eget yrke och allas vår egen vardag. – Företaget måste ständigt försöka utvecklas för att överleva. Allting nytt fungerar inte, men om vi hade jobbat som vi gjorde för 20 år sedan idag så hade fabriken inte funnits kvar. Det här handlar om vår arbetsplats, men även om oss. Om jag kan påverka och förbättra så blir mitt eget yrke mer utveck lande. Viktor Johansson Lösningen är enkel men funktionell. En bra förbätt ring ska enligt Bengt-Åke både lösa problemet och avlasta personalen. Då är åtgärden smart. Bengt-Åke Andersson betonar hur viktigt det är att behålla sina mekaniska yrkesfärdigheter i en processindustri med mycket datorer. – Datorn är ett nödvändigt verktyg för att överblicka, men vi får aldrig tappa vårt mekaniska kunnande. När vi väl ser att någonting inte fungerar är det vi som måste vi kunna hitta felet och lösa det ”hands on” på plats. På Kemikaliemottagningen ser man förbättringar som en naturlig del av jobbet. – Både jag och Rune är nog lite klurmakare. Vi har det i oss. När saker uppstår så spånar och grubblar vi för att sedan testa oss fram. Det är en del av vårt jobb. Om vi kan bidra till att förbättra processen så är det positivt. Man måste vara öppen och förändringsbenägen, avslutar Bengt-Åke Andersson. Viktor Johansson KORTA FAKTA Skumdämpare har som funktion att avlufta mälden. Enkelt beskrivet får kemikalien afranil luften i mälden att söka sig till varandra och klumpa ihop sig. När luftbubblorna är nog stora stiger de till ytan och separeras från mälden som då avluftas. LINERBLADET – NUMMER 3 · 2015 13 Ett lyft för stugorna N u har fabrikens stugor i Ammarnäs fräschats upp ordentligt med nya soffor, bord, stolar, mattor, madrasser, kuddar, täcken, duschdraperier, gardiner och delvis nytt porslin. Bakom den omfattande och so lida insatsen står Fritidsstiftelsens styrelse och Britt-Inger Bergvall från Lokalvård, i nära samarbete med fabrikens pensionärsförening Livsnjutarna. Du missar väl inte Företagshälsovårdens viktiga workshops? Lär dig mer, bli klokare och må bättre 2 2 oktober står sömn på agendan. Då kan du lära dig mer om hur sömnen fungerar, vilken betydelse den har, vad som påverkar den och hur den kan bli bättre. 11 november är det föreläsningar och samtal om artros för dig som har stelhet och smärtor i leder. 2 december lär vi oss mer om stress, hur den fungerar i kroppen och hur den bättre kan hanteras. Välkomna att anmäla er till [email protected] eller via telefon till Företagshälsovården 0911-972 86. 14 Nytt avtal är tecknat med FishYourDream i Ammarnäs som från och med första oktober sköter all bokning, fakturering, nyckel hantering och diverse vaktmästeri sysslor. Allting sköts via nätet och Smurfit Kappas reception är inte inblandade. Vad gäller Nalovardo sker bokningen via receptionen som tidigare. Stugorna i Nalovardo har också fräschats upp på samma sätt. Viktor Johansson NYA PRISER ENLIGT FÖLJANDE: Påskveckorna (veckan före och efter påsk) Uthyrs endast veckovis (fre-fre) 5 400 kr/vecka eller År 2016 – vecka 12 och vecka 13 Sportlovsveckan Uthyrs endast veckovis (fre-fre) 4 000 kr/vecka eller År 2016 – vecka 09 Övriga veckor 3 000 kr/vecka eller 500 kr/dygn All bokning i Ammarnäs sker framöver via www.fishyourdream.com (länk till agenten) eller direkt via mail: [email protected] Påsk- och sportlov sker anmälan till växeln som handlägger ”lottning”, se info på intranätet. Information om bokning kommer från FishYourDream. Smurfit Kappa joggen ÅRETS UPPLAGA AV Smurfit Kappa joggen bjöd på bra väder längs elljusspåret runt Ursberget i Bergsviken. Då det var så många som deltog i löpteknikkursen i våras och vårruset ville jag utmana deltagarna lite extra genom att inkludera skjutbanebacken i årets jogg. Det är en ganska jobbig backe som vi har genat bort tidigare år. Sträckor att anmäla sig till var 3,3 och 6,6 km (3,3 km, två varv). 20 del tagare ställde sig på startlinjen. 9 herrar och 10 damer och en tjej i barnklassen. 14 personer skrev upp sig på 6,6 km och 6 personer på 3,3 km. Det är första gången det är fler damer än herrar i Smurfit Kappas motionslopp. Deltog gjorde: Nicklas Norén Bosse Johansson Johan Berglund Marcus Rensfeldt Sanna Rensfeldt Tomas Karlsson Carola Karlsson Ulf Nordlund Fredrik Mark Linda Eriksson Eva Sandström Madelene Wester lund Håkan Sirkka Resultat 3,3 km Det blev en hopslagning av klasserna. Thomas Sandström var ensam i herrklassen på 3,3 km och en intern prestigetävlan mellan Thomas och segrande Stina Hertov gjorde att Thomas fick flyttas över till damklassen. Stina LINERBLADET – SMURFIT KAPPA PITEÅ Stina Hertov Thomas Sandström Marianne Tollander Anette Sundström kom först och avstannande slog hon Thomas Sandström med god marginal. Resultat Herrar 6,6 km Bosse Johansson var i tippform och passerade mållinjen som ohotad segrare och imponerade återigen med bra målgångstid på 26:52. Det var en segermarginal på cirka 4 minuter före Nicklas Norén. Fredrik Mark tog lekande enkelt tredjeplatsen. Sen kom resten av deltagarna med jämna mellanrum. Resultat Dam 6,6 km Carola Karlsson kom först över mållinjen med en tidsmarginal på 6 minuter till tvåan Sanna Rensfeldt. Linda Eriksson knep tredjeplatsen. Värt att nämna är att Stina Hertov tog ett extravarv efter en snabb drickapaus och kom i mål tillsammans med Linda Eriksson. Resultat Barnklassen Jenny Nilsson stod som ensam i barnklassen för en fin insats på 3,3 km. LinerKRYSSET De först öppnade rätta lösningarna belönas med Trisslotter. Den första med 3 lotter, den andra med 2 och den tredje rätta lösningen med 1 lott. Korsordslösningen skickas till Linerbladet, Personalavdelningen, Att. Britt Johansson senast 1 december 2015. Namn:.................................................................................................................................................................. Adress:............................................................................................................................................................... Tel:........................................................................................................................................................................ Vinnare i Linerkrysset Nr 2, 2015 Kent Sandberg Seth Andersson Olle Eliasson 3 trisslotter 2 trisslotter 1 trisslott LINERBLADET – NUMMER 3 · 2015 15 Krönika A N N E T T E E N G MAN Nyanställda välkomnas HÅKAN SUNDSTRÖM Chef Mek/ Serviceteknik FREDRIC EKLUND Underhållsledare Bygg TONY STENBERG IT-tekniker IT JOANNA SÄVENSTEDT Underhållsingenjör UH-teknik JOHAN HYLANDER Utbildningsresurs produktion Tack! Tusen tack till arbetskamrater och företag för uppvaktningarna i samband med min 50-årsdag! Helene Granström Träning och hälsa I juni fick vi ett erbjudande från Piteå kommun att följa med på ett EU-projekt som heter E-One, European Outdoor Network Experience. Vi skulle åka till Italien under tre dagar i september. Jag fick detta erbjudandet som ord förande i Inyon karateklubb. Utan att tänka svarade jag att två från klubben skulle följa med. Min förhoppning var att jag skulle vara en av dem som skulle åka. När jag tog frågan med mig till tränare och styrelse visade det sig att ingen ville åka av olika anledningar. Jag och Patrik var helt enkelt tvungna att åka. Tjoho! Då kom tvivlen. Är det sant? Eller är det något lurt med det här? I augusti kom en inbjudan till en träff på kommunen med de övriga som skulle åka. När vi väl kom dit och fick träffa de andra och höra att de hade samma tvivel så lättade det lite. När sedan biljetterna kom på mailen kändes det ännu bättre, och när planet lyfte från Kallax var det verklighet. Är det sant? Eller är det något lurt med det här? I talien, Umbria, Terni, Cascata delle marmore. Tio mil norr om Rom, absolut mitt i Italien. Exakt där skulle vi vara. Tio personer från Sverige åkte, alla från Piteå. Jag vet inte hur de tänkte när de skickade inbjudan till oss. Tio helt olika personer, alla tokiga på sitt sätt. Alla bjöd på sig själva och bidrog till en fantastisk stämning. Vi kom med nya hyss varje dag. En dag uppfann vi ett Boulespel. Det enda som behövdes för att vara med var två unika föremål som höll att kastas. Det blev en macka i folie, vattenflaska, sko, tejprulle, mjukisälg, och så vidare. Vi lurade även in deltagare från andra länder i detta. Trappan till biopannan kan slänga sig i väggen. Vi vandrade i kilometerlånga trappor ner utmed vattenfallet. Upp var det bara brant. Några av oss bytte T-shirt med dansk arna från Köge, det blev att strippa på ett kafé i väntan på bussen. J ag har under resan lärt mig att det finns svensk och italiensk tid. Om de sa att vi skulle börja med något en viss tid så visste vi alltid att det skulle vara minst en kvart försenat. Vår guidade tur var 1,5 timme försenad. Jag har också lärt mig att vi svenskar har ett ganska stort kontrollbehov. Vi vill veta vart vi ska, när vi ska dit, vad vi ska göra där och vilken klädkod som gäller. På den na resa var det mesta mañana. En av kväl larna var det galamiddag för alla inbjudna. Det var totalt ungefär 150 personer från åtta olika länder. Vad betyder galamiddag i Italien? Balklänning, sommarklänning, byxor eller kortbyxor? Vad är tillåtet och vad är fel? Nu vet jag eftersom jag överlev de tillställningen. Vi hade ”Music Battle” i bussen mot portugiserna, svenska sånger mot portu gisika. Jag tror att vi vann, för vi sjöng högst och med mest inlevelse. Det var även sånger av olika slag vid middagen. Tänk vad musik kan förena. Jesper från Köge, Danmark, ställde sig upp på galamiddagen och sa att det var en man som fyllde 50 år denna dag och att vi alla borde sjunga för honom. Så 150 personer reser sig och sjunger ”Happy Birthday”. Till saken hör att det inte var sant. Mannen vi alla sjöng för var 53 år fyllda för länge sedan, men det är inte lätt att protestera när alla sjunger. Jesper har för vana att plåga sina kollegor och vänner på det sättet. Alla sitter de och är oroliga för vem som ska drabbas denna gång. H elt fantastiskt att få vara med om en sådan resa. Vi fick alla nya vänner för livet och ska under kommande året få prova på varandras olika idrotter. Så min meny för det kommande året består av Yoga, sh’bam, klättring, kajakpaddling, karate, skidor, spinning och gym. Går det att variera mer?
© Copyright 2024